FLÄCKEN OCH STORSÄNGEN

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "FLÄCKEN OCH STORSÄNGEN"

Emil Isaksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 FLÄCKEN OCH STORSÄNGEN Av Axel Andersson I']\et är länge sedan fäbodvallarna avfolkades och avfäa ~des. De grå, timrade stugorna gnags obevekligt sönder av tidens tand. Endast enstaka stugor har räddats, antingen genom att de flyttats till fornminnesområden, eller genom att de satts under vård och tillsyn för att bevaras i sitt gamla skick på den plats där de står. Men de flesta är redan illa åtgångna, och efter ytterligare något eller några årtionden kommer de att ligga som högar av multnat trä, medan skogen undan för undan tränger sig på för att återta den mark som omgett stugor och fähus. Samtidigt glesnar den generation av människor som upplevt och deltagit i fäbodliv. Och därmed försvinner mängder av gamla sedvänjor, arbetsord och namn på redskap och förhållanden i samband med fäbodlivet. De kommer att finnas kvar i uppteckningar och museikataloger men blir inga levande och praktiska hjälpmedel i arbete och samtal. I flera avseenden var nog livet på fäbodvallarna ganska lika i skilda delar av landet. Allt som gällde själva arbetet, kreaturens skötsel och vallning, hanteringen av mjölk, smör och ost var väl tämligen likartade sysslor. Namn på redskap och produkter har varit mera skiftande. Mjölk och smör kallas helt säkert lika över allt, likaså ost. Men andra produkter av mjölken har haft och har helt olika namn och benämningar i olika landskap, kanske också inom samma landskap. Ta bara några produkter vid ostberedning och messmörskokning. Det finns ganska många sådana att välja på och ännu flera namn på dem. När fäbodjäntan i södra Häl-

Men de flesta är redan illa åtgångna, och efter ytterligare något eller några årtionden kommer de att ligga som högar av multnat trä, medan skogen undan för undan tränger sig på för att återta den

2 singland kokade messmör och skummade av den vita ostmassa, som i början av kokningen flyter upp mot ytan, tog hon»ysting». Sedan denna fått ligga någon timme i ett»ostkläe» och blivit fastare, kunde den blandas med grädde och ätas med sked till smörgås. Eller den kunde läggas i ett ostkar och formas till en ost - ystingsost eller stekost, ty den stektes på alla sidorna i smör så att den fick en ljusbrun skorpa. När fäbodjäntan gjorde ost, vanlig ost, kunde hon ta en näve av den färska ostmassan och krama ur mesan och äta den som den var. Det var»kesmus». Dessa produkter var kända på alla fäbodvallar men kallades olika. Även fritidsvanor och sedvänjor torde ha växlat mera än själva arbetet. I södra Hälsingland, möjligen i hela landskapet, var det vanligt att på fäbodstugans golv lämna en fyrkantig fläck fri från mattor. Denna fyrkant kallades helt enkelt»fläcken» och var nästan obligatorisk i fäbodstugorna. En fäbodstuga bestod av två rum, det yttre»stugan» och det inre»ladan». Stugan var kök och dagligrum och finrum. Mitt på golvet var fläcken och i ena hörnet stod en väggfast stor säng -»storsängen». Ladan var matplats, sovrum, klädkammare och mycket annat. Där fanns vanligen inget innertak, vilket däremot fanns i stugan. Det var särskilda regler för fläcken och storsängen. Fläcken skulle»krusas» till varje söndag, helst vara krusad hela veckan. Krusningen var en dekoration som gjordes av revlummer (Lycopodium annotinum). Denna klipptes i centimeterlånga bitar som sedan lades ut till figurer på fläcken. Det kunde vara en slinga utmed kanterna eller halvbågar i varje hörn och en ring i mitten. Vanligen lades också blommor på de utlagda revlummervalkarna. Mest var det prästkragar, rödklöver och blåklockor som lades ut för att lysa upp i revlummerns gröna girlander. 51

Eller den kunde läggas i ett ostkar och formas till en ost - ystingsost eller stekost, ty den stektes på alla sidorna i smör så att den fick en ljusbrun skorpa.

3 Interiör från fäbodstuga i Arbrå, Hälsingland omkring Fläcken är här endast»krusad» med revlummer, som klippts i små bitar. Det var också vanligt att pryda lummergirlangen med blommor. l:jl ~

4 , Sista söndagen på fäbodsommaren skulle fläcken krusas med ljung. Det var väl ett slags högtidligt ackord inför uppbrottet från fäbodlivet, inte så litet fyllt av vemod. Ljungkvistar stacks in med skaftet under mattkanten och bildade då en yvig bård utmed alla fyra kanterna. Inga andra blommor då inte! Fläcken var fridlyst. Den fick inte»tussas». Den som gick över golvet och råkade tussa fläcken fick laga den efter sig. Och var det en främling blev det böter. Det kostade 50 öre att tussa fläcken. Många turister och andra besökare bötfälldes efter»brottet». De 50-öringar, som på detta sättet flöt in, var säkert välkomna extraförtjänster för fäbodjäntorna. Det hände nog också att främlingar tussade fläcken med låtsad överraskning bara för att få uppleva den ovanliga händelsen med böterna. Storsängen var mest en prydnad. Sällan låg någon i den. Men om det kom riktigt fint främmande, som man gjorde sig till för, så hände det att de fick ligga i storsängen. Den hade god plats för två. Det var den högsta hedersbevisning en främling kunde ges på fäbodvallen. Storsängen var bäddad med en väldig madrass, som naturligtvis var stoppad med råghalm. Täcket och lakanen var de finaste som familjen ägde, och ovanpå täcket lades vanligen ett dekorativt överkast. Ä ven kudden pryddes med något fint, en sidenduk eller liknande, ibland fäbodjäntans finaste söndagshuckle. Att bara vidröra storsängen kostade en krona. När främlingar kom till fäbodvallen och vid inträdet i stugan förundrade sig över de två dekorativa detaljerna i interiören, fick de vanligen veta allt de behövde om dessa ting och även gällande straffbestämmelser för åverkan. Men ofta hade de redan av någon annan i sällskapet från orten fått veta allt i förväg. 53

Den som gick över golvet och råkade tussa fläcken fick laga den efter sig. Och var det en främling blev det böter. Det kostade 50 öre att tussa fläcken.

5 54 Nu är det inte många människor kvar i Hälsingland som upplevt fläcken och storsängen som vardagliga verkligheter. Och den lilla skaran glesnar. Var nu denna sed begränsad till Hälsingland? Eller är den känd även iangermanland? Har det funnits något slags motsvarighet på de ångermanländska fäbodvallarna? Artikelförfattaren har hittills inte träffat någon ångermanlänning som känt till seden med fläck och storsäng. Men Angermanlands hembygdsförbund är säkert intresserat att få höra om något liknande är känt från det ångermanländska fäbodlivet.

Har det funnits något slags motsvarighet på de ångermanländska fäbodvallarna?

Relevanta dokument

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,