HSL-Journal ICF. Användarmanual Hjälpfrastexter
|
|
- Hans Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (51) Användarmanual Hjälpfrastexter HSL-Journal ICF Vellinge Mars 2014 Yvonne Ljungdahl, Leg. Sjuksköterska Karin Silfwerbrand Leg. Arbetsterapeut Reviderad ,
2 (51) Innehåll NAVIGERINGSLISTA Varning Smitta Observera BAKGRUNDSUPPGIFTER Samtycke: Smitta: Inkomna uppgifter från andra vårdgivare: Medicinsk diagnos: Överkänslighet: Hälsohistoria: Pågående vård av extern vårdgivare: Ansvarig legitimerad personal Social situation: Egenvård: Hälsofrågeställning: BEDÖMNING KROPPSFUNKTIONER Psykiska funktioner/centrala nervsystemet Bedömning av medvetandefunktioner, ICF b110: Bedömning av orienteringsfunktioner, ICF b114: Bedömning av energi och driftfunktioner, ICF b130: Bedömning av sömnfunktioner ICF b134: Bedömning av minnesfunktioner ICFb144: Bedömning av psykomotoriska funktioner, ICF b147: Bedömning av emotionella funktioner, ICF b152: Bedömning av perceptuella funktioner, ICF b156: Bedömning av psykisk funktion att ordna sammansatta rörelser i följd, ICF b176: Bedömning Sinnesfunktioner och smärta Bedömning av syn-och hörselfunktioner, ICF b : Bedömning av vestibulära funktioner, ICF b : Bedömning av övriga sinnesfunktioner, ICF b : Bedömning av smärta, ICF b : Hjärta- och kärl/andningsfunktioner Bedömning av hjärtfunktioner, ICF b410: Bedömning av blodkärlsfunktioner, ICF b415: Bedömning av blodtrycksfunktioner, ICF b420:... 19
3 (51) Bedömning av blodbildnings-och immunologiska funktioner, ICF b : Bedömning av andningsfunktioner, ICF b : Matsmältning-ämnesomsättning-och endokrina funktioner Bedömning av intagande av föda, ICF b 510: Bedömning av matsmältnings-och näringsupptagsfunktioner, ICF b :. 20 Bedömning av avföringsfunktioner, ICF b525: Bedömning av viktupphållande funktioner, ICF b530: Bedömning av förnimmelse förenade med matsmältningssystemet, ICF b535:21 Bedömning av vätskebalans, ICF b545: Bedömning av värmreglerande funktioner, ICF b550: Bedömning av endokrina funktioner, ICF b555: Kön-urin och reproduktiva funktioner Bedömning av urinutsöndringsfunktioner, urineringsfunktioner och förnimmelser, ICF b610-b630: Bedömning av genitala och reproduktiva funktioner, ICF b : Neuromuskuloskeletala/rörelserelaterade funktioner Bedömning av funktioner i leder och skelett, ICF b : Bedömning av muskelfunktioner, ICF b : Bedömning av rörelsefunktioner, ICF b : Hudens funktioner och därmed relaterade strukturer Bedömning av hudens funktioner, ICF b : Bedömning av funktioner i hår och naglar, ICF b : BEDÖMNING AV KROPPSSTRUKTURER Strukturer i ögat/örat Bedömning av struktur i ögat, ICF s : Bedömning av struktur i örat, ICF s : Strukturer i röst och tal: Bedömning av struktur i näsan, ICF s310: Bedömning av struktur i munnen, ICF s320: Bedömning av struktur i svalget, ICF s330: Strukturer i köns-och urinorganens system Bedömning av strukturer som sammahänger med köns-och urinorganens system, ICF s : Strukturer som sammanhänger med rörelser Bedömning av strukturer som sammanhänger med rörelser, ICF s : BEDÖMNING AV AKTIVITET OCH DELAKTIGHET... 25
4 (51) Lärande och tillämpa kunskap Bedömning av målinriktad sinnesupplevelse, ICF d : Bedömning av grundläggande lärande, ICF d : Bedömning att tillämpa kunskap, ICF d : Allmänna uppgifter och krav Bedömning att företa enstaka/mångfaldiga uppgifter, ICF d : Bedömning att genomföra daglig rutin, ICF d230: Bedömning att hantera stress och andra psykologiska krav, ICF d240: Kommunikation Bedömning av att kommunicera, ICF d : Bedömning av att använda kommunikationsutrustning, ICF d : Förflyttning Bedömning att ändra och bibehålla kroppställning, ICF d : Bedömning att bära, flytta och hantera föremål, ICF d : Bedömning av att kunna gå och röra sig omkring, ICF d : Personlig vård Bedömning att tvätta sig/kroppsvård, ICF d : Bedömning av att sköta toalettbehov, ICF d530: Bedömning att klä sig, ICF d540: Bedömning av att äta och dricka, ICF d : Bedömning av att sköta sin egen hälsa, ICF d570: Hemliv Bedömning av att skaffa varor och tjänster, ICF d620: Bedömning av att bereda måltider, ICF d630: Bedömning av hushållsarbete, ICF d640: BEDÖMNING AV OMGIVNINGSFAKTORER Produkt och Teknik Bedömning produkter och teknik, ICF e115: Bedömning produkter och teknik för kommunikation, ICF e125: Förflyttningshjälpmedel Bedömning av produkter och teknik för förflyttning, ICF e120: Närmiljö Bedömning av boendemiljö, ICF e155: HÄLSOBEDÖMNING Mål/Plan Måluppfyllelse... 31
5 (51) PLANERING SVPL Planering i team Vård och Omsorgsplanering Samordnad individuell plan Läkemedelsgenomgång Brytpunktssamtal Beslutsstöd ORDINATION KROPPSFUNKTIONER/KROPPSSTRUKTURER Ordination Psyk funktion/cns Ordination medvetandefunktioner, ICF b110: Ordination orienteringsfunktioner, ICF b114: Ordination av sömnfunktioner, ICF b134: Ordination minnesfunktioner, ICF b144: Ordination psykomotoriska funktioner, ICF b147: Ordination emotionella funktioner, ICF b152: Ordination perceptuella funktioner, ICF b156: Ordination Sinnesfunktioner och smärta Ordination syn-och hörselfunktioner, ICF b : Ordination vestibulära funktioner, ICF b : Ordination sinnesfunktioner ICF b : Ordination smärta, ICF b : Ordination Hjärt-kärl/andningsfunktioner Ordination av hjärtfunktioner, ICF b410: Ordination av blodkärlsfunktioner, ICF b415: Ordination av blodtrycksfunktioner, ICF b420: Ordination av blodbildnings och immunologiska funktioner, ICF b : Ordination av andningsfunktioner, ICF b : Ordination Matsmältning-, ämnesomsättning- och endokrina funktioner 37 Ordination intagande av föda, ICF b510: Ordination matsmältnings och näringsupptagsfunktioner, ICF b : Ordination avföringsfunktioner, ICF b525: Ordination viktupphållande funktioner, ICF b530: Ordination förnimmelse förenade med matsmältningssystemet, ICF b535: Ordination vätskebalans, ICF b545: Ordination värmereglerande funktioner, ICF b550: Ordination endokrina funktioner, ICF, b555: Ordination Kön-, urin- och reproduktiva funktioner och system Ordination urinutsöndringsfunktioner, urineringsfunktioner och förnimmelser, ICF b610-b630:... 39
6 (51) Ordination sexuella funktioner, ICF b640: Ordination menstruationsfunktioner, ICF b650: Ordination Neuromuskuloskeletala/rörelsefunktion Ordinationer led- och skelettfunktioner, ICF b : Ordination muskelfunktioner, ICF b : Ordination som sammanhänger med rörelser, ICF s : Ordination av rörelsefunktioner, ICF b : Ordination Hudens funktioner och därmed relaterade strukturer Ordination hudens funktioner, ICF b : Ordination hår och naglar, ICF b : Ordination Ögat/örat Ordination ögat, ICF s : Ordination örat, ICF s : Ordination Röst/tal Ordination näsa, ICF s310: Ordination mun, ICFs 320: Ordination svalg, ICF s330: ORDINATION AKTIVITET/DELAKTIGHET Ordination Lärande och tillämpa kunskap Ordination av målinriktad sinneupplevelse, ICF d : Ordination av grundläggande lärande, ICF d : Ordination att tillämpa kunskap, ICF d : Ordination Allmänna uppgifter och krav Ordination att företa enstaka/mångfaldiga uppgifter, ICF d : Ordination att genomföra daglig rutin, ICF d230: Ordination att hantera stress och andra psykologiska krav, ICF d240: Ordination Kommunikation Ordination av att kommunicera, ICF d : Ordination av att använda kommunikationsutrustning, ICF d : Ordination Förflyttning Ordination att ändra och bibehålla kroppställning, ICF d : Ordination att bära, flytta och hantera föremål, ICF d : Ordination av att kunna gå, ICF d : Ordination Personlig vård Ordination att tvätta sig/kroppvård ICF d : Ordination av att sköta toalettbehov, ICF d530: Ordination att klä sig, ICF d540:... 45
7 (51) Ordination av att äta och dricka, ICF d : Ordination av att sköta sin egen hälsa, ICF d570: Ordination Hemliv Ordination av att skaffa varor och tjänster, ICF d620: Ordination av att bereda måltider, ICF d630: Ordination av hushållsarbete, ICF d640: OMGIVNINGSFAKTORER Ordination Produkt och teknik Ordination produkter och teknik, ICF e115: Ordination produkter och teknik för kommunikation, ICF e125: Ordination Förflyttningshjälpmedel Ordination av produkter och teknik för förflyttning ICF e120: Ordination Närmiljö Ordination av boendemiljö, ICF e155: Ordination Farmakologisk omvårdnad Ordination Vid behovs läkemedel Ordination Vaccinering Ordination Provtagning Ordination Begränsningsåtgärder Ordination Vid vård i livets slutskede Mätvärde Närstående kontakt Extern vårdkontakt Läkarkontakt Andra vårdkontakter Epikris Administration Bostadsanpassningsintyg Intyg Journalutskrift/kopior Omhändertagande av avliden... 50
8 (51) Navigeringslista Patientuppgifter Varning Smitta Observera HSL-Journal Bedömning Hälsoplan HSL-Journal ICF Rubrikträd BAKGRUNDSUPPGIFTER Samtycke Smitta Inkomna uppgifter från andra vårdgivare Medicinsk diagnos Överkänslighet Hälsohistoria Pågående vård av extern vårdgivare Ansvarig legitimerad personal Social situation Egenvård Hälsofrågeställning BEDÖMNING KROPPSFUNKTIONER Psykiska funktioner/centrala nervsystemet Utvärdering Sinnesfunktioner och smärta Utvärdering Hjärt-och kärl/andningsfunktioner Utvärdering Matsmältning-, ämnesomsättning- och endokrina funktioner Utvärdering Kön, urin- och reproduktiva funktioner Utvärdering Neuromuskuloskeletala/rörelserelaterade funktioner Utvärdering Hudens funktioner och därmed relaterade funktioner Utvärdering
9 (51) BEDÖMNING KROPPSSTRUKTURER Strukturer i ögat/örat Utvärdering Strukturer i röst/tal Utvärdering Strukturer i köns-, och urinorganens system Utvärdering Strukturer som sammanhänger med rörelser Utvärdering BEDÖMNING AKTIVITET/DELAKTIGHET Lärande och tillämpa kunskaper Utvärdering Allmänna uppgifter och krav Utvärdering Kommunikation Utvärdering Förflyttning Utvärdering Personlig vård Utvärdering Hemliv Utvärdering OMGIVNINGSFAKTORER Produkt och teknik Utvärdering Förflyttningshjälpmedel Utvärdering Närmiljö Utvärdering Hälsobedömning Mål/plan Måluppfyllelse PLANERING SVPL Planering i team Vård-och omsorgsplanering Samordnad individuell plan Läkemedelsgenomgång Brytpunktsamtal Beslutsstöd
10 (51) ORDINATION KROPPSFUNKTIONER/KROPPSSTRUKTURER Ordination psykiska funktioner/cns Utfört Ordination sinnesfunktioner och smärta Utfört Ordination hjärt- och kärl/andningsfunktioner Utfört Ordination matsmältning, ämnesomsättning och endokrina funktioner Utfört Ordination kön, urinorganen och reproduktiva funktioner och system Utfört Ordination neuromuskuloskeletala/rörelserelatterade funktioner Utfört Ordination hudens funktioner och därmed relaterade strukturer Utfört Ordination ögat/örat Utfört Ordination röst/tal Utfört ORDINATION AKTIVITETER/DELAKTIGHET Ordination lärande och tillämpa kunskap Utfört Ordination allmänna uppgifter och krav Utfört Ordination kommunikation Utfört Ordination förflyttning Utfört Ordination personlig vård Utfört Ordination hemliv Utfört ORIDNATION OMGIVNINGSFAKTORER Ordination produkt och teknik Utfört Ordination förflyttningshjälpmedel Utfört Ordination närmiljö Utfört Ordination farmakologisk omvårdnad Utfört Ordination vid behovsläkemedel Utfört Ordination vaccinering Utfört
11 (51) Ordination provtagning Utfört Ordination begränsningsåtgärder Utfört Ordination vid vård i livets slutskede Utfört MÄTVÄRDE Blodtryck Puls Andningsfrekvens Temp P-glukos Vikt Längd BMI Bukomfång Saturation Medvetandegrad Närståendekontakt Extern vårdkontakt Läkarkontakt Andra vårdkontakter Epikris ADMINISTRATION Bostadsanpassningsintyg Intyg Journalutskrift/kopior Omhändertagande av avliden
12 (51)
13 (51) NAVIGERINGSLISTA Varning Här dokumenteras endast överkänslighet med risk för allvarlig och livshotande tillstånd som är läkare verifierat. Ange läkarens namn, vilket läkemedel/födoämne patienten inte tål. Ange vilken reaktion patienten drabbats av ex anafylaktisk chock. Ange om möjligt när reaktionen händer och hur. All annan överkänslighet dokumenteras i journal. Smitta Här dokumentera endast att patienten har smitta. Vilken smitta anges endast i bakgrundsuppgifter. Här skriver HSL-personal. Detta kommer ut på Hälsoplanen. Observera Här skriver HSL-personal. Detta kommer ut på Hälsoplanen Här dokumenteras om läkare ordinerar ej HLR= hjärtlungräddning. Waranbehandlad skrivs här Skall patienten ej skickas in akut till sjukhus skrivs ex: Skall ej skickas in akut vid: medvetandesänkning pga blodtrycksfall enligt läkare: namn Restriktion=inskränkning, begränsning av en rörelse ex efter höftprotesoperation. Inom hälso-och sjukvård krävs samtycke/medgivande för bla tillgång till vårdinformation och för behandling av personuppgifter. Patienten kan när som helst återkalla sitt samtycke/medgivande. (finns även och skall även dokumenteras i journalen.) Hänvisning till inscannat Samtycke/medgivande i HSL-journal görs här och finns i frastext. Med sekretess menas ett förbud att röja en uppgift. Om patienten önskar sekretess ska eventuella begränsningar dokumenteras ex vad och till vem.(finns även och skall även dokumenteras i journalen.)
14 (51) BAKGRUNDSUPPGIFTER Samtycke: Inom hälso-och sjukvård krävs samtycke/medgivande för bla tillgång till vårdinformation och för behandling av personuppgifter. Patienten kan när som helst återkalla sitt samtycke/medgivande. Samtycke/medgivande kan endast ges av beslutsförmögen patient eller legal företrädare. Se särskild rutin för medgivande. Särskild rutin finns även för skyddsåtgärder och konkluderat samtycke. Blankett för medgivande ska scannas in även om sekretess eller samtycke dokumenteras här. Med sekretess menas ett förbud att röja en uppgift. Om patienten önskar sekretess ska eventuella begränsningar dokumenteras ex av och till vem. Här ska endast finnas en öppen anteckning dvs sammanställ aktuell och nödvändig information och stäng övriga. Smitta: Här dokumenteras smitta enligt smittskyddslagen exempelvis blodsmitta såsom hepatit A-E och HIV, tarmsmitta exempelvis salmonella, shigella, campylobacter, antibiotikaresistenta bakterier exempelvis MRSA, ESPL samt tuberkulos. Dokumentera vem som har verifierat smittan och när. Här ska endast finnas en öppen anteckning dvs sammanställ aktuell och nödvändig information och stäng övriga. Inkomna uppgifter från andra vårdgivare: Inkomna dokument/rapport från andra vårdgivare. Detta kan till exempel vara remisser och epikriser. Använd frastexter och beskriv kortfattat vad uppgiften gäller hänvisa eventuellt till inscannat material. Här ska endast dokumenteras information från formellt dokument ej information från patient eller anhörig. Här ska endast finnas en öppen anteckning dvs sammanställ aktuell och nödvändig information och stäng övriga. Medicinsk diagnos: Registrera endast diagnoser som är verifierade av läkare och som berör patienten i dagsläget. Ex information som har kommit via epikriser eller patientansvarig läkare (PAL). Datum, namn på läkare och vårdinrättning måste framgå.
15 (51) Här skall endast finnas en öppen anteckning d v s sammanställ aktuell och nödvändig information och stäng övriga. Överkänslighet: Ej livshotande, behöver inte vara läkarverifierad, kan vara enligt patient eller anhörig. Skall alltid dokumenteras även om det inte förekommer någon överkänslighet. OBS! Allvarliga livshotande reaktioner skall dokumenteras under VARNING i Navigeringslistan. Här skall endast finnas en öppen anteckning dvs sammanställ aktuell och nödvändig information och stäng övriga. Hälsohistoria: Beskrivning av hälsosituationen före aktuell vårdkontakt, erfarenheter från tidigare vårdtillfällen samt tidigare problem och eventuella funktionsnedsättningar. Information vi får från patienten/anhöriga/journal. Ange alltid källa. Exempel tidigare vårderfarenheter: höftfraktur-98, operation av galla-01, utredd för magbesvär osv. Funktionsnedsättningar: sådana som patienten har när hon/han kommer till oss. Exempel kost: laktos och glutenfri, passerad/timbalkost, vegetarian/vegan. Exempel ADL: hur patienten klarar sin personliga vård i vardagen. Exempel elimination: inkontinens, kontinent, förstoppningsproblematik. Exempel medicin: insulinbehandlad diabetiker, Waranbehandlad pga lungemboli, blodtryckssänkande. Exempel kommunikation: glasögon, hörapparat, adekvat talproblematik. Exempel förflyttning: gångproblematik, eventuellt hjälpmedel. Exempel beroendeframkallande ämnen: tobak, alkohol och olika typer av narkotika. Här skall endast finnas en öppen anteckning d v s sammanställ nödvändig information och stäng övriga. Pågående vård av extern vårdgivare: Om patienten vårdas av annan vårdgivare samtidigt. Exempel dialysbehandling, diabetessjuksköterska, tandvård, dagrehab. Ej vård inom kommunen. Här ska endast finnas en öppen anteckning d v s sammanställ aktuell och nödvändig information och stäng övriga.
16 (51) Ansvarig legitimerad personal Här skrivs namn på legitimerad ansvarig personal. Om ansvarig personal byts eller ytterligare en tillkommer stängs den gamla anteckningen. Alla aktuella personer ska finnas i den nya anteckningen. Det ska endast finnas en öppen anteckning här. Social situation: Sociala förhållanden, hemsituation, socialt kontaktnät. Utbildning, yrke, arbete. Kultur, religion, livsåskådning, intressen. Ej svensktalande. God man/förvaltare. Inga namn eller telefonnummer skrivs här. Det görs i patientuppgifter. Beskrivning av bostaden, ex: Villa/lägenhet. Våningsplan. Trappsteg. Entré. Hiss. Storlek på bostaden. Placering av badrum/toalett/dusch/sovrum och sängens utseende om det har betydelse. Här skall endast finnas en öppen anteckning d v s sammanställ aktuell och nödvändig information och stäng övriga. Egenvård: Här skrivs vad patienten har eller inte har eget ansvar för eller om patienten eller ordinatören överlåter ansvar till hälso-och sjukvårdspersonal. Då patienten är på korttids-/avlastningsplats och ansvarig sjuksköterska ej har läkemedelsansvar kontaktas ansvarig läkare. Här ska endast finnas en öppen anteckning d v s sammanställ aktuell och nödvändig information och stäng övriga. Hälsofrågeställning: Här dokumenteras endast vid konflikt/skilda åsikter mellan patient, anhörig, vårdpersonal. OBS! Här dokumenteras endast en hälsosituation som inte leder vidare till en bedömning eller åtgärd. Kan vara att patienten avböjer erbjuden bedömning eller att patienten, anhörig eller vårdpersonal har förväntningar eller uppfattning som inte leder till en bedömning eller åtgärd. BEDÖMNING KROPPSFUNKTIONER Kroppsfunktioner är kroppssystemets fysiologiska funktioner, inklusive psykologiska funktioner. Funktionsnedsättning är problem i kroppsfunktioner i form av en påvisbar avvikelse
17 (51) eller förlust. Här dokumenteras de bedömningar vi gör, det vi kan observera, se, mäta och/eller misstänker utifrån beskrivna symtom. Ej det som är bedömt av läkare, logoped, dietist m fl. Uppge kontaktorsak, om bedömning är utförd per tfn eller hembesök, samt vem som har initierat kontakten ex patient, anhörig eller vårdpersonal. Under varje sökord finns: Utvärdering: Här skrivs den utvärdering som görs efter att ordinationer tagits för att förebygga/behandla/träna. D v s är den funktionsnedsättning kvar som vi sett? Har det blivit bättre eller sämre? Har våra ordinationer haft någon effekt? Psykiska funktioner/centrala nervsystemet Bedömning av medvetandefunktioner, ICF b110: ex medvetandegrad, koma, vegetativa tillstånd, besatthetstillstånd eller förändrat medvetande orsakat av droger ex delirium. Bedömning av orienteringsfunktioner, ICF b114: orientering till tid, rum och person, orientering till sig själv och till andra. Bedömning av energi och driftfunktioner, ICF b130: fysiska och psykiska mekanismer som gör att individen vill tillfredsställa behov och nå mål. Ex motivation och impulskontroll, energinivå, aptit eller begär efter substanser. Bedömning av sömnfunktioner ICF b134: ex sömnmängd, insomning, sömnkvalitet, sömncykeln, sömnlöshet och narkolepsi. Bedömning av minnesfunktioner ICFb144: ex korttidsminne, långtidsminne samt att återge minne.
18 (51) Bedömning av psykomotoriska funktioner, ICF b147: ex psykomotorisk långsamhet, överretning och motorisk oro eller avvikande kroppshållning. Bedömning av emotionella funktioner, ICF b152: ex sorgsenhet, lycka, rädsla, ilska, hat, spänning, ångest och glädje. Beskriv när och hur detta uttrycker sig. Använd bedömningsinstrument vid misstanke om depression samt kontakta läkare omgående. Bedömning av perceptuella funktioner, ICF b156: speciella funktioner för att känna igen och tolka sinnesstimuli som auditiv och visuell perception, lukt, smak samt taktil och visuospatial perception såsom vid hallucinering, illusion och neglect (omedvetenhet om ett funktionsbortfall). Bedömning av psykisk funktion att ordna sammansatta rörelser i följd, ICF b176: ex apraxi (handlingsoförmåga när rörelseförmågan är bevarad),, påklädningsapraxi och talapraxi Bedömning Sinnesfunktioner och smärta Bedömning av syn-och hörselfunktioner, ICF b : Synkvalitet och funktionsnedsättningar ex tunnelseende, dubbelseende, mörkeranpassning, ljusskygghet. Funktioner i ögats muskler, ögonlock, tårkanal och pupillreflex ex ögontorrhet och nedhängande ögonlock. Förnimmelser ex trötthet, torrhet och klåda. Hörsel funktioner ex dövhet, hörselförlust. OBS! Misstanke om vaxpropp dokumenteras under struktur. Bedömning av vestibulära funktioner, ICF b : innerörats sinnesfunktioner som hänger samman med kroppsställning, balans och rörelse ex förnimmelse av yrsel, att falla och tinnitus. Här skrivs allt som har med fall att göra ex fallrisk, orsak till fallrisk.
19 (51) Bedömning av övriga sinnesfunktioner, ICF b : smakfunktion ex beskt, surt, salt, sött, förlorad eller nedsatt smak. Luktfunktion ex förmåga att uppfatta lukter och dofter. Proprioceptiv funktion ex förnimmelse av kroppen och kroppsdelars inbördes läge och relation till varandra. Beröringsfunktion ex domningskänsla, krypningar, stickningar, förmåga att känna ytor och deras struktur/kvalitet samt uppfatta kyla och värme, eller tryck mot huden. Bedömning av smärta, ICF b : förnimmelse av generell eller lokal smärta i en eller fler kroppsdelar som huggande, brännande, molande och värk. Beskriv lokalisation, intensitet, grad och varaktighet. Smärta skall bedömas enligt VAS eller Abbey Pain Scale. VAS=be patienten bedöma smärtan på en skala från 0-10, där 0 är ingen smärta alls till 10 som är värsta tänkbara smärta. Dokumentera din bedömning här, använd frastext. Använd Abbey Pain Scale till patienter med kognitiv svikt, beskriv därefter kortfattat med hjälp av frastexter din bedömning. Hjärta- och kärl/andningsfunktioner Bedömning av hjärtfunktioner, ICF b410: hjärtfrekvens, hjärtrytm, takykardi, bradykardi, arytmi och hjärtsvikt. Resultatet av pulsmätning skrivs under Mätvärde. Bedömning av blodkärlsfunktioner, ICF b415: artär-kapillär-och venfunktion. Blodpropp och åderbråck. Här får vi skriva det vi kan bedöma eller misstänker. Konstaterad ex propp ska skrivas under medicinsk diagnos eller utvärdering. Bedömning av blodtrycksfunktioner, ICF b420: ortostatiskt blodtryck, högt eller lågt blodtryck. Resultatet av blodtrycksmätning skrivs under Mätvärde. Bedömning av blodbildnings-och immunologiska funktioner, ICF b : anemi, koagulationsrubbningar, blödarsjuka, överkänslighet -och allergiska reaktioner.
20 (51) Bedömning av andningsfunktioner, ICF b : andning, apné, snabb andning, oregelbunden andning, lungemfysem samt muskler som är involverade i andningen som påverkas negativt ex vid revbensskada, KOL eller pneumoni. Resultatet av mätning av andningsfrekvens skrivs under Mätvärde. Matsmältning-ämnesomsättning-och endokrina funktioner. Bedömning av intagande av föda, ICF b 510: funktioner att suga, tugga, bita, hantera föda i munnen, avsöndra saliv, svälja, rapa, stöta upp, spotta och kräkas. Funktionsnedsättningar såsom dysfagi (svårighet att svälja), aspiration och inhalation av föda, överdriven salivavsöndring, dregla och otillräcklig salivavsöndring. Bedömning av matsmältnings-och näringsupptagsfunktioner, ICF b : funktioner för transport av föda genom magsäck, peristaltikfunktioner, nedbrytning av föda. Funktionsnedsättningar såsom ökad grad av magsyra, tarmvred, intolerans mot föda, minskad gallproduktion och funktioner att lagra näringsämningen i kroppen. Här dokumenterar du om patienten får anpassad kost. Bedömning av avföringsfunktioner, ICF b525: avföringskonsistens, avföringsfrekvens, avföringskontinens, väderspänning. funktionsnedsättningar såsom förstoppning, diarré, vattnig avföring, nedsatt förmåga i ändtarmen slutmuskel eller inkontinens. Bedömning av viktupphållande funktioner, ICF b530: funktioner att bibehålla ett acceptabelt BMI (Body Mass Index), Funktionsnedsättningar som undervikt, att banta, övervikt, avmagring, primär- och sekundär fetma.
21 (51) Bedömning av förnimmelse förenade med matsmältningssystemet, ICF b535: förnimmelser av illamående, att känna sig uppsvälld, kramp i buken, känsla av fylld magsäck, klumpkänsla i halsen, gasbildning i magsäcken och halsbränna. Bedömning av vätskebalans, ICF b545: funktioner för vattenbalans, mineralbalans och elektrolytbalans. Funktionsnedsättningar som vätskeansamling, uttorkning, för mycket respektive för lite kalcium/kalium/natrium i blodet och järnbrist. Bedömning av värmreglerande funktioner, ICF b550: dokumentera här att patienten har feber, siffervärde på aktuell temp dokumenteras under Mätvärde. Funktionsnedsättningar såsom sänkt temperatur eller förhöjd temperatur. Bedömning av endokrina funktioner, ICF b555: hormonbalansfunktioner, förhöjd- eller för låg hypofys, sköldkörtel, binjure, bisköldkörtlar och könskörtlar. Bedömning av högt eller lågt blodsockervärde dokumenteras här. Siffervärde dokumenteras under Mätvärde. Kön-urin och reproduktiva funktioner Bedömning av urinutsöndringsfunktioner, urineringsfunktioner och förnimmelser, ICF b610-b630: funktionsnedsättningar såsom njursvikt, upphävd urinutsöndring, minskad urinutsöndring och hinder i urinledare. funktioner för urinering, urineringsfrekvens, urinkontinens. Funktionsnedsättningar såsom inkontinens, urinträngning och urinstämma. Förnimmelser såsom brännande känsla vid urinering och trängningskänsla. Bedömning av genitala och reproduktiva funktioner, ICF b : funktioner för att ge uttryck för upphetsning, orgasm, funktioner som hänger samman med sexuellt intresse. Funktionsnedsättning såsom impotens. Funktioner i samband med menstruation. Förändringar i menstruationscykeln.
22 (51) Flytningar och blödningar. Exempel smärta och obehag vid samlag, smärtsamma menstruationer, vallningar och/eller nattliga svettningar vid menopaus. Neuromuskuloskeletala/rörelserelaterade funktioner Bedömning av funktioner i leder och skelett, ICF b : funktioner att röra en enstaka eller flera leder (aktivt/passivt), upprätthålla stabilitet i leder eller för rörlighet mellan skelettdelar. Funktionsnedsättning såsom frusen skuldra, artrit eller dislokation av axelled eller höftled ex bedömningar av leder och skelett utförda efter fall. Bedömning av muskelfunktioner, ICF b : bedömning av muskelstyrka, uthållighet, muskellängd, muskeltonus med manuella metoder. Innefattar spasticitet, funktioner som rör styrka i specifika muskler och muskelgrupper. Funktionsnedsättning såsom pares, hemiplegi, paraplegi och tetraplegi. Funktioner som rör muskeltonus i specifika muskler och muskelgrupper. Bedömning av rörelsefunktioner, ICF b : motoriska reflexfunktioner, funktioner för icke viljemässiga rörelsereaktioner, funktioner för kontroll av viljemässiga och icke viljemässiga rörelser samt gångmönster. Funktionsnedsättning som vid sträckreflex, tremor, postorala reaktioner, öga-hand koordination, öga-fot koordination. Hudens funktioner och därmed relaterade strukturer Bedömning av hudens funktioner, ICF b : funktioner för att skydda kroppen mot sol, ljuskänslighet, pigmentering och hudkvalitet. funktionsnedsättningar som trycksår, hudsprickor, sår och hudförtunning. Bedömning av sår: sårets utseende skall beskrivas noggrant, beskriv omfång, djup, sårkanter, lukt, tecken på infektion, sårsekret samt kategori vid trycksår. Bedömning av trycksår: Kategori 1:
23 (51) hel hud med lokaliserad rodnad som inte bleknar vid tryck. Andra tecken såsom missfärgning av huden, värmeökning, ödem och förhårdnad av huden kan också indikera tryckskada. Kategori 2: delhudsskada i epidermis. Såret är ytligt och kan ses som en blåsa eller avskavning av huden. Kategori 3: fullhudsskada som även omfattar skada på, eller necros av subcutan vävnad och som kan nå ned till, men inte genom, underliggande fascia. Kategori 4: omfattande vävnadsskada, necros eller skada på muskel-, ben- eller stödjevävnad med sårkaviteter. Bedömning av funktioner i hår och naglar, ICF b : funktioner som skydd, färg och utseende. Funktionsnedsättningar som ex hårförlust och håravfall. BEDÖMNING AV KROPPSSTRUKTURER Kroppsstrukturer är kroppens anatomiska delar såsom organ, lemmar och deras komponenter. Strukturavvikelser är problem i struktur i form av en påvisbar avvikelse eller förlust. Här dokumenteras de bedömningar vi gör, det vi kan observera, se, mäta och/eller misstänker utifrån beskrivna symtom. Ej det som är bedömt av läkare, logoped, dietist m fl. Uppge kontaktorsak, om bedömning är utförd per tfn eller hembesök, samt vem som har initierat kontakten ex patient, anhörig eller vårdpersonal. Under varje sökord finns: Utvärdering: Här skrivs den utvärdering som görs efter att ordinationer tagits för att förebygga/behandla/träna. D v s är den funktionsnedsättning kvar som vi sett? Har det blivit bättre eller sämre? Har våra ordinationer haft någon effekt? Strukturer i ögat/örat Bedömning av struktur i ögat, ICF s : ex röd i ögat, porslinsöga, hängande ögonlock.
24 (51) Bedömning av struktur i örat, ICF s : ex vax. Strukturer i röst och tal: Bedömning av struktur i näsan, ICF s310: Ytternäsa, nässkiljevägg och näshålor. Bedömning av struktur i munnen, ICF s320: Tänder, tandkött, gom, tunga och läppar Bedömning av struktur i svalget, ICF s330: Nasofarynx och orofarynx. Strukturer i köns-och urinorganens system Bedömning av strukturer som sammahänger med köns-och urinorganens system, ICF s : ex urinorgan, bäckenbotten, bröst, penis, testiklar, klitoris, blygdläppar. Strukturer som sammanhänger med rörelser Bedömning av strukturer som sammanhänger med rörelser, ICF s : här beskrivs strukturer i huvud, hals, skuldror, övre och nedre extremitet, bäckenregion, samt bål. Ex felställning, varus, valgus, bäckensymmetri, skolios, subluxation, kyfos, benlängdsskillnad.
25 (51) BEDÖMNING AV AKTIVITET OCH DELAKTIGHET Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling. Aktivitetsbegränsning är svårighet som en person kan ha vid genomförande av aktiviteter. Delaktighet är engagemang i en livssituation. Delaktighetsinskränkning är problem en person kan uppleva i engagemanget i livssituationer. Här dokumenteras de bedömningar vi gör, det vi kan observera, se, mäta och/eller misstänker utifrån beskrivna symtom. Ej det som är bedömt av annan. Uppge kontaktorsak, om bedömningen är utförd per tfn eller hembesök samt vem som initierat kontakten ex patient, anhörig eller vårdpersonal. Under varje sökord finns: Utvärdering: Här skrivs den utvärdering som görs efter att ordinationer tagits för att förebygga/behandla/träna. D.v.s. är den funktionsnedsättning kvar som vi sett? Har det blivit bättre eller sämre? Har våra ordinationer haft någon effekt? Lärande och tillämpa kunskap Lärande att tillämpa kunskap handlar om lärande, tillämpning av kunskap som är inlärd, tänkande, problemlösning och beslutsfattande. Bedömning av målinriktad sinnesupplevelse, ICF d : avsiktlig användning av syn och hörsel samt övriga sinnen ex. att titta på tv, lyssna på musik, smaka på sötsaker, lukta på blommor. Bedömning av grundläggande lärande, ICF d : att kunna lära in ny kunskap. Att härma, repetera lära sig läsa, att lära sig skriva och räkna. Denna funktion kan ex påverkas vid en hjärnskada. Bedömning att tillämpa kunskap, ICF d : att kunna fokusera, att tänka, läsa, kunna skriva, beräkna samt lösa problem och fatta beslut. Kunna prioritera bland ett flertal uppgifter som behöver genomföras. Att tillämpa den kunskap som redan finns.
26 (51) Allmänna uppgifter och krav Allmänna uppgifter och krav handlar om allmänna aspekter på att genomföra enstaka eller mångfaldiga uppgifter, organisera arbetsgång och hantera stress. Bedömning att företa enstaka/mångfaldiga uppgifter, ICF d : att kunna planera, påbörja, genomföra, göra, följa upp, avsluta och upprätthålla en eller flera uppgifter. Innefattar att organisera tid, rum och material. Bedömning att genomföra daglig rutin, ICF d230: att kunna hantera och fullfölja/slutföra dagliga rutiner under hela dygnet. Att kunna anpassa sin egen aktivitetsnivå. Bedömning att hantera stress och andra psykologiska krav, ICF d240: ex hantera ansvarstagande under stress eller kris, att genomföra uppgifter som innebär stress och oro. Kommunikation Handlar allmänna och specifika drag i kommunikation genom språk, tecken och symboler och som innefattar att ta emot och förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder och kommunikationsmedel, ICF d Bedömning av att kommunicera, ICF d : ex att förstå ordagranna och dolda innebörder i talade meddelande, i meddelande som ges genom gester, symboler och teckningar, i skrivna meddelande. Åstadkomma ord, fraser eller längre avsnitt i talade meddelande med ordagrann och dold innebörd. Att använda gester, symboler och teckningar för att uttrycka sig. Att starta, hålla igång och slutföra ett samtal med en eller flera personer. Bedömning av att använda kommunikationsutrustning, ICF d : att använda utrustningar, tekniker och andra medel för kommunikation såsom mobil, telefon och dator.
27 (51) Förflyttning Förflyttning handlar om att röra sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika former av transportmedel. Bedömning att ändra och bibehålla kroppställning, ICF d : att inta eller ändra kroppsställning, samt att vid behov förbli i samma kroppsställning. Resa sig, lägga sig, liggande, liggande till sittande, sittande till stående, vändning i liggande. Att bibehålla sittande. Bedömning att bära, flytta och hantera föremål, ICF d : att flytta föremål med hjälp av benen, ex att sparka och skjuta på. Bedömning av handens finmotoriska användning: ex att koordinerande handlingar som krävs för att hantera föremål, plocka upp, behandla och släppa genom att använda hand, fingrar och tumme, ex plocka upp ett mynt från ett bord, slå ett telefonnummer eller trycka på en knapp. Bedömning användning av hand och arm: ex koordinerande handlingar som krävs för att flytta föremål eller hantera dem genom att hantera händer och armar som att vrida på dörrhandtag, kasta eller fånga föremål. Bedömning av att kunna gå och röra sig omkring, ICF d : Att förflytta sig till fots längs en yta, steg för steg, där en fot alltid är i marken som att promenera, gå framlänges, gå baklänges eller i sidled, att gå i trappa. att röra sig omkring på olika platser som i hemmet, inom andra byggnader än hemmet. Att göra en förflyttning från en yta till en annan, som att glida längs med en bänk, eller att förflytta sig från säng till stol utan att ändra kroppsställning. Att förflytta hela kroppen med hjälp av utrustning från plats till plats, på vilket underlag eller avstånd som helst med hjälp av specifika hjälpmedel som utformats för att underlätta förflyttning. Personlig vård Handlar om egen personlig vård, att tvätta och torka sig själv, att ta hand om sin kropp, att klä sig, att äta och dricka och att sköta sin egen hälsa.
28 (51) Bedömning att tvätta sig/kroppsvård, ICF d : ex att tvätta och torka hela kroppen, eller delar av den genom att använda vatten och lämpliga material och metoder för att bli ren och torr såsom att bada, duscha, tvätta händer och fötter, ansikte och hår och att torka sig med handduk. Att vårda delar av kroppen som kräver mer än att tvätta och torka sig såsom hud, ansikte, tänder, hårbotten, naglar och könsorgan. Ex använda lotion/kosmetika, ordna frisyr, raka sig och nagelvård. Bedömning av att sköta toalettbehov, ICF d530: ex att sköta menstruation, urinering och avföring samt göra sig ren efteråt. Bedömning att klä sig, ICF d540: ex att genomföra samordnade handlingar och uppgifter att ta på och av kläder och skor i ordning och i enlighet med klimat och sociala villkor. Bedömning av att äta och dricka, ICF d : ex att kunna äta och dricka på ett kulturellt acceptabelt sätt. Att föra maten till munnen, att skära eller bryta maten i bitar. Att öppna flaskor och burkar, använda matbestick och kunna hälla upp dryck för att dricka genom sugrör eller rinnande vatten från kran. Bedömning av att sköta sin egen hälsa, ICF d570: ex försäkra sig om sin fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Ta hand om diet och kondition, bibehålla hälsa. Att hålla sig varm/kall, gå på hälsokontroller. Sköta mediciner. Hemliv Handlar om att genomföra husliga och dagliga sysslor och uppgifter. Områden av hemarbete innefattar att skaffa mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent och att ta hand om sina personliga och andra hushållsföremål.
29 (51) Bedömning av att skaffa varor och tjänster, ICF d620: ex att välja, anskaffa, transportera och förvara mat, dryck, kläder och andra nyttoföremål. Bedömning av att bereda måltider, ICF d630: ex att planera, organisera, laga och servera enkla och sammansatta måltider till sig själv och andra, göra matsedel. Bedömning av hushållsarbete, ICF d640: ex att klara ett hushåll innefattar att hålla rent i hemmet, tvätta kläder, använda apparater och slänga avfall. BEDÖMNING AV OMGIVNINGSFAKTORER Handlar om den fysiska, den sociala och den attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Vi gör en bedömning av faktorer som är underlättande eller hindrande i individens omgivning ex boendemiljö och hjälpmedel. Uppge kontaktorsak, om bedömningen är utförd per tfn eller hembesök samt vem som initierat kontakten ex patient, anhörig eller vårdpersonal. Under varje sökord finns: Utvärdering: Här skrivs den utvärdering som görs efter att ordinationer tagits för att förebygga/behandla/träna. D.v.s. är den funktionsnedsättning kvar som vi sett? Har det blivit bättre eller sämre? Har våra ordinationer haft någon effekt? Produkt och Teknik Bedömning produkter och teknik, ICF e115: Handlar om utrustning, produkter och teknik för eget bruk i det dagliga livet som är anpassad eller specialutformad och som finns i, på eller nära personen som använder
30 (51) dem ex höftbyxa, ortos-och proteshjälpmedel, nervstimulator, inkontinenshjälpmedel, antidecubitushjälpmedel och tyngdtäcke. Bedömning produkter och teknik för kommunikation, ICF e125: Handlar om allmänna och stödjande produkter och teknik för att sända och ta emot information ex. specialutformade skrivhjälpmedel, teknings-och handskriftshjälpmedel, speciella datorer och datorprogram, syn -och hörselhjälpmedel Förflyttningshjälpmedel Bedömning av produkter och teknik för förflyttning, ICF e120: Handlar om allmänna och stödjande produkter och teknik för personlig förflyttning och transport inom- och utomhus såsom förflyttningshjälpmedel ex toalettstolsförhöjning, kryckkäppar, sittdynor, mobil duschstol, rollator, rullstol, lift mm.. Närmiljö Bedömning av boendemiljö, ICF e155: Handlar om att omfatta bomiljö men även närmiljö av betydelse, om den möjliggör eller är ett hinder för individen. Innefattar behov av bostadsanpassning HÄLSOBEDÖMNING Beskriver risker/problem/resurser R/T (relaterat/till) orsak som L/T (leder/till) symtom som har betydelse för patientens planerade insatser. Den här texten kommer med på Hälsoplan. Här dokumenteras endast de diagnoser som har betydelse för patientens omvårdnad/rehabilitering.
31 (51) Mål/Plan Målet skall vara mätbart, tidsbestämt och realistiskt dvs man ska kunna utvärdera om målet är uppnått. Man ska ha ett datum då utvärdering ska vara gjord. Det ska även vara möjligt att nå under denna tid. Målet kan vara: kompenserande (hjälpmedel) undanröjande (ta bort trösklar) förebyggande (trycksår, ha rutin för) bibehålla (gångförmåga, ADL-förmåga) lindrande (palliativ vård) återställande (efter skada) Måluppfyllelse Här uppger du om målet är uppfyllt eller ej. PLANERING Här skrivs protokoll från möten. Stäm av med alla inblandade innan signering så man är överens om vad man kom fram till. Här skrivs namn på deltagare. SVPL Här dokumenterar de som är inkopplade vid SVPL eller förenklad SVPL. Datum: då mötet utförts Närvarande: vilka som är närvarande på mötet Telefonkontakt: Syfte: vad är problemet, risken eller behovet Patientens förväntningar: vad vill patienten. Vad är viktigt? Resurser: vilka resurser finns hos patienten/omgivningen? Begränsningar: vilka begränsningar finns hos patienten/omgivningen? Diskussion: vad kommer man fram till Målsättning: vilka mål ska uppnås. Rehabiliteringsplan: Hjälpmedelsbehov: Vem gör vad: skriv in vem som ansvarar för vad. Om ex hälsoplan skall upprättas. Viktigt med uppföljningsdatum. Uppföljande vård-och omsorgsplanering: Uppföljande vård-och omsorgsplan i samverkan
32 (51) Planering i team Planering som utförs av legitimerad personal på teamträff. Datum: datum då mötet utförts Närvarande: vilka som är närvarande på mötet. Syfte: vad är problemet, risken eller behovet. Patientens förväntningar: vad vill patienten, vad är viktigt? Resurser: vilka resurser finns hos patienten/omgivningen? Begränsningar: vilka begränsningar finns hos patienten/omgivningen? Diskussion: vad kommer man fram till Målsättning: vilka mål skall uppnås Rehabiliteringsplan: Vem gör vad: skriv in vem som ansvarar för vad. Om ex hälsoplan skall upprättas. Planerad uppföljning: datum för uppföljning Vård och Omsorgsplanering Utförs gemensamt av berörda inom Vellinge Kommun, dvs legitimerad personal, vårdpersonal och biståndshandläggare, ej primär-eller specialistvård. Den enskilde och dennes anhöriga skall ha möjlighet att delta i planeringen. Datum: datum då mötet utförts Närvarande: vilka som är närvarande på mötet. Syfte: vad är problemet, risken eller behovet. Patientens förväntningar: vad vill patienten, vad är viktigt? Resurser: vilka resurser finns hos patienten/omgivningen? Begränsningar: vilka begränsningar finns hos patienten/omgivningen? Diskussion: vad kommer man fram till Målsättning: vilka mål skall uppnås Rehabiliteringsplan: Vem gör vad: skriv in vem som ansvarar för vad. Om ex hälsoplan skall upprättas. Ny träff: datum om eventuellt möte bestäms Samordnad individuell plan Är framåtsyftande planering mellan två eller flera aktörer, tex hemsjukvård, primärvård, myndighet, specialistvård och /eller utförare. Den enskilde och dennes anhöriga skall ha möjlighet att delta i planeringen. Detta kan även kallas VOPS. Anteckningen skall tryckas ut förvaras i patientens HSL-pärm. Datum: datum då mötet utförts Närvarande: vilka som är närvarande på mötet. Syfte: vad är problemet, risken eller behovet. Patientens förväntningar: vad vill patienten, vad är viktigt? Resurser: vilka resurser finns hos patienten/omgivningen? Begränsningar: vilka begränsningar finns hos patienten/omgivningen?
33 (51) Diskussion: vad kommer man fram till Målsättning: vilka mål skall uppnås Rehabiliteringsplan: Vem gör vad: skriv in vem som ansvarar för vad. Om ex hälsoplan skall upprättas. Ny träff: datum om eventuellt möte bestäms Läkemedelsgenomgång Här dokumenteras utförd läkemedelsgenomgång, planerade åtgärder och uppföljning. Exempelvis läkemedelsjustering. Brytpunktssamtal Här dokumenteras brytpunktssamtalet som genomförs tillsammans med berörd läkare, patient och eventuellt anhörig. Datum: datum då mötet utförts Närvarande: vilka som är närvarande på mötet. Syfte: vad är problemet, risken eller behovet. Patientens förväntningar: vad vill patienten, vad är viktigt? Resurser: vilka resurser finns hos patienten/omgivningen? Begränsningar: vilka begränsningar finns hos patienten/omgivningen? Diskussion: vad kommer man fram till Målsättning: vilka mål skall uppnås Rehabiliteringsplan: Vem gör vad: skriv in vem som ansvarar för vad. Om t.ex hälsoplan skall upprättas. Ny träff: datum om eventuellt möte bestäms Beslutsstöd Här dokumenteras när beslutstöd använts i bedömningar. Använd endast frastexterna. Bedömningne ska fortfarande dokumenteras under respektive sökord i journalen. ORDINATION KROPPSFUNKTIONER/KROPPSSTRUKTURER Kroppsfunktioner är kroppssystemets fysiologiska funktioner, inklusive psykologiska funktioner. Kroppstrukturer är kroppens anatomiska delar såsom organ, lemmar och deras komponenter. En ordination ska innehålla:
34 (51) Vad: vilken typ av ordination ska göras? Syfte: syftet med just den här ordinationen Vem: vem/vilka ska utföra ordinationen Hur: hur ska ordinationen utföras? När: när den ska utföras, morgon/kväll/tid? Planerad uppföljning: uppföljning är tidpunkten när detta ska utvärderas i utredning. Med vårdpersonal menas personal som arbetar inom hemtjänst, vård-och omsorgsboende och inom LSS och som inte är legitimerad personal. Under varje sökord ordination finns: Utförts: vad har utförts Utvärdering sker ej här utan i bedömningsdelen. Ordination Psyk funktion/cns Under ordinationer relaterade till psykiska funktioner dokumenteras träning, övervakning, underlättande och/eller stöd av hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner såsom minne, språk och kalkylerande psykiska funktioner. Ordination medvetandefunktioner, ICF b110: Här dokumenteras de ordinationer som handlar om medvetandefunktioner ex övervakning av medvetandegrad. Ordination orienteringsfunktioner, ICF b114: Här dokumenteras ordinationer som berör orienteringsfunktioner dvs insatser som tränar orientering till tid, rum och person, orientering till sig själv och andra. Här beskrivs vad, när och hur träningen ska utföras för att patienten ska kunna hitta till sitt rum eller toaletten. Ordinationen kan även omfatta träning av kognitiva hjälpmedel såsom tidstavla, "Dago-Nattkalender", avvikande färgmarkering av toalettstol och dörr, eller bilder och fotografier. Ordination av sömnfunktioner, ICF b134: Ordination kopplad till bedömning av sömnmängd, insomning, sömnkvalité, sömncykeln, sömnlöshet och narkolepsi.
35 (51) Icke farmakologiska åtgärder. Ordinationen kan även omfatta träning med ex. tyngdtäcke eller annan miljöanpassning. Beteendeschema skall användas vid de tillfällen då tyngdtäcke ordineras. Ordination minnesfunktioner, ICF b144: här dokumenteras ordinationer som ska upprätthålla/bibehålla/träna upp kortidsminne, långtidsminne samt att återge minne ex. genom träning och/eller miljöanpassning. Beskriv vad, när och hur träningen ska utföras för att patienten ska kunna hitta till sitt rum eller toaletten. Exempel: träning av kognitiva hjälpmedel såsom tidstavla "Förgätmigej", miljöanpassning såsom avvikande färgmarkering av toalettstol och dörr, eller att använda bilder och fotografier Ordination psykomotoriska funktioner, ICF b147: här dokumenteras ordination som utförs för att minska eller minimera psykomotorisk överretning, motorisk oro eller avvikande kroppshållning. Ordination emotionella funktioner, ICF b152: Här dokumenteras ordination som utförs vid sorgsenhet, rädsla, ilska, hat, spänning och ångest ex. förhållningssätt och fysisk- psykisk närvaro. Ordination perceptuella funktioner, ICF b156: här dokumenteras ordination som utförs vid nedsatt/förändrad auditiv och visuell perception, lukt, smak, taktil och visuospatial perception såsom vid hallucinering och illusion. Ex. stöd och träning i olika situationer. Kan vara miljöanpassning ex färgmarkerad toalett och kontrastdukning. Förklaring: Auditiv perception= förmåga att urskilja, tolka och känna igen med hjälp av hörseln. Visuell perception= förmåga att urskilja, tolka och känna igen det vi ser. Visuospatial perception= förmåga att urskilja former och konturer, avstånd, rörelse och föremålens förhållande till varandra.
36 (51) Ordination Sinnesfunktioner och smärta Ordination syn-och hörselfunktioner, ICF b : här dokumenteras ordination som utförs vid syn-och hörselfunktionsnedsättning ex tunnelseende, synfältsbortfall, dubbelseende, mörkeranpassning, ljusskygghet. Ordination kan vara träning, fallprevention, miljöanpassning. Ordination vestibulära funktioner, ICF b : här dokumenteras ordination som utförs vid nedsatt funktion i innerörats sinnesfunktion som hänger samman med kroppsställning, balans-och rörelse. Kan vara förnimmelse av yrsel, att falla och tinnitus. Exempel på ordination kan vara träning och miljöanpassning. Ordination sinnesfunktioner ICF b : här dokumenteras ordination som utförs vid nedsatt: Smakfunktion (beskt, surt, sött och salt), förlorad eller nedsatt smak Luktfunktion, förmåga att uppfatta lukter och dofter. Proprioceptiv funktion, förnimmelse av kroppen och kroppsdelars inbördes läge och relation till varandra. Beröringsfunktion, domningskänsla, krypningar, stickningar, förmåga att känna ytor och deras struktur/kvalitet samt uppfatta kyla och värme eller tryck mot huden. Exempel på ordination: träning. Ordination smärta, ICF b : här dokumenteras ordination som utförs vid förnimmelse av generell eller lokal smärta i en eller flera kroppsdelar. Exempel på ordination: träning, TENS, akutpunktur, miljöanpassning, specifik instruktion kopplat till läkemedel. Ordination Hjärt-kärl/andningsfunktioner Ordination av hjärtfunktioner, ICF b410: här dokumenteras ordination som utförs för att konstatera hjärtfrekvens, hjärtrytm, takykardi, bradykardy, arytmi och hjärtsvikt. Ex kontroll av puls, vikt samt mäta omfång. Skriv resultatet av puls och vikt under sökordet Mätvärde.
Samtycke till sammanhållen journal och NPÖ dokumenteras i fliken Sammanhållen journal.
Beskrivning av förändringar i nytt sökordsträd 2016-05-02 Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext Frastext Beskrivning förändring Allmänna uppgifter SSK / SG / AT / husläkare Egenvård Hälso och sjukvård
Läs merNytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter januari 2015
Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter januari 2015 stockholm.se 1 2 Sammanfattning Den 26 januari 2015 gick Stockholm stad över till hälso- och sjukvårdsdokumentation
Läs merBAS Behov av stöd. Bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen
BAS Behov av stöd Bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen Namn Personnummer Datum Handläggare Instruktion till biståndshandläggare BAS är ett frågeformulär som kan användas i samtal
Läs merGrupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:
Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård bedomningstandlakare@lj.se Grupp F1 3.1 Svår psykisk funktionsnedsättning b 164 Kognitiva funktioner d 2102 d 2301 d 240 Att hantera psykologiska
Läs merNivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete 1 (11)
1 (11) Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete Här finns nivåbeskrivningar för de aktiviteter som anges
Läs merLathund för sjukskrivningar
Försäkringsmedicinska kommittén Lathund för sjukskrivningar Denna lathund for sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-kla ssifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.
Läs merAtt Irene görs delaktig i momenten i syfte att på sikt återfå sin motivation och rutin gällande mathållningen och kan bereda måltider på egen hand.
Motala 2015 02 17 Beställning Beställning av Hemtjänst för Irene Panik, 19280804T5948 Handläggare i ärendet Matilda Hjalmarsdotter Falk Biståndshandläggare Tel: E post: Beviljad Period 2014 08 05 2015
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg
ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation
Läs merINSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning
INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som har stora svårigheter
Läs merINSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD
INSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs merRapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR
Rapporteringsstöd för baspersonal stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR Detta häfte innehåller ett antal symtombilder. För att sjuksköterskan ska få en så fullständig
Läs merOmvänd lathund - Välj rätt sökord vid dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournal
Omvänd lathund - Välj rätt sökord vid dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournal När du letar efter en åtgärd (KVÅ) görs hänvisning till plan i 3:e kolumnen. När planen skapas så kommer de KVÅ:er som
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merAnafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling
Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merVÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,
Läs merPATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger
Läs merLandstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merHemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Jonsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2014-05-09 Gäller
Läs merUpprättande av journal på vård- och omsorgsboende, korttidsvård, servicehus dagverksamhet och socialpsykiatriska boenden
Version 1.0 Sida 1 (15) 2015-01-26 Upprättande av journal på vård- och omsorgsboende, korttidsvård, servicehus dagverksamhet och socialpsykiatriska boenden Ingår som en del i de stadsgemensamma riktlinjerna
Läs merVärmebölja/höga temperaturer
SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot
Läs merRutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun
1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver
Läs merHälsodeklaration. Namn:... Personnummer:... Datum:...
Hälsodeklaration Vid mottagningsbesöket kommer vi att upprätta en journal för att garantera dig bästa möjliga vård. För att underlätta journalskrivningen ber vi dig fylla i denna hälsodeklaration hemma.
Läs merDödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård
Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Fastställd: 2001-10-15 2014-05-27 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Dödsfall inom kommunal hälso-
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merUtbildning i Läkemedelshantering lokal del
Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Ansvar Ansvar: MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering och delegering och att de är kända Sjuksköterska
Läs merDelaktighet i vardagssituationer
Delaktighet i vardagssituationer Vad behöver barn för att kunna äta, sova och leka? Margareta Adolfssson Leg sjukgymnast, utvecklingsledare Habiliteringen Dalarna Fil dr i Handikappvetenskap, Högskolan
Läs merÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL
ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid)
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid) Du och din vårdnadshavare bör noga läsa igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta
Läs merRiktlinje Dokumentation HSL
1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merRåd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31
Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5
Läs merInstruktion gällande sjuksköterskans dokumentation i patientjournal
Sid 1(8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontor, Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-15 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Instruktion gällande sjuksköterskans dokumentation i patientjournal Språket
Läs merHjälpmedelsrekommendationer på produktnivå. för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne
Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne Februari 2016 1 Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning över 20 år Hjälpmedelsrekommendationer
Läs merHÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ
+ + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats
Läs merb450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade
1 Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för klassifikationer och terminologi Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade er i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder
Läs merBipacksedel: information till användaren
Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merINDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper
Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL
Läs merMin guide till säker vård på lättläst svenska
Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:
Läs merArbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn Senast uppdaterad: 2011-04-21 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-medicinkliniken-orsk
Läs merRiktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Läs merICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH)
FoU Rapport ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH) Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, december 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning
Läs merEtt exempel på hur samordning av insatser kan se ut. Enligt SOSFS 2008:20
Ett exempel på hur samordning av insatser kan se ut Enligt SOSFS 2008:20 Ahmed 45 år Är från Irak, har permanent uppehållstillstånd. Frånskild, två barn 15 och 10 år Schizofrenidiagnos, tidigare haschmissbruk
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merIBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD
IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp
Läs merRiktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje fallprevention Riktlinje Fallprevention Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 1 Datum 2011-09-12 sida 1(5) Reviderad RIKTLINJE FÖR FALLPREVENTION
Läs merFörebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
Läs merClarityn. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD Clarityn ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Clarityn 10 mg tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta läkemedel är receptfritt. Clarityn måste trots
Läs merUtbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel
Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1 BAKGRUND... 3 2 NY VERSION AV PATIENTJOURNAL... 3 3 RUTINER... 4 SIGNERING OCH AUTOLÅSNING
Läs merGynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.
Läs merCYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526
CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,
Läs merMalmö stad Vård och omsorg 2015-12-02. Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder
Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02 Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder 2 (5) Fysiska och känslomässiga tecken att vara observant på: Mimik Kroppsuppfattning Aktivitetsnivå
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter donepezilhydroklorid Du och din vårdnadshavare bör noga läsa igenom
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merRUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Läs merSERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset
SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra
Läs merBipacksedel: Information till användaren
Bipacksedel: Information till användaren Xylocain 5 mg/ml injektionsvätska, lösning Xylocain 10 mg/ml injektionsvätska, lösning Xylocain 20 mg/ml injektionsvätska, lösning Xylocain utan konserveringsmedel
Läs merManual till Genomförandeplan
Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid
Bipacksedel: Information till användaren Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som
Läs merPARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET
PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Förståndshandikappad b117 Intellektuella funktioner Lindrigt utvecklingsstörd b117 Intellektuella funktioner Intellektuell nersättning/svaghet
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merBipacksedel: Information till användaren
Bipacksedel: Information till användaren Pregnyl 1 500 IE pulver och vätska till injektionsvätska, lösning Pregnyl 5 000 IE pulver och vätska till injektionsvätska, lösning humant koriongonadotropin Läs
Läs merVad visar forskningen?
Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merAnvändarmanual Procapita HSL Journal ICF
2014-04-11 1 (33) Användarmanual Procapita HSL Journal ICF Karin Bendroth Silfwerbrand Vellinge Kommun 2014-04-11 2 (33) Innehåll Inoggning... 3 Centralen... 4 Komihåg... 4 Mina meddelanden... 5 Bevakningar...
Läs merInstruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden
Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är
Läs merFÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION
Vårdplanerare (06) 826 4782 vardagar kl. 9-12 Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Kirurgisk vårdavdelning 7 040 6534107 Fysiatri och rehabiliterigstjänster 040 6534254 FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION
Läs merLinnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012
Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Författare: Anna Sjöberg Karina Karlsson Sofie Svensson 1 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat... 3 4.1 Enkät... 3 4.2 Antalet
Läs merVårdbehovsmätning enligt Nacka s modell
Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan
Bipacksedel: Information till användaren Imigran nässpray 10 mg och 20 mg sumatriptan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för
Läs merSmittspårningsutbildning 2011
Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga
Läs merSvårläkta sår. Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge
Svårläkta sår Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge Hur tänkte vi? Kunde vi gjort annorlunda? Hur förebygger vi trycksår hos äldre? Patienten i det aktuella fallet är 83 år och har
Läs merAtt hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki
Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu
Läs merBipacksedeln: Information till användaren. Sildenafil Anthrop 50 mg tuggtabletter Sildenafil Anthrop 100 mg tuggtabletter sildenafil
Bipacksedeln: Information till användaren Sildenafil Anthrop 50 mg tuggtabletter Sildenafil Anthrop 100 mg tuggtabletter sildenafil Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.
Läs merGODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!
GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.
Läs merDysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Läs merPatientinformation vid höftprotesoperation
150101 Arbetsterapeut och Sjukgymnast tjänstgörande vid Kirurg /Ortopedkliniken, Skellefteå lasarett Faktagranskad av Niklas Werkmäster, medicinskt ansvarig läkare, Ortopedi, Skellefteå Lasarett.. Patientinformation
Läs merRiskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.
SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa,
Läs merNär ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Läs merBehöver Alma skickas till Akutmottagningen?
Behöver Alma skickas till Akutmottagningen? Bakgrund Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till sjukhus och vårdas inom slutenvården Sjuksköterskor i kommunal äldrevård
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merGoda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre
Goda råd för att undvika fall För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd En daglig promenad gör nytta. Den stärker muskler, ledband och skelett, motverkar yrsel och bidrar till
Läs merPatienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården
28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merRutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård
Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Dokumentägare:Monica Lundquist MAR Medicinskt ansvarig för rehabilitering RUTIN 1(5) Rutin rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Ansvar kommunal rehabilitering.
Läs mer