RIKTLINJER FÖR TRAFIKBULLER

Transkript

1 Bild Annelundsmotet RIKTLINJER FÖR TRAFIKBULLER Utgångspunkt vid planering och byggande av bostäder i Borås Stad Antagen av Kommunfullmäktige

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Buller och hälsoeffekter Vad är buller? Buller är ett hälsoproblem 5 3 Politiska visioner, mål, åtgärder och målkonflikter Strategisk plan för Borås Översiktsplan för Borås Borås Agenda Miljömål för Borås Kartläggning av buller Bullersaneringsplan Vägverkets åtgärder mot buller Banverkets åtgärder mot buller Målkonflikter Boverkets Allmänna råd 2008: Ljudkvalitetspoäng 8 4 Riktvärden, lagar, föreskrifter, förordning o standard Riksdagens antagna riktvärden Lagar Föreskrifter, förordning och standard 12 5 Tillämpning av riktlinjer för trafikbuller i Borås Stad Planeringsförutsättningar Avsteg Hur avsteg kan göras 17 6 Hantering av buller i planprocessen Översiktsplanering Detaljplanering 18 7 Hantering av buller i processen för bygglov och bygganmälan Bygglov Bygganmälan 24 8 Exempel på åtgärder mot buller Kvartersstruktur Lägenhetslösningar Bostadskomplement Övrigt 26 9 Definitioner Referenser 29 Riktlinjer för trafikbuller 3(32)

4 1 Inledning En projektgrupp i Borås Stad har fått i uppdrag att ta fram ett underlag för beslut om en kommunal tillämpning och tolkning av riksdagens riktvärden för trafikbuller och Boverkets Allmänna råd 2008:1. Boverkets Allmänna råd utgör grunden för tillämpningen av buller i planeringen i Borås Stad. Ambitionen är att riktlinjerna ska ge en samlad kunskapsbild för bullerfrågorna och bidra till en samsyn mellan kommunens förvaltningar. Riktlinjerna kommer att användas som ett viktigt beslutsunderlag vid planering och handläggning i framförallt plan- och bygglovsprocessen. Riktlinjerna kommer även vara ett underlag för politiker vid beslut och för exploatörer vid byggnation. I kapitel 2 redovisas vad buller är och dess hälsoeffekter. I kapitel 3 beskrivs visioner, mål och åtgärder avseende buller. I kapitel 4 skildras vilka riktvärden, lagar, föreskrifter, förordningar och standard som finns för buller. I kapitel 5 redovisas den lokala tillämpningen av riktvärdena för Borås. I kapitel 6, 7 beskrivs hur bullerfrågorna ska hanteras i plan- och bygglovsprocessen i Borås. Kapitlet riktar sig främst till handläggare plan- och bygglovsärenden samt bygganmälan. I kapitel 8 skildras exempel på åtgärder mot buller. Projektgruppen som har tagit fram riktlinjerna för trafikbuller har bestått av: Lena Åström Alf Iwarson Sture Larsson Jones Fredrik Engkvist Karin Johansson Bertil Jonsson Stig Liv Kommunledningskansliet, projektledare Gatukontoret Miljökontoret Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret Riktlinjerna för trafikbuller godkänns av Kommunfullmäktige. Riktlinjerna gäller för hela Borås Stad:s organisation, som även svarar för efterlevnaden av riktlinjerna. Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och revidering av riklinjerna. Riktlinjerna för trafikbuller gäller under perioden 1 jan dec KOMMUNSTYRELSEN Morgan Hjalmarsson Kommunalråd Jonas Borglund Samhällsplaneringschef Riktlinjer för trafikbuller 4(32)

5 2 Buller och hälsoeffekter Tätortsarealen har sexdubblats och tätortsbefolkningen har ökat med ca 50 % sedan mitten på 1900-talet i Sverige. Denna utbredning har möjliggjorts av bilen. Trafikintensiteten inom samtliga trafikslag ökar idag. Utvecklingen är en av orsakerna till dagens problem med trafikbuller. Bullerstörningar är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige idag. 2.1 Vad är buller? Det finns ingen enhetlig definition av när ljud övergår till att bli buller. Ljud är mycket små tryckvariationer i luften som når våra öron. Det som uppfattas som ljuv musik för en person kan upplevas som buller för en annan. Buller kan därför beskrivas som allt icke önskvärt ljud. Enligt en grundligare definition är buller ett för individen och miljön otrevligt samt störande ljud som belastar eller skadar organismen fysiskt eller psykiskt. 2.2 Buller är ett hälsoproblem Det är med andra ord inte ljudnivån som är den viktigaste orsaken till ljudets effekter på människan. Ljudets karaktär, under vilka förhållanden ljudet förekommer och personliga faktorer kan vara de dominerade orsakerna till att ett ljud uppfattas som buller. Hur störande ljudet är beror även på attityden till ljudkällan och tidigare erfarenheter. Buller i tätorter är ett stort folkhälsoproblem med samhällsekonomiska effekter. Bullerstörningar påverkar människors hälsa och möjlighet till god livskvalitet. Hälsoeffekterna och störningsupplevelsen är beroende av typ av buller, vilka frekvenser det har, bullerbelastningen i närområdet samt intervall och tid på dygnet. Störningar från buller från järnväg t ex kan i vissa fall upplevas på mycket stora avstånd. Förutom själva bullret tillkommer andra störningar i form av vibrationer och stomljud. Kombinationen av buller- och vibrationsstörningar kan ge en förstärkt störning än om störningarna förekommer var och en för sig. Bild Arlagatan I första hand påverkar bullerstörningar olika aktiviteter såsom vila, sömn, rekreation, arbete och samtal. Buller kan leda till väckningseffekter, koncentrationssvårigheter, försämrad inlärning, stress, otrivsel, svårigheter att uppfatta samtal och telefon/radio/tv. Det fi n ns också starka indikationer på att långvarig exponering av trafikbuller kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. Buller ska därför respekteras och hanteras som ett hälsoproblem. Särskilt känsliga grupper Bland befolkningen finns grupper som är mer känsliga för buller än andra. Det gäller framförallt barn men också äldre, sjuka, skiftarbetare och personer med hörselnedsättning eller personer som själva anser sig vara särskilt bullerkänsliga. Barn är särskilt känsliga för buller eftersom de utvecklas fysiskt och tillbringar en stor del av sin barndom i bostadsområdet, skolan och förskolan. Barnen kan inte heller välja den miljö de vistas i. Buller är, enligt Socialstyrelsen, den miljöfaktor som stör flest barn. Barn som bor i en bullrig miljö får ökade halter av stresshormon och svårare att knyta sociala kontakter till andra människor. En bullrig skolmiljö stör barnen i deras koncentration och lärande, vilket kan få betydelse för hela livet. Riktlinjer för trafikbuller 5(32)

6 3 Politiska visioner, mål, åtgärder och målkonflikter Nedan redovisas ett antal dokument från Borås Stad som behandlar bullerproblematiken. 3.1 Strategisk plan för Borås I april 2002 antog Kommunfullmäktige en strategisk plan för Borås Stad. I den redovisas nio utvecklingsområden som är strategiskt viktiga för en fortsatt positiv utveckling av Borås. Vid all samhällsplanering ska trygghets- och hälsoaspekterna vägas in. Ekonomiska mål för hållbarhet handlar bl a om att kommunen ska kunna utvecklas genom att ta till vara befintliga resurser och att utnyttja dem effektivt. Vid nyexploatering kan det innebära att bygga tätt och nyttja befintlig infrastruktur. 3.2 Översiktsplan för Borås Översiktplanen för Borås, ÖP 06, antogs av Kommunfullmäktige i juni I översiktsplanen anges samhällsbyggnadsmål och spelregler för en hållbar utveckling. Syftet med målen och spelreglerna är att bidra till en vision i Agenda 21 om en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Ett av de övergripande samhällsbyggnadsmålen är att skapa en resurshushållande bebyggelsestruktur. Spelreglerna för översiktsplanen anger vilka utgångspunkter som ska användas vid beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. För att hushålla med resurserna ska planeringen inom tätorterna utgå från befintligt gatu- och ledningsnät. Ny bebyggelse ska lokaliseras: Så att områdets möjligheter till handel och service stärks. I lägen som förstärker underlaget för kollektivtrafiken, så att behovet av transporter som belastar miljön minimeras. I lägen med god trafiksäkerhet. Med hänsyn till miljö- och riksfaktorer. I staden och i tätorterna ska möjlighet till fjärrvärmeanslutning prioriteras, därefter andra hållbara energislag. För ökad trygghet, tillgänglighet och god hälsa. Förtätning av bebyggelsen ska prioriteras. Bostadsfunktionen ska i möjligaste mån integreras med andra funktioner. Det funktionsuppdelade samhället ger upphov till ett större transportbehov än det integrerade och är därför mindre hållbart. Den täta staden medför dock en högre grad av störningar. Vid planering av nya bostäder i centrala lägen måste kvaliteter och brister vägas samman i en helhetsbedömning. På landsbygden ska ny bebyggelse lokaliseras invid befintlig för att begränsa kostnaderna för kommunal service. 3.3 Borås Agenda 21 I Borås Agenda 21, antagen av Kommunfullmäktige februari 2000, finns en vision av Borås som en hållbar kommun där livskvalitet, god hälsa, trygghet, framtidstro och en klok användning av jordens resurser är viktigare än energislukande levnadsstandard och hög konsumtion. Under avsnittet Boende och bebyggelse anges som kvalitetsmål att vi år 2025 ska ha en god miljö för att bo och arbeta. Delmålet till 2010 är att all samhällsplanering och allt byggande eftersträvar en sund, trivsam och vacker miljö med kretsloppstänkande. 3.4 Miljömål för Borås 1999 antog Riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Det nationella miljökvalitetsmålet för God bebyggd miljö är: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. /../ Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. De nationella miljömålen ska ligga till grund för all kommunal verksamhet och integreras i den dagliga verksamheten. Kommunfullmäktige i Borås antog i mars 2008 nya miljömål för Borås Stad. Riktlinjer för trafikbuller 6(32)

7 I dessa anges bl a att den bebyggda miljön ska ge en god livsmiljö. I miljömålet God bebyggd miljö för Borås Stad anges att antalet bullerstörda av trafik ska ha minskat till max personer år Antalet bullerstörda av trafik ska 2015 ha minskat till max personer. 3.5 Kartläggning av buller Under 2004 implementerades EU:s direktiv om omgivningsbuller i svensk lagstiftning genom Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Den föreskriver bl a att buller ska kartläggas och att ett åtgärdsprogram ska tas fram i syfte att sänka ljudnivåerna. Kommuner med över invånare ska senast 31 juni 2012 redovisa omgivningsbullret för året Miljökontoret i Borås lät 2000 utföra en bullerberäkning för vägtrafiken inom Borås centralort som gällde åtgärder vid 65 dba ekvivalentnivå och högre. Miljökontoret lät 2008 utföra en ny bullerkartläggning av vägtrafiken i tätorterna ner till en nivå på 50 dba ekvivalentnivå. Den ska vara ett underlag i såväl bygglovsskedet som vid ett tidigt skede av detaljplanearbetet. 3.6 Bullersaneringsplan Borås Stad har tagit beslut om att genomföra bullerdämpande åtgärder i enlighet med den av Kommunfullmäktige 2004 antagna bullersaneringsplanen. Bullersaneringsplanen omfattar de miljöer som har bullernivåer på 65 dba ekvivalentnivå och högre utomhus. De åtgärder som omfattas av planen är byggnadstekniska, främst fönsterbyten samt bullerskydd placerade vid vägen eller i tomtgräns. Hitintills har intresset för genomförandet av bullerdämpande åtgärder inte varit stort. 3.7 Vägverkets åtgärder mot buller Vägverket arbetar med kommunerna med ett åtgärdsprogram. Den första etappen gäller endast befintliga bostadsmiljöer med buller överstigande 65 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Vägverket prioriterar i första hand åtgärder som leder till att begränsa inomhusnivåer som överstiger 30 dba ekvivalentnivå eller 45 dba maximalnivå. Det handlar främst om fönsterbyte och uppförande av bullerskärmar eller vallar. Mer åtgärder krävs för att minska bullret vid källan: t ex tystare motor hos tunga fordon, tystare däck, hastighet och vägbeläggning. Andra åtgärder som skulle kunna minska spridningen av buller är t ex trafikstyrning genom trafiksaneringsåtgärder. Att åtgärda utomhusmiljön är ett mål som kommer först därefter. 3.8 Banverkets åtgärder mot buller Banverket tillämpar en mål- och resultatstyrning när det gäller åtgärdsprogram för att reducera bullerstörning från järnvägstrafiken. Programmet inkluderar riktlinjer för både ekvivalent- och maximalnivåer för permanentbostäder, fritidsbostäder, vårdlokaler, undervisningslokaler, arbetslokaler och rekreations- och friluftsområden med låg bakgrundsnivå. Principen för åtgärderna - i första hand bullerskärmar och fönsterbyten - är att de ska vara samhällsekonomiskt lönsamma, d v s generera större nytta än kostnad. Att klara de långsiktiga målen bedöms mycket kostsamt och rimligt endast i ett mycket långt tidsperspektiv. Riktlinjer för trafikbuller 7(32)

8 Åtgärderna har delats in i olika etapper. Banverkets etappmål 1 innebär åtgärder för sovrum i permanentbostad som utsätts för järnvägstrafikbuller över 55 dba maximalnivåer mer än fem gånger per natt. Banverket har under etapp 1 genomfört åtgärdsprojekt med bl a åtgärder på fönster och ventiler, men även inlösen och bullerskärmar. Banverkets etappmål 2 innebär att Banverket ska vidta bullerskyddsåtgärder dels när lokaler för vård, undervisning och barnomsorg utsätts för höga maximala ljudnivåer inomhus > 55 dba, dels när bostadsmiljöer vid uteplats utsätts för höga ekvivalenta ljudnivåer >70 dba. För vibrationer har Banverket etappmålet att ingen utmed statens spåranläggningar ska behöva utsättas för vibrationsnivåer över 2,5 m m/s frekvensvägt RMS-värde i sovrum nattetid. Banverket har genomfört bullerskyddsåtgärder längs järnvägen mellan Borås och Göteborg. 3.9 Målkonflikter God fysisk planering är ett avgörande instrument för att få ett hållbart samhälle där en god hälsa för människan främjas, där kulturella värden blir en naturlig del i samhällets utveckling, där naturen och den biologiska mångfalden bevaras samt där naturresurserna används effektivt och långsiktigt. Mellan några av de miljömål som Riksdagen tagit fram finns, åtminstone på kort sikt, en tydlig målkonflikt. Det gäller bl a målen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Det första av målen innebär att utsläppen av fossil koldioxid ska minska. Det kan ske bl a genom minskad drivmedelsanvändning, vilket i sin tur kan ske genom snålare fordon eller minskat trafikarbete. Trenden idag är att fordonen blir snålare, men fördelarna med detta motverkas av ökningen av trafikarbetet. För att målet ska klaras måste trafikarbetet avta. Ett sätt att minska trafikarbetet är att åstadkomma en blandning av bostäder och verksamheter i stadens centrala delar, med tillgång till god kollektivtrafik. Stadsbyggandet speglar idag ofta en vilja att skapa täta stadsmiljöer där olika funktioner samexisterar sida vid sida. I blandstaden kan ett antal aspekter sorteras ut som går att härleda till stadens fysiska uttryck: mångfald, närhet, tid, funktioner, byggnader, gator, grönska och rum. Ofta uppstår dock målkonflikter när en blandad stadsmiljö byggs: t ex mellan ambitionen att skapa goda ljudmiljöer och att tillgodose behovet av nya bostäder. Stadskaraktär handlar dock inte bara om täthet. Det är även viktigt hur bebyggelsen utformas och vad den innehåller. I den funktionsuppdelade staden med rena bostadsområden kan befolkningstätheten vara hög utan att man uppfattar området som livligt, medan arbetsområden kan verka avsomnade efter arbetsdagens slut. Den funktionsuppdelade staden har dock sina avigsidor: områden utan aktivitet stora delar av dygnet, otrygga tomma platser, långa avstånd, ineffektivt utnyttjande av resurserna, ökad segregation och ensidighet i bostadsbeståndet. En grundprincip då man beskriver miljökonsekvenser är att, som jämförelse, studera ett så kallat nollalternativ. Vid bostadsbyggande innebär det att man i så fall inte bygger inom den bullerstörda zonen, utan söker alternativa lokaliseringar av bostäderna. För att på sikt skapa en möjlighet att klara båda de ovan nämnda miljömålen är förtätning i centrala delar viktig, trots att det på kort sikt innebär att riktvärdena för trafikbuller inte klaras Boverkets Allmänna råd 2008: utkom Boverket med Allmänna råd 2008:1 gällande buller i planeringen. Den avser planering för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik och är främst avsedd att användas vid planering av nya bostäder. Boverket har fördjupat sig i bullerfrågan och försöker hitta en balans i målkonflikten med andra intressen. Behovet av kommunal kartläggning och framtagande av kommunala handlingsplaner för buller understryks. Vid planering av nya bostäder ska som huvudregel Riksdagens antagna riktvärden och principerna angivna i Boverkets byggregler uppfyllas. I vissa fall kan avsteg utomhus motiveras. Dessa avsteg redovisas i kapitel Ljudkvalitetspoäng I Trafikbuller och planering III har Ingemansson, Miljöförvaltningen i Stockholms Stad och Länsstyrelsen Stockholms län tagit fram en metod för bedömning av ett stort antal ljudfaktorer vid planering av bostäder, s k ljudkvalitetspoäng. Metoden med ljudkvalitetspoäng utgör ett detaljerat underlag, som används för att göra en bedömning av den samlade bullersituationen för nya bostadsprojekt. Riktlinjer för trafikbuller 8(32)

9 Faktor Kvalitet Poäng A B C D E F G H I Buller på trafiksidan > 65 eller > 80 dba, Leq/Lmax eller dba eller dba -1 < 55 och < 70 dba 0 Buller på gård Gård saknas/nivåer > 55 dba -4 Nivåer dba 0 Nivåer dba +4 Nivåer < 45 dba +8 Buller vid entrén > 60 eller < 75 dba, Leq/Lmax eller dba och < 70 dba 0 < 50 och < 70 dba +1 Buller inomhus BBR 0 Ljudklass B +6 Ljudklass A +9 Flera trafikslag/ > 3 bullerkällor/trafikslag som hörs -6 bullerkällor 2 bullerkällor/trafikslag -3 Ett trafikslag 0 Planlösning Alla boningsrum mot sida > 55 dba eller > 70 dba -16 Minst ett boningsrum på sida med < 55 dba och < 70 dba -8 Minst hälften av boningsrummen på sida < 55 dba 0 Alla boningsrum på sida med < 55 dba +4 Minst hälften av boningsrummen på sida < 55 dba +8 Balkonger Inga balkonger/balkong inglasad/skärm till > 75 % -6 Balkonger på bullrig sida -4 Balkong < 55 dba inglasad/skärm på två sidor -2 Balkong < 55 dba inglasad/skärm på högst en sida 0 Balkong < 55 dba utan inglasning/skärm +2 Grannskapet Mycket bullrigt grannskap 0 Måttligt bullrigt grannskap +1 Tyst grannskap +2 Mycket tyst grannskap +3 Summa X Antal lägenheter med detta värde Sämsta lägenhet OK om > 0 Medelvärde OK om > + 5 Tabell Beräkningstabell ljudkvalitetspoäng Riktlinjer för trafikbuller 9(32)

10 4 Riktvärden, lagar, föreskrifter, förordning och standard 4.1 Riksdagens antagna riktvärden I mars 1997 antog Riksdagen proposition 1996/97:53, Infrastrukturinriktning för framtida transporter. Propositionen redovisar riktvärden för trafikbuller, som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad alternativt väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus. 45 dba maximalnivå inomhus nattetid. 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad. 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till angivna nivåer bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte ska överskridas. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. 4.2 Lagar Miljöbalken, MB (1998:808) Bullerfrågor behandlas i Miljöbalken i följande punkter: 2 kap. Allmänna hänsynsregler m m 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1 Med miljöfarlig verksamhet avses 3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande. 29 kap. Straffbestämmelser och förverkande 1 Den som med uppsåt 3. orsakar en betydande olägenhet i miljön genom buller döms för miljöbrott till böter eller fängelse i högst två år miljöbrott till böter eller fängelse i högst två år. Plan- och bygglagen, PBL (1987:10) Bullerfrågor behandlas i Plan- och bygglagen i följande punkter: 2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m. 3 Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet. 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Riktlinjer för trafikbuller 10(32)

11 3 kap, Krav på byggnader m.m. 3 Byggnader skall uppfylla de krav som anges i 2 och 2 a lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. i den utsträckning som följer av föreskrifter utfärdade med stöd av 21 den lagen. Plan- och bygglagen hänvisar till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk som bygger på EG:s byggproduktdirektiv. 5 kap, Detaljplan och områdesbestämmelser 7 Utöver vad som enligt 3 skall redovisas i detaljplanen får i planen bestämmas om 11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom buller som omfattas av 9 kap. Miljöbalken. Hur kommunen uppfyller bestämmelserna övervakas av länsstyrelsen som kan upphäva planen om inte tillräcklig hänsyn tas. Konflikt mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen Det ställs i princip samma krav på s k lämplighetsbedömning i och hänsyn till människors hälsa i Plan- och bygglagen och i Miljöbalken. Skillnaden är att i Plan- och bygglagen görs en objektiv bedömning gentemot andra allmänna intressen, samtidigt som en avvägning inte får riskera hälsan för boende i en lokaliseringsprövning. Mark- och vattenområden ska användas för det ändamål områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vidare ska planläggning främja en ändamålsenlig struktur, estetisk tilltalande utformning av bebyggelse, en från social synpunkt god livsmiljö och goda miljöförhållanden i övrigt. Miljöbalken har ett annat fokus som utgår från den enskildes subjektiva upplevelse av störning och risk för hälsan i en befintlig situation när bostäder tagits i anspråk eller nya vägar tagits i drift. Konflikten mellan de båda regelverken är tydlig vid lokalisering av bostäder i städers centrala delar. Ur planeringssynpunkt är dessa lägen lämpliga med hänsyn till kollektivtrafik och utnyttjande av befintlig infrastruktur samtidigt som orörda natur och jordbruksområden inte behöver tas i anspråk. Dessa lägen är dock ofta utsatta för buller, vilket ur hänseende från Miljöbalken innebär en olägenhet eller risk för olägenhet för människors hälsa. Ett tillsynsärende enligt Miljöbalken kan resultera i en annan bedömning än ett beslut enligt Plan- och bygglagen i ett planärende. Miljöprövningen är fristående från den lämplighetsbedömning som görs i planskedet. Hänsyn bör tas till brukarskedet när planen upprättas för att förhindra att kostsamma krav på åtgärder ställs på bullerkällan i efterhand. För att undvika problem i brukarskedet är det angeläget att stor hänsyn tas till Miljömyndighetens synpunkter redan i tidiga planskeden. När en detaljplan vunnit laga kraft bör en väl motiverad bedömning av bebyggelsens lämplighet som gjorts i planen tillmätas stor betydelse vid efterföljande prövning enligt Miljöbalken beträffande hälso- och störningseffekter, om inte förhållandena påtagligt förändrats. Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, BVL (1994:847) Bullerfrågor behandlas i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk i 2. Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk 2 Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om 5 skydd mot buller. Till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk finns en förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m m som förtydligar och som ger Boverket rätt att meddela föreskrifter. Innehållet och sambanden mellan regelverket redovisas i avsnittet om Boverkets byggregler nedan. Riktlinjer för trafikbuller 11(32)

12 4.3 Föreskrifter, förordning och standard Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57) Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och allmänna råd till Plan- och bygglagen samt lag och förordning om tekniska egenskapskrav. Enligt 7 förordning om tekniska egenskapskrav ska byggnadsverk vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av brukarna eller andra personer i närheten av byggnaden, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden. Boverkets byggregler gäller för bostäder och för lokaler i form av vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal och dylikt. Regelsystemet Boverkets byggregler anger att byggnader ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. Byggnader och deras installationer ska utformas så att ljud från byggnadens installationer, från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån, dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder ska särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas. I lokaler ska efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver. Som allmänt råd anges i Boverkets byggregler att föreskriftens krav på byggnaden är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS för bostäder eller enligt SS för respektive lokaltyp uppnås. Om bättre ljudförhållanden önskas kan ljudklass A eller B väljas. Uppfylls kraven i Boverkets byggregler är också kraven i Plan- och bygglagen, lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk samt förordningen om tekniska egenskapskrav uppfyllda för inomhusmiljön i bostäder och lokaler. I Svensk Standard förekommer också ljudklassning av utomhusmiljön. Dessa rekommendationer har ingen relevans för kraven på själva byggnaden utan kommer in i samband med planeringen av var byggnaden ska placeras. De kan alltså utgöra underlag för bedömningar i samband med detaljplaner och Byggnadsnämndens ställningstaganden inför bygglov. Boverkets Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR (2006:1) Vid ändring av byggnad tillämpas Boverkets Allmänna råd om ändring av byggnad som anger att omfattningen av bullerskyddande åtgärder bör anpassas till byggnadens kvaliteter. Detta betyder bl a att särskilt värdefulla golv och innertak normalt inte skall behöva förändras av ljudisoleringsåtgärder. För ändringar i sig och följdåtgärder bör den ljudnivå och ljudisolering som gäller vid nybyggnad eftersträvas enligt avsnitt 7 i Boverkets byggregler, d v s motsvarande klass C, för bostäder enligt SS och för lokaler enligt SS Klass D i dessa standarder kan i undantagsfall tillämpas om andra väsentliga kvaliteter därigenom kan tillvaratas. I de fall följdkrav kan ställas är det i första hand rum för sömn och vila som bör ges god ljudisolering och låg ljudnivå. Svensk Standard för ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder, SS 25267(3) Svensk Standard fastställdes i februari 2004 och innehåller fyra ljudklasser, A-D. Förutsättningen är att fönster är stängda samt att vädringsluckor och uteluftdon står i det läge som erfordras för att uppfylla byggreglernas krav på luftomsättning. I standarden har nedanstående värden fastställts för högsta tillåtna ljudtrycksnivå för ljudklass C: dba ekvivalentnivå inomhusutrymmen för sömn, vila och daglig samvaro dba ekvivalentnivå inomhusutrymmen för matlagning och hygien dba maxnivå inomhus nattetid (från sjätte störningen) dba ekvivalentnivå utanför fönster till minst hälften av utrymmena för sömn, vila och daglig samvaro. 1) dba ekvivalentnivå på uteplats (rekommenderad ekvivalentnivå) dba maxnivå vid uteplats i anslutning till bostad (rekommenderad maxnivå). Riktlinjer för trafikbuller 12(32)

13 Tolkning av Svensk Standard för ljudklassning av utrymmen i bostäder och utemiljö Ekvivalent (tidsutjämnad) ljudtrycksnivå från trafik eller andra yttre ljudkällor (dba) Maximal ljudtrycksnivå nattetid - får ej överskridas oftare än 5 ggr/natt 2) (dba) Ljudklass enligt SS (3) A B C D A B C D Utrymmen för sömn, vila, och daglig samvaro (sov- och vardagsrum) Utrymmen för matlagning och hygien (kök, våtrum) Utanför fönster till minst hälften av utrymmen för sömn, vila, och daglig samvaro (rekommendation) Utanför övriga fönster (rekommendation) På uteplats (rekommendation) ) ) Standarden anger 3 ggr/natt. SIS har beslutat ändra till 5 ggr/natt. 2) Dag och kväll. Förordning om omgivningsbuller (2004:1135) 1 Genom kartläggning av omgivningsbuller samt upprättande och fastställande av åtgärdsprogram skall det eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Riktlinjer för trafikbuller 13(32)

14 5 Tillämpning av riktlinjer för trafikbuller i Borås Stad 5.1 Planeringsförutsättningar Boverkets rekommendationer Riktvärden för inomhus- och utomhusbuller Riktvärdena för trafikbuller inomhus uppfylls i princip alltid vid nybyggnad. Riktvärdena utomhus anger dels ekvivalent ljudnivå för dygn, 55 dba, och dels maximal ljudnivå, 70 dba vid uteplats. I vissa situationer uppfylls ekvivalentnivån, men inte maxnivån. Då bör en sammanvägd bedömning göras. Huvudregel vid planering av bostäder Vid planering av nya bostäder gäller som huvudregel att följande krav bör uppfyllas genom bebyggelsens placering, utformning, skyddsåtgärder såsom bullervallar, trafikomläggningar, tyst asfalt etc: Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus - vid fasad och uteplats - kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Borås tillämpning Huvudregel vid planering av bostäder I Borås Stad gäller som huvudregel: Att riktvärdena för buller ska klaras. Att kraven för inomhusmiljön i Boverkets byggregler alltid ska klaras. Att ekvivalentnivån utomhus vid fasad inte bör överstiga 55 dba och att maximalnivån inte bör överstiga 70 dba vid uteplats. Att kompensationsåtgärder ska vidtas om ekvivalentnivån utomhus vid fasad ligger över 55 dba. Att en prognosticering för 10 år framåt i tiden ska ske när en bullerberäkning görs. Riktvärdena för buller och Borås Stads tillämpning av riktvärdena bör tillämpas likvärdigt för alla typer av bostäder och oberoende av om de planeras tillkomma genom nybyggnad eller genom väsentlig ombyggnad eller ändrat användningssätt, t ex genom att lokaler byggs om till bostäder. Hänsyn får dock tas till vad som är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt försvarbart. En god helhetslösning ska alltid eftersträvas. 5.2 Avsteg Boverkets rekommendationer När avsteg kan göras I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas: I centrala delar av städer och tätorter med bebyggelse av stadskaraktär: t ex ordnad kvarterstruktur. Vid komplettering av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer. Vid komplettering med ny tätare bebyggelse: t ex ordnad kvarterstruktur längs kollektivtrafikstråk i större städer. Riktlinjer för trafikbuller 14(32)

15 Avvägningar, som innebär avsteg från riktvärdena för buller i samband med planering för nya bostäder, bör således kunna komma i fråga i samband med komplettering av befintlig bebyggelse i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär och vid komplettering av befintlig eller ny tät bebyggelse vid knutpunkter längs kollektivtrafikstråken. Principer för avsteg Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln: dba Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida dba Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. >65 dba Även då ljudnivån överstiger 65 dba kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciella bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller bullerdämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Kompensationsåtgärder När riktvärdena inte kan uppnås och när det saknas alternativa lokaliseringar bör möjligheter till kompensationsåtgärder studeras. Åtgärderna bör i första hand utföras i det aktuella bostadsprojektet och kan då regleras i detaljplanen. Kompensationsåtgärder kan t ex var att skapa en särskild god inomhusmiljö, skapa en tystare sida, att skapa goda planlösningar där hälften av bostadsrummen är orienterade mot en skyddad sida eller att vid höga ljudnivåer bygga med ljudklass B inomhus. Borås tillämpning När avsteg kan göras Borås Stad har, med utgångspunkt från Boverkets Allmänna råd 2008:1, tagit fram ett antal kompensationsåtgärder som ska användas i samband med exploatering i lägen där trafikbullernivåerna överskrids. Principen är att ju högre trafikbullervärdet vid fasad är, ju mer långtgående kompensationsåtgärder ska krävas. Det är dock viktigt att avvägningar gentemot andra intressen framgår och ställs i relation till beräknade bullernivåer. I undantagsfall kan enstaka lägenheter accepteras när riktvärdena utomhus inte klaras, i enlighet med Boverkets Allmänna råd. Med enstaka lägenheter avses som riktlinje fem procent av det totala antalet lägenheter inom planområdet samt av det totala antalet lägenheter i respektive byggnad per projekt. Undantag får bara ske för att erhålla en bra totallösning som inte skulle klaras på något annat sätt. Varje fall av avsteg från riktvärdena och undantag ska tydligt motiveras. Riktlinjer för trafikbuller 15(32)

16 Principer för avsteg och kompensationsåtgärder dba dba C C C B B B Ljuddämpad sida dba ekvivalentnivå frifältsvärde avseende trafikbuller Minst 50 % av boningsrummen mot tyst/ljuddämpad sida Inga enkelsidiga lägenheter mot bullerstörd sida. Ljudklass B uteplats Ljuddämpad sida 45 dba ekvivalentnivån frifältsvärde avseende trafikbuller Minst 50 % av boningsrummen mot tyst/ljuddämpad sida Inga enkelsidiga lägenheter mot bullerstörd sida Ljudklass B inomhus eftersträvas Ljudklass A uteplats >65 dba A A A Slutna kvarter i centrala Borås och uppfyllda ljudkvalitetspoäng Tyst sida 45 dba ekvivalentnivå frifältsvärde avseende trafikbuller Alla sovrum mot tyst sida Minst 50 % av boningsrummen mot tyst sida Inga enkelsidiga lägenheter mot bullerstörd sida Ljudklass A inomhus eftersträvas Ljudklass A uteplats Bild Kompensationsåtgärder Kompensationsåtgärd avseende ljudklass inomhus avser trafi kbuller. Ljudklass på uteplats avser värden i tabell på sid 13 Tolkning av Svensk Standard dba Lägenheterna ska vara genomgående med möjlighet att ordna sovplats mot den tysta (45 dba vid fasad) eller ljuddämpade (50 dba vid fasad) sidan. Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Inga enkelsidiga lägenheter mot bullerstörd sida. Varje lägenhet ska ha tillgång till en uteplats med ljudklass B dba Lägenheterna ska vara genomgående med möjlighet att ordna sovplats mot den tysta (45 dba vid fasad) eller ljuddämpade (45 dba vid fasad) sidan. Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Inga enkelsidiga lägenheter mot bullerstörd sida. Ljudklass B ska eftersträvas för ljuddämpning inomhus. Varje lägenhet ska ha tillgång till en uteplats med ljudklass A. >65 dba Endast i undantagsfall kan avsteg göras när ekvivalentnivån utomhus överstiger 65 dba. Det kan göras i slutna kvarter i centrala Borås och när ljudkvaliteten uppfylls. Ljudkvaliteten beräknas genom ljudkvalitetspoäng i enlighet med tabellen i kapitel 3. Den senast antagna versionen av beräkning av ljudkvalitetspoäng avses användas. Lägenheterna ska även vara genomgående med möjlighet att ordna samtliga sovplatser mot den tysta (45 dba vid fasad) sidan. Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Inga enkelsidiga lägenheter mot bullerstörd sida. Ljudklass A ska eftersträvas inomhus. Varje lägenhet ska ha tillgång till en uteplats med ljudklass A. Riktlinjer för trafikbuller 16(32)

17 5.3 Hur avsteg kan göras Boverkets rekommendationer Boverket har i Allmänna råd 2008:1 gjort en lista över de underlag som bör finnas för beslut som medför avsteg från riktvärdena för buller: Tydliga motiv ska anges för valet att bygga bostäder i ett bullerutsatt läge, istället för på annan plats. Det bör finnas ett fylligt beslutsunderlag med tydlig konsekvensbeskrivning, en beskrivning av hur avvägningar gjorts gentemot andra intressen, vilka överväganden som gjorts beträffande samhällsutvecklingen samt en beskrivning över både kort- och långsiktiga konsekvenser för de boende. Det bör finnas en aktuell och politiskt förankrad handlingsplan avseende åtgärder mot buller. Det bör finnas en bullerutredning, som gör det möjligt att bedöma ljudmiljöns kvalitet och hur målen för ljudmiljön uppfylls i ett helhetsperspektiv. Borås tillämpning Boverkets rekommendationer i Allmänna råd 2008:1 ska utgöra grunden för den lokala tillämpningen i Borås Stad då avsteg från riktvärdena för buller ska göras. En bedömning ska göras från fall till fall. Om avsteg från riktvärdena görs ska motiv till bebyggelseförslag och motiv för avsteg redovisas. En jämförelse med alternativ lokalisering, avvägning mot olika intressen (allmänna och enskilda), ljudmiljön ur ett kort- och långsiktigt perspektiv, beaktande av Borås miljömål och eventuella kompensationsåtgärder ska beskrivas. En beräkning av ljudkvalitetspoäng ska göras om ekvivalentnivån överstiger 65 dba. Den kan dock med fördel användas i samtliga fall då avsteg görs. Denna rapport bedöms vara ett beslutsunderlag för buller. Bullersaneringsplanen för Borås Stad bedöms vara kommunens handlingsplan med åtgärder mot buller. Riktlinjer för trafikbuller 17(32)

18 6 Hantering av buller i planprocessen 6.1 Översiktsplanering Den kommunala översiktsplanen ska redovisa allmänna intressen och miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden. Översiktsplanen är ett användbart instrument i det långsiktiga arbetet för en god ljudmiljö. I planeringsförutsättningarna i översiktsplanen kan kommunen översiktligt visa vilka områden som är störda av buller från olika bullerkällor. De övergripande planerna (översiktsplan, fördjupad översiktsplan, planprogram och liknande) ska innehålla en beskrivning av motiv till de valda bebyggelseförslagen. De fördjupade översiktsplanerna och planprogrammen ska innehålla vilka alternativa lokaliseringar som har diskuterats och varför ej dessa valts. I planeringsprocessen kan kommunen skapa underlag för beslut om vad som behöver göras för att minska eller förebygga bullerproblem och vilka insatser som bör prioriteras. Översiktsplanen bör även visa områden där ostördhet och tystnad bör värnas. 6.2 Detaljplanering Planprocessen Markanvändning och bebyggelse regleras formellt genom en detaljplan. Den är juridiskt bindande. Kommunen har ett huvudansvar för den fysiska planeringen och därmed också för hur bebyggelsemiljön formas. Fysisk planering innebär att kommunen prövar om marken är lämplig för ett visst ändamål: t ex prövas infrastrukturanläggningar, bostadsbebyggelse, handel och verksamheter. Härigenom görs intresseavvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen. Resultatet blir en helhetsbedömning där olika faktorer vägs mot varandra. Såväl betydelsen av hälsoaspekter som behovet av bostäder, tillgång till service, infrastruktur och friområden vägs in. Vissa frågor ska tillmätas särskild tyngd, bl a hälsa och säkerhet. Det är viktigt att i planeringssammanhang beskriva bullerexponering som en hälsofråga och inte komfortfråga. Om ett projekt kan bedömas som godtagbart, trots att önskvärd ljudmiljö inte kan uppnås i samtliga lägenheter, måste avgöras från fall till fall. Enkelt planförfarande kan användas om en föreslagen detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och om den överensstämmer med översiktsplanen. Enkelt planförfarande kan vara möjligt att tillämpa vid detaljplaneläggning. Det är dock viktigt att sakägarkretsen är densamma som skulle gälla för normalt planförfarande samt att samrådstiden är väl tilltagen. Länsstyrelsen ska under planprocessen bevaka och ge råd om hur allmänna intressen i PBL tillgodoses, men också att frågor om hälsa och säkerhet beaktas. Efter att kommunen antagit detaljplanen ska länsstyrelsen pröva detaljplanen om det kan befaras att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen har en annan roll då en detaljplan överklagas på grund av buller. Då sker en bedömning av planen i huvudsak utifrån om detaljplanen innebär olägenheter för någon enskild. Förstudie, uppdragsbeslut Det är viktigt att beakta bullerfrågor tidigt i processen samt att bullersituationen tydliggörs inför politiska beslut om uppdrag och avsteg från bullerriktvärden. Planprocessen inleds med att analysera de viktigaste planeringsförutsättningarna för det aktuella projektet i en förstudie. Analysen syftar till att ge de kunskaper som behövs för att bedöma om projektet ska studeras vidare och planuppdrag ges. I förstudien ska buller stämmas av med den framtagna bullerkartläggningen för Borås. Härvid kan modellen med beräkning av ljudkvalitetspoäng användas. Utgör buller ett problem ska detta tydliggöras och förutsättningar för utformning av området/bebyggelsen, bullerskyddsåtgärder diskuteras samt genomförandefrågor avseende ekonomi och ansvarsfrågor klarläggas. Kostnaden för att åtgärda buller beror i hög grad på när problemen angrips. Om rätt kompetens sätts in i ett tidigt skede kan onödiga problem undvikas. Merkostnaden för att nå en god kvalitet i ett projekt är då också låg i förhållande till att åtgärda en bullersituation när bebyggelsen redan uppförts. Det bör göras en jämförelse med alternativ lokalisering, avvägning mellan olika intressen, beskrivning av ljudmiljön Riktlinjer för trafikbuller 18(32)

19 samt beskrivning av eventuella kompensationsåtgärder. Om specifika åtgärder krävs, som ligger utanför exploatörens/fastighetsägarens försorg, ska kostnader och ansvarsfördelning klarläggas. Det är angeläget att exploatören så tidigt som möjligt uppmärksammas på att buller är en viktig planeringsförutsättning att beakta. 1. Om riktvärdet för ekvivalent ljudnivå 55 dba vid fasad och maximal ljudnivå 70 dba uppnås är ett detaljplaneuppdrag lämpligt och inga ytterligare bullerutredningar och åtgärder behöver vidtas. 2. Om riktvärdena för bebyggelsen överskrids behöver bulleraspekten avvägas i en helhetsbedömning där avsteg från riktvärden kan diskuteras enligt förutsättningar avsnitt 5.2 och 5.3. En bullerutredning ska genomföras, lämpliga kompensationsåtgärder redovisas och det ska bedömas om de är ekonomiskt rimliga. 3. Om riktvärdet för ekvivalentnivå 65 dba vid fasad överskrids efter att åtgärder föreslagits och området inte omfattas av kriterierna enligt avsnitt 5.2 och 5.3 är bostadsändamål inte lämpligt och planuppdrag för bostadsändmål bör avstyrkas. För att området ska kunna vara lämpligt för bebyggelse behöver ytterligare åtgärder vidtas som gör att riktvärdet 65 dba vid fasad klaras eller ännu hellre underskrids. Avsteg från riktvärden För detaljplaner som innebär avsteg från riktvärdena ska avsteg prövas, motiveras och konsekvensbeskrivas i detaljplanen. Det bör även göras en avvägning mellan olika intressen, beskrivning av ljudmiljön samt beskrivning av eventuella kompensationsåtgärder. Viktigt är att hänvisning görs till uppdragsbeslut och underliggande förstudie. En ljudkvalitetspoängberäkning ska utföras enligt kriterier i kap 5 för att bedöma ljudmiljön för nya bostäder om ekvivalentnivån överstiger 65 dba. Beräkningen kan även med fördel användas i samtliga fall då avsteg görs. För att platsen ska vara lämplig för t ex bostäder kan det ställas särskilda krav på utformningen av byggnaderna eller behövas andra skyddsåtgärder. När tillkommande bostadsbebyggelse ligger i ett bullerutsatt läge så att det krävs bullerskyddande åtgärder eller om bebyggelsen måste ges en särskild utformning så ska det regleras i detaljplan och/eller genom avtal. I samband med detaljplanearbetet ska en bullerutredning genomföras om överskridande av riktvärdena befaras, i enlighet med checklistan på nästa sida. Bullerutredningen ska även redovisa vilka lämpliga bullerskyddsåtgärder i form av kompensationsåtgärder som behöver vidtas. Utöver beräkningar av framtida ljudnivåer vid planerade byggnaders fasader och uteplatser är det nödvändigt att beskriva och bedöma övriga faktorer som har betydelse för boendes upplevelse av ljudmiljön. De dimensionerande ljudtrycksnivåer som bullerutredningen är baserad på ska redovisas i planbeskrivningen. Avsteg från riktvärdena ska begränsas så långt det är möjligt. I varje situation där överskridanden blir aktuella är det nödvändigt att redovisa samtliga möjligheter till uppfyllande av riktvärdena och att man gjort vad som kan anses tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt motiverat med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Riktlinjer för trafikbuller 19(32)

20 Checklista Nedanstående checklista utgör ett bedömningsunderlag som ska beaktas och redovisas i planbeskrivningen i den omfattning som krävs med hänsyn till projektets bullerutsatta läge och graden av avsteg från riktvärdena. Förutsättningar och utformning Motivera tydligt valet att bygga bostäder i bullerutsatt läge istället för på annan plats utifrån miljömässiga fördelar redan i förstudiearbetet. - Är området tätbebyggt, centralt beläget samt har stadskaraktär? - Utnyttjas tidigare exploaterad mark istället för grönyta? - Medför ny bebyggelse förbättringar av ljudmiljön för befintlig bebyggelse eller övrig planerad bebyggelse inom projektet? Beskriva ljudmiljön i grannskapet. - Beskriv aktuella bullerkällor, d v s samtliga vägar som innebär påverkan, spårtrafik, flygtrafik, industriverksamhet eller andra bullerkällor. Beskriva den tysta/bullerdämpande sidan med avseende på bullerkällor (t ex fläktar), användbarhet och estetik. Beskriva hur ljudmiljön vägts mot andra intressen: t ex bostadsefterfrågan, oönskad utspridning av stadsbebyggelse, ökad bilism, närhet till service och kollektivtrafik, stadsbild, soljus, kulturmiljö m m. Motivera bebyggelsens utformning. Göra en detaljerad beskrivning av kollektivtrafik och service: t ex avstånd, typ, turtäthet samt GC-förbindelser. Beräkna ljudkvalitetspoäng för projektet som helhet och vid behov för varje enskild bostad. Trafi k påverkan Redovisa påverkan från trafik såväl inom exploateringsområdet som i de områden som direkt berörs av exploateringen. Redovisa underlag för bullerberäkningar, dimensionerande trafikmängd, andelen tung trafik, trafikens dygnsfördelning och hastighet, vägbeläggning samt eventuell framtida förändrad trafikbelastning. Redovisa ekvivalent och maximal ljudnivå utmed samtliga fasader både på trafiksidan och på ljuddämpad/tyst sida samt på balkong och övriga uteplatser eller bostadsgård. Åtgärder Beskriva planerade bullerdämpande åtgärder: t ex skärm/vall, avskärmande bebyggelse, avstånd, tekniska lösningar som kan regleras i detaljplanen. Beskriva behov av planbestämmelser med avseende på buller. Beskriva krav på planlösningar i de enskilda lägenheterna där det framgår att minst hälften av boningsrummen ska orienteras mot tyst eller ljuddämpad sida. Specificera höjd och utformning, placering av skärm/vall, tekniska lösningar t ex krav på ventilation, ljuddämning av fasad/fasadisolering för att i förekommande fall uppfylla ljudklass B eller i vissa fall ljudklass A. Beskriva och ta hänsyn till stora pågående bulleråtgärder. Planera uppföljning av bullersituationen. Bedömning/slutsats Redovisa vilken typ av avstegsfall som är aktuell för detaljplanen enligt bild om kompensationsåtgärder. Riktlinjer för trafikbuller 20(32)