Körkortsinnehav och körlämplighet efter stroke finns det noterat i journalen?
|
|
- Johanna Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Körkortsinnehav och körlämplighet efter stroke finns det noterat i journalen? En undersökning av patientjournaler Författare Gunilla Gill, leg arbetsterapeut Primärvården Mariestad Projektredovisning 2007:2 Handledare Björn Landström, distriktsläkare, doktorand Vårdcentralen Tidan
2
3 SAMMANFATTNING Bilförare över 75 år är överrepresenterade bland bilförare som förorsakar bilolyckor. Överrepresentationen orsakas inte av ålder i sig utan av ökad sjuklighet i den åldersgruppen. Behandlande läkare har en skyldighet att bedöma körlämpligheten hos patienter med sjukdomar, särskilt hjärnans sjukdomar, som kan påverka körförmågan. Orsaken till att bedömningen inte alltid sker kan vara dilemmat för läkaren vad gäller patientens behov av körkort gentemot andra trafikanters säkerhet. Bedömningen av patientens körlämplighet kan dessutom vara svår. Undersökningens syfte var att ta reda på om läkare bedömer körlämplighet hos patienter med stroke/tia. Undersökningen begränsades till genomgång av patientjournaler för dessa diagnosgrupper under september december 2005 på strokeavdelningen i Skövde. 53 patienter ingick i undersökningen. 21 av dem var aktuella för bedömning av körlämplighet men bara hos 6 patienter fanns sådan bedömning journalförd. Körlämplighet journalförs i alltför låg utsträckning i förhållande till riktlinjer i vårdprogram för strokevården. Ett förslag med bedömningsteam i primärvården presenteras.
4
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNING... 3 MATERIAL OCH METOD... 3 RESULTAT... 4 Patientunderlaget... 4 Vad står i journalerna?... 4 Sammanfattning... 5 DISKUSSION... 6 SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRAD BEDÖMNING AV KÖRLÄMPLIGHET... 7 REFERENSLISTA... 8 BILAGA FÖRSLAG: BEDÖMNINGSTEAM I PRIMÄRVÅRDEN SOM KAN BEDÖMA KÖRLÄMPLIGHET HOS PATIENTER MED STROKE/TIA
6 INLEDNING I mitt arbete med rehabilitering av strokepatienter på teamrehab i Mariestad, har jag flera gånger stött på frågor om bilkörning. Patienterna har många funderingar och väldigt skiftande erfarenheter. De beskriver olika varianter av hur läkare har hanterat bedömningen av körförmågan efter stroke. Det varierar mellan ingen information, muntligt tidsbegränsat körförbud, neuropsykologiska test kopplade till körförmåga och lektioner på körskola. Det finns patienter som inte vet om att de har körförbud och det kan bero på att det oftast ges enbart muntligt. Patienten och även anhöriga kan ha svårt att hantera all information, när de troligen befinner sig i ett kristillstånd kopplat till insjuknandet. Information om bilkörning och uppföljning av körlämplighet har alltså varit mycket skiftande och patienterna har känt sig osäkra och ibland varit upprörda. Även vi, behandlande personal, har känt stor osäkerhet hur vi ska bemöta patientens frågor. Journalförs körkortsinnehav, körförbud, uppföljning och bedömning av körlämplighet? Dessa frågor utgör grunden till mitt FoU-arbete, där jag gör en undersökning av vad som dokumenterats i patientjournalen hos patienter med stroke eller TIA (Transitorisk Ischemisk Attack dvs. strokesymtom som försvinner inom ett dygn, men kan vara en förvarning om stroke). 1
7 BAKGRUND Det krävs idag väldigt mycket av den som tar körkort. Man ska ha god syn, kunna visa upp ett lämplighetsintyg, klara halkkörning och klara en uppkörning där både teoretiska och praktiska kunskaper testas på hög nivå. Men det krävs inte något för att få fortsätta köra bil vare sig 50, 60 eller 70 år efter uppkörningen. Allt fler äldre har körkort och fler av dem använder sin bil regelbundet. Särskilt markant är ökningen vad gäller äldre kvinnliga körkortsinnehavare. Bilförare över 75 år är i förhållande till sin andel av befolkningen överrepresenterade bland bilförare som förorsakar bilolyckor. Framförallt de äldsta bilförarna (över 85 år) utgör en ökad fara i trafiken för medtrafikanterna [1]. År 2004 hade knappt 1 miljon körkortsinnehavare uppnått åldern 65 år eller äldre och 20 år senare beräknas antalet ha ökat till 1,8 miljoner [2]. Trots att denna grupp bara utgör en femtedel av alla som har körkort, så är en tredjedel av alla dödade bilförare äldre. Detta beror inte enbart på att de kanske kör sämre, utan till viss del på att de är skörare i kroppen. Det är inte heller åldern i sig som är problemet, utan de sjukdomar som är mer vanliga hos äldre människor såsom synnedsättning och synfältsdefekter, demens, diabetes, hjärtsjukdom, kognitiva nedsättningar efter stroke m.m. Det är sjukdomar som kan orsaka att körförmågan blir sämre [3]. I landet insjuknar årligen ca personer i stroke. Ungefär lika många nya fall av demens upptäcks. Totalt är det ca människor per år som drabbas av sjukdomar som på olika sätt påverkar hjärnans funktioner. Sjukdomar som påverkar såväl kunskap och färdighet som medicinsk lämplighet. Sjukdomar som nedsätter minne och förmåga att lära sig nytt och som kan ge svårigheter att tolka trafiksituationer och betydelsen av vägmärken [3]. En grov skattning är att mellan 50 och 150 personer årligen dödas i krockar som inträffat på grund av att föraren haft en trafikfarlig sjukdom [3]. De mest typiska fordonsolyckorna som äldre bilförare är inblandade i är korsningsolyckor, speciellt vänstersväng in på korsande väg där man kolliderar med mötande bil och att man inte iakttagit väjnings- eller stopplikt. Det är alltså situationer där man måste hålla reda på flera skeenden samtidigt och bedöma trafikflöden i flera riktningar, samtidigt som man ska värdera mötande bilars hastighet och även anpassa sin egen hastighet och riktning. Sådana situationer ställer stora krav på den kognitiva förmågan, i både förståelse och analys av inkommande intryck och i utförandefasen [4]. Både vårt livsmönster och vårt boende är anpassat till bilen. Främst är bilen viktig för dem som bor utanför städerna och i små orter där kollektivtrafiken är dåligt utbyggd. Många gamla människor klarar inte av att åka buss eller att ta sig till busshållplatsen. Ensamhet och svårigheter att få åka med andra och ökade krav för färdtjänst gör att ett indraget körkort ökar isoleringen. 2
8 Två delvis motsatta intressen finns: Att få ha kvar sitt körkort och att få köra bil är av mycket stor betydelse för de allra flesta bilförare. Att vi har förare som är kapabla att framföra sitt fordon på ett säkert sätt är mycket viktigt för alla människor i trafiken. Hur ska man avgöra vem som får fortsätta köra bil och vem som inte får det på ett rättvist och tydligt sätt? Och vem ska avgöra det? Enligt Körkortslagen 10 kap 2 har läkaren anmälningsskyldighet. Om körkortsinnehav av medicinska skäl uppenbart är olämpligt utifrån de medicinska krav som vägverkets författningar föreskriver skall anmälan göras till Länsstyrelsen [5]. I Vägverkets föreskrifter står vilka medicinska krav som gäller för innehav av körkort [6]. Enligt vägverkets beräkningar borde minst körkort återkallas varje år, men den verkliga siffran är och av dessa är endast anmälningar gjorda av läkare [7]. Anmälan behöver dock inte göras om det finns anledning att anta att körkortsinnehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra bil [1]. SYFTE Att undersöka hur körlämplighet journalförs hos patienter som haft stroke eller TIA. FRÅGESTÄLLNING Finns körkortsinnehav och körlämplighet noterad i patientjournalen på Länssjukvården? Finns körlämplighet noterad i patientjournalen vid uppföljningsbesöket i Primärvården? MATERIAL OCH METOD Urvalet är de personer från Mariestad, Töreboda och Gullspång, som har fått stroke eller TIA under september till december månad år Dessa patienter har hittats i Riksstrokeregistret på avdelning 51 på KSS i Skövde, där de blivit inskrivna. Patienternas datajournaler och även vissa pappersjournaler på både Länssjukvårdsnivå och på Primärvårdsnivå har genomsökts och det som skrivits angående körkort och körförmåga har dokumenterats. Överläkare på strokeenheten KSS samt neuropsykolog och arbetsterapeut på Rehab KSS har intervjuats angående om sin syn på körlämplighet och hur de bedömer strokepatientens kognitiva förmågor. Författaren har även gjort ett studiebesök på Mobilitetscenter i Göteborg. 3
9 RESULTAT Patientunderlaget 53 patienter fanns med i undersökningsmaterialet från början. 8 patienter togs bort på grund av fel diagnos. Ytterligare 16 patienter togs bort eftersom åldern var så hög och sjukvårdsinsatserna så stora, att det inte var relevant för läkaren att fråga om körkortsinnehav eller bedöma körlämplighet. Kvar i materialet blev alltså 29 patienter. n=53 12 med körkort 8 fel diagnos 9 körkort? 16 alltför sjuka för körkortsbedömning 8 utan körkort Figur 1. Det totala patientunderlaget vid studiens början. Vad står i journalerna? Det finns noterat i 8 journaler att patienten saknar körkort eller har slutat köra bil. Det finns också noterat att 12 patienter - 9 män och 3 kvinnor i åldern år har körkort och kör bil. 10 av dem har diagnosen stroke och 2 har diagnosen TIA. Men det är också 9 patienter - 4 män och 5 kvinnor i åldern år, där ingen notering finns om vare sig körkort eller bilkörning. I den här gruppen har 3 patienter stroke och 6 har TIA. Således återstår 21 patienter där en bedömning av körlämplighet bör göras. 4
10 Enligt länssjukvårdsjournalen har 12 av dessa patienter körkort och så här ser dokumentationen om körlämplighet och uppföljning ut. 1. Patienten kommer på uppföljningsbesök till Primärvården (PV), ingen notering om bilkörning finns i journalerna. (65 år, man, TIA) 2. Patienten kallas till Teamrehab (inom PV) för uppföljning, men tackar nej två gånger. Ingen ytterligare uppföljning görs. (64 år, man, stroke) 3. Uppföljning på Teamrehab, men ingen notering om bilkörning finns. Fortsatt träning avböjs av patienten. (70 år, man, stroke) 4. Träning på Teamrehab, ingen notering om bilkörning finns. (81 år, man, stroke) 5. Pat har haft en diskussion om bilkörning med läkaren på Länssjukvården (LSV). I journalen finns noterat att patienten tar hjälp av sin man med uppmärksamhet åt vänster, eftersom hon får yrsel vid hastig vridning. Läkaren har inte gjort någon bedömning av körlämplighet enligt journalen och det finns inte heller något noterat vid uppföljningen. (74 år, kvinna, stroke) 6. Patienten är vid uppföljningsbesöket irriterad på läkare på LSV som sagt att hon inte kan köra bil, men inget körförbud finns noterat i LSV-journal. Inget om körlämplighet finns heller noterat i PV-journal. (74 år, kvinna, TIA) 7. Patienten får körförbud 2 veckor från LSV, men kom sen inte till planerat återbesök. Kallas efter anmodan från LSV till uppföljning i PV, där ingen notering om bilkörning finns. (47 år, man, stroke) 8. Ett brev skrivs till patienten från LSV med anmodan att avstå från bilkörning närmaste tiden fram till återbesöket. Patienten säljer då sin bil. (73 år, kvinna, stroke) 9. Enligt LSV:s anteckningar är patienten inte bilförare, men får vid uppföljningen på Teamrehab ett tydligt muntlig körförbud. (83 år, man, stroke) 10. Patienten får körförbud från LSV och fortsatt körförbud vid träning på Teamrehab. Arbetsterapeuten på Teamrehab gör senare ett kognitivt test, NorSDSA med negativt resultat. Läkaren rapporterar körförbud till Länsstyrelsen. (74 år, man, stroke) 11 Körförbud från LSV. Arbetsterapeuten i PV testar med NorSDSA efter 1 månad. Primärvårdsläkare kollar syn och bedömer att patienten får börja köra igen. (70 år, man, stroke) 12 Körförbud från LSV. Arbetsterapeuten i PV gör test med NorSDSA efter 5 månader och därefter häver PV-läkaren körförbudet. (62 år, man, stroke) Sammanfattning 9 patientjournaler saknar information om körkort och 20 patientjournaler har noteringar om körkort. I 8 av dessa står det att patienten saknar körkort och i 12 journaler står det att patienten har körkort. Bedömning av körlämplighet har gjorts i 6 av dessa fall. Hos 15 av 21 patienter där bilkörning kan vara aktuell saknas alltså journalförd bedömning av körlämplighet. 5
11 DISKUSSION Metoden att leta information i journaler har inte varit helt lätt eftersom man just under den här tiden bytt från pappersjournal till datajournal. En felkälla som framkommit i efterhand är att man kan ha haft ett arbetsmaterial på papper, som sen inte införts i datajournalen. Förbättringar av datajournalen har sedan skett så att uppgifter om bilkörning ska noteras. Denna undersökning är gjord på ett litet patientunderlag men visar ändå att journalföringen vad gäller körkortsinnehav och körlämplighet kan bli bättre både inom länssjukvården och inom primärvården. Troligtvis tar sjuksköterskan eller läkaren reda på om patienten har körkort och förhoppningsvis pratar läkaren med patienten om körlämplighet, men frågan kvarstår varför det så sällan skrivs i journalen. En förklaring till att körlämpligheten inte är journalförd kan vara att det idag inte finns något krav att journalföra att man gett ett muntligt körförbud, men man diskuterar att det ska bli obligatoriskt. Frågan om uppföljningsskyldighet samt omprövning av körförbud diskuteras också [3]. Varför diskuteras inte alltid körlämplighet: Läkare anger hög arbetsbelastning och otillräckliga kunskaper i trafikmedicin som orsaker [7]. Endast ca 20% av svenska allmänläkare tycker sig ha tillräcklig kompetens för att avgöra äldres lämplighet för fortsatt körkortsinnehav [3]. Läkaren vill inte skada patientrelationen [7]. Mer information om hur körkortsfrågor bör hanteras, behövs troligen till alla läkare som träffar patienter med stroke. Detta grundas på följande utdrag ur sjätte upplagan av Regionala riktlinjer för behandling av patienter med akut slaganfall från augusti 2001, som är en reviderad och utökad version av Skaraborgs vårdprogram. Här står det vad epikrisen ska innehålla: beslut om körkortsinnehav skall framgå för alla patienter med genomgången TIA och slaganfall och en grundregel för patienter med kvarstående funktionsbortfall är strikt muntligt körförbud fram till första återbesöket ca två månader efter utskrivningen. Enstaka okomplicerade TIA utgör i regel inte hinder för fortsatt bilkörning [8]. Enligt den föreliggande undersökningen följs inte det utarbetade vårdprogrammet i praktiken. Under den här tiden som projektarbetet pågått, har det framkommit att detta är en mycket aktuell fråga. Regeringen har nyligen uppdragit åt Vägverket att i samråd med Socialstyrelsen se över om dagens system gällande läkares skyldighet att anmäla medicinskt olämpliga förare kan förbättras [3]. Denna utredning ska även redovisa hur ett system med trafikmedicinska centra kan utformas och finansieras. Ett förslag är att de förläggs till universitetsorterna där grundutbildning av läkare sker och där vetenskaplig forskning av god kvalitet äger rum. Endast ett sådant centrum finns idag och det ligger i Huddinge. 6
12 I Göteborg finns Mobilitetscenter, som är ett projekt sen 2002 och som startades på initiativ från rörelsehinderförbunden. Där har man i första hand specialiserat sig på anpassning av fordon vid motoriska funktionshinder. Men man utreder också körlämplighet efter remiss från ansvarig läkare och man har sett ett ökat behov av dessa medicinska lämplighetsbedömningar där testning av motorik, reaktionshastighet, uthållighet, uppmärksamhet, koncentrationsförmåga m.m. ingår. I Umeå har man planer på att anlägga ett trafikmedicinskt centrum där man bland annat vill utveckla stroke som profilområde till stöd för andra centra. Planer finns även att utreda behovet av och möjligheterna till att utfärda körkort med begränsad behörighet. Detta för att människor gradvis ska kunna begränsa sitt bilkörande, men ändå kunna ha kvar viss mobilitet och livskvalitet. En annan tanke är rehabilitering till körkort. Vägverkets utredning visar dock på att de flesta patienter bör utredas i primärvården och man skriver att primärvården bör klara av cirka 95% av utredningsbehovet. Slutsats och förslag till förbättrad bedömning av körlämplighet 21 patienter med stroke eller TIA var aktuella för bedömning av körlämplighet men hos bara 6 av dem finns sådan bedömning journalförd. Kanske har fler bedömningar gjorts men inte journalförts. Ett förslag till förbättrad bedömning av körlämplighet presenteras (se Bilaga). 7
13 REFERENSLISTA 1. Winter M. Wijk H. Äldre och bilkörning - Att sluta köra bil en litteraturgenomgång. Nordisk geriatrik nr 4, 2006: s Regeringens proposition till riksdagen 2003/04:160. Fortsatt arbete för en säker vägtrafik Äldre i trafiken. 3. Vägverket. Regeringsuppdrag om läkares skyldighet att anmäla olämpliga förare Almgren M. Berne C. Bjerre B. m.fl. Trafikmedicin. Vägverket, Trafikmedicinska rådet, 2001, Borlänge. 5. Körkortslagen: SFS 1998: Vägverkets författningssamling: VVFS 1998:89: Om medicinska krav för innehav av körkort. 7. Ohlin E. Otillräckliga kunskaper i trafikmedicin hos AT-läkare. Läkartidningen nr , volym 103: s Regionala riktlinjer för behandling av patienter med akut slaganfall. Sjätte upplagan augusti 2001, Skaraborgs Sjukhus. 8
14 BILAGA FÖRSLAG BEDÖMNINGSTEAM I PRIMÄRVÅRDEN SOM KAN BEDÖMA KÖRLÄMPLIGHET HOS PATIENTER MED STROKE/TIA Eftersom det är en så svår och komplex fråga bör man vara fler personer som hjälps åt i beslutsfattandet. Inom primärvården skulle ett bedömningsteam kunna bestå av läkare, arbetsterapeut och trafiklärare. Som komplement kan sjuksköterska och sjukgymnast anlitas. Bedömningen kan på så sätt också ske i patientens närområde och inte som nu enbart på Mobilitetscenter i Göteborg. Läkaren bör vara samordnare och huvudansvarig vad gäller de medicinska kraven. Det första som bör göras är ett grundligt syntest och uppfyller inte patienten kraven på fullgod syn, så slutar hela lämplighetsbedömningen där. Arbetsterapeuten har god kunskap om och kan göra bedömningar av patientens kognitiva förmåga [1,2]. Många arbetsterapeuter använder nu ett teoretiskt test för att bedöma kognitiv lämplighet för körkortsinnehav efter stroke. Det heter NorSDSA och är en översättning och bearbetning till nordiska förhållanden av det engelska testbatteriet Stroke Driver Screening Assessment [3]. Det består av 4 deltest som bland annat mäter visuospatial orientering, uppmärksamhet och mentalt tempo, men även viss trafikförståelse och insikt. Arbetsterapeuten kan också stå för bedömning av förmågan att utföra vardagliga aktiviteter och har vana att analysera aktivitetsutförandet samt bedöma styrka, rörlighet och känsel. Ett nytt mätinstrument för bedömning av körförmåga i verkliga trafiksituationer har utvecklats av en arbetsterapeut som en del i en magisteruppsats. Det heter P-drive (Performance Analysis of Driving Ability) och är ett instrument som bedömer aktiviteten bilkörning [4,5]. Bilkörningsförmågan delas där in i 27 handlingar som utförs under körningen med fyra överrubriker; manövrering, uppsikt, följa trafikregler och orientering. Dessa färdigheter bedöms utifrån en 4-gradig skala. Patienten får köra en bil med dubbelkommando i ungefär en timme på en standardiserad slinga. En trafiklärare sitter bredvid och ansvarar för säkerheten och ger instruktioner. Arbetsterapeuten sitter i baksätet och gör bedömningen enligt ett observationsprotokoll. Arbetsterapeuten skriver sedan ett slutligt utlåtande till ansvarig läkare baserat på resultat från körningen. Trafikläraren som är behjälplig för att bekräfta observerade händelser under körningen bör ha gått en kurs med inriktning på äldres behov av kompletterande kunskaper. Han bör vid behov kunna ge föraren insikt i dennes praktiska begränsningar, men även ge chansen att förlänga bilkörningsperioden genom uppfräschning av körkunskaperna på trafikskola. Sjuksköterskan kan initiera samtal och ge goda rekommendationer angående bilkörning eller eventuellt påverka patienten i beslutsfattandet att avstå från bilkörning. Sjukgymnasten kan göra bedömning av motoriska funktioner som är viktiga vid bilkörning.
15 Det är viktigt att informera både patienter, anhöriga och allmänheten att vissa sjukdomar kan medföra att man blir en sämre bilförare. Det skulle då bli mer naturligt att man genomgår olika tester efter en stroke. Om det är vanligt förekommande blir man inte heller så utpekad. Det är också av stor vikt att allmänheten får en positiv bild av körkortsbedömningen. Att den grundas på sakliga förhållanden och att bedömningar görs ungefär likadant över hela landet är en bra utgångspunkt. Med hjälp av detta bedömningsteam kan vi veta mer om vilka människor som kan fortsätta köra bil efter en stroke, vilka som kan få köra bil med begränsat körkort vilket t.ex. kan gälla endast dagtid eller inom ett visst geografiskt område och vilka patienter som måste sluta köra bil eftersom de inte klarar att framföra sitt fordon på ett tillräckligt säkert sätt. Referenser 1. Lindström I-B. Trafikmedicin nytt viktigt område för arbetsterapeuter, Tidskriften Arbetsterapeuten nr 2, 2006: s Lundenmark T. Trafikmedicin arbetsterapeut i ny känslig roll. Tidskriften Arbetsterapeuten nr 2, 2006: s Lundberg C. Caneman G. Samuelsson S-M. Hakamies- Blomqvist L. Almkvist O. The assessment of fitness to drive after stroke: the Nordic Stroke Driver Screening Assessment. Scandinavian Journal of Psychology 2003; 44: s Patomella A-H. Tham K. Kottorp A. P-drive: Assessment of driving performance after stroke. J Rehabil Med 2006; 38: s Patomella A-H. Caneman G. Kottorp A. Tham K. Identifying Scale and Person Response Validity of a new Assessment of Driving Ability. Scandinavian journal of occupational therapy 2004;11: s
16 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:
Utredning av körkortslämplighet efter sjukdom/skada. Så här gör vi i TioHundra, Norrtälje
Utredning av körkortslämplighet efter sjukdom/skada Så här gör vi i TioHundra, Norrtälje Bilkörning en komplex aktivitet Meningsfull aktivitet Har stor betydelse Komplext och krävande Jag som kört prickfritt
Läs merKörkortsbedömning vid TIA /Stroke
Dok-nr 19834 Författare Version Margarita Callander, överläkare, Neurologiska kliniken US 1 Godkänd av Giltigt fr o m Patrick Vigren, specialistläkare, Neurokirurgiska kliniken US 2017-09-05 Från och med
Läs merBilkörning, vapen Öl Anna Tölli
Bilkörning, vapen Öl 2017-03-16 Körkort Grupp I behörighet (nya behörigheter 19 jan 2013) AM moped klass I (EU-moped) A1 lätt motorcykel A2 mellanstor motorcykel A tung motorcykel B personbil och lätt
Läs merKörkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd
1 Körkort efter stroke Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 2 Körschema Den medicinska körkortshanteringen Vägverkets Trafikmedicinska Råd Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares anmälningsskyldighet
Läs merde medicinska kraven i trafiken
de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska
Läs merKörkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01)
3 2013-03-26 2 4 Vad är det som gäller för körkortsinnehavet vid diabetes? Lars Englund Chefsläkare Trafikmedicinska rådet Transportstyrelsen Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) Om
Läs merAnsökningshandling parkeringstillstånd för rörelsehindrad
Ansökningshandling parkeringstillstånd för rörelsehindrad Vårgårda kommun Samhällsbyggnad 447 80 Vårgårda Handläggare tfn 600600 vx Inför din ansökan för parkeringstillstånd Vad är parkeringstillstånd?
Läs merTransportforum 2014-01-08 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning
Kan tekniska anordningar i eller utanför fordonet göra det möjligt att ha körkort för den som på grund av sjukdom inte kan köra trafiksäkert? Dagsläge och en framtidsspaning Transportforum 2014-01-08 Lars
Läs merC-UPPSATS. Arbetsterapeutisk bedömning av förmågan att köra bil hos personer efter stroke. Camilla Bruman Ylva Gustafsson. Luleå tekniska universitet
C-UPPSATS 2008:182 Arbetsterapeutisk bedömning av förmågan att köra bil hos personer efter stroke Camilla Bruman Ylva Gustafsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Arbetsterapi Institutionen för Hälsovetenskap
Läs merMOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI
MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov
Läs merUPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION RUMSUPPFATTNING MINNE SPRÅK UPPMÄRKSAMHET Krävs att för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner. Svårt att hålla tråd i samtal, upprepa
Läs merPersoner med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd.
Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Enligt transportstyrelsens föreskrifter skall en utredningen pröva om diagnosen ger sådana symptom att
Läs merBilkörning och demens
Bilkörning och demens 2014-09-11 Catarina Lundberg Leg. Psykolog., med. dr., enhetschef Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Transportstyrelsen är körkortsmyndighet De medicinska
Läs merDe svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför?
De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? Lars Englund Chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Om synförmåga i trafiken
Läs merRutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merAnsökningshandling. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad
Myndighetsnämnden för Socialtjänst och Skola Ansökningshandling Parkeringstillstånd för rörelsehindrad OBS! Handläggningstiden är ca 6 veckor. YDRE KOMMUN Socialförvaltningen Kommunkontoret 570 60 YDRE
Läs merÖvergripande projektinformation
Validering av instrumentet Useful Field of View (UFOV) och resultat från praktisk körbedömning. Diarienummer : LVNFOU13651 FoU-Centrums årsanslag - Ny ansökan ([formulär nr: 390]) Sista ansökningsdag :
Läs merAllmänt: Arbetstider:
AVA Allmänt: AVA är Gävlesjukhus akutvårdsavdelning med 21 platser. Avdelningen är uppdelad på två där ena delen rondas av medicindagbakjour samt en underläkare (8 pat) och andra delen av internmedicinsk
Läs merTransportstyrelsens körkortsbedömningar hos glaukompatienter - hur fungerar det i praktiken?
Transportstyrelsens körkortsbedömningar hos glaukompatienter - hur fungerar det i praktiken? Umeå 13-14 sep 2018 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsen Körschema Några fall med synfältsdefekter som
Läs merÖverensstämmer resultat av instrumentet NorSDSA med teamets bedömning angående lämplighet att köra bil efter förvärvad hjärnskada?
Kurs i bedömning av körförmågan hos personer med funktionsnedsättning HJ-11054 15 HP, nivå C Överensstämmer resultat av instrumentet NorSDSA med teamets bedömning angående lämplighet att köra bil efter
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merStroke många drabbas men allt fler överlever
Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merDe medicinska kraven i trafiken REGLER OCH GODA RÅD
De medicinska kraven i trafiken REGLER OCH GODA RÅD ! Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden
Läs merREGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Läs merEtiska frågor, missbruk och juridik,
Etiska frågor, missbruk och juridik, Fredrik Spak, docent socialmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, överläkare FoUU, primärvården Göteborg, specialist i socialmedicin och allmänpsykiatri
Läs merKörkort öppnar för jobb och ett annat liv
Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merAnsökan om parkeringstillstånd för personer med rörelsehinder
Ansökan om parkeringstillstånd för personer med rörelsehinder För sökande i Halmstads kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Postadress: Box 246, 301 06 Halmstad Besöksadress: Stationsgatan 48 A T el
Läs merÄr automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort?
Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Transportforum 2015 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Sjukdomar och
Läs merRegionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA
Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA Jessica Kristiansson, arbetsterapeut Pernilla Sandgren, specialist i neurologi Regionala expertgruppen
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merÄldre bilförare och det begränsade körkortet
Polisutbildningen Umeå universitet Termin 4, 2004 Fördjupningsarbete Rapport nr. 173 Äldre bilförare och det begränsade körkortet Av: Per Oppman och Christian Nylén Sammanfattning Det begränsade körkortet
Läs merTrafikmedicinens juridik Sven Hultman
Trafikmedicinens juridik Sven Hultman Historisk tillbakablick Vad innebär EU-medlemskapet? Vilken lagstiftning gäller? Hur får man körkort? Hur behåller man sitt körkort? Hur blir man av med sitt körkort?
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merRutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun
2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merParkeringstillstånd för rörelsehindrad
Parkeringstillstånd för rörelsehindrad Ansökningshandlingar Obs! Handläggningstiden är ca 3 veckor. Senast uppdaterad: 2016-11-10 Så här ansöker du om parkeringstillstånd för rörelsehindrad: 1. Läs Information
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merFrågor och svar - Synfältssimulatorn
Stödjande dokument 1 (7) Frågor och svar - Synfältssimulatorn Nedanstående frågor som handlar om att Transportstyrelsen rekommenderar VTI att pausa simulatorn rör enbart verksamheten att testa körförmåga
Läs merLäkemedel och trafik
Läkemedel och trafik 2016-05-18 Dorota Religa/ Kurt Johansson Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2;15: Vid förskrivning
Läs merLÄKARUTLÅTANDE till ansökan om färdtjänst
LÄKARUTLÅTANDE till ansökan om färdtjänst Information till läkare som skriver utlåtande om ev färdtjänstbehov, se sid 4. Uppgifter om patienten (textas eller skrivs på maskin) Namn Personnummer Utlåtande
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merVad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden
Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt
Läs merLäkemedel och trafik
1 Läkemedel och trafik 2018-05-14 Dorota Religa Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2 kap,15 Vid förskrivning och utlämnande av läkemedel som
Läs merOm alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning
Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merKörkortsmedicinska utredningar
Körkortsmedicinska utredningar 2016-05-18, leg psykolog, med dr, enhetschef Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Kurs i Trafik-körkortsmedicin, Stora Brännbo 1 Vilka frågor
Läs merCarlos tar körkort CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CARITA ANDERSSON ORDLISTA Kapitel 1 inte säkert (sida 5, rad 9) här: han vet inte risker i trafiken (sida 7, rad 11) farliga saker i trafiken Kapitel 2 campa (sida 12, rad 5)
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merHur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus
Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merTrafikmedicin Läkarstuderande, termin 10. 21 november,2008 Lars Widman, konsultläkare, Umeå. Wim Delvoye Cement Truck, 2008.
Trafikmedicin Läkarstuderande, termin 10. 21 november,2008 Lars Widman, konsultläkare, Umeå Wim Delvoye Cement Truck, 2008.Umedalens skulptur Anmälan kommer från polisen? Drygt 100 döda per år på grund
Läs merFörslag till direktiv (KOM(2003)0621 C5-0610/ /0252(COD)) Ändringsförslag 87 Artikel 4, punkt 1, kategori B. Motivering
16.2.2005 A6-0016/87 ÄNDRINGSFÖRSLAG 87 Ändringsförslag 87 Artikel 4, punkt 1, kategori B - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare. Till en bil i denna
Läs merStrokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus
Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering
Läs merInspirationsseminarie Stroke och forskning
Inspirationsseminarie Stroke och forskning Strokeprocessen i det längre perspektivet i samband med och efter utskrivning från slutenvården Lena Arvidsson, processledare Temagrupp Mitt i livet Bakgrund
Läs merVägverkets författningssamling
Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om kursplan, behörighet B; VVFS 2007:227 Utkom från trycket den 29 juni 2007 beslutade den 11 juni 2007. Vägverket föreskriver 1 med stöd av 7 och
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2010:1914 Utkom från trycket den 27 december 2010 utfärdad den 16 december 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merUpprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin
Läs merANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR?
ANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR? Eget ansvar för sjukdom och skada Kjell Asplund E9kforum, Region Skåne Helsingborg oktober 2008 VILKEN TYP AV ANSVAR? Vems ansvar för att det
Läs merEXAMENSARBETE. Bedömning av körförmåga hos personer med stroke. Arbetsterapeuters erfarenheter. Anna Grinde Bodil Nilsson
EXAMENSARBETE Bedömning av körförmåga hos personer med stroke Arbetsterapeuters erfarenheter Anna Grinde Bodil Nilsson Filosofie kandidatexamen Arbetsterapi Luleå tekniska universitet Institutionen för
Läs merVad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh
Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh Legitimation Undantag från grundlagsfästa principen om närings-och yrkesfrihet
Läs merParkeringstillstånd för rörelsehindrad
Parkeringstillstånd för rörelsehindrad Ansökningshandlingar Senast uppdaterad: 2017-07-04 Stenungsund kommun Besöksadress: Strandvägen 15 Tel: 0303-73 00 00 E-post: kommun@stenungsund.se 444 82 Stenungsund
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merTrafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)
Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap 2 i körkortslagen (SFS 1998:488)
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merInstruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer
Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merRutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter
Samverkansdokument Östra länsdelen Fastställd av: OSÖ Giltig from: 2015-06-01 Revideras senast: 2018-12-31 Revideringsdatum: 160217 Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån)
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs mer