Rapport remissutgåva till VA-mässan Vägledning i offentlig upphandling inom VA-branschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport remissutgåva till VA-mässan Vägledning i offentlig upphandling inom VA-branschen"

Transkript

1 Rapport remissutgåva till VA-mässan upphandling inom VA-branschen Vägledning i upphandlingsförfarandet inom VA-branschen Uppdragsnummer: Mikael Rångeby, Tyréns Rikard Setterlid, Advokatfirma Lindahl Erik Backlund, VA Syd Christina Nyberg, Stockholm Vatten Rita Lord, Svenskt Vatten

2 2 (59) Förord Skrivs av Svenskt Vatten.

3 3 (59) Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning Introduktion till vägledningen Inledning Rapportupplägg och begrepp Vad säger lagstiftningen? Lagarna som styr offentlig upphandling Hur kommer det sig att det finns två olika lagar? Vad skiljer lagarna åt När skall de olika lagarna tillämpas i VA-branschen Planering Inledning Upphandlingens värde påverkar valmöjligheter Tidplan för upphandling Upphandling en lång process Annonsering Anbudsfasen Upphandling Planering för upphandling Förfrågningsunderlaget Inledning Föremålet för upphandlingen - kravspecifikationen Standardavtal Miljökrav Bevismedel Frågor under anbudstiden Sekretess Anbudsgivning Anbudsöppning Rättelse, förtydligande och komplettering av anbudshandlingar Anbudsprövningen Kvalificeringsfasen Utvärderings- och tilldelningsfasen Förhandlingar Beslut om val av leverantör tilldelningsbeslut dagars fristen Dokumentation av upphandlingsförfarandet Avtal Planering för avtal Avtalsfrågor Avtalstid Uppsägning/förlängning av avtal Undertecknande av kontrakt Uppföljning av avtal Kunskaps- och erfarenhetsåterföring Mallar... 33

4 4 (59) 6.1 Administrativa föreskrifter (AF-del) Exempel på förfrågan avseende direktupphandling Urvals- och utvärderingskriterier Anbudsformulär Anbudsöppning Utvärderingsmodeller Upphandling med LCC Mervärdesmodell Upphandlingsdokumentation Tilldelningsbeslut Checklistor Upphandlingsplanering generell Anbudsgivning - generell Begrepp inom offentlig upphandling Fördjupad läsning Upphandlaren och dennes organisation Rättsmedel Inledande om rättsmedel Överprövning Skadestånd Mer om upphandling... 59

5 5 (59) 1 Introduktion till vägledningen 1.1 Inledning Upphandling ingår som ett moment i VA-huvudmännens anskaffning av varor, tjänster och byggnads- och anläggningsarbeten. Upphandlingsprocessen omfattar alla moment från hur den upphandlande enhetens behov identifieras till uppföljning av ingångna avtal. Det är viktigt att betona att det slutliga utfallet av processen är produkten av den upphandlande enhetens samlade åtgärder som vidtas under upphandlingens förlopp. I denna process är erfarenhetsåterföring viktig. Moderna upphandlingsorganisationer har därför ett utvecklat processtänkande där enhetens alla åtgärder utgör delsteg i en strukturerad upphandlingsprocess. Processen kan beskrivas enligt nedanstående figur. Den rättsliga regleringen av offentlig upphandling är omfattande och allt annat än lättillgänglig. Risken för misstag eller förbiseenden i något av upphandlingsprocessens alla steg är betydande. För att upphandlingsförfaranden skall genomföras med erforderlig omsorg krävs att upphandlingsorganisationen förfogar över såväl ekonomisk, teknisk och juridisk kompetens. Mer om upphandlare och upphandlingsorganisation finns att läsa i den födjupade beskrivningen under 9.1.

6 6 (59) 1.2 Rapportupplägg och begrepp I denna vägledning följer vi processens olika steg och ger såväl grundläggande som fördjupad kunskap om den juridik som styr upphandlingen. Det finns också exempel och tips för att underlätta det vardagliga arbetet. Nedan visas upphandlingsprocessen och några av de punkter kring vilka det behöver tänkas till. Innehållet finns också i form av en checklista (se 7.1). Kapitel 3-5 följer huvudrubrikerna i nedanstående processbild: Planering (kap.3), upphandling (kap.4) och avtal (kap.5). När man läser vägledningen måste man ha de aktuella lagarna tillgängliga. Dessa finns bland annat på Rättsnätet, Lagarna nås också via konkurrensverkets och riksdagens hemsidor. Vägledningen är upplagd så att i den löpande texten i kapitel 1-5 finns gråa faktarutor med det viktigaste i respektive kapitel. Det finns också text som kan ses som merläsning och denna har markerats med ram och kan hoppas över utan att tappa helheten. För den som vill fördjupa sig ännu mer så finns det ett separat kapitel längst bak i vägledningen (kapitel 9). Detta kapitel handlar bl a om icke vardagliga och VA-specifika frågeställningar. Mallar och checklistor finns i separata kapitel. I rapporten används många begrepp. I kapitel 8 finns förklaringar till de begrepp som används i denna rapport. Dessa finns också i konkurrensverkets ordlista vilken är än mer omfattande. Först kommer en del om de två lagar som styr den offentliga upphandlingen, samt hur de skall tolkas.

7 7 (59) 2 Vad säger lagstiftningen? 2.1 Lagarna som styr offentlig upphandling Regelverket för offentlig upphandling emanerar ytterst ur EG-rätten och Romfördraget. Även om Romfördraget inte innehåller några uttryckliga bestämmelser om offentlig upphandling i sig anses principerna om icke-diskriminering i art. 12, fri rörlighet av varor i art. 28, fri etableringsrätt i art. 43 och frihet att tillhandahålla tjänster i art. 49 vara de bestämmelser som EG-direktiven om upphandling och de nationella upphandlingslagarna vilar på. Det mer detaljerade EG-rättsliga regelverket om offentlig upphandling återfinns i direktiv 2004/18 som reglerar offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster i den klassiska sektorn samt direktiv 2004/17 som reglerar upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. EG-direktiven har implementerats i svensk rätt genom skapandet av två lagar. 1. Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Gäller för den klassiska sektorn. 2. Lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) Gäller för försörjningssektorn. 2.2 Hur kommer det sig att det finns två olika lagar? Som framgår redan av namnet på lagarna handlar EG:s upphandlingsregler i grunden om offentliga verksamheters upphandlingar. I början av 1970-talet då EG skulle införa de första upphandlingsreglerna, konstaterades att medlemsstaterna hade väsentligen olika syn på vad som utgjorde offentliga respektive privata verksamheter. Som en kompromiss, och för att komma framåt i de delar där det trots allt rådde enighet om vad som utgjorde offentlig sektor, undantogs ett flertal verksamheter från regleringen och betecknades därför de undantagna sektorerna (the excluded sectors). Undantagen motsvarade i princip vad som idag brukar kallas försörjningssektorerna. Undantaget fick särskild betydelse inom VA-området där flera medlemsstater, bl.a. Frankrike, betraktade avloppshantering som offentlig verksamhet men däremot dricksvattenförsörjningen i princip ansågs vara förbehållet privata aktörer som sålde vatten på marknadens villkor. Eftersom vattenförsörjning redan från början kom att undantas hör vattenförsörjning i dag till försörjningssektorerna och avloppshantering till den klassiska sektorn och regleras därför i skilda direktiv och lagar. 2.3 Vad skiljer lagarna åt Upphandling inom den klassiska sektorn omfattar upphandling som görs av statliga och kommunala myndigheter samt offentligt styrda organ vilka tillgodoser behov i det allmännas intresse under förutsättning att behovet inte har industriell eller kommersiell karaktär. Dessa kallas i lagen för upphandlande myndigheter. Syftet för upphandlande myndigheter skall vara att tillgodose behov i det allmännas intresse. Eftersom vattenförsörjning kom att undantas när de första upphandlingsregl erna infördes inom EG på 70- talet så hör vattenförsörjning i dag till försörjningssekto rerna (LUF) och avloppshantering till den klassiska sektorn (LOU) och regleras därför i skilda direktiv och lagar. Syftet för upphandlande myndigheter skall vara att tillgodose behov i det allmännas intresse.

8 8 (59) Upphandling inom försörjningssektorn omfattar upphandling som görs av dels samma krets av myndigheter och offentligt styrda organ som i den klassiska sektorn dels offentliga företag över vilka en myndighet har ett bestämmande inflytande eller vilka bedriver verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde med stöd av en särskild rättighet eller ensamrätt. Lagen är även tillämplig på privata bolag, som bedriver verksamhet inom försörjningssektorerna med stöd av särskilda rättigheter eller ensamrätt. Dessa kallas i lagen för upphandlande enheter. LOU och LUF bygger båda på de grundläggande EG-rättsliga principerna om transparens (förutsebarhet), likabehandling, proportionalitet, icke-diskriminering samt ömsesidigt erkännande. LUF anses generellt sett vara mer fördelaktigt för upphandlande myndigheter då det på olika sätt innehåller mindre detaljerade regler och erbjuder större frihet jämfört med regelverket för den klassiska sektorn. Nedan anges de viktigaste skillnaderna. Upphandlingsförfarande Upphandling över tröskelvärde enligt LOU skall som huvudregel ske enligt öppet eller selektivt förfarande. I vissa särskilt angivna fall får förhandlat förfarande med eller utan föregående annonsering tillämpas. Upphandling över tröskelvärde enligt LUF ger alltid myndigheten rätt att fritt välja mellan öppet, selektivt eller förhandlat förfarande. Förhandlat förfarande är enligt LUF således inget undantagsförfarande som kräver särskilda skäl. LOU och LUF bygger båda på de grundläggande EG-rättsliga principerna om transparens (förutsebarhet), likabehandling, proportionalitet, ickediskriminering samt ömsesidigt erkännande. Urvalskriterier LOU anger en uttömmande uppräkning på de bevis som myndigheter kan kräva till styrkande av en leverantörs tekniska kapacitet. Denna uppräkning anger därmed indirekt vilka krav som kan ställas på leverantören i detta hänseende. Någon motsvarande begränsning finns ej i LUF. Ramavtal LOU innehåller, till skillnad från LUF, ett antal detaljbestämmelser om ramavtal och dess användning. Ett ramavtal enligt LOU får inte löpa under längre tid än fyra år om det inte finns särskilda skäl. Om ramavtal tecknas med mer än en leverantör måste dessa vara minst tre till antalet, förutsatt att det finns ett tillräckligt antal leverantörer som uppfyller urvalskriterierna och ett tillräckligt antal godtagbara anbud som uppfyller tilldelningskriterierna. Lagen medger tre typer av ramavtal; ramavtal med en leverantör, ramavtal med flera leverantörer med rangordning av leverantörerna samt ramavtal med flera leverantörer utan alla villkor fastställda. I den sistnämnda typen av avtal skall det ske en förnyad konkurrensutsättning vid varje tilldelning av kontrakt. 2.4 När skall de olika lagarna tillämpas i VA-branschen Utgångspunkten för bedömning av om en verksamhet omfattas av försörjningslagen är vilken typ av verksamhet som den upphandlande enheten bedriver. De i lagen uppräknade verksamhetsområdena utgör de s k försörjningssektorerna. Av relevans i detta hänseende är att verksamhet som består av tillhandahållande eller drift av fasta publika nät i samband med produktion, transport eller distribution av dricksvatten eller leverans av dricksvatten till sådana nät, omfattas av försörjningslagen.

9 9 (59) Försörjningslagen gäller även för upphandling som görs och projekttävlingar som anordnas av en upphandlande enhet som bedriver verksamhet som avser tillhandahållande eller drift av fasta publika nät i samband med produktion, transport eller distribution av dricksvatten eller leverans av dricksvatten till sådana nät, om upphandlingen eller projekttävlingen har anknytning till bortföring eller rening av avloppsvatten. Den exakta innebörden av detta är något oklar. Svenskt Vatten tolkar dock bestämmelsen på så sätt att själva upphandlingsföremålet, d v s det som handlas upp, i sig måste ha anknytning till bortföring eller rening av avloppsvatten. Om t ex en myndighet som bedriver verksamhet som avser både dricksvatten, bortföring och rening av avloppsvatten samt vägunderhåll upphandlar blåsmaskiner eller avloppspumpar till ett avloppsreningsverk skall myndigheten således tillämpa försörjningslagen eftersom blåsmaskiner eller avloppspumpar har anknytning till bortföring eller rening av avloppsvatten. Om däremot samma myndighet skall upphandla tjänster avseende vägunderhåll skall den klassiska lagen tillämpas. Detta innebär mottsatsvis att om en myndighet som inte bedriver verksamhet som avser tillhandahållande eller drift av fasta publika nät i samband med produktion, transport eller distribution av dricksvatten eller leverans av dricksvatten till sådana nät, genomför en upphandling som har anknytning till bortföring och rening av avloppsvatten, skall den klassiska lagen tillämpas. I upphandlingslagarna förekommer på ett antal ställen begreppet huvudsakligen, (1 kap 2 4 st LOU, 1 kap 2 4 st, 1 kap LUF), för att avgöra vilken lag som är tillämplig i olika situationer. Svenskt Vattens tolkning är att begreppet anknytning till bortföring eller rening av avloppsvatten innebär ett svagare samband än att det som upphandlas huvudsakligen skall avse bortföring eller rening av avloppsvatten. Konkret innebär detta att även upphandlingar enligt ovan, där upphandlingens huvudsakliga anknytning avser något annat än bortföring eller rening av avloppsvatten, innebär att försörjningslagen kan tillämpas så länge det åtminstone finns någon anknytning till bortföring eller rening av avloppsvatten. Rimligtvis måste det dock finnas någon nedre gräns där det inte längre kan anses vara fråga om anknytning. Exakt var gränsen går, det vill säga hur stor anknytning som måste finnas framgår dock inte av lagstiftningen. En myndighet kan bedriva verksamhet inom både den klassiska sektorn och försörjningssektorn. Vid bestämmande av vilken lag som är tillämplig är det avgörande för vilken verksamhet det som upphandlas är avsett. Om det som upphandlas är avsett för verksamhet inom både klassiska sektorn och försörjningssektorn skall en överviktsprincip tillämpas. Vid denna tillämpning skall kontraktets värde vara avgörande. Om det som upphandlas till största delen är hänförligt till den verksamhet som omfattar den klassiska sektorn skall detta regelverk tillämpas. Detta gäller även i de upphandlingar det inte är möjligt att avgöra vilken verksamhet som kontraktet huvudsakligen avser. Lagtexten anger ordet anknytning för att avgöra om LUF är tillämplig eller ej. Det borde innebära ett svagare samband än huvudsakligen som finns på andra ställen i lagen. Exakt var gränsen går för när det kan vara fråga om anknytning är dock inte helt klart. Sammanfattning av vilken lag som skall väljas: LUF skall alltså väljas om: Upphandlingsföremålet är helt och hållet avsett för någon verksamhet som anges i LUF, t ex tillhandahållande eller drift av fasta publika nät i samband med produktion, transport eller distribution av dricksvatten eller leverans av dricksvatten till sådana nät.

10 10 (59) Upphandlingsföremålet är huvudsakligen avsett för någon verksamhet som anges i LUF, t ex tillhandahållande eller drift av fasta publika nät i samband med produktion, transport eller distribution av dricksvatten eller leverans av dricksvatten till sådana nät. Upphandlingsföremålet har anknytning till bortföring eller rening av avloppsvatten och den upphandlande myndigheten bedriver verksamhet som avser tillhandahållande eller drift av fasta publika nät i samband med produktion, transport eller distribution av dricksvatten eller leverans av dricksvatten till sådana nät. Några exempel avseende sistnämnda av ovanstående punkter (Den upphandlande myndigheten bedriver verksamhet som avser tillhandahållande eller drift av fasta publika nät i samband med produktion, transport eller distribution av dricksvatten eller leverans av dricksvatten till sådana nät) 1. Upphandling av blåsmaskiner: Här kan man sluta sig till att blåsmaskiner definitivt har anknytning till bortföring och rengöring av avloppsvatten och en tillämpning av LUF skall därför ske. 2. Upphandling av vägunderhållstjänster. Då vägunderhållstjänster rimligtvis inte kan anses ha anknytning till bortföring och rengöring av avloppsvatten skall LOU tillämpas. 3. Upphandling av datorer: Här kan det vara svårare att ge ett klart svar eftersom argument kan föras i båda riktningarna. Om datorerna ska användas i rengöringsprocessen talar det för att det finns en anknytning. Förmodligen är det ju dock så att datorerna även kommer att användas till annat. 4. Upphandling av motionscyklar för friskvård: Om de anställda som arbetar med bortföring och rening av avloppsvatten använder cyklarna kan man argumentera för att dessa på så sätt har anknytning i lagens mening. Här uppkommer dock två svåra frågor, är det verkligen det som är tanken med anknytning? Hur gör man om det är andra anställda som har andra arbetsuppgifter som också ska använda cyklarna? Slutsats: Exemplen ovan försöker visa hur svårt det kan vara i många fall att dra en klar gräns för när en upphandling har anknytning till bortföring eller rening av avloppsvatten. Det blir oftast en bedömning som får göras från fall till fall. Då varken EG-direktiven eller den svenska lagen innehåller en närmare definition får frågan ytterst lösas av en domstol. LOU skall alltså väljas om: Upphandlingsföremålet är helt och hållet avsett för någon annan verksamhet än de som anges i LUF. Upphandlingsföremålet är huvudsakligen avsett för någon annan verksamhet än de som anges i LUF. Upphandlingsföremålet har anknytning till bortföring eller rening av avloppsvatten och den upphandlande myndigheten bedriver inte verksamhet som avser tillhandahållande eller drift av fasta publika nät i samband med produktion, transport eller distribution av dricksvatten eller leverans av dricksvatten till sådana nät.

11 11 (59) 3 Planering 3.1 Inledning En upphandling måste föregås av en behovsanalys där den upphandlande enhetens verkliga behov identifieras. Det kan förefalla ett överflödigt påpekande men förvånansvärt ofta visar det sig att en upphandlande enhet som råkar i svårigheter, gör detta till följd av att man gjort en otillräcklig analys av vilka behov som skall tillgodoses och därmed också vad som skall upphandlas. Bristerna kan bero på olika orsaker såsom tidsbrist, bristande kunskap om tekniskt komplicerade produkter eller allmänt bristfällig planering. Systemet ställer stora krav på den upphandlande enheten, såtillvida att man måste "tänka efter före". Som stöd för planeringsfasen kan följande figur/checklista användas: Parallellt med behovsanalysen ligger också att den upphandlande enheten analyserar marknadens sammansättning med avseende på produkternas beskaffenhet, konkurrensförhållanden, produktionsresurser etc. En professionell upphandlingsorganisation bör ha en kontinuerlig marknadsbevakning för att hålla sig informerad om förändringar i leverantörskretsen, teknisk utveckling i branschen m.m. De koncentrationstendenser som ofta råder i vissa branscher påverkar givetvis också upphandlande enheters förhållanden. Den konkurrenssituation som måhända råder då enheten sluter ett avtal, kan väsentligen förändras genom att leverantörsföretaget blir uppköpt av en konkurrent. Den upphandlande enhetens långsiktiga planering handlar ofta om hur man kan bidra till att stärka konkurrensen i leverantörsledet.

12 12 (59) Det kan ofta tyckas vara fördelaktigt att tilldela en marknadsdominerande leverantör ett upphandlingskontrakt. Leverantören kan ha lämnat ett anbud som i och för sig är fördelaktigt men som bygger på att leverantören får ensamrätt under avtalsperioden. Dominerande företag har i allmänhet god produktkvalitet och stabil ekonomi och kan därför antas vara en säker leverantör som kan klara sina åtaganden under avtalsperioden. En förutseende upphandlare måste dock vårda marknaden i syfte att upprätthålla och förstärka en rimlig konkurrens i ett längre tidsperspektiv. Detta gäller särskilt större upphandlande enheter som ofta har ett starkt inflytande över den lokala eller regionala marknaden. I fall som detta måste upphandlaren se bortom den löpande avtalsperioden och överväga vilken konkurrenssituation som han kommer att befinna sig i när avtalet löper ut och en ny upphandling skall genomföras. Existerande och potentiella konkurrenter skall ha haft möjlighet att överleva och utvecklas under avtalets löptid. En upphandlare bör därför starkt överväga sina möjligheter att underlätta för små eller medelstora företag att delta i konkurrensen med större marknadsdominerande leverantörer, t.ex. genom att bereda anbudsgivare möjlighet att lämna anbud på mindre delar av den totala kontraktssumman. Ett alternativ är att dela upp upphandlingskontraktet i delar och att upphandla respektive del efter ett rullande schema, t.ex. på treårsbasis. Genom en sådan periodisering av upphandlingen kan flera leverantörer årligen konkurrera om fleråriga avtal. En leverantörs förlust av ett avtal behöver därför inte bli så kännbar som ett fullständigt upphörande av samtliga leveranser. Det kan ofta vara en fördel för såväl den upphandlande enheten som leverantörerna att det tecknas flera avtal inom ett och samma produktområde så att flera leverantörer får tillfälle att leverera sina produkter till enheten, i vart fall vid större upphandlingar. Härigenom minskar också enhetens känslighet för kapacitetsmässiga och andra svagheter hos leverantörerna under avtalsförhållandet. Det är också viktigt att den upphandlande enheten överväger vilka tekniska lösningar som finns tillgängliga på marknaden och i vilken riktning den tekniska utvecklingen kan förväntas gå. Detta är särskilt viktigt i teknikintensiva branscher. Det finns gott om praktiska exempel där upphandlande enheter satsat betydande resurser på tekniska lösningar som visat sig sakna förutsatta egenskaper eller allt för snabbt blivit frånsprungna av utvecklingen. Enheten måste också sträva efter att hitta leverantörsneutrala lösningar som möjliggör ett leverantörsbyte vid avtalstidens utgång. Enheten riskerar annars att bli fastlåst vid en viss teknisk lösning som endast tillhandahålles av en viss leverantör och vara utlämnad åt dennes godtycke vid förlängning av avtalet eller då uppgradering eller modernisering skall ske. Ett viktigt inslag i detta arbete är att utreda förekomsten av nationella eller internationella tekniska standarder och hur upphandlingslagstiftningens krav på hänvisning till sådana standarder skall kunna tillgodoses i upphandlingen. 3.2 Upphandlingens värde påverkar valmöjligheter Den upphandlande enheten måste också se till att planera sina upphandlingar i god tid. Valet av upphandlingsform spelar en väsentlig roll för tidplanen. Valet av upphandlingsform styrs bl.a. av upphandlingens värde. Värdet utgörs, enkelt uttryckt, av de totala belopp som kommer att utbetalas enligt ett kommande kontrakt. Det säger sig självt att det inte alltid är enkelt att på förhand avgöra vilka priser m.m. som de kommande anbuden kommer att innehålla. Den upphandlande enheten måste därför göra en prognos över förväntade anbudssummor för att avgöra om kontraktssumman kommer att hamna över eller under de tröskelvärden som gäller för upphandlingen. Regler om tröskelvärden och beräkning av kontrakts värde finns i 3 kap. LOU/LUF. Valet av upphandlingsform är också av strategisk betydelse, bl.a. när det gäller enhetens möjligheter att förhandla med en eller flera leverantörer. Enheten skall innan upphandlingen påbörjas, därför göra överväganden om vilken upphandlingsform som är möjlig och lämplig att använda. 3.3 Tidplan för upphandling Upphandling en lång process Upphandlande enheter bör inför en upphandling upprätta en detaljerad tidplan för upphandlingsprocessens olika steg. De steg som skall gås igenom och alla åtgärder som måste vidtas tar i allmänhet mycket lång tid. Det visar sig ofta i arbetet med tidplanen att upphandlingen kommer att ta längre tid att genomföra än vad man inledningsvis räknat med. Vid mer komplicerade upphandlingar är inte sällan planeringshorisonten så lång som upp till ett En prognos för upphandlingens värde måste göras i syfte att välja rätt upphandlingsform. Valet av upphandlingsform är också av strategisk betydelse, bl.a. när det gäller enhetens möjligheter att förhandla med en eller flera leverantörer.

13 13 (59) år från det att man inleder arbetet med en upphandling till dess att ett färdigt avtal är klart att tillämpas Annonsering Upphandlingslagstiftningen bygger på att de upphandlande enheterna som regel skall annonsera i tre lägen; innan upphandlingen genomförs, s.k. förhandsannonsering, själva upphandlingsannonsen och sist s.k. efterannonsering dvs. när ett upphandlingskontrakt eller ramavtal träffats. Förhandsannonsering är också en förutsättning om den upphandlande enheten vill tillämpa bestämmelserna om förkortning av tidsfristerna för anbudstidens längd. Reglerna om förhandsannonsering omfattar endast direktivstyrda upphandlingar. Upphandlingar enligt 15 kap. LOU/LUF behöver således ej förhandsannonseras. Upphandlingsannonsering för direktivstyrda upphandlingar skall ske i EG:s annonsdatabas för offentlig upphandling TED. För icke direktivstyrda upphandlingar enligt 15 kap. LOU/LUF skall annonsering ske i elektronisk databas som är allmänt tillgänglig eller genom annons i annan form som möjliggör effektiv annonsering. Under vissa förutsättningar får även annonsering ske genom att en skrivelse skickas till endast en leverantör. Annonsera i tre lägen; innan upphandlingen genomförs, s.k. förhandsannonseri ng, själva upphandlingsanno nsen och sist s.k. efterannonsering dvs. när ett upphandlingskontr akt eller ramavtal träffats. En upphandlande enhet som tilldelat ett kontrakt eller träffat ett ramavtal skall också skicka en annons till kommissionen senast 48 dagar efter det att kontraktet tilldelats eller ramavtalet ingåtts, s.k. efterannonsering. Upphandlande enheter bör vid tjänsteupphandlingar också beakta den särskilda regeln i 6 kap. 16 LOU i vilken det föreskrivs att upphandlande enheter som upphandlat B-tjänster överstigande tröskelvärdet skall tillämpa bl.a. 1 kap. 11 LOU och däri angivna krav på efterhandsannonsering av avslutade upphandlingar och motsvarande bestämmelser inom försörjningssektorerna. Annonsering skall ske enligt särskilda formulär. En närmare beskrivning av annonseringsreglerna återfinns i förordningen (2007:1099) om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster Anbudsfasen Som utgångspunkt gäller att anbudstidens minsta längd föreskrivs i direktiv och lag. Det är dock inget som hindrar en upphandlande enhet att föreskriva längre tider om det är motiverat i det enskilda fallet. I fråga om de icke direktivstyrda upphandlingarna är det som utgångspunkt den upphandlande enheten som bestämmer hur lång anbudstiden skall vara. De grundläggande upphandlingsrättsliga principerna i 1 kap. 24 LOU/LUF ger dock vissa ramar för enhetens bedömning. Som allmän vägledning i bedömningen av vad som är skälig anbudstid bör framhållas att upphandlingar i många fall sker under betydande tidspress där det är av avgörande betydelse att tidsutdräkten minimeras. Enheten måste därför göra en avvägning mellan å ena sidan vikten av de behov som skall tillgodoses genom upphandling och å den andra leverantörens möjligheter att avge sitt bästa anbud. Utöver enhetens behov av ett snabbt förfarande är ofta komplexiteten hos föremålet för upphandlingen betydelsefull. Produkter där leverantörerna kan antas sammanställa ett anbud genom enkla administrativa medel, t.ex. genom direkta utdrag ur befintliga prislistor eller liknande, kan det vara skäligt att ha så kort anbudstid som bara några dagar. I allmänhet förutsätter dock en upphandling att leverantörerna ges bättre tid att överväga förutsättningarna i förfrågningsunderlaget för att kunna avge ett anbud. Som ett riktmärke bör gälla att anbudstiden bör vara minst tre veckor om inte särskilda skäl, t.ex. betydande brådska hos enheten eller att upphandlingen avser helt standardmässiga varor, föranleder annan bedömning. Vid mer komplexa upphandlingar bör de anbudstider som är föreskrivna för direktivstyrda upphandlingar kunna tjäna som riktmärke, dvs. som huvudregel 52 dagar.

14 14 (59) Den upphandlande enheten bör om möjligt undvika att anbudstiden löper ut under semesterperioden eller andra längre ledigheter. Det finns givetvis dock inget hinder mot detta om det är betingat av faktiska behov som inte enklare kan tillgodoses på annat sätt. En angiven anbudstid bör normalt inte förlängas under upphandlingsförfarandet. I vissa fall kan dock detta vara motiverat av särskilda skäl. Den upphandlande enheten bör då tillse att förlängningen sker så tidigt som möjligt under anbudstiden så att alla potentiella anbudsgivare ges möjlighet att dra nytta av förlängningen.

15 15 (59) 4 Upphandling 4.1 Planering för upphandling Upphandlingen har förberetts genom planeringsfasen. Väl i upphandlingsfasen är det mycket att tänka på. Som stöd för upphandlingsfasen kan följande figur/checklista användas: 4.2 Förfrågningsunderlaget Inledning Ett förfrågningsunderlag är enligt definitionen i 2 kap. 8 LOU/LUF ett underlag för anbud som en upphandlande enhet tillhandahåller en leverantör. Förfrågningsunderlaget intar en central ställning inom all offentlig upphandling. Genomförandet av upphandlingen styrs således i allt väsentligt av förfrågningsunderlaget. Det finns endast ett begränsat utrymme att läka brister i ett förfrågningsunderlag under utvärderingsfasen. Det krävs att man lägger ner betydande arbete på att få underlaget korrekt och i övrigt lämpligt utformat. Det finns mycket att vinna på att noga fundera över strukturen i underlaget och övriga handlingar till vilka underlaget hänvisar. Det finns endast ett begränsat utrymme att läka brister i ett förfrågningsunderlag under utvärderingsfasen.

16 16 (59) En given utgångspunkt är att förfrågningsunderlaget skall innehålla en så tydlig och fullständig beskrivning av vad den upphandlande enheten vill köpa som möjligt samt hur varan eller tjänsten skall vara beskaffad den s.k. kravspecifikationen. Vidare skall underlaget innehålla en noggrann beskrivning av formerna för upphandlingens genomförande, administrativa föreskrifter för anbuden, kommersiella villkor såsom prisreglering, avtalstid, etc. och andra förekommande krav på leverantören. Det är också av fundamental betydelse att den upphandlande enheten anger de föreskrifter efter vilka inkomna anbud skall prövas och utvärderas. Således skall anges vilka kvalifikationskrav som leverantörerna skall prövas efter och vilka bevismedel dessa skall förete för att visa att kraven uppfylls. Vidare skall anges huruvida den upphandlande enheten kommer att anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det anbud som innehåller lägst pris. Att märka är således att med det förstnämnda uttrycket avses huvudsakligen andra faktorer av ekonomisk betydelse än priset. För den upphandlande enheten är det viktigt att redan vid upprättandet av förfrågningsunderlaget tänka sig in i det läge man kommer att befinna sig då anbuden kommit in och skall prövas. Enheten får vid anbudsutvärderingen inte beakta andra faktorer än de som uttryckligen angivits i förfrågningsunderlaget. Också i övrigt är det viktigt att man funderar över vilka uppgifter som kan vara väsentliga vid bedömningen av de olika anbudsgivarna. Det är också viktigt att styra anbudens innehåll så att inkomna anbud är sinsemellan jämförbara, i synnerhet vad gäller prisuppgifter eller andra direkt prispåverkande omständigheter. Den upphandlande enheten kan annars hamna i ett läge där man vid utvärderingen har att jämföra anbud som sinsemellan företer stora olikheter. Enheten bör därför bestämma hur anbuden skall vara utformade, gärna genom något slags formulär eller liknande, för att därigenom underlätta jämförelsen i tilldelningsfasen. Begärda uppgifter bör dock begränsas till sådant som är av direkt ekonomisk betydelse för enheten. Några exempel finns bland mallarna under 6.4. Ställ bara de krav som är absolut nödvändiga för att få den efterfrågade varan eller tjänsten! Vid anbudsutvärderingen får andra faktorer än de som angivits i förfrågningsunderlaget ej beaktas Föremålet för upphandlingen - kravspecifikationen Reglerna i 6 kap. LOU/LUF om hur föremålet för upphandlingen skall anges är tämligen detaljerade. Erfarenhetsmässigt underskattar många upphandlande enheter komplexiteten och detaljgraden i specifikationen. Sättet att beskriva föremålet för upphandlingen skiljer sig ganska mycket beroende på om upphandlingen avser varor, tjänster eller entreprenader. Varureglerna är mer detaljerade och bygger till stora delar på bruket av tekniska standarder eller motsvarande godkännanden och specifikationer. Särskilt inom VA-området förekommer en rad tekniska standarder som bör åberopas av VA-verksamheterna. Det bör vara en angelägen uppgift för upphandlare inom VA-området att kartlägga och dokumentera förekomsten av tillämpliga standarder. Kravspecifikationen får anges som prestanda- eller funktionskrav. Miljökrav på produkten är ett tydligt exempel på sådana krav (se kapitel 4.2.3). I 3 kap. 7 anges förutsättningarna för att ställa krav på viss miljömärkning. Det är leverantörerna som skall visa att deras produkter uppfyller ställda krav.

17 17 (59) Kravspecifikationen får inte bestämmas allt för snävt och får som huvudregel därför inte innehålla uppgifter om ursprung, tillverkning eller särskilt framställningssätt eller hänvisningar till varumärken, patent m.m. om det leder till att vissa företag gynnas eller missgynnas. Sådana uppgifter får dock förekomma om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat eller likvärdigt. En sådan uppgift eller hänvisning skall alltid följas av orden eller likvärdigt ( or equivalent ). Det bör också påpekas att styrningen av leverantörernas anbud inte bör gå så långt att enheten begär in uppgifter som onödigtvis binder fast leverantörerna vid en viss organisatorisk modell eller visst sätt att utföra uppdraget. Exempelvis bör frågor av sedvanlig arbetsledningskaraktär normalt inte styras av den upphandlande enheten. Detta gäller särskilt vid tjänsteupphandlingar. I tjänsteuppdragets karaktär ligger att vara idéskapande och kreativt. Detta omöjliggör en alltför långtgående styrning. Liknande överväganden kan göra sig gällande vid upphandling av driftsentreprenader och andra liknande tjänsteuppdrag där själva syftet med upphandlingen är att tillskapa idémässiga alternativ till offentligt drivna verksamheter. Enheten måste således balansera kravet på styrning mot entreprenörers befogade intresse av att driva verksamheten efter egen vilja. Att upprätta ett förfrågningsunderlag är således en omfattande och komplicerad uppgift. I vissa fall behöver enheten anlita konsult för att upprätta hela eller delar av ett förfrågningsunderlag. Det har hävdats att en konsult som biträtt med att upprätta förfrågningsunderlag inte skulle få lämna anbud enligt detta. Skälet härför är att det då skulle kunna påstås att konsulten ges ett försteg framför andra leverantörer och kanske rent av att han styrt kravspecifikationen så att han gynnas otillbörligt. Detta synsätt kan möjligen vara rimligt i de ytterlighetsfall då det faktiskt kan påvisas att upphandlingsförutsättningarna i något avseende innebär diskriminering av övriga anbudsgivare eller ett otillbörligt gynnande av den konsult som upprättat förfrågningsunderlaget. Det åligger dock den upphandlande enheten att tillse att upphandlingsförutsättningarna inte medför någon snedvridning av konkurrensen. Om det exempelvis handlar om att lämna anbud på upprättande av ritningar på grundval av ett byggnadsprogram, bör även den som utarbetat programmet vara oförhindrad härtill om inte omständigheterna i det enskilda fallet talar däremot. Om det bedöms att en konsult som anlitas i ett tidigt skede av upphandlingen, inte skall få lämna anbud i ett senare skede, bör detta klargöras redan i förutsättningarna för upphandlingen av konsulten och uttryckligen regleras i avtalet med denne. Kravspecifikatione n får inte bestämmas allt för snävt och får därför inte innehålla uppgifter om ursprung, tillverkning eller särskilt framställningssätt eller hänvisningar till varumärken, patent m.m. om det leder till att vissa företag gynnas eller missgynnas. Det förekommer i förfrågningsunderlag och upphandlingsannonser alltjämt att upphandlande enheter förbehåller sig fri prövningsrätt eller liknande uttryck. Med uttrycket torde avses att den upphandlande enheten ej anser sig vara bunden att anta det prismässigt lägsta anbudet, utan vill vara fri att väga in andra faktorer än priset i bedömningen. Den sortens förbehåll är enligt fast domstolspraxis inte förenligt med lagens krav på objektiv behandling av anbudsgivarna. Om det kan antas att leverantörerna kommer att grunda sina anbud på att nyttja underleverantörer för att fullgöra sina kontraktuella åtaganden, bör den upphandlande enheten i förfrågningsunderlaget föreskriva att leverantörerna skall ange i vilka avseenden de avser att anlita underleverantörer och att de i förekommande fall också anger fullständiga leverantörsuppgifter för dessa. Enheten bör vidare föreskriva att de krav som ställs på leverantörerna också skall uppfyllas av den eller de underleverantörer som vid varje tidpunkt anlitas. Slutligen bör enheten föreskriva i förfrågningsunderlag och avtal att leverantörerna själv helt svarar för avtalets rätta fullgörande, således också för underleverantörernas prestationer. Många leverantörer, särskilt utländska, betänker ofta inte att handlingar som inges till en svensk myndighet faller under offentlighetsprincipen och som huvudregel därför är tillgängliga för envar. Det kan därför vara lämpligt att redan i förfrågningsunderlaget ange att leverantörerna i sitt anbud bör ange vilka avsnitt av anbudet som de anser bör vara förenade med sekretess och vilket stöd de anser sig ha för sin begäran. Enheten får därefter avgöra i vad mån begäran är förenlig med sekretesslagens bestämmelser. För att förenkla den upphandlande enheten hantering av ett sekretessärende kan det vara klokt att ange de specifika uppgifter som önskas sekretessbelagda i särskild bilaga till anbudet så att denna enkelt kan avskiljas och sekretessbeläggas i sin helhet medan anbudet i övrigt kan lämnas ut. Det är viktigt att det klargörs för leverantörerna att frågan huruvida en viss uppgift skall vara offentlig eller hemlig ytterst kan komma att avgöras av förvaltningsdomstolarna och inte av den upphandlande enheten. En upphandlande enhet skall därför inte acceptera föreskrifter i anbuds- eller avtalshandlingar om att parterna förbinder sig att inte röja information om innehållet i sådana handlingar. I vart fall måste sådana föreskrifter förses med undantag för sådant utlämnande som följer av lag eller annan författning. Enheten kan annars försätta sig i en situation där en domstol ålägger enheten att utlämna en viss handling men där utlämnandet samtidigt kan utgöra ett kontraktsbrott gentemot leverantören. Med hänsyn till offentlighetsprincipens övergripande syfte bör inte heller upphandlande enheter utfästa sig att verka för att innehållet i handlingar hemlighålles Standardavtal Förfrågningsunderlaget utformas olika, beroende på om det som skall upphandlas utgör vara, bygg- och anläggningsarbeten eller tjänst. I många fall kan standaravtal användas. Inom bygg- och anläggningsbranschen finns sedan lång tid utarbetade förlagor till såväl förfrågningsunderlag som avtalshandlingar. Exempel på standaravtal är allmänna bestämmelser

18 18 (59) för utförandeentreprenader (AB04) eller allmänna bestämmelser för totalentreprenader (ABT06). Kopplat till detta finns t.ex. AMA som är en serie böcker som innehåller administrativa föreskrifter, föreskrifter för upphandlingen och ett beskrivningssystem för byggupphandlingar och de flesta komponenter, system och arbetsmoment som förekommer i ett byggprojekt. AMA står för Allmän Material- och Arbetsbeskrivning. Här finns tusentals beskrivningar av väl beprövade tekniska lösningar för olika konstruktioner. Beskrivningarna används för att effektivt dokumentera och kommunicera genom hela byggprocessen, från anbudshandling till färdiga bygghandlingar. På så vis talar alla samma språk. Det blir tydligt som ska göras. AMA systemet bygger på användandet av standardavtalen. Även i andra branscher börjar det växa fram mer eller mindre standardiserade förlagor som tillämpas allmänt i branschen. Upphandlande enheter bör lägga betydande tid och resurser på att utveckla sin upphandlingsmetodik, gärna i branschövergripande samråd med företrädare för leverantörskretsen. För upphandling av konsulttjänster används gärna allmänna bestämmelser för konsultupphandlingar (ABK96). Till detta finns AF konsult. Andra exempel på standardavtal: ALOS, NL/NLM, ABFF, ABA, ABM Miljökrav Bland de krav som kan ställas är miljökrav sådana krav. En upphandling med stort fokus på miljöpåverkan kan leda till att vi får ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Det kan vara svårt att veta hur en upphandling med miljöprofil kan läggas upp. Nedan följer ett exempel på upphandling av sand och rens i Stockholm. Innan upphandling sade man att: Två delar kommer att värderas med föreslagen viktning enligt nedan: Pris - viktning 20% Behandlingsmetod och koldioxidutsläpp - viktning 80% Vi tror att pris per ton inte kommer att ha så stor spridning. Koldioxidutsläpp kan regleras med val av drivmedel och avstånd behandlingsanläggningar. För behandlingsmetoder premieras de metoder som ger mest miljönytta. I det färdiga förfrågningsunderlaget fanns en detaljerad mall för bedömning. Efter upphandling drogs denna slutsats: Den som hade förbränning av rens samt miljöanpassat bränsle vann. Miljöanpassat bränsle (rapsdiesel med 0 i CO2-utsläpp) slog ut en dieseltransport med något högre pris även om samma sträcka och behandlingsmetoder användes.

19 19 (59) Så den med bäst miljöprofil vann. Men det beror till stor del på att när de valde rapsdiesel med obefintliga CO2-utläpp vid transport så resulterade det i att de som körde med vanlig diesel fick väldigt låga poäng för sin miljöpåverkan under transport. Dock väldigt viktigt att vi följer upp att de kör på rapsdiesel eftersom det var det som gjorde att de vann. Modellen gav önskat resultat men man kanske behöver fila på den ytterligare. Den här gången lönande det sig för den leverantör som satsade på rätt bränsleval. För mer inspiration om miljöupphandlingar se också miljöstyrningsrådets hemsida (www.msr.se) Bevismedel Bevisen för att leverantörerna uppfyller ställda krav kan sägas utgöra en spegelbild av uppställda kvalifikationskrav och kan, vad avser ekonomiska krav, t.ex. utgöras av uppgifter om leverantörens omsättning, balansräkningar, intyg från banker, bevis om ansvarsförsäkringar m.m. Den upphandlande enheten skall i annons eller inbjudan att lämna anbud ange de handlingar som leverantörerna skall visa upp. Bevis på teknisk kapacitet kan t.ex. utgöras av olika slags förteckningar över slutförda byggentreprenader eller leveranser, uppgifter om ansvariga för kvalitetskontroll, teknisk utrustning m.m. Ett vanligt bevismedel är certifikat på att leverantörerna uppfyller olika slags standarder, t.ex. vad gäller kvalitetssäkring eller miljöledning. Leverantör kan också bevisa att han uppfyller ställda kvalifikationskrav genom att åberopa andra företags kapacitet. Det kan t.ex. röra sig om ekonomiska garantier från moderbolag, tekniskt kunnande från underleverantör eller liknande. Det avgörande för om åberopade uppgifter skall anses tillräckliga är att den tredjepart vars kapacitet åberopats, förbundit sig att ställa kapaciteten till leverantörens och ytterst också den upphandlande enhetens förfogande, t.ex. genom formliga garantiförbindelser, avtal etc Frågor under anbudstiden Ofta uppkommer det frågor eller behov av förtydliganden av förfrågningsunderlaget under pågående anbudstid, i synnerhet vid mer komplicerade eller omfattande upphandlingar. I lagen anges tidsgränser inom vilka den upphandlande enheten skall tillse att det finns någon person som kan ta emot och besvara leverantörers frågor och begäran om kompletterande uppgifter, även under perioder då ordinarie befattningshavare har semester eller liknande. Vid upphandlingar enligt 15 kap. LOU/LUF saknas direkta bestämmelser om hur behovet av förtydliganden och kompletteringar skall hanteras. Det finns dock skäl att inta ett likartat förhållningssätt som gäller vid direktivstyrda upphandlingar. Den upphandlande enheten bör således ha ett strukturerat sätt att förhålla sig till anbudsgivarnas frågor och besvara dessa under ordnade former. Det väsentliga kravet som måste uppfyllas är att alla anbudsgivare ges samma information. Om endast viss anbudsgivare erhåller viss kompletterande information, kan detta leda till att övriga anbudsgivare missgynnas och att

20 20 (59) upphandlingen kan behöva göras om. En metod som i praktiken kommit att tillämpas av upphandlande enheter är att man i förfrågningsunderlaget föreskriver att frågor som önskas besvarade skall framställas skriftligen. På motsvarande sätt bör den upphandlande enheten också besvara frågorna skriftligen och därefter tillställa samtliga leverantörer som tillställts förfrågningsunderlaget eller som inbjudits att lämna anbud såväl de skriftliga frågorna som enhetens svar. Om det uppkommer många frågor eller oklarheter bör enheten sammanställa materialet. Givetvis får det aldrig förekomma att det av det utsända frågematerialet framgår vem som ställt frågan. För att säkerställa att alla anbudsgivare skall hinna beakta enhetens svar och förtydliganden kan enheten föreskriva att alla frågor måste ställas senast vid viss tidpunkt för att kunna besvaras Sekretess Uppgifter i ett upphandlingsärende omfattas av absolut anbudssekretess enligt OSL (Offentlighets- och Sekretesslagen (2009:400)) till dess upphandlingen offentliggjorts, beslut fattats eller upphandlingen på annat sätt avslutats. Fram till dess att Tilldelningsbeslut meddelats råder absolut anbudssekretess enligt 19 kap. 3 2 st. OSL (2009:400). Eftersom Offentlighetsprincipen råder i Sverige kan upphandlande enhet inte garantera sekretessen efter det att upphandlingen avslutats då upphandlingen efter denna tid normalt blir offentlig handling. Uppgifter i anbud kan därefter sekretessbeläggas endast om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs, eller om det av särskild anledning kan antas att anbudsgivaren lider skada om uppgifter om anbudsgivarens affärs- eller driftförhållanden röjs (31 kap OSL). Om anbudsgivaren anser att uppgifter som lämnats i anbudet uppfyller vad som krävs för sekretess kan anbudsgivaren skriftligen lämna en begäran om sekretess till upphandlande enhet. Sådan begäran ska innehålla en precisering av vilka uppgifter som avses och vilken skada anbudsgivaren skulle lida om uppgifterna röjs. Observera att uppgifter som rör utvärderingskriterierna endast undantagsvis är av sådan karaktär att de kan sekretessbeläggas. Notera att prövning av sekretess sker först när någon begär att ta del av uppgiften/erna. Sekretessprövning kan aldrig göras i förväg. Detta innebär att upphandlande enhet aldrig kan lämna ett förhandsbesked om uppgifterna kommer att sekretessbeläggas. 4.3 Anbudsgivning På samma sätt som upprättande av ett förfrågningsunderlag, är upprättande av anbud ofta ett omfattande och grannlaga arbete. Anbudet skall tillgodose många ändamål. Dels skall anbudet uppfylla de formella krav som uppställs i upphandlingen för att det skall kunna prövas, dels skall det beskriva de nyttigheter som leverantörerna har att erbjuda på ett lättförståeligt och säljande sätt. Leverantörerna bör vinnlägga sig om att strukturera sina anbud så att de i möjligaste mån motsvarar vad som efterfrågas och att alla frågor besvaras på sätt som begärs. En checklista för anbudsgivare finns under 7.2.

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Antagen av direktionen 2013-02-07 Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Affärsmässighet Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns, och även i övrigt genomföras

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 AffärsConcept Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 Helena Ottosson Kraus helena.ottossonkraus@affarsconcept.se Agenda Vad är offentlig upphandling? Upphandlingsförfaranden

Läs mer

Teknik och säkerhetsupphandlingar

Teknik och säkerhetsupphandlingar Presentation OffSÄK:s höstkonferens 2011 Anna Ulfsdotter Forssell /Partner /Advokat Stockholm den 2 Agenda Inledning vad, varför, vem och när? Principerna för offentlig upphandling Kort genomgång av de

Läs mer

ANBUDSINBJUDAN UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB

ANBUDSINBJUDAN UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB 1 Innehållsförteckning Inbjudan... 3 Allmän orientering... 3 Upphandlande

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun

Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun 1 Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun Reviderad 2013-04-01 Reviderad 2014-01-09 Reviderad 2014-08-30 1 ALLMÄNT Dessa tillämpningsanvisningar för inköp och upphandling

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Upphandling av teknisk konsult. Diarienr 09-190

Upphandling av teknisk konsult. Diarienr 09-190 Upphandling av teknisk konsult Diarienr 09-190 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Bakgrund och syfte... 3 3 Ekonomisk kapacitet och intyg... 3 3.1 Registreringsbevis... 3 3.2 Skattekontroll... 3 3.3 Sanningsförsäkran...

Läs mer

Upphandling. - kortfattad handledning

Upphandling. - kortfattad handledning Upphandling - kortfattad handledning Upphandling Sida 1(10) Inledning Inom Stockholms universitet upphandlas/avropas en mängd olika varor och konsulttjänster. Det kan vara enstaka behov som behöver tillgodoses

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor)

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor) Rikspolisstyrelsen Polisens verksamhetsstöd Affärsenheten Handläggare Datum Philip Rasch 2014-06-12 E-post philip.rasch@polisen.se Saknr och diarienummer 939-A138.031/2014 UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH

Läs mer

Upphandling av inkassotjänster. Diarienr 07-12 172

Upphandling av inkassotjänster. Diarienr 07-12 172 Upphandling av inkassotjänster Diarienr 07-12 172 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Upphandlingens syfte... 3 3 Krav på anbudsgivaren... 3 3.1 Inkassotillstånd... 3 3.2 Teknisk förmåga och kapacitet... 4 3.2.1

Läs mer

Upphandling av utbildning i samband med avveckling av Svensk Kassaservice. Dnr: 08-1226

Upphandling av utbildning i samband med avveckling av Svensk Kassaservice. Dnr: 08-1226 Upphandling av utbildning i samband med avveckling av Svensk Kassaservice Dnr: 08-1226 2(7) 1. Om PTS... 3 2. Upphandlingens syfte... 3 3. Krav på anbudsgivaren... 3 3.1. Teknisk förmåga och kapacitet...

Läs mer

Upphandling av arkitekttjänster. Diarienr 09-189

Upphandling av arkitekttjänster. Diarienr 09-189 Upphandling av arkitekttjänster Diarienr 09-189 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Bakgrund och syfte... 3 3 Ekonomisk kapacitet och intyg... 3 3.1 Registreringsbevis... 3 3.2 Skattekontroll... 3 3.3 Sanningsförsäkran...

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Upphandlingsanvisning för Åda Ab

Upphandlingsanvisning för Åda Ab Upphandlingsanvisning för Åda Ab sid 2 (5) 1. Anvisningens tillämpningsområde I enlighet med landskapslag (1994:43) angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska lagen

Läs mer

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen ut ett leverantörsperspektiv Analys, planering & förfrågan När en upphandling startar görs flera

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Diarienummer 2015/136 RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Detta ramavtal, ( Ramavtalet ), har träffats mellan Tredje AP-fonden, ( AP3 ) och [firma leverantör] ( Juristbyrån ). 1. Bakgrund 1.1 AP3 har genomfört

Läs mer

Upphandling av tekniska konsulttjänster inom området telefoni. Diarienr 09-1376

Upphandling av tekniska konsulttjänster inom området telefoni. Diarienr 09-1376 Upphandling av tekniska konsulttjänster inom området telefoni Diarienr 09-1376 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Bakgrund och syfte... 3 3 Ekonomisk kapacitet och intyg... 3 3.1 Registreringsbevis... 3 3.2 Skattekontroll...

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR ALL UPPHANDLING

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR ALL UPPHANDLING TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR ALL UPPHANDLING 1. INKÖP / UPPHANDLING ÖVER TRÖSKELVÄRDENA Inköp över tröskelvärdena innebär att upphandlingen uppgår till ett belopp som enligt lagstiftningen tvingar den att

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas Datum 2013-09-02 VÄRMEKs legala bas VÄRMEK agerar inom lag om upphandling för försörjningssektorn (LUF). LUF:en är något mer flexibel än LOU men omgärdas ändå av strikta regler. Upphandlande enheter/myndigheter

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

UFV 2010/1853. Upphandling. Riktlinjer. Fastställd av rektor 2010-11-09

UFV 2010/1853. Upphandling. Riktlinjer. Fastställd av rektor 2010-11-09 UFV 2010/1853 Upphandling Riktlinjer Fastställd av rektor 2010-11-09 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 1.1 Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) 3 1.2 Målsättning 3 1.3 Principer för upphandling 4 2. Organisation

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2002:594 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar 1(6) Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar Härmed inbjuds Ni att inkomma med anbud om Neuropsykiatriska utredningar. Bifogat förfrågningsunderlag innehåller samtliga förutsättningar

Läs mer

UPPHANDLINGSREGLER för Lessebo Kommuns nämnder, förvaltningar och bolag

UPPHANDLINGSREGLER för Lessebo Kommuns nämnder, förvaltningar och bolag UPPHANDLINGSREGLER för Lessebo Kommuns nämnder, förvaltningar och bolag 2009-04-15 1 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte...3 Omfattning...3 Vad är offentlig upphandling?...3 Principer vid offentlig upphandling...4

Läs mer

Publicerad 2011-11-28. Version 2011:5.2 (reviderad 2012-03-02)

Publicerad 2011-11-28. Version 2011:5.2 (reviderad 2012-03-02) Publicerad 2011-11-28 Version 2011:5.2 (reviderad 2012-03-02) Om vägledningen Bakgrund och syfte Kammarkollegiets upphandlingsstöd har i uppdrag att bidra till en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker

Läs mer

Upphandlingsreglerna en introduktion

Upphandlingsreglerna en introduktion Upphandlingsreglerna en introduktion 2 3 Del 1 Lagen om offentlig upphandling (LOU) sid 5 Del 2 Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) sid 37 Ordlista sid

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling

Riktlinjer för direktupphandling Riktlinjer för direktupphandling för Ystads kommun med helägda bolag Inklusive blankett för dokumentation av direktupphandlingar Tillämpningsanvisningar till inköps- och upphandlingspolicyn antagen i Kommunfullmäktige

Läs mer

2004-12-01. Härmed inbjuds Ni att lämna anbud enligt nedan angivna förutsättningar.

2004-12-01. Härmed inbjuds Ni att lämna anbud enligt nedan angivna förutsättningar. 2004-12-01 Dnr 0411-0798-STAB-23 Anbudsinbjudan avseende Arbetsgivarverkets upphandling av konsultstöd för grafisk formgivning Arbetsgivarverket har för avsikt att i enlighet med 6 kap. lagen (1992:1528)

Läs mer

Förfrågningsunderlag

Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlag Tjänstekoncession avseende insamling av slam, fett och humanurin från slutna behållare, tankar och fettavskiljare 1(9) Tjänstekoncession avseende insamling av slam, fett och humanurin

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Public Procurement Service www.procurement.se

Public Procurement Service www.procurement.se Public Procurement Service Internutbildning Utbildningsprogram Vårt utbildningsprogram anpassas helt enligt de förutsättningar Ni själva sätter upp för respektive kurs. Skulle Ni vilja ändra på innehåll

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Anbudsbegäran gällande byte av fönster

Anbudsbegäran gällande byte av fönster Anbudsbegäran gällande byte av fönster De Gamlas Hem, nedan kallat DGh begär härmed in anbud på byte av 39 fönster. Anbudsbegäran gäller hela arbetet, d.v.s. såväl borttagande av befintliga fönster, montering

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Oxelösunds kommun Kustbostäder i Oxelösund AB Oxelö Energi AB Detta är en bilaga till Upphandlingspolicyn Riktlinjerna utgör ett komplement till Upphandlingspolicyn Dokumenttyp

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer

Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer Inköpspolicyn fastställd av kommunfullmäktige 2014-02-07, 20 Riktlinjerna fastställda av kommunstyrelsen (Ks) 2014-02-04, 24 Revidering av riktlinjerna fastställda

Läs mer

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR 2015/338 SYFTE OCH MÅL Denna riktlinje vänder sig till alla inom

Läs mer

SL:s upphandling av konsultmäklare

SL:s upphandling av konsultmäklare KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2013-06-26 Dnr 155/2013 1 (6) AB Storstockholms Lokaltrafik 105 73 Stockholm SL:s upphandling av konsultmäklare Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet från vidare handläggning.

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013. Välkomna!

Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013. Välkomna! Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013 Välkomna! 1 Mål Tekniska förvaltningen i Hudiksvall Insikt om vad bra offentliga affärer är Kunskap om regler som

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Riktlinjer för Piteå kommun upphandling

Riktlinjer för Piteå kommun upphandling Riktlinjer för Piteå kommun upphandling Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för Piteå kommuns upphandling Riktlinjer KF 2008-12-15, 255 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Upphandlingsreglerna en introduktion

Upphandlingsreglerna en introduktion Upphandlingsreglerna en introduktion Om du vill ha informationen i ett alternativt format, kontakta Konkurrensverket via e-post konkurrensverket@kkv.se eller via telefon 08-700 16 00. Juli 2014 ISBN 978-91-88566-23-2

Läs mer

Upphandling av totalentreprenad avseende nyinstallation av VVS, el- och telesystem

Upphandling av totalentreprenad avseende nyinstallation av VVS, el- och telesystem Datum 2009-09-30 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Upphandling av totalentreprenad avseende nyinstallation av VVS, el- och telesystem Upphandling av totalentreprenad avseende nyinstallation av VVS, el- och telesystem

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till upphandlingspolicy

Tillämpningsanvisningar till upphandlingspolicy Tillämpningsanvisningar till upphandlingspolicy Ystads kommun är en upphandlande myndighet enligt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling och en upphandlande enhet enligt Lag (2007:1092) om upphandling

Läs mer

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Finansdepartementet Enheten för Upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Vid möte på Finansdepartementet, Enheten för upphandlingsrätt,

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS), Box 5398, 102 49 Stockholm.

Post- och telestyrelsen (PTS), Box 5398, 102 49 Stockholm. Upphandlingsrapport Datum Vår referens Sida 2009-02-18 Dnr: 09-190 1(10) Upphandlingsenheten Anna-Karin Hellsten anna-karin.hellsten@pts.se 1. Upphandling av tekniska konsulttjänster 1.1. Bakgrund PTS

Läs mer

1 Avropsförfrågan, BI-system

1 Avropsförfrågan, BI-system 1/6 1 Avropsförfrågan, BI-system Specifika uppgifter för aktuell förfrågan Nr. 1 Beskrivning med uppgifter specifika för denna avropsförfrågan Avropets utskicksdatum 2 Myndighetens diarienummer för avropet

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

Var med och forma centrala södra Helsingborgs framtid. Administrativa föreskrifter Projekttävling för H+, 2008 och framåt

Var med och forma centrala södra Helsingborgs framtid. Administrativa föreskrifter Projekttävling för H+, 2008 och framåt Var med och forma centrala södra Helsingborgs framtid Administrativa föreskrifter Projekttävling för H+, 2008 och framåt Innehåll Inledning 1.1 Förfrågningsunderlag 1.2 Om Projekttävlingen Upphandlings

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster; SFS 2010:572 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3

Läs mer

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 261/2014 1 (5) Bostads AB Poseidon Box 1 424 21 Angered Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster Konkurrensverkets beslut Bostads

Läs mer

Upphandlingspolicy för Falköpings kommun

Upphandlingspolicy för Falköpings kommun 2010-04-06 1 (9) Upphandlingspolicy för Falköpings kommun Upphandlingspolicyn beskriver ramarna för kommunens upphandling. Upphandlingspolicyn fastställes av Kommunfullmäktige och revideras vid behov.

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Inköpspolicy för Burlövs kommun

Inköpspolicy för Burlövs kommun Inköpspolicy för Burlövs kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-09-15, 69 Träder i kraft 2014-09-15 Inköp och upphandling ska ske enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling (2007:1091), LUF, Lagen om offentlig

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun

Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun 2007-09-03 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 106. 1. Mål och inriktning Denna policy innehåller riktlinjer,

Läs mer

Upphandling av ramavtal avseende juristtjänster

Upphandling av ramavtal avseende juristtjänster Diarienummer 09-495 Datum 2009-08-26 Upphandling av ramavtal avseende juristtjänster Förfrågningsunderlag Diarienummer 09-495 Författare Lina Schött Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678

Läs mer

Socialdepartementet. Remissyttrande Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Socialdepartementet. Remissyttrande Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) SVENSK ENERGI Juridik Lennart Sandebjer 08-677 26 53 lennart.sandebjer@svenskenergi.se YTTRANDE Datum Beteckning 052/2014 1 (6) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt s.registrator@reqerinqskansliet.se

Läs mer

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Riktlinjer för samordningen av skyldigheterna i beställaransvarslagen och upphandlingslagen Rådgivningsenheten för offentlig upphandling Helsingfors 7.7.2008

Läs mer

POLICY GULLSPÅNGS KOMMUN

POLICY GULLSPÅNGS KOMMUN POLICY FÖR GULLSPÅNGS KOMMUN VID UPPHANDLING OCH INKÖP Antagen av kommunfullmäktige 2001-03-06, 18 2000-12-04 POLICY FÖR GULLSPÅNGS KOMMUN VID UPPHANDLING OCH INKÖP Allmänna principer För all upphandling

Läs mer

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden

Läs mer

Förfrågningsunderlag upphandling av kuvert för att komplettera Valmyndighetens beredskapslager för val

Förfrågningsunderlag upphandling av kuvert för att komplettera Valmyndighetens beredskapslager för val 1(9) Sista anbudsdag: 2010-09-13 Anbudets giltighet: 2010-12-31 Upphandlingsform: Förenklad upphandling Datum 2010-08-13 Diarienr 10-179/2 Upphandlande enhet: Valmyndigheten Box 4210 171 04 Solna Förfrågningsunderlag

Läs mer

Riktlinjer till inköps- och upphandlingspolicyn

Riktlinjer till inköps- och upphandlingspolicyn -1 - Riktlinjer till inköps- och upphandlingspolicyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och syfte s. 2 2. Upphandlingsprocessen s. 2-5 2.1 Tröskelvärden 2.2 Upphandlingar över tröskelvärdet 2.3 Upphandlingar

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling KS 2011-156 Antagna av kommunfullmäktige den 22 november 2011 166. Riktlinjer för upphandling gäller kommunens samtliga nämnder och verksamheter och kommunens bolag. Riktlinjerna

Läs mer

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Datum: 2010-03-09 AVSNITT I: IUC TRÄ I VÄSTERBOTTEN AB OCH WEWOOD PROJEKTET IUC Trä i Västerbotten

Läs mer

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg Mål nr 6078-14 Avdelning 2 Enhet 23 1 SÖKANDE Berendsen Textil Service AB, 556022-4171 Ombud: Advokat Nicklas Hansson MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö KB Box 226 201

Läs mer

UPPHANDLINGSPOLICY och tillhörande RIKTLINJER. För kommunerna i Inköpssamverkan, Västra Östergötland 2012-01-25

UPPHANDLINGSPOLICY och tillhörande RIKTLINJER. För kommunerna i Inköpssamverkan, Västra Östergötland 2012-01-25 UPPHANDLINGSPOLICY och tillhörande RIKTLINJER För kommunerna i Inköpssamverkan, Västra Östergötland 2012-01-25 UPPHANDLINGSPOLICY Omfattning/tillämpningsområde Denna upphandlingspolicy gäller för Boxholms,

Läs mer

Förutsättningarna för denna upphandling framgår nedan.

Förutsättningarna för denna upphandling framgår nedan. Anbudsförfrågan Rikspolisstyrelsen Polisens verksamhetsstöd Affärsenheten Upphandlingssektionen Handläggare Cassandra Utas Stokic Telefon 010-56 369 11 E-post cassandra.utas-stokic@polisen.se Datum 2014-03-06

Läs mer

för offentliga upphandlingar

för offentliga upphandlingar för offentliga upphandlingar Innehållsförteckning Före Privata och offentliga upphandlingar...4 Upphandlingsformer...4 Tröskelvärden...4 Internationella regelverk...5 Under processen Regeln om likabehandling...6

Läs mer

Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m. Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3

Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m. Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3 UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER 1 (6) Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3 STOCKHOLM - ARLANDA AIRPORT Konsultuppdrag Bussdepå

Läs mer

Handläggare Tel.nr. Datum Ärendenummer Niclas Olofsson 0144-350 36 2011-12-10 12/2011

Handläggare Tel.nr. Datum Ärendenummer Niclas Olofsson 0144-350 36 2011-12-10 12/2011 1(8) Anbudsinbjudan Handläggare Tel.nr. Datum Ärendenummer Niclas Olofsson 0144-350 36 2011-12-10 12/2011 Leveransadress Anbudsgivare Anbudsadress Anbud ska vara kommunen tillhanda Anbud - Maskintjänster

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Ramavtalet i fokus Ing-Marie Trygg Upphandlingsbolaget Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Lagen om offentlig upphandling Gäller den verkligen

Läs mer

2. Uppgift om upphandlande enhet och beställare

2. Uppgift om upphandlande enhet och beställare ANBUDSFÖRFRÅGAN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER 1. Recipientkontrollprogram för Lagans Vattenråd 1.1 Allmänt Lagans Vattenråd inbjuder er härmed att inkomma med anbud på avseende recipientkontrollundersökningar

Läs mer

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Fi 2015/1216 Avdelningen för juridik Magnus Ljung Finansdepartementet 103 33 Stockholm Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Sammanfattning Sveriges Kommuner

Läs mer

1) Om EKN. 2) Bakgrund. Förfrågningsunderlag avseende upphandling av juridiska tjänster

1) Om EKN. 2) Bakgrund. Förfrågningsunderlag avseende upphandling av juridiska tjänster Datum/Date 2012-03-12 Beteckning/Reference 2012-80036 Handläggare/Attending to this matter Förfrågningsunderlag avseende upphandling av juridiska tjänster Exportkreditnämnden (EKN) inbjuder Er att lämna

Läs mer

Dnr. 24/09 67 2009-05-28

Dnr. 24/09 67 2009-05-28 2009-05-28 Dnr. 24/09 67 Bilaga till dokumenthanteringsplan - Tillämpningsanvisningar för gemensam dokumenthanteringsplan för upphandlingsområdet inom Västra Götalandsregionen Bakgrund Upphandlingslagstiftningen,

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar

Läs mer