Årsrapport 2014 Svenska Tranarbetsgruppen

Transkript

1 Årsrapport 2014 Svenska Tranarbetsgruppen

2 Innehåll 2 Verksamhetsåret Ringmärkning Grimsö: Märkta tranor och fältstudier 8 Tranräkningar 9 Notiser: Världens äldsta trana av vår art. Tranunge dödad av sångsvan. En ovanlig observation den fula tranungen. 11 Europeisk trankonferens i Spanien Presentation av svenska tranarbetsgruppen Verksamhetsåret 2014 Under året ägnades svenska tranarbetsgruppens (Swedish CraneWorking Group SCWG) arbete huvudsakligen åt följande: Ringmärkning 2014 Behandla och granska tranrapporter från Sverige och Europa Häckningsstudier uppföljning av häckningsresultat för tranorna i Tranemoområdet. Studier av tranor och konflikter med lantbrukare i jordbrukslandskapet Sträckstudier Analys av sträcket över Kvarken Deltagande i Europeiska Trankonferensen ECWG VIII i Gallocanta, Spanien Tranräkningar vid Kvismaren 2

3 Ringmärkning 2014 Ringmärkning med färgringar skedde i två områden, i trakten av Grimsö i Västmanland och i Tranemo kommun, Västergötland. Bara årsungar märktes och de fick liksom tidigare år tre ringar på vardera vänster och höger tibia samt ringmärkningscentralens metallring på endera tarsen. I Grimsö märktes 19 tranor varav 12 försågs med GPS sändare. I Tranemo märktes 13 tranor och där fick fem GPS sändare. Återfynd av färgmärkta tranor under 2014 Under året kom det 177 rapporter om färgmärkta tranor. 105 rapporter berör bara en trana men i många finns uppgifter om flera tranor. Sammanställningen från det tyska icorasystemet, som Micha Modrow gjort, innehåller 980 observationer. Det sammanlagda antalet observationer som datalagts under 2014 är Antalet observationer fördelat på tranornas märkningsområden: Tranemo 1078 Hornborgasjön 114 Västmanland 586 Norrland 198 Övriga 10 Tabellen visar antalet observationer som rapporterats. Eftersom det kan finnas flera samtidiga observationer av en trana från ett område är antalet fynd lägre. Trots det ger det relativt låga antalet ringmärkta tranor ett stort antal återfynd. Foton som styrker observationerna har blivit vanligare under senare år vilket underlättar bedömningen. I åtskilliga fall kan även tranor med blekta ringar identifieras tack vare foton. I drygt tio år har enbart tyska ELSA ringar använts och dessa har mycket god färgbeständighet och visar ännu inte tecken på att gå sönder. Ett stort tack riktas till alla som rapporterat observationer av färgringmärkta tranor. Sigvard Lundgren 3

4 RBkR-BuYBk 8 november 2014 vid Barnstorf, Niedersachsen, Tyskland. (foto: JeroenKuipers, Henk Schuurman) Denna trana märktes som unge i juli 2006 i Mossebo, Tranemo kommun. Den har därefter setts i Tyskland, Frankrike och Spanien samt på häckningsplats bara några kilometer från platsen där den föddes. 4

5 Grimsö Märkta tranor och fältstudier Under märkningssäsongen 2014 märktes 19 tranor med färgringar och 12 fick ryggsäckar med GPS sändare i studieområdet runt Grimsö Forskningsstation (Västmanland). Under hösten genomfördes intensiva studier i Kvismaren där vi studerar tranornas rörelsers och val av åkrar i relation till faktorer som födotillgång, avstånd till övernattningsplats och fältstorlek. Se exempel nedan hur tranorna Kerry och Snabben rörde sig i jordbrukslandskapet runt reservaten där de övernattade. Bild 3. Tranan Kerrys rörelsemönster i Kvismaren den 22 september

6 Bild 4. Kerry Nicholson med tranan Kerry. Bild 5. Tranan Snabben. 6

7 Bild 6. Tranan Snabbens rörelsemönster i Kvismaren 21 september

8 Tranräkningar Tranräkningar vid Kvismaren under våren visade liknande siffror och ankomstdatum som tidigare år. Däremot nådde det maximala antalet individer under hösten den näst högst siffran ( tranor) sedan räkningarna började, vilket kan jämföras med rekordet 2009 på tranor. Räkningar utfördes även under hösten i Hornborgasjön, Tåkern och Hjälstaviken (tillsammans med Kvismaren fyra viktiga höstrastlokaler). Antalet tranor vid dessa fyra lokaler summerade till Tack till Hornborgasjöns fältstation, Tåkerns fältstation, Kvismare fågelstation, Martin Tjernberg och Pekka Westin vid Hjälstaviken för att ni bidragit med räkningssiffror! Bild 2. Maximala antalet höstrastande tranor på fyra viktiga rastlokaler i Sverige. 8

9 Notiser Världens äldsta trana av vår art F 36 vid Hornborgasjön april 2011 Foto: Carsten Linde F 36 märktes 11 juli 1989 i Djuphån, Malungs kommun, i Dalarna av Börje Flygar. Börje var den som märkte flest tranor under den tid då alfanumeriska ringar (ring med bokstav + siffror) användes, dvs. fr.a talet. Märkningarna skedde i trakterna kring Lima i Dalarna. F 36 har setts näst intill årligen vid Hornborgasjön på våren, men under ganska lång tid har den ursprungligen röda färgen saknats. Dessutom har bitar av ringen försvunnit, men det fortfarande att utläsa att det är F 36. F 36 var enligt Eurings lista över äldsta ringmärkta fåglar den äldsta kända i upplagan från november Det finns skäl att tro att den fortfarande är den äldsta och vid senaste observationstillfället var den 24 år och 254 dagar hade paret lyckats med häckningen och sågs och fotograferades med en unge under flyttningen i Tyskland. Det visar att en tjugofyraårig trana fortfarande är fertil. 9 Björn Åke Andersson

10 Tranunge dödad av sångsvan Ett tranpar med två ungar gick på en åker, strax norr om Dalstorp i Tranemo kommun, tillsammans med ett sångsvanspar som misslyckats med häckningen. Plötsligt rusar sångsvanarna fram och hackar ihjäl den ena tranungen. Tranparet försöker försvara ungen men får dra sig tillbaka mot den skyddande skogen med den överlevande ungen. En ovanlig observation den fula tranungen Stellan Bygård Under årets revirinventering och tranmärkning i Västmanland upptäcktes ett tranpar som adopterat två grågåsungar. Tranorna och deras ungar sågs vid flera tillfällen och ungarna matades flitigt av deras tillsynes obekymrade föräldrar. Det förekommer att gäss boparasiterar på andra artfränders bon och en tänkbar förklaring är att någon gås har lagt ägg i tranboet och att ungarna kläckts fram där. Det är anmärkningsvärt att ungarna klarade sig under så lång tid då de på land klumpiga gåsungarna fått följa med föräldrarna från vattnet, genom skog och upp på en vall flera hundra meter från skyddande vatten. Adoptivföräldrarna med deras gäss sågs vid upprepade tillfällen över flera veckors tid. Lovisa Nilsson Bild 1. Trana med adopterad grågåsunge. 10

11 Europeisk trankonferens i Spanien 2014 Under tre intensiva novemberdagar träffades drygt 80 tranintresserade personer i Gallocanta, Spanien för den 8:e Europeiska trankonferensen. Genom intressanta föredrag fick deltagarna en bra bild av hur den eurasiatiska tranpopulationen i Europas länder ökat de senaste åren. Flyttvägar, övervintring och konflikter mellan människor och tranor var andra frågor som belystes. Deltagarna fick även information om flera andra av världens tranarter, bl.a. prärietrana, japansk trana och jungfrutrana. Den tekniska utvecklingen av GPS sändare har skapat nya forsknings möjligheter varav några intressanta projekt redovisades för konferensen. Genetiska studier, tranor i sägner och folksånger samt berättelsen om det spanska våtmarksprojektet Lake Canizars uppgång och fall är ytterligare exempel på vad som delgavs. Förutom den officiella konferensen genomfördes ett antal exkursioner. Dessutom togs mängder av informella kontakter då man utbytte erfarenheter. Från Sverige deltog 10 personer varav några berättade om hur man arbetar med konflikter i odlingslandskapet, tranräkningar vid Hornborgasjön och GPS märkta tranor. Svenska deltagare: Sigvard Lundgren, Daniel Rundgren, Hans Ericsson, Ulf Skyllberg, Per Hansson, Johan Månsson, Lovisa Nilsson, Daniel Green, Clas Hermansson, Björn Åke Andersson. Björn Åke Andersson 11

12 Presentation av Svenska Tranarbetsgruppen Sigvard Lundgren Ordförande i SCWG och ringmärkningskoordinator för Sverige. Studerar de häckande tranorna i Tranemoområdet, ringmärker och behandlar tranrapporter från hela Europa. Håller också kontakt med övriga europeiska tranarbetsgrupper. Är den som ringmärkt flest tranor i Sverige. Daniel Rundgren Ansvarig för SCWG:s hemsida och ansvarar också för databasen där tusentals tranrapporter finns bokförda. Deltar också i ringmärkningsarbetet. 12

13 Björn Åke Andersson Sekreterare/kassör i SCWG och deltar i studierna av de häckande tranorna i Tranemoområdet, ringmärker och behandlar tranrapporter. Hans Ericsson Deltar i studierna av de häckande tranorna i Tranemoområdet och är med och ringmärker. Lovisa Nilsson 13

14 Doktorand på Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, SLU. Forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om tranors rörelse och födosöksmönster i jordbrukslandskapet för att kunna effektivisera förvaltningen och arbetet för att förebygga skador på grödor orsakade av tranor, gäss och sångsvanar. Ansvarig för återrapportering av allmänhetens observationer av tranor märkta i Västmanland. Läs mer här: lovisa / E postadress: lovisa.uk.nilsson@slu.se Telefon kontor och mobil: Johan Månsson Forskare på Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, SLU och projektledare kring forskning och utbildning rörande förebyggande arbete kring skador på grödor som orsakats av stora betande fåglar, dvs. tranor, gäss och sångsvanar. Läs mer här: johan/ E postadress: johan.mansson@slu.se Telefon kontor och mobil:

15 Ulf Skyllberg Tillsammans med Per Hansson initiativtagare till trangruppen i Västerbotten som sedan år 2000 färgringmärkt 102 tranor i landskapet. Räkning av rastande tranor, samt studier av transträcket över Norra Kvarken (bl a med radar) har gett en bra bild över de nordliga tranornas numerär och sträckvägar. Per Hansson Fristående forskare i det egna företaget Vox Natura på Holmön i Norra Kvarken. Har tillsammans med Ulf Skyllberg på många olika sätt studerat både rastande och sträckande nordskandinaviska tranor sedan slutet på 1990 talet. 15