Alla Ska Inkluderast! Masakhane! Resolutioner

Transkript

1 Alla Ska Inkluderast! Masakhane! Resolutioner Antagna av UNIs 4:e världskvinnokonferens Kapstaden, Sydafrika 4-5 december 2014.

2

3 Förord Förord Denna publikation innehåller viktiga politiska beslut som fattades på UNI Global Unions 4:e världskvinnokonferens i Kapstaden, Sydafrika den 4-5 december Fem motioner och flera ändringsförslag från medlemsförbunden framlades konferensen. Konferensen antog fem resolutioner som fastställer vår ståndpunkt gällande följande frågor: Resolution 1: Strategiska prioriteter för för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter Resolution 2: För ett jämlikt samhälle Resolution 3: Lika lön för likvärdigt arbete och den könsbaserade löneklyftan Resolution 4: Våld mot kvinnor Resolution 5: Kvinnor och hälsa Ledamöter av resolutionskommittén: Ordförande: Annie Hill CWA USA Ledamöter: Sofia Kanta OTOE Grekland Ute Brutzki Ver.di Tyskland Patricia Nyman SACCAWU Sydafrika Mariama Penda Diallo FESABAG Senegal Denise Peters BIGWU Trinidad och Tobago Susana Stochero FATSA Argentina Maxine Gay First Union nya Zeeland Lankika Ariyasinghe FBOSL Sri Lanka Vi räknar med stöd av samtliga medlemsförbund för att implementera vår strategi och hoppas kunna rapportera många konkreta framgångar på UNIs nästa världskvinnokonferens i Liverpool Philip J. Jennings UNIs generalsekreterare Verónica Fernández Méndez Chef för avdelningen för lika möjligheter

4 Resolution No. 1: Strategiska prioriteringar för för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter Resolution No. 1 Strategiska prioriteringar för för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter UNI Global Unions aktionsstrategi från Kapstaden till Liverpool fastställer tre strategiska mål som syftar till att stärka medlemsförbunden och UNI Global Union och förbättra livet för anställda inom tjänstesektorn. Baserat på UNIs tre strategiska mål har följande prioriteringar och mål identifierats av UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter som kommer att utgöra grunden för en strategisk aktionsplan för UNIs avdelning för lika möjligheter under nästa fyraårsperiod. Med tanke på att UNIs avdelning för lika möjligheter driver en agenda med branschöverskridande dimension är det viktigt att vi arbetar i linje med UNIs sektorer, de övriga branschöverskridande grupperna och UNIs avdelning för strategiska kampanjer och organisering (UNI SCORE) för att nå våra mål. 1 Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Vi lever i en ojämlik och uteslutande värld, och det blir bara värre hade toppskiktet på 0,5 % av världens rikaste en andel på 36 procent av världens rikedomar, medan bottenskiktet på 70 % av världsbefolkning endast hade 4,2 procent av världens rikedomar. Situationen för kvinnor är värre. De utgör 70 procent av världens fattiga. De tjänar ofta mindre än män och de genomsnittliga löneskillnaderna 2013 låg på mellan 23 procent. Det uppskattas att det skulle ta kvinnor ytterligare 45 år att nå paritet med män i fråga om löner. 1 Kvinnor diskrimineras dessutom i behandlingen av kreditansökningar för att starta egen affärsverksamhet och de flesta kvinnor arbetar inom otrygga, osäkra och lågavlönade jobb. Åtta av tio kvinnliga arbetstagare förmodas arbeta inom otrygga anställningar i subsahariska Afrika där globala ekonomiska förändringar ytterligare urholkar kvinnornas försörjningsmöjligheter. 2 Finanskrisen har allvarliga effekter på kvinnor. Från 72 miljoner arbetslösa kvinnor 2007 steg antalet med ytterligare 13 miljoner arbetslösa kvinnor 2012 och ingen betydande minskning förväntas fram till Dessa arbetslöshetssiffror äventyrar framgångar som gjorts under de senaste decennierna på jämställdhetsområdet. Det är främst unga kvinnor som drabbas av effekterna av den ekonomiska krisen. Med alltför få platser vid borden där ekonomiska beslut fattas har kvinnor begränsade möjligheter att påverka politiken. Av den anledningen kommer UNIs avdelning för lika möjligheter samarbeta med UNIs sektorer och regioner för att säkerställa att fackföreningarna deltar som viktiga politiska aktörer för att skapa en mer balanserad och stabil ekonomi för människor, särskilt kvinnor över hela världen; och för att kvinnors rättigheter och behov får en central plats i den nya ekonomin. 1 ILO. Equal Pay : an introductory guide, Pg ILO:s globala rapport om sysselsättningstrender för kvinnor, 2012 sid. vi. 3

5 Resolution No. 1: Strategiska prioriteringar för för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter UNI Global Union och medlemsförbunden kommer att kämpa för att kvinnor har samma rättigheter, arbetsvillkor, möjligheter och får samma respekt som män i samhället och arbetslivet. Mål: Global rättvisa för en global arbetsstyrka UNI kommer att arbeta för att främja rättvisa och jämställdhet för kvinnor i fackföreningar särskilt i tillväxtekonomierna. UNI och medlemsförbunden kommer att delta i diskussioner och processer på nationell och regional nivå för att förbättra kvinnornas och unga kvinnors rättsliga ställning i samhället och på arbetsplatsen. Värdighet, jämlikhet, familjer, rättvisa, möjligheter och trygghet för alla UNIs avdelning för lika möjligheter kommer att arbeta med medlemsförbunden för att: kvinnliga arbetstagare ska ha en säker och hälsosam arbetsmiljö, fri från alla former av diskriminering, sexuella trakasserier, våld eller hot mot hälsa och personlig integritet. lobba regeringar och parlament att ratificera, införliva och genomföra internationell och nationell lagstiftning som garanterar en säker och hälsosam arbetsmiljö för alla. Jobbskapande och formellt arbete UNIs avdelning för lika möjligheter kommer att främja värdet av arbete genom lönehöjningar och driva kampanjer för lika lön för kvinnor och män. UNI kommer att arbeta för att vända tillbaka avregleringar på arbetsmarknaden och informaliseringen av arbetskraften vilket drabbar en stor del av den kvinnliga arbetskraften. Social trygghet UNI och medlemsförbunden kommer att: främja social trygghet för arbetstagarna för att säkerställa en skälig levnadsstandard och garantera deras rättigheter; driva kampanjer för att sociala skyddsnät ska vara offentliga tjänster, vilket kommer att stimulera konsumtionen och bidra till återhämtning av den globala ekonomin och ökad sysselsättning i hela världen; stötta åtagandet i ILO:s globala jobbpakt för att skapa större social trygghet; kräva social trygghet för alla arbetstagare i form av arbetslöshetsersättning; pressa regeringarna och företagen att tillhandahålla utbildning, omskolning, offentlig utbildning och livslångt lärande, särskilt för unga arbetstagare och kvinnor som söker tillgång till anständigt arbete; engagera sig i utvecklingen av "vårdekonomin", både den formella och den informella, inklusive utbyggnad av allmänna pensionssystem och allmän sjukvård för att höja konsumtionsandelen av BNP; pressa regeringar att stoppa ekonomiska åtstramningsåtgärder och nedskärningar inom den offentliga sektorn där främst kvinnor arbetar, och driva ett genusmedvetet perspektiv i all politik för att stoppa den nuvarande ekonomiska krisen. 2 Alla ska inkluderas i facklig medlemstillväxt Med tanke på att andelen kvinnor som går med i facket fortsatt att öka under de senaste decennierna, och att kvinnor nästan utgör hälften av den organiserade arbetskraften i vissa 4

6 Resolution No. 1: Strategiska prioriteringar för för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter länder och att antalet kvinnor beräknas överskrida antalet män i fackföreningar om tio år 4 kommer UNI fortsätta arbeta för att underlätta facklig medlemstillväxt bland kvinnor, invandrare, funktionshindrade och arbetstagare med annan sexuell läggning och för ökad kollektivavtalstäckning för att förbättra livet för kvinnliga arbetstagare, stödja en rättvis fördelning av rikedomar, tillhandahålla anständiga arbetstillfällen och hållbar ekonomisk tillväxt. Mål: Rätt till fackligt erkännande och större facklig makt Arbeta inom hela UNI för att: fortsätta genomföra planen som syftar till att förbättra kvinnorepresentation, med målet att ha minst 40 procents representation för vartdera könet i alla UNIs beslutsfattande strukturer och främja jämställdhet i alla UNIs strategier; utveckla framtida generationer av kvinnliga ledare bland UNI Ungdom genom UNIs mentorprogram; uppmuntra facklig organisering av kvinnliga arbetstagare, invandrare, funktionshindrade och arbetstagare med annan sexuell läggning och öka kollektivavtalstäckning i företag som bedriver verksamhet inom UNIs sektorer för att uppnå anständiga arbetsvillkor och lika behandling för alla arbetstagare; öka antalet fackliga medlemmar bland kvinnor, invandrare, arbetstagare med funktionshinder och med annan sexuell läggning i UNIs medlemsförbund, inklusive bland det växande antalet tillfälligt anställda och bemanningsanställda; organisera för facklig medlemstillväxt och större kollektivavtalstäckning inom branscher och yrkesgrupper med låg täckning och främst fokusera på kvinnodominerade jobb; organisera unga kvinnliga arbetstagare; skapa grupper av ledande kvinnor för att genomföra fackliga organiseringsstrategier, sprida genusperspektivet inom organisationerna och bland kolleger och arbetskamrater; genomföra program, aktioner, och kampanjer för att främja kvinnors deltagande i fackföreningar på alla nivåer; upprätta och upprätthålla regionala, subregionala och nationella kvinnliga nätverk via e-post och de nationella sambandsrådens webbplatser för att dela nyheter och aktiviteter om jämställdhet och lika möjligheter; uppmuntra medlemsförbunden att erkänna vikten av att organisera kvinnliga arbetstagare och främja jämställdhetsperspektivet genom att diskutera och lyfta fram jämställdhetsfrågor; integrera ett jämställdhetsperspektiv i globala ramavtal som förhandlats fram med företag för att säkra att rättigheter för kvinnliga arbetstagare, invandrare, funktionshindrade och arbetstagare med annan sexuell läggning tas i beaktande. Utveckla organiseringskapacitet Arbeta över hela UNI för att: genomföra en genus- och jämställdhetsdimension i alla program för organisering och kapacitetsutveckling; utveckla program och projekt för att stötta organiseringskampanjer för kvinnor, funktionshindrade, invandrare och arbetstagare med annan sexuell läggning; se till att utbildning och principen om livslångt lärande för kvinnor ingår i globala ramavtal som tecknas med företag och i kollektivavtal. 4 CENTER FOR ECONOMIC AND POLICY RESEARCH, Women Workers and Unions December

7 Resolution No. 1: Strategiska prioriteringar för för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter Främja organisering Arbeta över hela UNI för att uppmuntra medlemsförbunden att driva en policy för organisering och representation av kvinnliga arbetstagare och att det återspeglas i deras strategier och organiseringsverksamheter. Tillhandahålla UNIs kvinnokommittéer med regelbundna rapporter om genomförandet av aktionsplanen för organisering för att granska och utvärdera framsteg. Tillhandahålla UNIs världsstyrelse och UNIs regionstyrelser med framstegsrapporter. Kapacitet att utveckla organiseringsfärdigheter och kampanjer Arbeta över hela UNI och med medlemsförbunden för att: utrusta kvinnor med kompetens, kunskaper och kapacitet att engagera sig i förhandlingar och ta ledande befattningar och beslutsfattande positioner i fackföreningar; utbilda kvinnor att bli värvare, fackliga organiserare och kursledare med kompetens och erfarenhet för att hjälpa till att genomföra kampanjer och utveckla andra. UNIs Forum för fackliga organiserare Arbeta med UNI SCORE för att säkerställa UNIs avdelning för lika möjligheters expertis och aktiva deltagande. Kommunikationsverktyg Utveckla effektiva kommunikationsverktyg, inklusive online- och webbaserade verktyg. Fortsätta skapa och publicera nyhetsartiklar online. Utveckla broschyrer om jämställdhet och lika möjligheter. Utveckla ett onlinebibliotek för att samla in data och nyheter från hela världen. Driva informationskampanjer för att säkerställa att arbetstagarna på gräsrotsnivå är medvetna om och kan koppla situationen på nationell nivå till internationella strategier. Använda befintliga sociala medieverktyg för att nå ut till medlemsförbunden och till allmänheten med information om kampanjer, evenemang, forskning, etc. 3 Alla ska inkluderas i den nya arbetsvärlden Vi har inget annat val än att förbereda arbetstagarna och fackföreningarna för de utmaningar och möjligheter som kommer i en förändrad och ny arbetsvärld. Globalisering, teknikstyrd innovation och demografiska förändringar sker snabbt och förändrar fundamentalt jobben och arbetsmarknaden. Vi måste vara beredda och innovativa och kämpa för arbetstagarnas rättigheter i detta nya globala sammanhang. Som fackliga organisationer inom tjänstesektorn befinner sig UNI Global Union och medlemsförbunden i en unik ställning för att göra detta. Det är viktigt att kvinnor och särskilt unga kvinnor deltar i utformandet av den nya arbetsvärlden eftersom kvinnor utgör hälften av världens humankapital och fortfarande är den mest underutnyttjade arbetskraftsresursen. Och även om andelen kvinnor inom tjänstesektorn under de senaste decennierna har vuxit nästan dubbelt så snabbt som andelen män sedan återspeglas inte kvinnornas 5 6

8 Resolution No. 1: Strategiska prioriteringar för för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter överrepresentation i högre utbildningar på arbetsmarknaden. Studier visar att kvinnor inte är jämställda jämfört med män när det gäller löner och beslutsfattande befattningar, trots att de har samma eller bättre meriter. Till exempel, 46 % av världens största företag har inga kvinnor på sina styrelser 6. Därför kommer UNI att arbeta med medlemsförbunden för att höja sysselsättningsnormerna för kvinnliga arbetstagare, invandrare, funktionshindrade och arbetstagare med annan sexuell läggning inom UNIs sektorer och intensifiera bevakningen av hur diskriminering hanteras i samhället och på arbetsplatserna. Vi kommer att arbeta för att skapa en ny ekonomisk värld som omfattar jämställdhet och välstånd för alla. Mål: Kampanjer för att höja sysselsättningsnormerna Genomföra målinriktade kampanjer mot diskriminering, våld och utanförskap på arbetsplatsen: UNIs kampanj "Bryta våldscirkeln" 8 mars den internationella kvinnodagen 16 dagar av aktivism: mot våldet - 25 november-10 december för att höja medvetenheten om frågan om våld i hemmet och hur det kan sprida sig till arbetsplatsen. Kampanj för Lika lön för likvärdigt arbete: för att främja eliminering av befintliga löneskillnader mellan könen och arbeta för att ge kvinnliga arbetstagare samma villkor och förmåner som manliga arbetstagare. Fokus på kvinnliga representanter i ledningen och företagsstyrelser. Utökad kollektivavtalstäckning för alla arbetstagare Säkra att lika behandling av kvinnliga arbetstagare, invandrare, funktionshindrade och arbetstagare med annan sexuell läggning garanteras och stöds av nationell lagstiftning eller kollektivavtal. Främja bästa praxis om rättigheter för kvinnliga arbetstagare, invandrare, funktionshindrade och arbetstagare med annan sexuell läggning i kollektivavtal. Engagemang för mänskliga och fackliga rättigheter Intervenera hos statliga myndigheter eller arbetsgivare som äventyrar principen om jämställdhet på arbetsplatsen. Utmana feminiseringen av arbetskraften och arbeta för att stoppa segregeringen av kvinnor på dåligt betalda och otrygga jobb. Stötta solidariska kampanjer och program för att skydda fackliga rättigheter och lika rättigheter, särskilt i högriskländer. Arbeta för att ändra befintliga sociala och kulturella parametrar gällande hushållsarbete och på arbetsplatserna, för att både kvinnor och män kan kombinera och balansera familjeliv och arbetsliv. Arbeta med UNIs sektorer och medlemsförbunden för att skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö för kvinnor, utan någon form av diskriminering, våld eller hot mot deras hälsa och personliga integritet. Strategiska allianser med andra sociala rättviseorganisationer 6 OECD. Jämställdhet och hållbar utveckling, 2008 sid

9 Resolution No. 1: Strategiska prioriteringar för för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter Stärka samarbetet och ta ledning tillsammans med andra globala fack, världsfacket IFS och andra internationella organisationer och kräva facklig medverkan i utformning av politik i frågor rörande lika möjligheter på global och regional nivå. 8

10 Resolution No. 2: För ett jämlikt samhälle Resolution No. 2 För ett jämlikt samhälle Följande grundpelare krävs för att bygga ett jämlikt och demokratiskt samhälle med rättvis fördelning av rikedomar: Lika tillgång till gratis utbildning av bra kvalitet och full samvetsfrihet för alla Lika tillgång till offentliga tjänster av god kvalitet för att alla fullt ut kan spela en roll i samhället och i arbetslivet Anständigt arbete för att arbetslivet sker i en rättvis och hälsosam miljö, fri från hot och rädsla, och där arbetstagarna får rättvis och adekvat ersättning för sina insatser Avskaffa tvångsarbete och barnarbete vilket måste garanteras av fria fackliga organisationer Sociala trygghetssystem som gör att alla människor kan leva med värdighet Tillgång till säkerhet, sjukvård och rättssystem för alla på lika villkor 1 Utbildning Förord Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och en av grundpelarna i upprättandet av ett jämlikt samhälle. Utbildning spelar en avgörande roll i kampen mot brist på lika möjligheter och hindrar att fattigdom överförs till nästa generation. Investeringar i utbildning för flickor har en direkt inverkan på hälsa, fattigdom, nationella inkomster och fertilitet. Utbildning ska inte ses som en självklarhet för ett fåtal, utan som en mänsklig rättighet som alla har rätt till. Regeringar i hela världen, i fattiga och rika länder har samma skyldighet att garantera denna rätt eftersom utbildning är en viktig förutsättning för bättre levnadsstandard och ett verkligt demokratiskt samhälle. Afrika är en kontinent med stora kontraster vad gäller utbildning. I Afrika söder om Sahara återfinns hälften av världens alla barn som inte går i skolan; i Nordafrika har läskunnigheten bland ungdomar ökat under det senaste decenniet, från 68 till 89 procent länder som deltog i det globala forumet för utbildning i Dakar år 2000 ställde sig bakom denna vision genom att godkänna initiativet "Utbildning för alla". Initiativet är nu en integrerad del av masterprogrammet för utbildningsområdet i internationella samarbetsprojekt: "Mål 1 Barnomsorg och utbildningsbehov måste utvecklas och förbättras, särskilt för missgynnade barn. Mål 2 Alla barn i synnerhet flickor, barn som lever i svåra förhållanden och barn som tillhör etniska minoriteter ska ha tillgång till och kunna slutföra gratis obligatorisk grundläggande utbildning av god kvalitet före Mål 3 Ungdomars och vuxnas utbildningsbehov måste tillfredsställas genom att ge tillgång till utbildningsmöjligheter, yrkesutbildning och livserfarenhet. Mål 4 Vuxenanalfabetism, särskilt bland kvinnor, ska minskas med 50 % till år Vuxna måste garanteras tillgång till grundläggande och högre utbildning. 7 FÖRENTA NATIONERNAS rapport om millennieutvecklingsmålen 2013 sid

11 Resolution No. 2: För ett jämlikt samhälle Mål 5 Uppnå jämställdhet inom grundskoleutbildningen och inom alla utbildningsområden senast 2015 men prioritet ska ägnas åt att ge unga flickor tillgång till utbildning. Mål 6 Förbättra kvaliteten i utbildningen. Vikten av utbildning erkänns i FN:s millennieutvecklingsmål. Tyvärr kommer dessa mål inte att uppfyllas före Därför är det viktigt att trappa upp internationella ansträngningar för att fortsätta arbeta med att genomföra dessa mål och se till att de uppnås. Utgångspunkt Tack vare internationellt stöd har betydande framsteg gjorts under senare år. Många fattiga länder har gjort samordnade ansträngningar för att göra "utbildning för alla" till verklighet. Fler barn, särskilt flickor, har nu tillgång till utbildning. Skolornas inskrivningssiffror för flickor har ökat, och nya möjligheter till lärande har skapats för (unga) vuxna. Detta visar att om det finns politisk vilja, konkreta åtgärder och nödvändiga resurser kan mycket uppnås. Samtidigt som vi kan vara nöjda med de framgångar som hittills uppnåtts finns det fortfarande 69 miljoner barn runt om i världen som inte har tillgång till utbildning, och om den nuvarande trenden får fortsätta kommer 56 miljoner barn fortfarande stå utanför skolsystemet Fattigdom är fortfarande den viktigaste enskilda faktorn som hindrar barn att gå i skolan. Detta framstod klart av uppgifter som kom fram i undersökningar bland hushåll i 63 utvecklingsländer mellan 2005 och Barn och ungdomar från de fattigaste hushållen är tre gånger mindre benägna att gå i skolan än barn i samma ålder från rikare bakgrunder. Boendeort spelar också en roll. Det är dubbelt så sannolikt att barn från landsbygden inte kommer att gå i skolan jämfört med barn från tätorter. Brist på utbildning och fattigdom hänger på många sätt ihop med individuell nivå och samhällsnivå. Omvänt, avsaknad av eller missade utbildningsmöjligheter är en av de mest kraftfulla mekanismerna som förstärker fattigdom över generationer. Krav om lika tillgång till utbildning för flickor och pojkar På grund av både finansiella och kulturella skäl går färre flickor i skolan än pojkar, men när de skickas till grundskolan, är de mer benägna att slutföra grundskoleutbildning, med undantag för vissa länder i västra 9 och östra Asien. 10 Betydande framsteg har uppnåtts på grundskoleområdet. Och ändå möter flickor i Nordafrika, subsahariska Afrika och västra Asien de största hindren att gå i grundskola. På högstadienivå blir könsskillnaderna ännu mer uttalade. I subsahariska Afrika, västra Asien och södra Asien är flickor missgynnade jämfört med pojkar. Skillnaderna är betydligt större ju högre utbildningsnivå. 11 Sedan 1990 har läskunnigheten ökat med 10 % för vuxna kvinnor, och 7 % för män. Och ändå är två tredjedelar av vuxna analfabeter runt om i världen fortfarande kvinnor 12. Vidareutbildning, yrkesutbildning, högskoleutbildning 8 FÖRENTA NATIONERNAS rapport om millennieutvecklingsmålen 2013 sid. 5 och 15 9 Länder som tillhör västra Asien enligt FN:s statistikbyrå är: Armenien, Azerbajdzjan, Bahrain, Cypern, Georgien, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Oman, Qatar, Saudiarabien, Syrien, Turkiet, Förenade Arabemiraten och Jemen. Länderna i östra Asien är: Kina, Japan, Mongoliet, Nordkorea och Sydkorea. 10 Idem, sid Idem, sid Idem, sid

12 Resolution No. 2: För ett jämlikt samhälle Vikten av grundläggande utbildning för alla barn får inte dölja situationen för flickor och unga kvinnor i nyligen industrialiserade och utvecklade länder. Även om grundläggande utbildning vanligtvis tillhandahålls är det ofta svårt för flickor och unga kvinnor att få tillgång till högskolor, yrkesinriktad utbildning eller universitet. Tyvärr anses högre utbildning för flickor och unga kvinnor fortfarande i vissa samhällen som onödigt. Dessa begränsningar måste övervinnas och unga kvinnor måste ha samma tillgång till utbildning och yrkesutbildning som sina manliga kolleger. Krav UNI och medlemsförbunden förbinder sig att respektera följande principer i det dagliga arbete och att främja dem i kampanjer, lobbyverksamheter etc.: Det får inte finnas några ekonomiska eller sociala hinder för individer att fullfölja obligatorisk utbildning, och alla barn i synnerhet flickor måste ha tillgång till grundläggande obligatorisk kostnadsfri skolutbildning av god kvalitet. Flickors utbildning måste ges samma prioritet som pojkars. Utbildning är en investering som är mest lönsam i en främjande miljö. En sådan miljö kräver att regeringen satsar på hållbar utveckling, rättssäkerhet, investeringar i en fungerande sjukvård och en konsekvent sysselsättningspolitik och infrastrukturinvesteringar. För att nå dessa mål måste regeringar anpassa den nationella utbildningsbudgeten för att möta alla behov på utbildningsområdet. Utbildningsstrategier måste anpassas så att ingen samhällsgrupp gynnas framför andra eller att etniska och religiösa spänningar förvärras. Strategier bör också anpassas till varje lands behov och framför allt måste man främja att flickor och kvinnor har lika stor egenmakt som pojkar och män. Flickor måste ha samma tillgång till stipendier, belöningar, utbytesprogram etc. som pojkar. Ovanstående krav bidrar till att tillhandahålla tillräcklig utbildningsgrund som möjliggör att kvinnor kan hävda sig i arbetslivet på lika villkor som män. Vidareutbildning Livslångt lärande är viktigt i arbetslivet och UNIs medlemsförbund kommer att säkerställa att frågan tas med på förhandlingsdagordningen med arbetsgivarna och särskilt garantera att kvinnor har lika och tillräckliga utbildnings- och karriärmöjligheter. UNI kommer att sträva efter att införa den viktiga principen om livslångt lärande i globala ramavtal. Tillhandahållande av utbildning och yrkesutbildning Alla utbildnings- och yrkesutbildningsinitiativ som tas av UNI och medlemsförbunden ska återspegla och genomföras enligt de principer som beskrivs ovan. Fackligt aktiva kvinnor och även kvinnor inom den informella ekonomin måste delta i utvecklingen av utbildnings- och yrkesutbildningsinitiativ. Kvinnors specifika behov måste beaktas redan på planeringsstadiet (t.ex. tillhandahållande av barnomsorg under utbildning etc.). 2 Offentliga tjänster Detta avsnitt bygger på information från ISKA (det globala facket för statligt och kommunalt anställda). 11

13 Resolution No. 2: För ett jämlikt samhälle Statliga investeringar i offentliga tjänster av hög kvalitet, som stöttas av en rättvis skattepolitik är det bästa sättet att bygga rättvisa, hållbara, fredliga och demokratiska samhällen. I många länder är en majoritet av offentliganställda kvinnor. Därför berörs särskilt kvinnor av effekterna av jobbskapande eller nedskärningar inom den offentliga sektorn. Kvinnor är också de största nyttjarna av offentliga tjänster och svarar för majoriteten av informellt oavlönat omsorgsarbete. Detta återspeglar ett ojämnt fördelat omsorgsansvar för kvinnor omvårdnad av barn, äldre och personer med funktionshinder, samtidigt som de utför hushållsarbete och bidrar ekonomiskt till att försörja familjen. Bristande offentliga tjänster eller nedskärningar av offentliga tjänster påverkar kvinnor oproportionerligt och leder till att kvinnor som tar på sig ytterligare vårdansvar tvingas lämna arbetsmarknaden eller flytta över till den informella sektorn, med lägre lön och sämre anställningstrygghet som resultat, vilket i sin tur leder till framtida fattigdom för kvinnor som inte får en anständig pension. Brist på eller nedskärningar i offentliga tjänster påverkar alla aspekter av livet, inklusive tillgång till hälsa, utbildning, social omsorg, rättvisa, säkerhet, transporter, bostäder, bibliotek, sexuell/reproduktiv hälsovård och stöd till offer för alla former av våld. Effekterna av sämre tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning för kvinnor och flickor har långsiktiga effekter på kvinnors hälsa och ställning i samhället. Det är vidare ett hinder för hållbar utveckling och skapar i många fall ineffektiv användning av resurser och större kostnader för staten. Reducerad finansiering av rättshjälp och för kvinnoorganisationer minskar möjligheterna att effektivt arbeta för att främja kvinnors rättigheter. Trots att det finns otillräckligt utbud av offentliga tjänster sker det nedskärningar och i vissa länder privatiseras och avregleras offentliga tjänster. I andra länder övergår tillgång till offentliga tjänster från att vara kostnadsfria till avgiftsbelagda och tillhandahålls av vinstdrivande företag som är mer intresserade av vinsten än själva verksamheten. Sociala förmåner är en offentlig tjänst till gagn för hela samhället eftersom de förmedlar stöd till enskilda individer och familjer och bidrar till ett mer jämlikt samhälle. När förmåner reduceras eller tillgången begränsas får det förödande effekter på kvinnor, särskilt kvinnor med funktionshinder, ensamstående mammor eller kvinnor som är huvudsakliga familjeförsörjare eftersom de oftast är mest beroende av dem. Människor som har rätt till sociala förmåner har redan låga inkomster och bidragssänkningar eller begränsad behörighet tvingar in kvinnor i djupare fattigdom. Hälsa, utbildning och barns välbefinnande påverkas negativt. UNI och medlemsförbunden kommer att: Driva kampanjer för verklig jämställdhet Driva kampanjer för lika tillgång till offentliga tjänster av god kvalitet Främja aktioner i syfte att stoppa påtryckningar på regeringar för avreglering eller privatisering av offentliga tjänster Försvara alla offentliga tjänster och offentliga arbetsförmedlingar Motsätta sig orimliga nedskärningar av offentliga tjänster och åtstramningsåtgärder som försämrar servicenivån och underminerar medborgarnas rättigheter Uppmuntra åtgärder för att förbättra situationen när det gäller delat ansvar genom kollektivavtal för att möjliggöra för män att ta större ansvar för omvårdnad av barn Främja aktioner för starka sociala trygghetssystem som gör att alla människor kan leva värdiga liv. 12

14 Resolution No. 2: För ett jämlikt samhälle 3 Anständigt arbete Bakgrund Anständigt arbete är den centrala punkten i ILO:s fyra strategiska mål: (i) föreningsfrihet och effektivt erkännande av kollektivförhandlingsrätt (ii) avskaffande av alla former av tvångs- eller obligatoriskt arbete (iii) effektivt avskaffande av barnarbete (iv) avskaffande av alla former av diskriminering i arbetslivet. Det främjar arbetets kvalitet och ger högre produktivitet vilket bidrar till större social trygghet och stärker den sociala dialogen. Begreppet anständigt arbete baseras på erkännandet att arbete är en källa till personlig värdighet, familjens stabilitet, fred i gemenskapen, social rättvisa och hållbar utveckling. Att försvara rätten till arbete erkänner vikten av avlönat arbete som främjare av välstånd, ekonomisk utveckling, social och mänsklig utveckling, demokratiska styrelseformer och god psykisk hälsa; förutom att det främjar medborgarskap, bidrar till att bekämpa fattigdom och otrygghet i arbetet och minskar befintliga ojämlikheter. Anständigt arbete handlar om att återupprätta etik i arbetsmarknadsrelationer och säkra ömsesidig respekt. Lika behandling och lika möjligheter hänger direkt ihop med anständigt arbete, etik i arbetsmarknadsrelationer och att demokratisera statliga institutioner. Främjandet av anständigt arbete gynnar alla i samhället, särskilt kvinnor, som utgör majoriteten av världens fattiga och som i genomsnitt tjänar 30 % mindre än män med samma meriter. Kvinnor arbetar inom lågavlönade jobb och i otrygga anställningar samt inom den informella sektorn. Kvinnor utgör en minoritet när det gäller ledande befattningar med högre löner. Anständigt arbete ingår nu i millenniemålen eftersom det erkänns att det är ett viktigt bidrag till fattigdomsbekämpningen. 13 I Afrika, både i Nordafrika och subsahariska Afrika är kvinnor mer benägna än män att arbeta som medhjälpande familjemedlemmar med liten eller ingen ekonomisk eller social trygghet. 14 Denna typ av bristande jämställdhet, precis som alla andra ojämlikheter grundat på kön eller ras utgör den strukturella axeln i sociala ojämlikhetsmönster. Därför är det viktigt att inkludera denna dimension i politik som utvecklas för att bekämpa fattigdom och social uteslutning. Det är viktigt att främja anständigt arbete bland ungdomar och fokusera på yrkeskvalifikationer, i syfte att främja balans mellan arbete, utbildning och familjeliv. En övervägande andel kvinnor arbetar i serviceyrken där arbetstakt och arbetsorganisation, marknadsorienterad prestationsstyrning och ledarstil ofta leder till våld, hotelser och ohälsa. Vi måste organisera för ökad kollektivavtalstäckning inom branscher och yrken där täckningen för närvarande är låg för att säkra att kvinnodominerade jobb blir anständiga jobb. 34. Att säkerställa adekvata och värdiga arbetsförhållanden för att bevara arbetstagarnas hälsa och säkerhet och garantera att de inte utsätts för organisatoriskt våld, hot, sexuella övergrepp och kränkande kommersiella mål, måste omfattas av diskussionen om anständigt arbete. 13 FÖRENTA NATIONERNA, rapport om utvecklingsmålen millenniemålen 2013 sid FÖRENTA NATIONERNA, rapport om utvecklingsmålen millenniemålen 2013 sid

15 Resolution No. 2: För ett jämlikt samhälle I ILO-rapporten "Globala sysselsättningstrender 2012: Förhindra att sysselsättningskrisen fördjupas noteras att "efter tre år av fortlöpande krisvillkor på den globala arbetsmarknaden och prognoserad fortsatt svag ekonomi berörs för närvarande 200 miljoner människor av arbetslöshet i världen". Antalet arbetare i otrygga anställningsformer i hela världen under 2011 uppskattades till miljoner, en ökning med 136 miljoner sedan 2000 och nästan 23 miljoner fler jämfört med Bland kvinnor arbetar 50,5 procent i otrygga anställningsformer jämfört med 48,2 procent för män. Mot bakgrund av denna verklighet är det arbetarrörelsens roll att organisera arbetstagare och utveckla organiseringsstrategier, kampanjer och kollektivförhandlingar och placera frågan om anständigt arbete i centrum av debatten. Företag och regeringar måste bidra till socialt ansvar och främja anständigt arbete och respektera ILO:s konventioner i syfte att demokratisera arbetsmarknadsrelationerna och uppnå följande mål: Intensivare satsningar för att skapa anständigt arbete och lika möjligheter istället för att arbeta med åtstramningsåtgärder på det sociala området och inom offentliga tjänster för att råda bot mot finanskrisen och eliminera fattigdom. Lönerna måste vara tillräckliga för att garantera att alla människor kan leva anständigt och med värdighet enligt gällande kollektivavtal och den ordinarie arbetstiden inom alla verksamheter måste respekteras. Främjande av åtgärder och program som säkerställer att kvinnor deltar i alla sysselsättningsprocesser, inklusive i fastställandet av rekryteringsmål, utbildning och främjande av kvinnors, minoriteters och funktionshindrades tillgång till arbetsmarknaden. Främja kampen mot alla former av diskriminering (konvention nr. 100 och 111). Garantera arbetstagarnas deltagande i processen att definiera offentlig policy som förhindrar uppsägning utan saklig grund (konventionen 158). Kämpa mot arbetsrättsändringar för större "flexibilitet" för arbetsgivare genom att försämra arbetsvillkoren i sken av att skapa fler arbetstillfällen. Kämpa mot alla former av otrygga jobb, i synnerhet arbetskraftshandel och informellt arbete och skapandet av mekanismer för att sätta stopp för sådana metoder inom alla näringslivssektorer. Kämpa för kostnadsfria, bra och tillgängliga transporter som betalas av företaget när arbetstagare, i synnerhet kvinnor arbetar utöver normal arbetstid tidigt på morgorna eller sent på kvällen för att arbetsgivaren kräver större flexibilitet. Främja lika möjligheter och lika behandling av arbetstagare med familjeansvar (konventionen 156). Stöd för konvention 189 om hushållsanställdas rättigheter i alla länder om att likabehandling ska gälla jämfört med andra arbetstagare. Främja skydd för utsatta grupper som migrerande arbetstagare och deras familjer i den informella ekonomin, genom särskilda program och verksamheter. Utveckla mekanismer för att garantera hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Utveckla politik som främjar innovationsprocesser för att ersätta ohälsosamma produktionsprocesser som kan skada sysselsättningen. Uppmuntra forskning om hälsoeffekterna för anställda inom industrier som använder nanoteknik, speciellt inom farmaceutiska och kosmetiska industrier där en stor majoritet kvinnor arbetar. Säkerställa mekanismer och strategier för att eliminera alla former av barnarbete (konventioner 138 och 182). Utveckla aktioner och offentlig politik för att bekämpa kommersiellt sexuellt utnyttjandet av barn, tonåringar och kvinnor. Kräva lagstiftning och arbeta för att avskaffa sexuella trakasserier på arbetsplatsen och i samhället i allmänhet. 14

16 Resolution No. 2: För ett jämlikt samhälle Arbeta för att stärka befintliga plattformar för social dialog och trepartssammansatta organ och se till att kvinnofrågor och jämställhet tas upp i dessa organ. 4 Slutsatser UNI kommer att: Fortsätta samarbeta med alla globala fackliga federationer främst EI (Lärarinternationalen) och ISKA (det globala facket för kommunalt och statligt anställda) för att stötta deras arbete för att skapa ett jämlikt samhälle. Fortsätta kräva anständigt arbete genom aktioner, kampanjer, förhandlingar och genom att teckna globala ramavtal. Stötta medlemsförbundens organiseringsarbete för ökad kollektivavtalstäckning inom alla kvinnodominerade branscher och yrkesgrupper. Medlemsförbund kommer att: Genomföra lobbyverksamheter gentemot regeringar och mellanstatliga organisationer och genomföra aktioner tillsammans med systerorganisationer för att uppfylla våra mål om lika tillgång till kostnadsfria offentliga tjänster av god kvalitet särskilt på områden som utbildning och sjukvård, säkerhet, rättvisa och social trygghet i alla länder. Aktivt fortsätta driva våra krav för anständigt arbete genom lobbyverksamheter, kampanjer och i förhandlingar om globala ramavtal med företag. Uppmuntra åtgärder för att förbättra delat familjeansvar mellan kvinnor och män genom kollektivavtal med företag för att underlätta att män tar delat vårdansvar. 15

17 Resolution No. 3: Lika lön för likvärdigt arbete och den könsbaserade löneklyftan Resolution No. 3 Lika lön för likvärdigt arbete och den könsbaserade löneklyftan Baserat på IFS rapport från mars 2012 "Frozen in Time" Det är notoriskt svårt att få exakta och jämförbara uppgifter för alla länder som omfattas av undersökningen. Men data som samlats in pekar dock på betydande skillnader mellan olika regioner. Vårt antagande är att situationen bland kvinnor är sämst i länder där det inte finns några uppgifter. Hade statistik varit tillgänglig skulle vi ha konstaterat ännu större könsbaserade löneskillnader. Under de senaste 10 åren har inga meningsfulla framsteg skett när det gäller att minska lönegapet på global nivå, i skarp kontrast till perioden mellan 1960 och Utbildning, arbetsmöjligheter och löneskillnaderna hänger intimt ihop. Brist på formell utbildning och könsdiskriminering begränsar kvinnornas möjligheter på arbetsplatsen och håller kvar dem i lågavlönade arbeten. Därför, och även om det i 2012 års World Economic Forum Global Gender Gap Report gick att läsa att könsskillnaderna minskat något i vissa delar av Afrika är det fortfarande den kontinenten som har de största könsskillnaderna när det gäller utbildning, läskunnighet och högre utbildning. Detta innebär att även om kvinnor kan tjäna lika mycket som sina manliga motsvarigheter, är deras tillgång till högre avlönade jobb begränsade på grund av brist på adekvat utbildning och kompetens. Löneskillnaderna inom sektorer där många är med i facket är mindre jämfört med sektorer som inte är fackligt organiserade 15. Inom dessa sektorer omfattas kvinnor av bestämmelser eller avtal om löneförhöjningar och omfattas av samma arbetsvillkor som de som täcks av avtalen. IFS-rapporten visar att de lägsta lönerna finns inom hushållsbranschen och att löneskillnaderna mellan könen inom den branschen i genomsnitt är störst. En stor del av löneskillnaderna är oförklarliga, dvs. de baseras inte på faktorer som kompetens eller ansvar, storleken på företaget eller tjänsteår. Tvärtom, det bevisar att det finns utbredd diskriminering både när det gäller lön och mer allmänt. Den oförklarliga delen av lönegapet är inte logisk, utan beror på det dominerande manliga maktsystemet som utgör en ideologisk ram som underskattar kvinnor och lämnar dem i låglöneträsket och utsätter dem för olika former av våld som föds ur en maktrelation. De minsta oförklarliga löneskillnaderna finns t.ex. i så olika länder som Kazakstan, Indonesien och Nederländerna men det gäller att betänka att data oftast uttrycks i timlön (som inte återspeglar arbetstid eller andra faktorer), och de största löneskillnaderna finns i Chile, Sydafrika och Argentina. Undersökningen om lönegapet mellan kvinnor och män per sektor i länder på fyra kontinenter (utom Europa) visade att lönegapet inom den finansiella sektorn var bland det största och hamnade på 12:e plats med ett genomsnittligt gap på 8,7; vård och omsorg kom på 14:e plats med ett gap på 9,9; övriga tjänster hamnade på 15:e plats med ett gap på 10,2 15 National Women s Law Center, 16 Exempel på den oförklarliga andelen av justerade löneskillnader: Kazakstan 6 %, Indonesien 9 %, Nederländerna och Belgien 10 % och Vitryssland 11 %. Chile, Sydafrika och Argentina 22 %, Spanien och Mexiko 21 %, Ryssland och Brasilien 18 %, Colombia 17 %, Storbritannien 15 %, Sverige 14 %, Kina 13 % och Indien 12 %. 16

18 Resolution No. 3: Lika lön för likvärdigt arbete och den könsbaserade löneklyftan % och till sist uppmättes det största lönegapet inom hushållsbranschen på i genomsnitt 13,4 %. Undersökningen pekar också på att om lönegapet minskar skulle det stimulera den lokala och regionala ekonomin och att lägre lönenivåer på grund av kön påverkar kvinnors levnadsvillkor under hela livsgången i arbetsför ålder och under pension. Även om det har skett en viss förbättring i Afrika söder om Sahara ligger löneklyftan fortfarande en bra bit över 24 % 17. Löneklyftan i Sydafrika ligger kvar på 34 % 18 vilket är oroande och visar att inga framsteg nåtts trots att olika lagar finns på plats. Exempelvis Employment Equity Act från 1996 infördes för att råda bot mot arvet av apartheid och skapa mer rättvisa på arbetsplatserna i förhållande till ras och kön. Men rapporter visar att lågavlönade, särskilt svarta kvinnor är mest utsatta för fattigdom och våld 19. Det återstår således mycket att göra för att ta itu med löneskillnaderna mellan könen efter arvet av apartheid. I samband med en översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen Labour Law Review Process såg arbetarrörelsen och genusaktivister till att Employment Equity Act ändrades för att inkludera principen om lika lön för likvärdigt arbete och införa genomföranderegler. Lika möjligheter och lika behandling är mycket viktigt i ett demokratiskt samhälle och är en grundläggande rättsprincip som måste tillämpas för att löneskillnader mellan könen inte är en privatsak utan en fråga för samhället. Ett regelverk föreskriver systematiska mätningar av löneskillnader mellan män och kvinnor för att skapa åtgärder för att ta itu med löneskillnaderna överallt där de existerar. Vi accepterar inte ett samhälle där kvinnor har mindre lön bara för att de är kvinnor. UNI har åtagit sig att kämpa för lika lön för likvärdigt arbete och för att sätta stopp för det könsrelaterade lönegapet. Kampanj för att eliminera det könsrelaterade lönegapet Tillsammans med UNI SCORE och i samarbete med UNIs sektorer, kommer UNIs Avdelning för lika möjligheter genomföra kampanjer för ökad medvetenhet och vidta åtgärder för att arbeta för att eliminera lönegapet. Kampanjen kommer att markeras den 17 oktober, den internationella dagen för utrotning av fattigdom. UNI kommer att: Producera kampanjmaterial för att markera lönegapet den 17 oktober. Ingå partnerskap och samarbeta med andra globala fackföreningar, demokratiska civilsamhälleliga organisationer och demokratiska feministiska organisationer som driver kampanjer för jämställda löner. Ge vägledning till medlemsförbunden och hjälpa dem att definiera lön (total ersättning, inklusive andra löneförmåner, exempelvis "incitament"), lika lön för likvärdigt arbete och förklara behovet av öppenhet i lönesystem och lönegrader och att genomföra undersökningar om lika lön. Lyfta fram god praxis och framsteg som gjorts när det gäller jämställda löner. Integrera frågor om lönegapet mellan kvinnor och män i underlag till krav när UNI förhandlar och tecknar globala ramavtal. Ta med lönegapet i UNIs sektorers och regionernas arbete. 17 Världsekonomiska forumet (WEF) rapport om det globala lönegapet, World Economic Forum (WEF) Global Gender Gap Report, The National Gender Equity Report, South Africa,

19 Resolution No. 3: Lika lön för likvärdigt arbete och den könsbaserade löneklyftan På basis av rapporter från medlemsförbunden sammanställa regelbundna framstegsrapporter på sektoriell, regional och global nivå för att övervaka och utvärdera kampanjen för att eliminera lönegapet. Medlemsförbunden kommer att: Samla in transparent könsuppdelad lönestatistik från nationella myndigheter och arbetsgivare. Inkludera lönegapet under förhandlingarna med arbetsgivarna och pressa för en strategi för att avskaffa lönegapet. Driva kampanjer för obligatoriska undersökningar om lika lön från företag och statliga myndigheter. Fastställa ett kampanjdatum i varje land, i ett företag eller en sektor för att markera lönegapet. I ett land med ett lönegap på exempelvis 15 % skulle kvinnor endast få ut sin lön på den 56:e dagen under kalenderåret. Med andra ord skulle det innebära att de har missat lön under 56 dagar på grund av lönegapet eller alternativt uttryckt att kvinnor skulle sluta få lön den 309:e dagen under kalenderåret. Dessa dagar, antingen den 56:e eller den 309:e dagen kunde vara passande dagar för aktioner för att demonstrera vad lönegapet innebär i konkreta termer för kvinnornas inkomst med ett lönegap på 15 %. Alternativt kommer medlemsförbunden att stötta UNIs kampanjverksamheter den 17 oktober (se paragraf 15). Främja medvetenhet och debatt bland politiska företrädare; kräva lagstiftning för att införa sanktioner mot arbetsgivare som diskriminerar kvinnliga arbetstagare i fråga om lön, och ta itu med denna fråga i politiska kampanjer. Informera UNIs avdelning om lika möjligheter om god praxis och framsteg som gjorts när det gäller jämställda löner. Dela kampanjmaterial med UNI till förmån för alla medlemsförbund. Slutligen UNIs och medlemsförbundens organiseringsverksamheter kommer att bidra till vår kampanj. Vi måste organisera och utvidga kollektivavtalstäckningen i branscher och yrken där det finns lite täckning i dag för att se till att kvinnodominerade jobb drar nytta av vår kampanj för att utrota löneskillnaderna mellan könen. 18

20 Resolution No. 4: Våld mot kvinnor Resolution No. 4 Våld mot kvinnor Bakgrund Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive på arbetsplatser (arbetsplatsvåld) och har sociala, ekonomiska, hälsomässiga och humanitära konsekvenser. Våld i hemmet i synnerhet fortsätter att vara skrämmande vanligt och anses "normalt" i många samhällen 20. Våldsförövarna står ofta i närstående relation till offren. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Närmare 70 % av alla kvinnor kommer att uppleva våld under sina liv. 21 I den afrikanska regionen rapporterar 37 % av kvinnor i parrelation fysiskt eller sexuellt våld av en intim partner vid någon tidpunkt i deras liv 22 och 21 % av kvinnor i subsahariska Afrika och i centralafrikanska regionen har varit utsatta för sexuellt våld i icke-relation ofta på grund av omfattande konflikter inom regionen 23. Den internationella granskningen om våld mot kvinnor (IVAWS) visar att mellan % av kvinnorna i undersökta länder har upplevt våld av en man under sin livstid. Den vanligaste formen av våld är fysiskt våld av en partner i nära relation, inklusive misshandel, påtvingade samlag och andra former av övergrepp. Mellan % har upplevt partnervåld under sin livstid. 25 Bland kvinnor mellan 15 och 44 års ålder orsakar våldshandlingar mer död och funktionshinder än cancer, malaria, trafikolyckor och krig sammantaget Vad är våld mot kvinnor? FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor definierar våld mot kvinnor som: 20 Världshälsoorganisationens granskning i flera länder om kvinnors hälsa och våld mot kvinnor i hemmet Unifem "The Violence Against Women Prevalence Data: Undersökningar i olika länder 3 Världshälsoorganisationen. Globala och regionala uppskattningar av omfattningen av våld mot kvinnor och effekterna på hälsan i nära relation och sexuellt våld i en icke-nära relation sid Idem, sid IVAWS är en internationell jämförelseundersökning som specifikt utformats för att granska mäns våld mot kvinnor, särskilt våld i hemmet och sexuella övergrepp. IVAWS-projektet omfattade 30 länder inom alla kontinenter. IVAWS-projektet koordinerades av HEUNI med hjälp av Förenta nationernas byrå för narkotika och brottslighet (UNODC), UNICRI och Statistics Canada. 6 Världshälsoorganisationen 7 Unifem "The Violence Against Women Prevalence Data: Undersökningar i olika länder 19

21 Resolution No. 4: Våld mot kvinnor varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet." 27 Det finns många typer av våld mot kvinnor: Fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld förekommer i familjen eller hemmet (kallas familjevåld eller våld i hemmet), i samhället, på arbetsplatsen eller i utbildningsinstitutioner och på andra håll. Det kan också begås och överses av staten. Det kan omfatta: - Misshandel - Sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp - Sexuella trakasserier - Hot och mobbning på arbetsplatsen - Våld relaterade till exploatering - Barnmisshandel, sexuella övergrepp - Våldtäkt (i och utanför äktenskap) - Könsstympning och andra traditionella sedvänjor som är skadliga för kvinnor - Hemgiftsrelaterat våld - Handel med kvinnor och barn - Tvångsprostitution - Tvångssterilisering, påtvingade aborter, dödande av oönskade nyfödda flickebarn - Fysisk eller psykisk underkastelse - Dålig behandling - Förnedring - Tvång eller utpressning genom barnen - Mord FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor - syftar till att stärka och komplettera konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor, - bekräftar att våld mot kvinnor utgör en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter - erkänner att våld mot kvinnor är ett uttryck för traditionella ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män, vilket har lett till dominans över och diskriminering mot kvinnor och verkar hämmande för kvinnors fulla avancemang. - erkänner att våld mot kvinnor är en av de avgörande sociala mekanismerna genom vilka kvinnor tvingas in i en underordnad ställning i förhållande till män - identifierar vissa grupper av kvinnor som särskilt sårbara för våld bland annat: - kvinnor som tillhör minoritetsgrupper - homosexuella kvinnor - urfolkskvinnor - flyktingkvinnor - invandrarkvinnor - kvinnor som lever i landsbygdsområden eller avlägsna samhällen - utblottade kvinnor - flickebarn 8 Generalförsamlingens resolution 48/104 (20 dec 1993: 2) 20