Hbtq-diplomering. Dag 2. Diplomeringstillfälle

Transkript

1 Hbtq-diplomering Dag 2 Diplomeringstillfälle 1

2 Mål Utbildningen ska resultera i att utbildningsdeltagaren kan: Tillämpa ett inkluderande förhållningssätt i mötet med patienter/klienter/brukare och kollegor. Tillämpa kunskaper om hbtq-frågor inom sitt eget yrkesområde och sin egen organisation. Kritiskt granska sin verksamhet utifrån normer och tillvaratagande av hbtq-personers rättigheter. 2

3 Agenda för diplomeringstillfället Genomgång av utvecklingsuppgiften Heteronormativitet repetition Transsexualism som diagnos Våld, hedersrelaterat våld Familjejuridik Bemötande 3

4 Genomgång av utvecklingsuppgift 4

5 Heteronormativitet - repetition Utgår från att det finns två separata biologiska kön och att alla är, alltid har varit och alltid vill vara det kön de ser ut att tillhöra. Alla sociala uttryck av dessa kön ses som naturligt givna. Alla förväntas vara och agera som att de är heterosexuella. Premierar heterosexuella och cis-personer. 5

6 Att samtala kring Hur påverkar heteronormativiteten vår arbetsplats? Vad är viktigt när jag arbetar professionellt i relation till andras sexualitet och/eller könsidentitet? Hur kan jag synliggöra heteronormen? 6

7 "Om patienten har en välinställd hivbehandling och inte bär på andra sexuellt överförda infektioner är smittrisken mycket låg vid vaginala och anala samlag och minimal om kondom används "Vid obehandlad hivinfektion är smittrisken störst under de allra första månaderna, då infektionen vanligtvis är okänd för bäraren, och i slutskedet där immunförsvaret sviktar Folkhälsomyndigheten

8 STI = Sexually Transmitted Infections Lätt att missa diagnoser som rör STI/hiv om vi inte funderar kring sexuell praktik 8

9 Hiv och sexuellt överförda infektioner KSK STI och hiv bland KSK Bakteriell vaginos Vaginal candidainfektion Gonorré och klamydia Genital herpes, HSV-2-infektion (HSV-1) Hiv (?) Kondylom / HPV Syfilis 9

10 Hiv och sexuellt överförda infektioner MSM STI och hiv bland KSK Gonorré och klamydia Genital herpes, HSV-2-infektion (HSV-1) Hiv Kondylom / HPV Hepatit B och C Syfilis 10

11 Att samtala kring Hur ser verksamhetens samtal om SRHR ut? Ryms hbtq-perspektiven i den diskussionen? 11

12 Transsexualism som diagnos Diagnosen har kriterier som ska uppfyllas och andra psykiatriska diagnoser ska uteslutas. Patienten utreds av psykiater, socionom/kurator och psykolog. Behandling också av endokrinolog, plastikkirurg och logoped under utredningen. Real-life-test ingår. Efter fastställande av diagnos kan patienten få nytt juridiskt kön. Den könsbekräftande behandling som erbjuds är hormonbehandling, logopedisk träning, mastektomi, hårborttagning, genital kirurgi. Eventuell annan kirurgi kan bli aktuell (ex. fettsugning). År 2014 ansökte 194 personer om ändrat juridiskt kön hos Socialstyrelsen. Sedan lagens införande 1972 har 850 korrigeringar utförts. Av dessa har 15 begärt återgång till tidigare juridiska kön (1,8%). 12

13 Könskorrigering - begrepp FtM Kvinna till Man, transkille/ transman MtF Man till Kvinna, transtjej/ transkvinna Könskorrigering medicinsk och juridisk process. Andra begrepp som används är könskonfirmering och könsbekräftande. 13

14 Male to Female Hormonbehandling Logopedisk behandling Hårborttagning Eventuellt genital kirurgi Eventuellt kirurgi 14

15 Female to Male Hormonbehandling Mastektomi Logopedisk behandling Eventuellt genital kirurgi Eventuellt kirurgi 15

16 Transpersoners upplevelser av bemötande Min psykolog sa att»jag har inte så mycket transkompetens men det ska inte gå ut över dig. Jag ska se till att är det något jag inte förstår så kommer jag skaffa mig den kompetensen.«och det kändes väldigt bra, för man har ju hört historier där människor nästan fått undervisa sina psykologer. Där har fokus legat på att berätta för den personen vad trans är, eller vad hbt är. Att fokuset inte har legat på vad man kom dit för utan att man ska berätta om hbt. Och det blir också så väldigt fel. Henrik, Är du kille eller tjej? 16

17 Hon tog det jättebra, i det att hon inte tog avstånd eller kom med några kränkande frågor eller så. Hon sa»det här är jättejobbigt för mig, eftersom jag inte vet vad som rör sig i huvudet på dig.«den reaktionen var fullt förståelig tycker jag. Det är ju ingen människa i världen som kan förstå vad som rör sig i huvudet på mig, hur mycket jag än försöker förklara det. Det är ingen som kan leva sig in i det. Jag tror hon kände sig lite maktlös för att hon inte kunde hjälpa till, men hon gjorde verkligen allt hon kunde. Alex ur Är du kille eller tjej? 17

18 Våld i nära relationer Våldets uttryck och mekanismer lika. För hbtq-personer tillkommer minoritetsstress och påverkar upplevelsen. Stort mörkertal, stor okunskap och tabubelagt. Tolkningssvårigheter och ordlöshet. Hjälp och stöd inte lika tillgängligt. 18

19 Hbtq och heder Våldet kollektivt planerat. Sanktioneras av det egna kollektivet. Att bryta mot kollektivets köns-/genus-/sexualitetsnormer bestraffas. 19

20 20

21 21

22 Calle, 5 år Man kan bo på olika ställen och ändå vara en familj. Fast nu bor båda mina mammor på samma ställe och det är bra för det är nära till dagis. En familj kan vara hundra stycken fast ofta är man nog två, tre eller fem. Det är nog jättebra med tre mammor för om två jobbar och inte den tredje då kan man stanna hemma och ha roligt. Jag tycker det roligaste att leka med är tevespel. Man får fler kramar med fler mammor. Jag får fem eller sex eller 40 kramar varje dag. Jag skall bli storebror snart till en bebis som inte är född än. Mamman heter Maria men hon är inte min. Jag kanske ska skaffa ett barn sen. Jag kanske ska adoptera då. Det finns personer som inte kan krama sina barn och därför blir barnen adopterade. Dom kramar dom nästan ingenting. RFSL, Höra hemma 22

23 Tusentals olika familjer Minst en person ser en grupp som sin familj Inre samhörighet och yttre tecken, till exempel - gemensamt boende och hushåll - omhändertagande av barn - biologiska band - symboliska manifestationer - juridiska band Förändras med tiden Eriksson, Emelie och Hansson, Christina, Familj ur ett omvårdnadsperspektiv en begreppsanalys,

24 Familjejuridikens huvudscenario Scenario som omfattas av huvudregler: En (cis)man och en (cis)kvinna bildar parrelation Paret gifter sig Makarna har gemensam ekonomi och bostad Makarna får gemensamma barn genom samlag Modern tar huvudansvar medan fadern strävar efter jämställdhet Paret lever hela livet ihop Familjer som avviker från detta scenario omfattas av undantagsregler eller faller utanför lagen. Mägi, Erik och Zimmerman Lina-lea, Stjärnfamiljejuridik,

25 Föräldraskap för hbtq-personer För samkönade par, transpersoner och intersexpersoner kan bland annat följande frågor om föräldraskap bli aktuella. Spermadonation Äggdonation Surrogatmödraskap Adoption (närstående och internationell) Föräldraskap efter ändrad juridisk könstillhörighet Strategier för icke-rättsliga föräldrar 25

26 Föräldraskap efter ändrad juridisk könstillhörighet Tvångssteriliseringen avskaffad Transmän kan föda barn Transmän kan ge upphov till ägg Transkvinnor kan ge upphov till spermier Assisterad befruktning Svensk sjukvård får ge assisterad befruktning Transpersoner kan bli sperma- eller äggdonator Tillåtet att frysa in spermier eller ägg innan operation 26

27 Icke-rättsliga föräldrar Situationer då föräldraskap inte erkänns rättsligt Två kvinnor efter spermadonation utanför svensk vård Efter surrogatmödraskap Fler än två föräldrar - Två samkönade par - Bonusförälder (styvförälder) - Annan social förälder Få rättigheter mellan barn och icke-rättsliga föräldrar Ingen möjlighet till vårdnad Endast i undantagsfall rätt till umgänge Endast i undantagsfall underhållsskyldighet Ingen arvsrätt 27

28 Moralisk överenskommelse Vårt barn Signe Vi är två par (Maja/Therese respektive Fredrik/Lukas) som önskat, planerat och lyckats att sätta vårt barn Signe till världen. Vi vill tillsammans ge vårt barn en god uppväxt, med all kärlek, trygghet och livslust vi förmår. Vårdnad och ansvar Vi ser oss som fyra likställda föräldrar med lika ansvar för vårt gemensamma barn. Eftersom lagen inte medger fler än två vårdnadshavare ska de biologiska föräldrarna Fredrik och Therese vara vårdnadshavare. Maja och Lukas har deras förtroende att gå på föräldramöten, ta Signe till sjukvården och liknande. Boende, umgänge och ekonomi Signe ska huvudsakligen bo hos Maja och Therese men också ha ett hem hos Fredrik och Lukas. Vi planerar att fortsätta bo i närheten av varandra åtminstone till dess Signe är 15 år. Fredrik och Lukas ska betala underhåll till Maja och Therese på kr/månad. Separation eller dödsfall Om något av, eller båda, paren skulle separera eftersträvar vi att hjälpa varandra så att vi alla fyra behåller en så god kontakt med Signe som möjligt. Detta gäller även Signes alla mor- och farföräldrar samt annan nära släkt och vänner. Om en eller båda vårdnadshavarna dör vill vi att de kvarlevande partnerna har kvar samma ansvar och möjlighet till umgänge och inflytande. Skulle både Fredrik och Therese dö vill vi att Maja ska utses till särskilt förordnad vårdnadshavare. Utsatthet Vårt barn kommer att växa upp i en ovanlig familjekonstellation med fyra homosexuella föräldrar. Vi tror att det bästa sättet att förebygga negativ särbehandling är att vara öppna gentemot såväl vårt barn som omgivning. Vi tror också att vårt sätt att forma familj innebär många fördelar för vårt barn. 28

29 Fallbeskrivningar/ diskussion 29

30 Västra Götalandsregionens värdegrund Den gemensamma värdegrunden präglar/ ska prägla all verksamhet och utveckling i regionorganisationen. Värdegrunden utgör kärnan av grundvärderingar och förhållningssätt som slagits fast i olika övergripande regionbeslut. Vår gemensamma värdegrund - Vi ska bidra till att medborgarna i regionen känner trygghet, framtidstro och delaktighet. - Vi bemöter individen med omtanke, inlevelse och respekt och har en helhetssyn på människan. - Våra verksamheter präglas av kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. - Vårt arbetssätt präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och delaktighet. - Vi utgår både från den enskilda invånarens/ brukarens perspektiv och från ett helhetsperspektiv på Västra Götalandsregionen. 30

31 Bemötande Informera dig Ta del av den forskning som finns på området. Använd gärna de länkar som finns i utbildningsmaterialet: Uppmärksamma även (populär)kulturella, skönlitterära källor och delta i evenemang och föredrag som ges eller arrangera själv. Uppmärksamma och värdera tillgänglig kunskap bland kollegor och medarbetare. Hbtq diplomering är ett bra första steg! 31

32 Antag inget Tänk att alla finns representerade i rummet. Var med medveten om att alla inte lever heteronormativt. 32

33 I samtal med patienter eller kollegor Tillämpa ett könsneutralt sätt att fråga kring levnadsförhållanden, praktik och eventuell partner/partners. 33

34 Förhåll dig sakligt och nyanserat Undvik att försätta personer i en självlysande eller osynlig position. 34

35 Uppmärksamma dina normer och fördomar Inventera dina egna normpositioner Undersök dina egna reaktioner 35

36 Förbered dig Tänk igenom vissa frågor och perspektiv i förväg. Reflektera kring olika ord och uttryck och bredda ditt vokabulär. Träna och rollspela. 36

37 Vad söker patienten för? Förmå skilja mellan patientens sexualitet och/eller könsidentitet/uttryck och den presenterade problematik eller frågeställning som de söker vård för 37

38 Efterfråga personens egen definition på sin sexualitet och könsidentitet Återanvänd personens egna benämningar och uttryck. 38

39 Var medveten om juridiska begränsningar som kan påverka patienters vardag. Låt exempelvis patienten själv definiera sin familj. Tänk på att ge status till alla föräldrar. Tänk på att genetiskt föräldraskap inte är kopplat till kön. 39

40 Tillämpa principen att rättvis inte alltid är lika Om vi behandlar alla lika kanske vi behandlar alla lika heteronormativt? 40

41 Påtala missförhållanden och agera aktivt mot diskriminerande och kränkande företeelser Överlåt inte åt andra att vara heteronormativitetspoliser! 41

42 Arbeta kontinuerligt med diskrimineringsfrågor och utforma etiska riktlinjer samt gemensam bemötandepolicy Är hbtq-perspektiven inkluderade? 42

43 Vad händer nu? Början på er process, håll den levande! Fortsätt ta del av utbildningsmaterialet. En första uppföljning om 6-12 månader (för att behålla diplomeringen). En andra uppföljning om 2-3 år (för att behålla diplomeringen). Catch-up för nyanställd personal. 43

44 44

45 45

46 Kontaktuppgifter Utbildarens namn, mail och telefon