Kvalitetsuppföljning av Klöverlyckan, särskilt boende

Transkript

1 RAPPORT 1(14) HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsuppföljning av Klöverlyckan, särskilt boende Inledning Klöverlyckans äldreboende drivs sedan 1994 av Klöverlyckan ekonomisk förening. I den ekonomiska föreningen ingår Staffanstorps kommun, HSB Skåne och HSB Omsorg. Enligt avtalet ska uppföljningar av verksamheten göras regelbundet av socialnämnden. Denna kvalitetsuppföljning gjordes under oktober och november Denna rapport är uppdelad i tre delar. En hälso- och sjukvårdsdel, en social tillsynsdel och en del som fokuserar på de boendes och deras närståendes nöjdhet med verksamheten och servicen på Klöverlyckan. Verksamhetens omfattning Klöverlyckan är det minsta särskilda boendet i Staffanstorps kommun. Boendet har 11 ordinarie platser samt en plats för korttidsvistelse. Vid tillfället för denna uppföljning var 10 av de 11 platserna belagda. Metod Hälso- och sjukvårdsenkät till utföraren Ett frågeformulär som omfattade 14 olika områden inom hälso- och sjukvården skickades till enhetschefen, som också är omvårdnadsansvarig sjuksköterska på boendet. Frågeformuläret bestod av två delar. Första delen innehöll frågor om

2 2(14) sju områden som regleras enligt lagar och förordningar och andra delen innehöll frågor om sju olika områden som berör vård och behandling. Efter att frågeformuläret besvarats av enhetschefen/sjuksköterskan returnerades den till MAS som granskade svaren. Efter denna granskning gjordes en uppföljning och genomgång av frågeformuläret tillsammans med enhetschefen/sjuksköterskan. I samband med denna genomgång granskades även ett mindre antal, slumpmässigt utvalda patientjournaler. Intervjuer med personal och stickprovskontroller Den 11 november besökte Anita Enqvist (myndighetschef, vård och omsorg) Klöverlyckan. Vid besöket genomfördes intervjuer med två undersköterskor ur personalgruppen. Dessa intervjuer syftade till att få en bild av personalens syn på och praktik gällande vissa rutiner i verksamheten. I samband med besöket genomfördes stickprovskontroller av genomförandeplaner och löpande social dokumentation. Enkät till/intervju med boende Den 18 juni genomförde Gustav Blohm (kvalitetsutvecklare, vård och omsorg) intervjuer med de boende på Klöverlyckan. Intervjuerna genomfördes enskilt i respektive boendes lägenhet och bestod av en strukturerad del (enkät) och en ostrukturerad del (öppen fråga). Vid undersökningstillfället bodde 10 personer på Klöverlyckan, av dessa 10 orkade/ville 8 personer (80%) delta. Denna svarsfrekvens måste betraktas som mycket god. Resultatet av undersökningen presenteras längre fram i denna rapport samt i bilaga 1. Enkät till närstående För att fånga upp de närståendes uppfattning om vård- och omsorgskvaliteten på Klöverlyckan, genomfördes en enkätundersökning bland de boendes närmsta närstående. 7 av 10 tillfrågade (70%) besvarade enkäten. Resultatet av undersökningen presenteras längre fram i denna rapport samt i bilaga 2.

3 3(14) Del 1. Hälso- och sjukvård I del 1 presenteras resultaten av den utsända hälso- och sjukvårdsenkäten tillsammans med de iakttagelser som MAS gjorde i samband med besök. Verksamhetschef på Klöverlyckan är Charlotte Persson. Karin Chrisander är både enhetschef och omvårdnadsansvarig sjuksköterska på Klöverlyckan. Hon finns på boendet vardagar mellan klockan Övrig tid har man avtal med kommunens utförare att vid behov kontakta deras tjänstgörande sjuksköterska. Undertecknad är ansvarig MAS för Klöverlyckan och man följer mina övergripande hälso- och sjukvårdsrutiner. Enkäten har omfattat följande delområden: 1.1 Kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal På expeditionen finns olika anslag om telefon- och faxnummer till läkare och annan sjukvårdspersonal väl synlig för personalen. Det finns dock inte en lokal rutin för kontakter. Sjuksköterskan, som också är arbetsledare, arbetar nära personalen. Hon följer arbetet och handleder personalen vid behov. Hälsomedicinskt center har läkaransvaret på Klöverlyckan enligt avtal. Patientansvarig läkare är Paul Malmheden och samarbetet med honom fungerar mycket bra. 1.2 Läkemedelshantering Det finns en lokal rutin som är känd av berörd personal. Läkemedelshanteringen genomgår en extern granskning en gång om året. Inventering av narkotika sker regelbundet av MAS. Skriftlig ordination på läkemedel från läkaren överlämnas i form av journalanteckning. Ordinationerna finns sammanställda i en ordinationslista. Vårdtagarna har sina läkemedel i låsta skåp i sina lägenheter och de intar som regel också sina mediciner i lägenheten. 1.3 Delegering Man följer Staffanstorps kommuns koncept för delegering. Sjuksköterskan följer arbetet på nära håll och har en god överblick över hur delegeringarna fungerar.

4 4(14) 1.4 Avvikelsehantering Avvikelser skrivs i pappersform. När avvikande händelser inträffat diskuteras det på arbetsplatsträffar. De få avvikelser som inträffat skickas till MAS för kännedom. 1.5 Dokumentation och informationsöverföring På Klöverlyckan använder man journalsystem i pappersform. Aktuella journalpapper finns i pärmar, en för varje vårdtagare. Pärmarna har olika flikar, varav en flik även för social dokumentation. Pärmarna förvaras i ett skåp som inte är brandsäkert men har kodlås. Ej aktuella journalpapper förvaras i ett låst brandsäkert skåp. Lokal rutin för dokumentation och arkivering finns inte. I samband med uppföljningen granskades tre slummässigt utvalda journaler. Alla innehöll de relevanta uppgifter som ska finnas i en journalhandling. Diskussion fördes om man kan få uppgifterna mer lättöverskådliga. Rapportering mellan personalen vid personalskiften fungerar mycket bra. Det finns tid avsatt för detta och schemamässigt överlappar personalen varandra. 1.6 Medicinsk tekniska produkter Det finns inget serviceavtal för den lyft som finns på Klöverlyckan och som används vid behov i akuta situationer. Lyften har blivit servad men detta har inte skett regelbundet. Det bör ske 1ggr/år. Patientbundna hjälpmedel skall följas upp av paramedicinare men det har inte fungerat fullt ut den sista tiden. Skyddsåtgärder Skriftliga riktlinjer för skyddsåtgärder finns inte. Skyddsåtgärder används bara i undantagsfall. Skyddsåtgärder används oftast när vårdtagaren själv ber om det för sin egen säkerhets skull. 1.7 Hygien Personal Skriftlig hygienrutin finns. Det finns också tillgång till skyddskläder som används vid orent arbete. Handsprit används i samband med omvårdnad.

5 5(14) Livsmedelshygien Det finns personal som inte deltar i omvårdnadsarbetet i anslutning till iordningställandet av mat/matlagning. Förkläde används vid iordningsställande av mat/matlagning. Eftersom Klöverlyckan har en öppen restaurang har all personal genomgått utbildning i livsmedelshygien. Egenkontroll fungerar u.a. Riskavfall Lokala rutiner för hantering av riskavfall finns. Vårdrelaterade infektioner Vid utbrott av vårdrelaterade infektioner anmäls detta till MAS. 1.8 Palliativ vård/vård i livets slutskede Lokala skriftliga rutiner finns inte. Man följer i huvudsak de riktlinjer som tagits fram i kommunen för palliativ vård. 1.9 Inkontinens Socialnämndens riktlinjer för inkontinensvård är inte kända för all personal. Sjuksköterska med förskrivningsrätt finns på enheten och hjälpmedlen förskrivs individuellt. Vårdplaner för inkontinens skrivs inte. Inkontinenshjälpmedel dokumenteras inte heller i journal t.ex. produkt och storlek. Regelbunden toaletträning sker Trycksår Sjuksköterskan uppdaterar sig regelbundet inom området sårvård. Hon gör en riskbedömning om det föreligger risk för trycksår och detta dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Bedömningsskala enligt Norton används då. Paramedicinare konsulteras vid risk för trycksår eller när sår uppkommit. Enheten kan däremot inte alltid inom ett dygn erbjuda tryckavlastande madrass Nutrition Socialnämndens riktlinjer för kost och nutrition är kända för och följs av all personal Det finns skriftliga lokala rutiner vid nutritionsproblem. Nattfastan

6 6(14) överstiger inte 11 timmar. Viktkontroll sker när vårdtagaren flyttar in. Sjuksköterskan gör en riskbedömning vid eventuella nutritionsproblem och detta dokumenteras då i omvårdnadsjournalen. BMI och regelbunden vägning sker inte. Man har emellertid god kontroll på hur vårdtagarna mår och hur de äter Fall och fallskador Det finns en övergripande rutin i kommunen för riskbedömning av fall som ska användas när vårdtagare flyttar in på särskilt boende. Denna används dock inte. Man har tidigare provat att ha balansövningar för vårdtagarna under ledning av sjukgymnast men detta har runnit ut i sanden. Anledningen är troligtvis att ingen personal tog uppdraget att fortsätta leda detta arbete, vilket var syftet från början. Personalen får regelbunden utbildning/handledning i fallförebyggande arbete Demens Klöverlyckans gruppboende är ingen demensenhet men det händer att demenssjuka bor där. Det finns alltid en personal på plats på boendet på natten. Enligt avtal med kommunens utförare kan nattsjuksköterskan kontaktas om man i någon situation behöver vara två. Om man ser behovet av två personer i förväg kan extra personal sättas in. Enheten är inte låst. Det finns möjlighet för vårdtagarna att passera genom ytterdörren Rehabilitering Kommunalt anställda sjukgymnaster och arbetsterapeuter utför insatser på Klöverlyckan. Behandling och träning erbjuds vid behov och individuella hjälpmedel utprovas och ordineras. Vid behov deltar rehabpersonal även i vårdplaneringar. Det finns ett behov av att ha regelbundna teamträffar med paramedicinare då man tillsammans kan göra riskbedömningar för fall och även diskutera uppkomna problem och behov hos vårdtagarna.

7 7(14) Del 2. Social tillsyn Granskning av genomförandeplaner Genomförandet av beslut om hjälp- och stödinsatser, vård och behandling, vilka åtgärder som vidtagits, andra faktiska omständigheter och händelser som har betydelse ska dokumenteras enligt SoL 11 kap. 5. Dokumentationen i genomförandet består av en genomförandeplan samt arbetsanteckningar. Dokumentationen ska utföras och användas av personal, samt utgöra ett arbetsinstrument vid genomförande av beslutet. Avsikten med genomförandeplanen är att konkret beskriva hur biståndsbeslutet ska omsättas i praktisk handling. Ett dokument där den faktiska hjälpen planeras, genomförs, följs upp och utvärderas tillsammans med den enskilde. Klöverlyckan har en dokumentationsrutin med en pärm för varje boende med flikar för olika former av dokumentation. Genomförandedokumentationen innehåller uppgift om den boendes stödbehov, hur och när insatserna ska utföras, sociala behov och önskemål om aktiviteter, viss planering av utförande av insatser samt löpande journalanteckningar. Grundplaneringen görs av kontaktman i samråd med den boende och/eller anhöriga. Det saknas dock en heltäckande och strukturerad genomförandeplan för de boende. Utevistelse Alla boende ska erbjudas promenad 2 gånger i veckan. Avvikelse från detta ska antecknas i journal. Vid Klöverlyckan har de boende möjlighet att komma ut på promenad närhelst de så önskar. En del boende vill gärna ta en promenad i parken utanför boendet medan andra nöjer sig med att sitta på Klöverlyckans uteplats. Någon vill gå ut varje dag andra någon gång i veckan. Om personalen inte har möjlighet att följa med ut just när den boende frågar, erbjuds en promenad vid annan tidpunkt på dagen. Personalen antecknar på en månadslista när en boende har varit ute. På så sätt håller man reda på om någon inte varit ute under veckan. Personalen försöker då motivera den boende att följa med på en promenad. Utöver det generella erbjudandet finns boende som har separat biståndsbeslut för enskilda aktiviteter och promenader i större omfattning. Dessa aktiviteter kräver mer tid och planeras in med längre framförhållning. Som exempel nämns shopping vid Burlövs center eller i Lund.

8 8(14) Aktiviteter På Klöverlyckan har personalen olika specialuppdrag. Ett sådant uppdrag är Aktivitesgruppen. Gruppen planerar och utformar gemensamma aktiviteter utifrån de boendes önskemål. Vissa aktiviteter genomförs varje vecka medan andra återkommer en gång i månaden. Man bakar kaka till kaffet varje dag, ibland är någon boende med vid bakningen men inte alltid. Vanliga aktiviteter är tidningsläsning och gympa. Särskilda högtider uppmärksammas på något sätt. Ibland kommer en förskola på besök med sång och musik. Önskemål om aktiviteter framförs oftast till kontaktpersonen. Ibland används en enkät där de boende får tycka till om nuvarande aktiviteter och lämna önskemål om andra. Kontaktmannaskap Klöverlyckan har en inarbetad modell för kontaktmannaskap. Personalen kan vara kontaktman till 1 eller 2 boende. Kontaktmannen ansvarar för det stöd som ligger utanför den dagliga omvårdnaden såsom promenader, aktiviteter, emotionell trygghet och kontakt med anhöriga/närstående. Det är kontaktmannen som tillsammans med enhetschefen har ankomstsamtal och informerar om Klöverlyckan vid inflyttning. Vid ankomstsamtalet lämnas muntlig och skriftlig information om boendet och kontaktmannaskapet. Den boende får beskriva hur hon/han vill ha sin vardag. Man går igenom den boendes individuella behov och önskemål. Personalen upplever att kontaktmannaskapet fungerar bra. Om en boende inte är nöjd med sin kontaktman kan man byta. Anhöriga I kontaktmannaskapet ingår kontakt med anhöriga. Vanligtvis har man kontakt i samband med besök. Anhöriga är ofta med vid ankomstsamtal och planering av insatser där även deras synpunkter och önskemål beaktas. Ibland används en anteckningsbok hos den boende som ett redskap för kommunikation. Det kan vara anhöriga som önskar mer detaljerad information om vad som händer den närstående. Personalen upplever att man har en god kontakt och ett bra samarbete med anhöriga.

9 9(14) Klagomål Det finns en klagomålsrutin med en blankett som all personal känner till. De boende och anhöriga informeras om rutinen i samband med inflyttningssamtal. Enligt personalen används blanketten mycket sällan (aldrig). Klagomål är ytterst sällsynta på Klöverlyckan. I den mån boende eller anhöriga har synpunkter så löser man detta omgående. Del 3. Enkätundersökning bland boende och närstående I del 3 presenteras resultatet av den enkätundersökning som genomförts bland de boende på Klöverlyckan och deras närstående. Syfte Syftet med enkätundersökningen var framför allt: 1. att få en bild av de boendes och deras närståendes egen uppfattning om vård- och servicekvaliteten på Klöverlyckan. 2. att med hjälp av standardiserade frågor och kärnområden kunna göra meningsfulla jämförelser mellan olika särskilda boenden i Staffanstorps kommun. 3. att samla in data som i ett långsiktigt perspektiv kan användas till att göra jämförelser och följa utvecklingen över tid.

10 10(14) Urval och svarsfrekvens Av de 10 boende hade 8 personer (80%) möjlighet att delta i undersökningen. Svarsfrekvensen måste alltså betraktas som mycket god Gällande de närstående gjordes en totalundersökning. Alla de boendes närmsta närstående tillfrågades. Av 10 tillfrågade svarade 7 personer (70%). Även detta är en god svarsfrekvens Datainsamling Datainsamlingsmetoden skilde sig åt mellan de boende och de närstående. Undersökningen bland de boende genomfördes i strukturerad intervjuform. Respondenterna ombads betygsätta enkätens positiva påståenden på en skala från 1 till 4 (aldrig, sällan, oftast, alltid), under en ostörd intervju i den egna lägenheten. För de boende erbjöds även en öppen fråga efter den strukturerade intervjun. Detta för att de skulle kunna ta upp och belysa positiva och negativa aspekter av verksamheten som inte omfattades av de standardiserade frågorna (de boendes kommentarer finns att läsa sist i bilaga 1). Gällande de närstående gjordes datainsamlingen med traditionell surveymetod. Respondenterna fick enkäter med posten som de ombads besvara och returnera i ett medföljande svarskuvert. På kommande sidor presenteras resultatet från enkätundersökningen. För att ta del av alla enkätfrågor med tillhörande svar hänvisas till bilaga 1 (boende) och bilaga 2 (närstående). Resultat av enkätundersökningen NKI (Nöjd-Kund-Index) Enkätundersökningens resultat presenteras med hjälp av indexmodellen NKI (Nöjd-Kund-Index). NKI är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna är med en tjänst eller en vara. Högsta möjliga indexpoäng är 100 och betyder att alla respondenter gett toppbetyg. Lägsta möjliga indexpoäng är 0 och betyder att alla respondenter valt det lägsta betyget.

11 11(14) Kärnområden Enkäten är utformad så att påståendena representerar sex olika kärnområden inom verksamheten. Dessa kärnområden är: delaktighet och inflytande, vård och omsorg, hjälp i vardagen, personal och bemötande, trygghet och helhetsintryck. I diagram 1 och 2 presenteras boendes och närståendes nöjdhet (NKI) inom respektive kärnområde. Boendes nöjdhet inom respektive kärnområde Delaktighet och inflytande 85 Vård och omsorg 93 Hjälp i vardagen 81 Personal och bemötande 92 Trygghet 100 Helhetsintryck NKI (Nöjd-Kund-Index) Diagram 1: Boendes nöjdhet (NKI) inom respektive kärnområde Närståendes nöjdhet inom respektive kärnområde Delaktighet och inflytande 80 Vård och omsorg 90 Hjälp i vardagen 80 Personal och bemötande 91 Trygghet Helhetsintryck NKI (Nöjd-Kund-Index) Diagram 2: Närståendes nöjdhet (NKI) inom respektive kärnområde

12 12(14) Delaktighettighet och inflytande Delaktighet och inflytande (NKI - boende: 85, närstående: 80) är ett av de kärnområden som fått en aning lägre betyg av respondenterna. De frågor som framför allt drar ner betyget bland de boende är känslan av att vara informerad om och delaktig i planeringen av sin vård (NKI: 67) samt enkelheten i att framföra önskemål och synpunkter (NKI: 75). I övrigt ligger NKI-värdena för de boende i detta kärnområde högt (mellan 88 och 100). NKI-värdena för de närstående spänner inom detta kärnområde mellan 76 och 89. Lägst betyg (NKI - 76) får påståendena om enkelheten i att komma i kontakt med rätt person för att framföra synpunkter samt om man upplever att framförda synpunkter uppskattas och tas tillvara. Vård och omsorg Kärnområdet vård och omsorg baseras på tre påståenden gällande personlig omsorg (hygien etc), mat och tillgång till kvalificerad sjukvårdskompetens (tex sjuksköterska och läkare). Enligt såväl de boende som de närstående som deltagit i undersökningen är denna del av servicen mycket bra (NKI - boende: 93, närstående: 90). Gemensamt för både boende och närstående är att man ger maten lägst betyg, NKI-värdet för maten är 83 för båda grupperna. Hjälp i vardagen Hjälp i vardagen (NKI - boende: 81, närstående: 80) är det kärnområde som får lägst betyg av såväl de boende som de närstående. Detta kärnområde är baserat på påståenden som behandlar aktiviteter, lägenhetsskötsel, utomhusvistelse och socialt stöd. Både de boende och deras närstående sätter i detta kärnområde lägst betyg på utbudet av meningsfulla aktiviteter (NKI - boende: 71, närstående: 74). Utbudet av aktiviteter och möjligheter/hjälp till social samvaro var också ett ämne som några av de boende tog upp i den ostrukturerade delen av intervjun (se övriga synpunkter sist i bilaga 1). Personal och bemötande Detta kärnområde bygger på påståenden om personalens kompetens, respektfullt bemötande samt om de boende upplever sig ha en god relation till sin kontaktman och den övriga personalen på enheten. Genomgående kan vi konstatera att både de boende och deras anhöriga är mycket nöjda med personalen och bemötandet på Klöverlyckan (NKI boende: 92, närstående:

13 13(14) 91). Det mest anmärkningsvärda med svaren inom detta kärnområde är att alla respondenter, både de boende och deras närstående, har reagerat instämmande på alla påståenden. Trygghet Att den boende och dennes närstående känner sig trygga med den vård och service som det särskilda boendet levererar är en närmast självklar kvalitetsindikator. Samtliga boende har gett högsta betyg på påståendet jag känner mig trygg på boendet (NKI - 100). Även de närstående ger ett högt omdöme gällande tryggheten. Påståendet gällande om man upplever att ens närstående känner sig trygg och trivs på boendet får 83 NKI-poäng, medan den egna känslan av trygghet får betyget 89. Helhetsintryck Kärnområdet helhetsintryck baserar sig på påståenden om allmän trivsel med boendesituationen samt en samlad bedömning av huruvida utföraren levererar vård och omsorg av hög kvalitet. De boende är alltjämnt mycket nöjda, trivselpåståendet får 88 NKI-poäng och frågan om boendet levererar vård och omsorg av hög kvalitet får 96 poäng. Bland de närstående får påståendet om hög vård- och omsorgskvalitet 86 poäng. Sammanfattning Det samlade intrycket efter kvalitetsuppföljningen är att verksamheten på Klöverlyckan håller mycket hög kvalitet. Personalen beskriver en verksamhet där de boendes önskemål och behov har hög prioritet och denna bild bekräftas även i allt väsentligt av de enkätsvar som samlats in. Både de boende och deras närstående ger genomgående mycket höga omdömen. Extra nöjd är man med känslan av trygghet, vård och omsorg samt personal och bemötande. Vi vill gärna framhålla att man möts av en lugn, trygg, hemlik atmosfär när man kommer in på boendet. Helhetsintrycket efter uppföljningen av hälso- och sjukvården är att även denna del av verksamheten fungerar bra på Klöverlyckan. Det finns i huvudsak tillfredställande rutiner för hur sjukvården ska fungera. Arbetsledarens/ sjuksköterskans närvaro i arbetslaget har troligtvis stor betydelse för personalen

14 14(14) eftersom det innebär att de har en förebild och kan få handledning direkt när det behövs i olika situationer. Hälso- och sjukvårdsdokumentation och social dokumentation skall vara åtskilda. Här har man löst det så att all dokumentation finns i samma pärm men under olika flikar. Detta får anses tillfredställande under gällande förutsättningar. Den sociala dokumentationen saknar en strukturerad genomförandeplan, vilket behöver förbättras. Ytterligare förbättringsområden kan möjligen vara involverandet av de boende i vårdplaneringen (NKI - 67) och utbudet av meningsfulla och trevliga aktiviteter (NKI - 71). Angående vårdplaneringspåståendet kan det dock vara värt att nämna att ingen av de boende valt ett icke instämmande svarsalternativ (87% instämmer och 13% vet ej), varför resultatet knappast kan betecknas som alarmerande. Gällande aktivitetsutbudet har en fjärdedel av de boende valt ett icke instämmande svarsalternativ medan tre fjärdedelar instämmer i högre eller lägre grad. Personalen presenterar dock tillfredställande verktyg och metoder för att utvärdera aktiviteter och få uppslag till nya, bla genom aktivitetsgruppen. Förslag till förbättringsområden Även mycket bra verksamheter kan bli bättre. Därför vill vi avslutningsvis sammanfatta de förslag till förbättringsområden som framkommit i samband med kvalitetsuppföljningen. Möjligheter till förbättring finns framför allt gällande: - Att upprätta strukturerade genomförandeplaner. - Att upprätta lokal rutin för hur hälso- och sjukvårdspersonal kontaktas. - Att upprätta lokal rutin för dokumentation och arkivering av journalhandlingar. - Att genomföra regelbunden service av lyft. - Att upprätta vårdplaner för inkontinens. - Att tillsammans med paramedicinare göra fallriskbedömningar. Anita Enqvist Gertrud Cato Gustav Blohm myndighetschef, MAS. kvalitetsutvecklare, vård och omsorg vård och omsorg vård och omsorg