National Forum on Active Learning Classrooms

Transkript

1 National Forum on Active Learning Classrooms Första veckan i augusti 2015 besökte 27 svenskar från 12 olika lärosäten samt Akademiska Hus konferensen National Forum on Active Learning Classrooms vid University of Minnesota. Det var den tredje konferensen som genomfördes vid universitetet med inriktning mot aktivt lärande. Till den förra konferensen år 2013 tog Akademiska Hus initiativet att bjuda in representanter från Uppsala universitet, SLU och Örebro universitet för att besöka konferensen. Totalt var vi ett 10-tal svenskar som åkte. Alla var efteråt mycket nöjda och inspirerade och vi bestämde gemensamt att själva försöka ordna en liknande konferens i Sverige året efter. I augusti 2014 genomfördes därför ett symposium i Uppsala som besöktes av 120 personer med några representanter även från våra nordiska grannländer. Fler ville komma men de bokade lokalerna satte stopp för fler besökande. I slutet av symposiet i Uppsala bildades också mer formellt ett svenskt nätverk Rum för lärande. I början av 2015 började vi inom nätverket att planera för ett nytt besök i Minnesota och efter inbjudningar till alla som besökte symposiet i Uppsala året innan så anmälde sig alltså totalt 27 personer till besöket detta år. Nedan följer en kort sammanfattning i form av en reflektion efter att intensivt ha lyssnat på många olika röster under de tre dagarna. Intresset kring aktivt lärande Om konferensen i Minnesota kan vara en värdemätare på intresset kring aktivt lärande så är det i kraftig tillväxt besökte 120 personer National Forum, 2013 var siffran 170 personer och detta år fick arrangörerna dra ett streck vid 230 personer eftersom lokalerna även här satte stopp. Några få programpunkter genomfördes för alla deltagare samtidigt i en större hörsal, men i huvudsak levde arrangörerna som de lärde d.v.s. huvuddelen av de parallella sessionerna framfördes i Active Learning Classrooms med stor delaktighet av konferensdeltagarna. Nedan ser vi Marie Leijon (Malmö Högskola), Åse Tieva (Umeå universitet), Catrin Mårdell (Försvarshögskolan) samt Katarina Tofteräng (Akademiska Hus, region syd) diskutera active learning vid ett eget arbetspass som den svenska gruppen genomförde. Vid Whiteboarden ser vi Gudrun Edgren (Lunds universitet) som fått gruppens roll att anteckna gruppens åsikter.

2 Den stora svenska delegationen och några enstaka deltagare från ytterligare några andra länder har nu inspirerat arrangörerna att till 2017 konferens boka större lokaler och nu bjuda in till International Forum on Active Learning Classrooms. Vad är aktivt lärande? De pedagogiska metoderna för lärandet har varit ganska oförändrade under århundraden, ja årtusenden. I antikens Grekland och under romarikets storhetstid genomfördes storskalig folkbildning på jättelika arenor. Sedelärande skådespel uppfördes som förmedlade budskap om vad som var rätt och fel. I mindre skala överfördes kunskap och vishet genom att äldre och klokare berättade för de yngre och kunskapstörstande. Dessa lyssnade, memorerade och förhoppningsvis nyttjade klokskapen samt förde kunskaperna vidare till nästa generation på samma sätt. Att lära utantill var en inte allt för ovanlig metod. Så har kunskap fortsatt att överföras i generationer. De romerska arenorna har visserligen utvecklats till mer ändamålsenliga aulabyggnader och klassrum men pedagogiken att berättalyssna-lära har bestått. Detta trots att pedagogisk forskning nu sedan länge framhållit att ett större engagemang och delaktighet hos studenten under lärandeprocessen kraftigt ökar inlärningen. Ja redan Confusius ( BC) uttryckte detta i ett inte helt okänt uttalande. Jag hör och jag glömmer Jag ser och jag minns Jag gör och jag förstår Aktivt lärande är alltså en metod som bättre aktiverar studenten under lärandeprocessen än traditionella föreläsningar. Genom ett utvecklat arbete i grupper lär man dessutom inte bara av läraren utan av varandra (kollaborativt lärande) vilket ytterligare stödjer inlärningsprocessen och ökar förmågan att samarbeta, diskutera och redogöra för sina åsikter.

3 Används inte metoden idag? Det finns flera varianter av aktivt lärande som idag brukas inom olika stadier inom skolväsendet. PBL (problembaserat lärande) är en sådan metod som tillämpas inom flera akademiska utbildningar, men det finns fortfarande väldigt mycket traditionell undervisning kvar. Speciellt gäller det inom universitet och högskola. Är då utbildningen inom universitet och högskola mer konservativ vad avser den pedagogiska formen än inom lägre stadier? Det finns många röster som hävdar detta. En av föreläsarna i Minnesota ansåg till och med att formerna för den generella akademiska undervisningen i sin konservatism endast överträffades av katolska kyrkan. Ett mycket tillspetsat uttalande men många vittnade om ett starkt motstånd inom sina lärosäten för att ändra befintliga rutiner och undervisningsmetoder. Vilka är fördelarna med aktivt lärande? Många lärosäten redovisade vid National Forum såväl 2013 som detta år undersökningar där man försökt jämföra de traditionella pedagogiska metoderna med mer inslag av aktivt lärande. Sådana undersökningar visar att aktivt och kollaborativt lärande ger djupare kunskaper och bättre resultat på slutproven än de traditionella metoderna. Nu vet alla att det inte är så lätt att göra sådana jämförande studier av olika undervisningsformer. Senast vid SUHF:s seminarium i Kista i maj 2015 konstaterades att resultatet av många av dessa undersökningar knappast ens gick att kategorisera som resultat av seriös forskning. Detta på grund av svårigheterna att överblicka alla påverkande parametrar i en sådan undersökning. Det man ändå kan säga om gjorda undersökningar är att det finns många tecken som tyder på att metoden ger ett bättre resultat än traditionell undervisning. Finns det andra skäl till aktivt och kollaborativt lärande? Ja, här fanns många röster som underströk den förändring som världssamhället nu genomgår i övergången från industrisamhället till informationssamhället. Inte minst underströks detta av den svenska presentationen vid konferensen som gjordes av Tomas Grysell från Göteborgs universitet och Cecilia Almlöv från SLU samt under slutanförandet av Thomas Fisher från University of Minnesota. Framväxandet av industrisamhället från mitten av 1800-talet skapade arbetstillfällen där var och en fick en ganska specialiserade arbetsuppgifter som mest rationellt genomfördes på en bestämd plats i en lång kedja i en sammansatt process. Gör som du blir tillsagd så flyter processen.

4 Omvandlingen från det agrara samhället till industrisamhället krävde utbildad arbetskraft i en ökande omfattning. Därför genomfördes också under denna epok i industrialiserade länder en bred satsning på skolor och utbildning. Skolorna byggdes i stort sett upp enligt industrisamhällets principer och de pedagogiska miljöerna skiljer sig inte speciellt mycket från de industriella.

5 Var och en har sin egen plats i en lång kedja. Lyssna tyst och andäktigt och kom ihåg vad läraren berättar. Tillämpa sedan denna kunskap när du kommer ut i arbetslivet. Detta skolsystem gav också som resultat en arbetskraft som var anpassade efter industrisamhällets behov. Informationssamhällets behov När it-teknologin på allvar slog igenom på bred front någon gång på 1980-talet och utvecklingen sedan fortsatte med allt mer informationsöverföring via digitala medier, då påbörjades också en postindustriell utveckling mot allt mindre människor inom varuproducerande industrier och hantverk och allt fler inom servicenäringar. I detta nya informationssamhälle rullar idéerna allt fortare och gamla sanningar står sig inte länge i konkurrensen. Den som inte hela tiden utvecklar sina produkter eller sin service står inte bara stilla utan blir snabbt hopplöst frånsprungen. Informationssamhället efterfrågar idag en helt annan arbetskraft än industrisamhället. Nu duger inte specialister i sina egna boxar på en lång rad. Nu krävs flexibla människor som kan inspirera och hjälpa varandra att hela tiden utveckla sina varor och tjänster i framgångsrika team. Arbetskraft som inte är upplärda att arbeta på detta sätt kommer inte att betraktas som attraktiva på arbetsmarknaden längre. Moderna arbetsplatser utformas därför idag på ett helt annat sätt än tidigare för att på bästa sätt stödja det nya arbetssättet. Borta är de enskilda båsen i rader, ersatta av miljöer som stödjer samarbete och ömsesidig påverkan. Hur stödjer dagens högre utbildning informationssamhällets behov?

6 Ja, även om det med säkerhet finns många andra organisationer som i sin konservatism kan placeras mellan katolska kyrkan och våra akademiska lärosäten så kan många som liksom jag följt utvecklingen de senaste 30 åren intyga att det går inte med någon rasande tempo. När innehållet i nya universitetsprojekt ska bestämmas så är det i regel samma lokaltyper för utbildningen som alltid förekommit, möjligen lite fler till antalet än tidigare. Det är faktiskt inte så svårt att få medhåll om detta, men ett snabbt svar blir alltid men hur ska vi kunna avsätta den tid som erfordras för att lägga om vår undervisning till något sådant? I en värld där alla lärosäten i framtiden kommer att konkurrera om sina studenter kommer med största sannolikhet studenterna att välja det lärosäte som får ryktet att ge bäst förutsättningar att snabbt smälta in och bidra på de mest spännande arbetsplatserna. Detta blir riktigt tydligt på de amerikanska universiteten med höga kursavgifter men våra svenska studenter går ut i arbetslivet med stora skulder för sina studier och måste snabbt ha bra jobb för att kunna betala av dessa. När studenterna börjar rösta med fötterna och undvika mindre effektiva utbildningsmiljöer kan det vara för sent för lärosätet att göra förändringar. Vem har råd att inte utbilda för samhällets behov? Hans Antonsson