GRACE- besökte Life projekt och ljunghedsforskare I Spanien
|
|
- Inga Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fanny Sahlén GRACE- besökte Life projekt och ljunghedsforskare I Spanien I oktober 2011 besökte styrgruppen för Life projektet GRACE flera Life projekt i Baskien och även medlemmar av European Heathland Network (SERIDA i Asturien and the Universitetet of Léon). Syftet var att lära mer om skötsel av ljunghedar och skyddsvärds träd och utbyta kunskap mellan projekten Personal från SERIDA och GRACE på forskningsfarmen el Carabayal. Foto: Lotta Bergström Life-projekten Trasmuchos & Biodiversidad och GRACE. Foto: Vikki Bengtsson, ProNatura
2 Torsdagen den 13 oktober Ljunghedar i San Isidro Det första besöket gick till SERIDAs försöksfarm El Carbayal utanför Illano i Västra delen av Asturien. Doktor Koldo Osoro, Direktör på SERIDA och hans kollegor Rocio Rosa (entomolog) och Rafael Celaya (botaniker) höll en mycket intressant presentation av försöksgårdens verksamhet. Här forskar man bland annat på effekten av olika kombinationer av betesdjur och utvecklar strategier för att kunna kombinera en lönsam djurhållning med en positiv påverkan på biologisk mångfald. Dr Koldo Osoro presenterar försöksverksamheten. Foto: Rocio Rosa, SERIDA (Governing Council and Regional Council for Agri-food Development) Fredagen den 14 oktober Ljunghedar i de Cantabriska Bergen i León Leonor Calvo från Biological and Environmental Sciences, University of León beskrev skötseln av ljunghedarna i området. Historiskt har de påverkats mycket starkt av människor från mer sydligt liggande områden som vallat sina får under somrarna i bergen (Transhumance). Hon presenterade forskningen på ljunghedarnas insekts- och växliv och markförhållanden i försöksytor utanför den lilla skidorten San Isidro. På grund av bristen på betande djur i området sköts hedarna idag med slåtter istället för brand och bete. Det är förbjudet att bränna hedarna under den varma säsongen, vilket är en förutsättning för att få en bra brand i de vintertid snötäckta och fuktiga bergen. Avsaknaden av traditionell skötsel innebär att klockljungen (Erika tetralix) ersätter den prioriterade naturtypen med ljung (Calluna vulgaris). Forskning om kvävenedfallets påverkan på ljunghedarna visar på att luftföroreningarna ytterligare minskar utbredningen av ljunghedar och därmed hotas bland annat rödlistade insektsarter som skogssandjägaren som är beroende av dessa miljöer.
3 Leonor Calvo presenterar pågående forskning vid San Isidro. Foto: Mats Nordin. peanheathlands/default.aspx Lördagen den 15 oktober - Urdaibai Projektledaren för Life-projektet Restoration of the habitats of the estuaries, Estela Beteta presenterade projektets största delområdena, estuariet Urdaibai. Den invasiva arten Baccharis halimifolia från Nordamerika har invaderat mer än 290 ha av Natura 2000-området Urdaibai. Den är ett allvarligt hot för bevarandet av fågellivet och stör balansen i estuariets ekosystem. Det är mycket svårt att utrota växten då den har en mycket god förmåga att skjuta skott från rötter och stubbar samtidigt som den producerar oerhörda mängder (upp till 1, 5 miljoner per planta) av vindspridda frön. Växten blir också hög och konkurrerar ut övrig vegetation mycket snabbt utmed vattendrag i södra Frankrike och norra Spanien. De åtgärder som gjorts hitintills har varit mycket lyckade. Det är viktigt att röja och behandla större sammanhängande områden samtidigt. Estela Beteta visar giftpreparerade stubbar av Baccharis hamilifolia. Foto: Lotta Bergström n.html
4 Söndagen den 16 oktober - Leiza and Aralar På söndagen fick vi möjlighet att träffa José Miguel Elosegui en äldre man som älskar gamla hamlade träd och som har en mycket god kunskap om deras skötsel och historia. Han guidade oss runt i miljöer med hamlade askar, bokar och ekar. Vi besökte en mycket märklig skog med mestadels hamlade bokar i Natura 200-området Aralar. Jose Miguel visade oss försöksområden där träd har hamlats av basker och engelsmän. Baskerna har använd vassa yxor och engelsmännen motorsåg. Baskerna har återhamlat träden kraftigt medan engelsmännen valt att göra successiva hamlingar för att nå ner till de gamla hamlingspunkterna. På toppen av San Miguel, där det tidigare legat ett gammalt kloster fick vi en fantastisk vy över det omgivande landskapet. Det klara vädret gjorde att vi kunde se ända till Pamplona. Hamlade bokar i Baribar i Natura 200-området Aralar. Foto: Vikki Bengtsson, ProNatura Grace-projektet och Jose Miguel Elusegui (nr 2 från höger). Foto Vikki Bengtsson, Pro Natura
5 Måndag 17 tisdag 18 Life-projektet Trasmuchos och Biodiversity Under dessa dagar fick vi se Natura 2000-områdena Aiko Harria, Pagoeta, and Aizkorri- Aratz. Valentin Mugarza* arrangerade två intressanta och mycket givande dagar om hamlade träd, trasmuchos. Exkursionerna fokuserade på skötsel, restaurering och bevarande av gamla träd och vedlevande insekter i bok och ekskogar. Pilar Riaño Maeso**, Francisco Javier Perez** and Alberto de Castro (insekstforskare) guidade oss. Vi besökte Luis, en traditionell fåraherde i bergen i Idiazaba. I Arantzazu studerade vi en vandringsled som anpassats bl. a för blinda eller rullstolsbundna personer. I Pagoeta såg vi öppna Natura 2000-gräsmarker som betades av Pottoka, Baskiens vilda ponnys. Life projektets *koordinerande projektledare är The Gipuzkoa Regional Government s Direcotorate General for Forest and the Natural Environment. Partners är Basque Government s Biodiversity and Environmental Involvement Directorate, Basoa Fundazioa, The Aranzadi Science Society, Itsasmendikoi och **IKT. Hamlingsförsök i Aiako Harria. Foto: Vikki Bengtsson, ProNatura Åtgärder för att gynna vedlevande insekter i Artazo, Oñati Foto: Vikki Bengtsson, ProNatura
Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs merMinnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013
Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merBETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merTylömarks. lilla gröna om... Naturvård
Tylömarks lilla gröna om... Naturvård Expertis med flera grenar Hand i hand med grönyte- och parkskötsel går vården av träd och områden med naturmarkskaraktär. Ofta överlappar de varandra, men träd- och
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta
Läs merNissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
Läs merSlåtterängarnas brunkulla
I ängar på kalkmark kan man hitta brunkulla, Jämtlands landskapsblomma. Slåtterängarnas brunkulla bönderna inte bara kunde föda sig själva, utan Alla ängsmarker behövdes till höslåttern. Hö och lövade
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merSå skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merUpptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder! Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda bergen ovanför
Läs merRestaureringsplan för Arpö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, SE410042 i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Arpö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, SE410042 i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Arpö 2(6) Inledning Restaureringsplanen beskriver
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merFörbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?
Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Restaureringsersättningen bidrar tydligt till miljömålsuppfyllelsen för fäbodar, ljunghedar och betesmarker i Norrland.
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merLIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige
LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,
Läs merBilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Läs merUndersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner
Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat Göteborgs och Partille kommuner Pro Natura Thomas Appelqvist Rickard Gimdal Mikael Finsberg 1997 Bakgrund
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun
(7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden
Läs merräd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna alm vid kyrkogården i Reftele är den största almen i Reftele socken. Trädet mäter 400 cm i brösthöjdsomkrets. Värdefulla räd TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Reftele Under
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merprojekt roslagshagar
projekt roslagshagar C M Y CM MY CY CMY K Interreg_skargarden.pdf 15.2.2005 18:19:39 Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar
Läs merPM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20
PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning
Läs merNaturreservat i Säffle kommun
Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater
Läs mer2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
Läs merAnsökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
Läs merVärdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Värdefulla räd TBroaryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Broaryd Under sommaren 2011 har Gislaveds kommun inventerat träd i och kring Broaryds tätort. Inventeringen är en del av Naturvårdsverkets
Läs merRapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela
Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Agroekologi och samverkan mellan småbrukare som småföretagare i Colombia Vid årsskiftet 2010/2011 tecknades ett arrendekontrakt mellan projektet
Läs merReserapport från Barcelona VT-2013
Reserapport från Barcelona VT-2013 Praktik på sjukhuset Vall d Hebron Patricia Sjuksköterskeprogrammet, termin 5 Universitat Autonoma de Barcelona, Spanien Erasmusgrupp Utsikt över Barcelona Parc Guell
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merÅtgärdsprogram för hotade arter
871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merDELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2012 Pär Eriksson Johan Persson Tomas Loreth PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se
Läs merRestaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18
Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3
Läs merVanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merMinnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00
Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merInfrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson
Infrastrukturens biotoper Tommy Lennartsson Infrastrukturens biotoper Referensgrupp Tommy Lennartsson, Roger Svensson, CBM Marie Johnsson, Martin Olgemar, Trv Anders Sjölund, Trv; J-O Helldin, CBM, Åsa
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
Läs merTyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc
Ett nyhetsbrev från Naturskyddsföreningens skogsnätverk maj/juni 2011 Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Miljömedvetna tyska konsumenter har länge svävat i tron att det svensktillverkade
Läs merTrädvård och Naturvård i lövmiljöer. Vikki Bengtsson
Trädvård och Naturvård i lövmiljöer Vikki Bengtsson Gamla träd är något som förbinder oss med varandra och med vårt förflutna Varför kan träd bli så gamla? Illustration av Neville Fay (2002) efter Raimbault
Läs merAlla är välkomna till
Alla är välkomna till Smultronställen på Falbygden 2013 Blåsippor i Mössebergsparken Onsdag 20 mars 17.30 Samling Kurortens parkering (till höger) Vandring i Mössebergsparken, kommunekolog Carin Fransson
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merVälkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Läs merSjukgymnastik i utveckling
Sjukgymnastik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 UTBILDARE Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Lillemor Lundin Olsson Så stärker och vidareutvecklar du din yrkesroll
Läs merÄr du redo att lära för livet?
Är du redo att lära för livet? Vi assistenter, sekreterare och administratörer är i ständigt lärande vi lär av varandra, av experter, av personliga möten av allt som kan göra oss ännu lite bättre, ännu
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merSkogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merVårvinter 2009. OBS Detta program innehåller två extra viktiga punkter:
Vårvinter 2009 Nu vänder året! Dagarna blir ljusare och längre, vi plockar fram våra fröpåsar och sår även om snön ligger vit utomhus för snart, snart är det vår. Den som kommer till Gillets träffar denna
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merEnetjärn Natur har under 2011 tagit plats som en av landets ledande ekologkonsulter
Enetjärn Natur har under 2011 tagit plats som en av landets ledande ekologkonsulter Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 2012-01-17 2011 - ett år av tillväxt Enetjärn Natur tillväxer! Vi har en ambition
Läs merFramtidens kunskaps - bedömning och betygsättning
Framtidens kunskaps - Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 januari 2011 PRAKTIKFALL FRÅN Viktor Rydbergs gymnasium Ämnesexpert i Skolverkets arbete med GY11 Kunskapsskolan i Sverige AB Sofie Lindén
Läs merFriska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Läs merLondonprojektet 2015
Londonprojektet 2015 För första gången någonsin på Stålforsskolan har elever i år fått möjligheten att besöka London i ett slags utbytessyfte med en brittisk skola samt för att få möjligheten att utforska
Läs merStort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
Läs meri samverkan med det omgivande samhället.
SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. Skoglig
Läs mer2. Pilotkommun för serviceutveckling vad är gjort & vad ska göras?
2014-12-19 Dialogmöte Älghult 2014 11 12 1. Välkomna Presentation av deltagare: Magda Gyllenfjell, projektledare Ingela Olsson, kultur och fritidskonsulent Annie Öhman, planerare/utvecklare Peter Skog
Läs merINFORMATIONSSTIGAR I MÄLARNATUR
INFORMATIONSSTIGAR I MÄLARNATUR Förord Informationsstigarna är skapade för att du som besökare ska hitta nya naturområden, för att du ska få ut mer av din upplevelse i naturen och för att du ska få en
Läs merSamverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning
1 Bakgrund till samverkan Exempel på vad vi har genomfört Ekologiska landskapssamband metod resultat användning 2 Före samverkan RUFS 2001 (rev 2010) Samverkan mellan kommuner och andra aktörer ligger
Läs merFÄLTGRUPPENS SOMMARAKTIVITETER
FÄLTGRUPPENS SOMMARAKTIVITETER 2009 Fältgruppens sommaraktiviteter är till för ungdomar mellan 13 18 år!!! Vill du åka med på någon aktivitet så sker anmälan via blanketten längst bak i broschyren, eller
Läs merInformation och utbildningsmaterial
Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.
Läs merSammanställning av resultat från gruppdiskussioner
Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Torsdagen den 4 december 2014, Stockholm Grön infrastruktur är ett begrepp som har lanserats de senaste åren. Den officiella definitionen på grön infrastruktur
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merÅrsrapport 2014 Svenska Tranarbetsgruppen
Årsrapport 2014 Svenska Tranarbetsgruppen Innehåll 2 Verksamhetsåret 2014 3 Ringmärkning 2014 5 Grimsö: Märkta tranor och fältstudier 8 Tranräkningar 9 Notiser: Världens äldsta trana av vår art. Tranunge
Läs mer1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck
1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merNATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp
NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN Upptäck Biskopstorp Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda
Läs merPass på! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1.
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? För första gången i sitt liv får Robin följa med på älgjakt. Hans farbror Sven och han ska sitta på pass tillsammans.
Läs merProgram och utställningar juli december 2015
Program och utställningar juli december 2015 Ystads Fornminnesförening med trädgårdsgruppen Sub Rosa och Klostret i Ystad samt Charlotte Berlins museum Programverksamhet på Klostret samt utflykter Fredagen
Läs merDET VILDA OCH DET TAMA
DET VILDA OCH DET TAMA Res med SLU till Kenya i november 2016 Nu finns en unik chans att åka till Afrika och uppleva natur och djurliv under ledning av en av SLU:s Afrikarutinerade forskare. Kursresan
Läs merAKTIV VINTERRESA TILL SOLEN FÖR OSS VUXNA!
AKTIV VINTERRESA TILL SOLEN FÖR OSS VUXNA! När vintermörkret har legat tungt över oss i månadsvis längtar både kropp och själ efter sol och rörelse! Då är en aktiv resa med oss till härliga Nerja på spanska
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merBeslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun
Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merskogar Partnerskap för världens VÄRLDENS SKOGAR
Foto: Juan Carlos Munoz / naturepl.com VÄRLDENS SKOGAR Partnerskap för världens Vad har svenska företag som TetraPak och Ikea gemensamt med skogsbrukande indianstammar i Bolivia? Svaret är att alla bedriver
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merÅtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån
Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat
Läs merKommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Läs merSkolprogram 2013. Youth Change the World med Wake-Up Call
Skolprogram 2013 Youth Change the World med Wake-Up Call Ett inspirationspass där föreläsaren med hjälp av exempel på framgångsrika projekt och företag som drivs av unga i Sverige och världen visar på
Läs merGynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014
Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen f d grusgrop
Läs mer