Körkortsinnehav och körlämplighet efter stroke finns det noterat i journalen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Körkortsinnehav och körlämplighet efter stroke finns det noterat i journalen?"

Transkript

1 Körkortsinnehav och körlämplighet efter stroke finns det noterat i journalen? En undersökning av patientjournaler Författare Gunilla Gill, leg arbetsterapeut Primärvården Mariestad Projektredovisning 2007:2 Handledare Björn Landström, distriktsläkare, doktorand Vårdcentralen Tidan

2

3 SAMMANFATTNING Bilförare över 75 år är överrepresenterade bland bilförare som förorsakar bilolyckor. Överrepresentationen orsakas inte av ålder i sig utan av ökad sjuklighet i den åldersgruppen. Behandlande läkare har en skyldighet att bedöma körlämpligheten hos patienter med sjukdomar, särskilt hjärnans sjukdomar, som kan påverka körförmågan. Orsaken till att bedömningen inte alltid sker kan vara dilemmat för läkaren vad gäller patientens behov av körkort gentemot andra trafikanters säkerhet. Bedömningen av patientens körlämplighet kan dessutom vara svår. Undersökningens syfte var att ta reda på om läkare bedömer körlämplighet hos patienter med stroke/tia. Undersökningen begränsades till genomgång av patientjournaler för dessa diagnosgrupper under september december 2005 på strokeavdelningen i Skövde. 53 patienter ingick i undersökningen. 21 av dem var aktuella för bedömning av körlämplighet men bara hos 6 patienter fanns sådan bedömning journalförd. Körlämplighet journalförs i alltför låg utsträckning i förhållande till riktlinjer i vårdprogram för strokevården. Ett förslag med bedömningsteam i primärvården presenteras.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNING... 3 MATERIAL OCH METOD... 3 RESULTAT... 4 Patientunderlaget... 4 Vad står i journalerna?... 4 Sammanfattning... 5 DISKUSSION... 6 SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRAD BEDÖMNING AV KÖRLÄMPLIGHET... 7 REFERENSLISTA... 8 BILAGA FÖRSLAG: BEDÖMNINGSTEAM I PRIMÄRVÅRDEN SOM KAN BEDÖMA KÖRLÄMPLIGHET HOS PATIENTER MED STROKE/TIA

6 INLEDNING I mitt arbete med rehabilitering av strokepatienter på teamrehab i Mariestad, har jag flera gånger stött på frågor om bilkörning. Patienterna har många funderingar och väldigt skiftande erfarenheter. De beskriver olika varianter av hur läkare har hanterat bedömningen av körförmågan efter stroke. Det varierar mellan ingen information, muntligt tidsbegränsat körförbud, neuropsykologiska test kopplade till körförmåga och lektioner på körskola. Det finns patienter som inte vet om att de har körförbud och det kan bero på att det oftast ges enbart muntligt. Patienten och även anhöriga kan ha svårt att hantera all information, när de troligen befinner sig i ett kristillstånd kopplat till insjuknandet. Information om bilkörning och uppföljning av körlämplighet har alltså varit mycket skiftande och patienterna har känt sig osäkra och ibland varit upprörda. Även vi, behandlande personal, har känt stor osäkerhet hur vi ska bemöta patientens frågor. Journalförs körkortsinnehav, körförbud, uppföljning och bedömning av körlämplighet? Dessa frågor utgör grunden till mitt FoU-arbete, där jag gör en undersökning av vad som dokumenterats i patientjournalen hos patienter med stroke eller TIA (Transitorisk Ischemisk Attack dvs. strokesymtom som försvinner inom ett dygn, men kan vara en förvarning om stroke). 1

7 BAKGRUND Det krävs idag väldigt mycket av den som tar körkort. Man ska ha god syn, kunna visa upp ett lämplighetsintyg, klara halkkörning och klara en uppkörning där både teoretiska och praktiska kunskaper testas på hög nivå. Men det krävs inte något för att få fortsätta köra bil vare sig 50, 60 eller 70 år efter uppkörningen. Allt fler äldre har körkort och fler av dem använder sin bil regelbundet. Särskilt markant är ökningen vad gäller äldre kvinnliga körkortsinnehavare. Bilförare över 75 år är i förhållande till sin andel av befolkningen överrepresenterade bland bilförare som förorsakar bilolyckor. Framförallt de äldsta bilförarna (över 85 år) utgör en ökad fara i trafiken för medtrafikanterna [1]. År 2004 hade knappt 1 miljon körkortsinnehavare uppnått åldern 65 år eller äldre och 20 år senare beräknas antalet ha ökat till 1,8 miljoner [2]. Trots att denna grupp bara utgör en femtedel av alla som har körkort, så är en tredjedel av alla dödade bilförare äldre. Detta beror inte enbart på att de kanske kör sämre, utan till viss del på att de är skörare i kroppen. Det är inte heller åldern i sig som är problemet, utan de sjukdomar som är mer vanliga hos äldre människor såsom synnedsättning och synfältsdefekter, demens, diabetes, hjärtsjukdom, kognitiva nedsättningar efter stroke m.m. Det är sjukdomar som kan orsaka att körförmågan blir sämre [3]. I landet insjuknar årligen ca personer i stroke. Ungefär lika många nya fall av demens upptäcks. Totalt är det ca människor per år som drabbas av sjukdomar som på olika sätt påverkar hjärnans funktioner. Sjukdomar som påverkar såväl kunskap och färdighet som medicinsk lämplighet. Sjukdomar som nedsätter minne och förmåga att lära sig nytt och som kan ge svårigheter att tolka trafiksituationer och betydelsen av vägmärken [3]. En grov skattning är att mellan 50 och 150 personer årligen dödas i krockar som inträffat på grund av att föraren haft en trafikfarlig sjukdom [3]. De mest typiska fordonsolyckorna som äldre bilförare är inblandade i är korsningsolyckor, speciellt vänstersväng in på korsande väg där man kolliderar med mötande bil och att man inte iakttagit väjnings- eller stopplikt. Det är alltså situationer där man måste hålla reda på flera skeenden samtidigt och bedöma trafikflöden i flera riktningar, samtidigt som man ska värdera mötande bilars hastighet och även anpassa sin egen hastighet och riktning. Sådana situationer ställer stora krav på den kognitiva förmågan, i både förståelse och analys av inkommande intryck och i utförandefasen [4]. Både vårt livsmönster och vårt boende är anpassat till bilen. Främst är bilen viktig för dem som bor utanför städerna och i små orter där kollektivtrafiken är dåligt utbyggd. Många gamla människor klarar inte av att åka buss eller att ta sig till busshållplatsen. Ensamhet och svårigheter att få åka med andra och ökade krav för färdtjänst gör att ett indraget körkort ökar isoleringen. 2

8 Två delvis motsatta intressen finns: Att få ha kvar sitt körkort och att få köra bil är av mycket stor betydelse för de allra flesta bilförare. Att vi har förare som är kapabla att framföra sitt fordon på ett säkert sätt är mycket viktigt för alla människor i trafiken. Hur ska man avgöra vem som får fortsätta köra bil och vem som inte får det på ett rättvist och tydligt sätt? Och vem ska avgöra det? Enligt Körkortslagen 10 kap 2 har läkaren anmälningsskyldighet. Om körkortsinnehav av medicinska skäl uppenbart är olämpligt utifrån de medicinska krav som vägverkets författningar föreskriver skall anmälan göras till Länsstyrelsen [5]. I Vägverkets föreskrifter står vilka medicinska krav som gäller för innehav av körkort [6]. Enligt vägverkets beräkningar borde minst körkort återkallas varje år, men den verkliga siffran är och av dessa är endast anmälningar gjorda av läkare [7]. Anmälan behöver dock inte göras om det finns anledning att anta att körkortsinnehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra bil [1]. SYFTE Att undersöka hur körlämplighet journalförs hos patienter som haft stroke eller TIA. FRÅGESTÄLLNING Finns körkortsinnehav och körlämplighet noterad i patientjournalen på Länssjukvården? Finns körlämplighet noterad i patientjournalen vid uppföljningsbesöket i Primärvården? MATERIAL OCH METOD Urvalet är de personer från Mariestad, Töreboda och Gullspång, som har fått stroke eller TIA under september till december månad år Dessa patienter har hittats i Riksstrokeregistret på avdelning 51 på KSS i Skövde, där de blivit inskrivna. Patienternas datajournaler och även vissa pappersjournaler på både Länssjukvårdsnivå och på Primärvårdsnivå har genomsökts och det som skrivits angående körkort och körförmåga har dokumenterats. Överläkare på strokeenheten KSS samt neuropsykolog och arbetsterapeut på Rehab KSS har intervjuats angående om sin syn på körlämplighet och hur de bedömer strokepatientens kognitiva förmågor. Författaren har även gjort ett studiebesök på Mobilitetscenter i Göteborg. 3

9 RESULTAT Patientunderlaget 53 patienter fanns med i undersökningsmaterialet från början. 8 patienter togs bort på grund av fel diagnos. Ytterligare 16 patienter togs bort eftersom åldern var så hög och sjukvårdsinsatserna så stora, att det inte var relevant för läkaren att fråga om körkortsinnehav eller bedöma körlämplighet. Kvar i materialet blev alltså 29 patienter. n=53 12 med körkort 8 fel diagnos 9 körkort? 16 alltför sjuka för körkortsbedömning 8 utan körkort Figur 1. Det totala patientunderlaget vid studiens början. Vad står i journalerna? Det finns noterat i 8 journaler att patienten saknar körkort eller har slutat köra bil. Det finns också noterat att 12 patienter - 9 män och 3 kvinnor i åldern år har körkort och kör bil. 10 av dem har diagnosen stroke och 2 har diagnosen TIA. Men det är också 9 patienter - 4 män och 5 kvinnor i åldern år, där ingen notering finns om vare sig körkort eller bilkörning. I den här gruppen har 3 patienter stroke och 6 har TIA. Således återstår 21 patienter där en bedömning av körlämplighet bör göras. 4

10 Enligt länssjukvårdsjournalen har 12 av dessa patienter körkort och så här ser dokumentationen om körlämplighet och uppföljning ut. 1. Patienten kommer på uppföljningsbesök till Primärvården (PV), ingen notering om bilkörning finns i journalerna. (65 år, man, TIA) 2. Patienten kallas till Teamrehab (inom PV) för uppföljning, men tackar nej två gånger. Ingen ytterligare uppföljning görs. (64 år, man, stroke) 3. Uppföljning på Teamrehab, men ingen notering om bilkörning finns. Fortsatt träning avböjs av patienten. (70 år, man, stroke) 4. Träning på Teamrehab, ingen notering om bilkörning finns. (81 år, man, stroke) 5. Pat har haft en diskussion om bilkörning med läkaren på Länssjukvården (LSV). I journalen finns noterat att patienten tar hjälp av sin man med uppmärksamhet åt vänster, eftersom hon får yrsel vid hastig vridning. Läkaren har inte gjort någon bedömning av körlämplighet enligt journalen och det finns inte heller något noterat vid uppföljningen. (74 år, kvinna, stroke) 6. Patienten är vid uppföljningsbesöket irriterad på läkare på LSV som sagt att hon inte kan köra bil, men inget körförbud finns noterat i LSV-journal. Inget om körlämplighet finns heller noterat i PV-journal. (74 år, kvinna, TIA) 7. Patienten får körförbud 2 veckor från LSV, men kom sen inte till planerat återbesök. Kallas efter anmodan från LSV till uppföljning i PV, där ingen notering om bilkörning finns. (47 år, man, stroke) 8. Ett brev skrivs till patienten från LSV med anmodan att avstå från bilkörning närmaste tiden fram till återbesöket. Patienten säljer då sin bil. (73 år, kvinna, stroke) 9. Enligt LSV:s anteckningar är patienten inte bilförare, men får vid uppföljningen på Teamrehab ett tydligt muntlig körförbud. (83 år, man, stroke) 10. Patienten får körförbud från LSV och fortsatt körförbud vid träning på Teamrehab. Arbetsterapeuten på Teamrehab gör senare ett kognitivt test, NorSDSA med negativt resultat. Läkaren rapporterar körförbud till Länsstyrelsen. (74 år, man, stroke) 11 Körförbud från LSV. Arbetsterapeuten i PV testar med NorSDSA efter 1 månad. Primärvårdsläkare kollar syn och bedömer att patienten får börja köra igen. (70 år, man, stroke) 12 Körförbud från LSV. Arbetsterapeuten i PV gör test med NorSDSA efter 5 månader och därefter häver PV-läkaren körförbudet. (62 år, man, stroke) Sammanfattning 9 patientjournaler saknar information om körkort och 20 patientjournaler har noteringar om körkort. I 8 av dessa står det att patienten saknar körkort och i 12 journaler står det att patienten har körkort. Bedömning av körlämplighet har gjorts i 6 av dessa fall. Hos 15 av 21 patienter där bilkörning kan vara aktuell saknas alltså journalförd bedömning av körlämplighet. 5

11 DISKUSSION Metoden att leta information i journaler har inte varit helt lätt eftersom man just under den här tiden bytt från pappersjournal till datajournal. En felkälla som framkommit i efterhand är att man kan ha haft ett arbetsmaterial på papper, som sen inte införts i datajournalen. Förbättringar av datajournalen har sedan skett så att uppgifter om bilkörning ska noteras. Denna undersökning är gjord på ett litet patientunderlag men visar ändå att journalföringen vad gäller körkortsinnehav och körlämplighet kan bli bättre både inom länssjukvården och inom primärvården. Troligtvis tar sjuksköterskan eller läkaren reda på om patienten har körkort och förhoppningsvis pratar läkaren med patienten om körlämplighet, men frågan kvarstår varför det så sällan skrivs i journalen. En förklaring till att körlämpligheten inte är journalförd kan vara att det idag inte finns något krav att journalföra att man gett ett muntligt körförbud, men man diskuterar att det ska bli obligatoriskt. Frågan om uppföljningsskyldighet samt omprövning av körförbud diskuteras också [3]. Varför diskuteras inte alltid körlämplighet: Läkare anger hög arbetsbelastning och otillräckliga kunskaper i trafikmedicin som orsaker [7]. Endast ca 20% av svenska allmänläkare tycker sig ha tillräcklig kompetens för att avgöra äldres lämplighet för fortsatt körkortsinnehav [3]. Läkaren vill inte skada patientrelationen [7]. Mer information om hur körkortsfrågor bör hanteras, behövs troligen till alla läkare som träffar patienter med stroke. Detta grundas på följande utdrag ur sjätte upplagan av Regionala riktlinjer för behandling av patienter med akut slaganfall från augusti 2001, som är en reviderad och utökad version av Skaraborgs vårdprogram. Här står det vad epikrisen ska innehålla: beslut om körkortsinnehav skall framgå för alla patienter med genomgången TIA och slaganfall och en grundregel för patienter med kvarstående funktionsbortfall är strikt muntligt körförbud fram till första återbesöket ca två månader efter utskrivningen. Enstaka okomplicerade TIA utgör i regel inte hinder för fortsatt bilkörning [8]. Enligt den föreliggande undersökningen följs inte det utarbetade vårdprogrammet i praktiken. Under den här tiden som projektarbetet pågått, har det framkommit att detta är en mycket aktuell fråga. Regeringen har nyligen uppdragit åt Vägverket att i samråd med Socialstyrelsen se över om dagens system gällande läkares skyldighet att anmäla medicinskt olämpliga förare kan förbättras [3]. Denna utredning ska även redovisa hur ett system med trafikmedicinska centra kan utformas och finansieras. Ett förslag är att de förläggs till universitetsorterna där grundutbildning av läkare sker och där vetenskaplig forskning av god kvalitet äger rum. Endast ett sådant centrum finns idag och det ligger i Huddinge. 6

12 I Göteborg finns Mobilitetscenter, som är ett projekt sen 2002 och som startades på initiativ från rörelsehinderförbunden. Där har man i första hand specialiserat sig på anpassning av fordon vid motoriska funktionshinder. Men man utreder också körlämplighet efter remiss från ansvarig läkare och man har sett ett ökat behov av dessa medicinska lämplighetsbedömningar där testning av motorik, reaktionshastighet, uthållighet, uppmärksamhet, koncentrationsförmåga m.m. ingår. I Umeå har man planer på att anlägga ett trafikmedicinskt centrum där man bland annat vill utveckla stroke som profilområde till stöd för andra centra. Planer finns även att utreda behovet av och möjligheterna till att utfärda körkort med begränsad behörighet. Detta för att människor gradvis ska kunna begränsa sitt bilkörande, men ändå kunna ha kvar viss mobilitet och livskvalitet. En annan tanke är rehabilitering till körkort. Vägverkets utredning visar dock på att de flesta patienter bör utredas i primärvården och man skriver att primärvården bör klara av cirka 95% av utredningsbehovet. Slutsats och förslag till förbättrad bedömning av körlämplighet 21 patienter med stroke eller TIA var aktuella för bedömning av körlämplighet men hos bara 6 av dem finns sådan bedömning journalförd. Kanske har fler bedömningar gjorts men inte journalförts. Ett förslag till förbättrad bedömning av körlämplighet presenteras (se Bilaga). 7

13 REFERENSLISTA 1. Winter M. Wijk H. Äldre och bilkörning - Att sluta köra bil en litteraturgenomgång. Nordisk geriatrik nr 4, 2006: s Regeringens proposition till riksdagen 2003/04:160. Fortsatt arbete för en säker vägtrafik Äldre i trafiken. 3. Vägverket. Regeringsuppdrag om läkares skyldighet att anmäla olämpliga förare Almgren M. Berne C. Bjerre B. m.fl. Trafikmedicin. Vägverket, Trafikmedicinska rådet, 2001, Borlänge. 5. Körkortslagen: SFS 1998: Vägverkets författningssamling: VVFS 1998:89: Om medicinska krav för innehav av körkort. 7. Ohlin E. Otillräckliga kunskaper i trafikmedicin hos AT-läkare. Läkartidningen nr , volym 103: s Regionala riktlinjer för behandling av patienter med akut slaganfall. Sjätte upplagan augusti 2001, Skaraborgs Sjukhus. 8

14 BILAGA FÖRSLAG BEDÖMNINGSTEAM I PRIMÄRVÅRDEN SOM KAN BEDÖMA KÖRLÄMPLIGHET HOS PATIENTER MED STROKE/TIA Eftersom det är en så svår och komplex fråga bör man vara fler personer som hjälps åt i beslutsfattandet. Inom primärvården skulle ett bedömningsteam kunna bestå av läkare, arbetsterapeut och trafiklärare. Som komplement kan sjuksköterska och sjukgymnast anlitas. Bedömningen kan på så sätt också ske i patientens närområde och inte som nu enbart på Mobilitetscenter i Göteborg. Läkaren bör vara samordnare och huvudansvarig vad gäller de medicinska kraven. Det första som bör göras är ett grundligt syntest och uppfyller inte patienten kraven på fullgod syn, så slutar hela lämplighetsbedömningen där. Arbetsterapeuten har god kunskap om och kan göra bedömningar av patientens kognitiva förmåga [1,2]. Många arbetsterapeuter använder nu ett teoretiskt test för att bedöma kognitiv lämplighet för körkortsinnehav efter stroke. Det heter NorSDSA och är en översättning och bearbetning till nordiska förhållanden av det engelska testbatteriet Stroke Driver Screening Assessment [3]. Det består av 4 deltest som bland annat mäter visuospatial orientering, uppmärksamhet och mentalt tempo, men även viss trafikförståelse och insikt. Arbetsterapeuten kan också stå för bedömning av förmågan att utföra vardagliga aktiviteter och har vana att analysera aktivitetsutförandet samt bedöma styrka, rörlighet och känsel. Ett nytt mätinstrument för bedömning av körförmåga i verkliga trafiksituationer har utvecklats av en arbetsterapeut som en del i en magisteruppsats. Det heter P-drive (Performance Analysis of Driving Ability) och är ett instrument som bedömer aktiviteten bilkörning [4,5]. Bilkörningsförmågan delas där in i 27 handlingar som utförs under körningen med fyra överrubriker; manövrering, uppsikt, följa trafikregler och orientering. Dessa färdigheter bedöms utifrån en 4-gradig skala. Patienten får köra en bil med dubbelkommando i ungefär en timme på en standardiserad slinga. En trafiklärare sitter bredvid och ansvarar för säkerheten och ger instruktioner. Arbetsterapeuten sitter i baksätet och gör bedömningen enligt ett observationsprotokoll. Arbetsterapeuten skriver sedan ett slutligt utlåtande till ansvarig läkare baserat på resultat från körningen. Trafikläraren som är behjälplig för att bekräfta observerade händelser under körningen bör ha gått en kurs med inriktning på äldres behov av kompletterande kunskaper. Han bör vid behov kunna ge föraren insikt i dennes praktiska begränsningar, men även ge chansen att förlänga bilkörningsperioden genom uppfräschning av körkunskaperna på trafikskola. Sjuksköterskan kan initiera samtal och ge goda rekommendationer angående bilkörning eller eventuellt påverka patienten i beslutsfattandet att avstå från bilkörning. Sjukgymnasten kan göra bedömning av motoriska funktioner som är viktiga vid bilkörning.

15 Det är viktigt att informera både patienter, anhöriga och allmänheten att vissa sjukdomar kan medföra att man blir en sämre bilförare. Det skulle då bli mer naturligt att man genomgår olika tester efter en stroke. Om det är vanligt förekommande blir man inte heller så utpekad. Det är också av stor vikt att allmänheten får en positiv bild av körkortsbedömningen. Att den grundas på sakliga förhållanden och att bedömningar görs ungefär likadant över hela landet är en bra utgångspunkt. Med hjälp av detta bedömningsteam kan vi veta mer om vilka människor som kan fortsätta köra bil efter en stroke, vilka som kan få köra bil med begränsat körkort vilket t.ex. kan gälla endast dagtid eller inom ett visst geografiskt område och vilka patienter som måste sluta köra bil eftersom de inte klarar att framföra sitt fordon på ett tillräckligt säkert sätt. Referenser 1. Lindström I-B. Trafikmedicin nytt viktigt område för arbetsterapeuter, Tidskriften Arbetsterapeuten nr 2, 2006: s Lundenmark T. Trafikmedicin arbetsterapeut i ny känslig roll. Tidskriften Arbetsterapeuten nr 2, 2006: s Lundberg C. Caneman G. Samuelsson S-M. Hakamies- Blomqvist L. Almkvist O. The assessment of fitness to drive after stroke: the Nordic Stroke Driver Screening Assessment. Scandinavian Journal of Psychology 2003; 44: s Patomella A-H. Tham K. Kottorp A. P-drive: Assessment of driving performance after stroke. J Rehabil Med 2006; 38: s Patomella A-H. Caneman G. Kottorp A. Tham K. Identifying Scale and Person Response Validity of a new Assessment of Driving Ability. Scandinavian journal of occupational therapy 2004;11: s

16 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:

Körkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd

Körkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 1 Körkort efter stroke Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 2 Körschema Den medicinska körkortshanteringen Vägverkets Trafikmedicinska Råd Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares anmälningsskyldighet

Läs mer

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01)

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) 3 2013-03-26 2 4 Vad är det som gäller för körkortsinnehavet vid diabetes? Lars Englund Chefsläkare Trafikmedicinska rådet Transportstyrelsen Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) Om

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov

Läs mer

Bilkörning och demens

Bilkörning och demens Bilkörning och demens 2014-09-11 Catarina Lundberg Leg. Psykolog., med. dr., enhetschef Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Transportstyrelsen är körkortsmyndighet De medicinska

Läs mer

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd.

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Enligt transportstyrelsens föreskrifter skall en utredningen pröva om diagnosen ger sådana symptom att

Läs mer

Övergripande projektinformation

Övergripande projektinformation Validering av instrumentet Useful Field of View (UFOV) och resultat från praktisk körbedömning. Diarienummer : LVNFOU13651 FoU-Centrums årsanslag - Ny ansökan ([formulär nr: 390]) Sista ansökningsdag :

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort?

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Transportforum 2015 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Sjukdomar och

Läs mer

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap 2 i körkortslagen (SFS 1998:488)

Läs mer

Ansökningshandling. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad

Ansökningshandling. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad Myndighetsnämnden för Socialtjänst och Skola Ansökningshandling Parkeringstillstånd för rörelsehindrad OBS! Handläggningstiden är ca 6 veckor. YDRE KOMMUN Socialförvaltningen Kommunkontoret 570 60 YDRE

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd

Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Vad en allmänläkare behöver kunna om trafikmedicin... Örebro Värmlands Allmänläkardagar Loka Brunn 17-18 januari 2013 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Lite om

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Min vård- och rehabiliteringsplan Detta är en sammanfattning av min vårdtid under vistelsen på strokeenheten/medicinsk rehabilitering och den fortsatta

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Upplevelsen av att sluta köra bil förändring av aktivitet och delaktighet

Upplevelsen av att sluta köra bil förändring av aktivitet och delaktighet Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi Upplevelsen av att sluta köra bil förändring av aktivitet och delaktighet Författare: Lisa Pålsson Eva Rothstein

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr Kurt Johansson, överläkare, med dr Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande

Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande Lars Widman Yrkes-och miljömedicin, NUS Umeå Målbeskrivning- Körkortsmedicin: Känna till vad som gäller för läkares medverkan i den medicinska

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Informationsöverföring av Stroke/TIA patienter från sjukhus till primärvård Med patienten i centrum hela vägen Lena Arvidsson, Projektledare/distriktssköterska

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA FÖR ÄLDRE BILFÖRARE

BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA FÖR ÄLDRE BILFÖRARE Skyltfonden Vägverket BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA FÖR ÄLDRE BILFÖRARE December 2008 Ingrid Bolin INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 4 Metod 4 Körslinga 4 Körbedömning

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om trafikskolor; beslutade den 20 juni 2006. VVFS 2006:65 Utkom från trycket den 29 juni 2006 Allmänna råd markeras med indragen text Vägverket föreskriver

Läs mer

Betydelsen av sjukdomar i trafiken Betydelsen av sjukdomar i trafiken allmänt allmänt

Betydelsen av sjukdomar i trafiken Betydelsen av sjukdomar i trafiken allmänt allmänt 5 3 2 4 6 Körschema Vad en allmänläkare behöver kunna om trafikmedicin... Växjö 2014-04-02 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Lite om Transportstyrelsen Sjukdomar i trafiken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2011:1580) om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2012:876 Utkom från trycket den 18 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Avrapportering projektverksamhet inom Eurrac AB

Avrapportering projektverksamhet inom Eurrac AB Avrapportering projektverksamhet inom Eurrac AB The European Rehab Racing Centre ESF och Tillväxtverket 091131 ESF sammanfattning Mål Målsättning med projektet är att utveckla en modell för arbetslivsinriktad

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrift om kursplan för trafiklärarutbildning i yrkeshögskolan; beslutad den 21 september 2010. MYHFS

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer