ITS- rådet N2010:06 ITS-rådets rapport 2012

Transkript

1 ITS- rådet N2010:06 ITS-rådets rapport 2012

2 Förord I juni 2010 tillsatte regeringen ett råd för intelligenta transportsystem, ITS-rådet, för att bättre ta tillvara möjligheterna att använda informations- och kommunikationsteknik (IT) i transportsystemet för att nå de transport- och näringspolitiska målen. ITS-rådets uppgift är att utveckla former för samarbete mellan myndigheter och näringsliv, ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra aktörers arbete med att genomföra handlingsplanen för ITS samt verka för ett ökat svenskt agerande i EU på ITS-området. ITS-rådet består av 21 ledamöter från akademin, näringslivet och myndigheter. Hans Rode, Trafikverket utsågs till ordförande. Inom Trafikverket inrättades samtidigt ett ITS-sekretariat som stöd för ITS-rådets arbete. Enligt sina direktiv ska ITS-rådet slutredovisa senast den 31 december I föreliggande rapport redovisas rådets arbete, rekommendationer och förslag. Rapporten har sammanställts av ITS sekretariatet och utarbetats av Marika Jenstav, Movea Trafikkonsult AB. Stockholm den 15 december 2012 Hans Rode ITS-rådets ordförande

3 Sammanfattning ITS (Intelligenta TransportSystem och tjänster) handlar om att använda informations- och kommunikationsteknik i transportsystemet. Som stöd för ett bredare införande av ITS i Sverige finns en trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan. Planen omfattar ett 40-tal åtgärder och kräver för att realiseras medverkan av flera aktörer såväl privata som offentliga. Planen har ett femårsperspektiv. ITS-rådet Regeringen tillsatte i juni 2010 ett ITS-råd för att bättre ta tillvara möjligheterna med att använda IT inom transportsystemet för att nå de transportpolitiska målen. ITS-rådet har tre huvuduppgifter: Utveckla former för samarbete mellan myndigheter och näringsliv Ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra aktörers arbete med att genomföra handlingsplanen för ITS Verka för ett ökat agerande i EU på ITS-området Inom Trafikverket har ett ITS-sekretariat etablerats med uppgift att stödja ITS-rådet. Ett utvecklat samarbete mellan myndigheter och näringsliv ITS-rådets uppdrag att utveckla former för ett effektivt samarbete mellan myndigheter och näringsliv syftar till att påskynda och stimulera införandet och användningen av nya tjänster i transportssystemet, där sådana uppfyller angelägna behov. Vidare är syftet att ta till vara det svenska näringslivets kompetens och utvecklingsförmåga, vilket i sin tur stärker Sveriges konkurrenskraft. Inte minst handlar det om att uppmuntra innovation och att snabba upp processen från forskning till införande. Uppdraget vilar med andra ord på såväl transport- som näringspolitiska grunder. Det är också viktigt att framhålla att avsikten är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt samarbete. Ett utvecklat samarbete med MoU Genom ett samarbete med Memorandum of Understanding (MoU) mellan myndighet och näringslivet ges möjligheter att etablera piloter som en del i en lärande process: Hur kan innehåll skapas i tjänster? Roller och ansvar? Möjliga affärsmodeller etc. ITS-rådet/ITS sekretariatet har tillsammans med Trafikverket tagit initiativ till MoU med Ericsson AB, Saab AB, Telia Sonera AB samt Kista Science City AB. Samarbetet ska kunna resultera i förslag som leder till piloter eller test/utvecklingsplats. Ökad användning av innovationsupphandling Under arbetet med att utveckla formerna för ett hållbart samarbete mellan myndigheter och näringsliv har ITS-rådet funnit att innovationsupphandling också kan vara ett lämpligt verktyg. ITSrådet anser att det är angeläget att regeringen tydliggör för sina myndigheter att de i högre utsträckning ska använda sig av innovativa upphandlingar. Myndigheter behöver också samarbeta Genomförandet av ITS handlingsplan bygger bl.a. på att flera myndigheter medverkar och tar ansvar för olika delar av planen. Mot den bakgrunden initierade ITS-rådet bildandet av Myndighetsforum under I detta ingår Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Swedavia, Post- och telestyrelsen, MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Lantmäteriet, SMHI, SOS Alarm och Stockholms stad. Inom ramen för detta har ansvaret för olika delar i handlingsplanen tydliggjorts. Vidare har konkreta former för samarbete mellan myndigheter inom ITS-området diskuterats. 1

4 Storstadsforum har också bildats på ITS-rådets initiativ. I detta ingår städerna Stockholm, Göteborg och Malmö samt Trafikverkets berörda regionala representanter och kollektivtrafikföretag. Samverkan sker kring konkreta frågor som aktiv trafikstyrning, trafikledning och trafikantinformation samt citylogistik. Storstadsforum konstaterar att det behövs en ökad finansiering för att förverkliga de förslag som är högt på agendan. Tillgängliga data en kritisk framgångfaktor ITS - rådet konstaterar att en viktig förutsättning för att nya tjänster inom transportsektorn ska komma till stånd snabbare är att det finns tillgängliga data. Statens myndigheter har sådan information och det är viktigt för näringslivet att denna blir mer tillgänglig med tydliga villkor. ITS Handlingsplan en god bit på väg Handlingsplanen omfattar 6 fokusområden: Fokusområde 1 Planering och innovationer i transportsystemet Fokusområde 2 Data och information Fokusområde 3 Fordon/farkoster, kommunikation och fysisk infrastruktur Fokusområde 4 Godstransporter Fokusområde 5 Persontransporter Fokusområde 6 Storstadsregioner Det är ITS-rådets uppfattning att arbetet med att realisera handlingsplanen, som startade hösten 2010, har kommit en bra bit på väg. Samtidigt är det så att rådet hade förväntat sig flera konkreta resultat av det nedlagda arbetet. Det är dock viktigt att komma ihåg att flera av planens åtgärder är av förutsättningskapande karaktär. Rådet vill också framföra att det fanns ett antal initiala problem innan arbetet kunde starta på riktigt och innan ITS-sekretariatet fanns på plats. Till del hade detta att göra med att Trafikverket precis bildats 2010 och höll på att finna sin organisation och sina former. En viktig anledning till att resultaten ännu så länge inte är så påtagliga i det svenska transportsystemet har att göra med att ITS-rådet inte haft egna ekonomiska och personella resurser i sådan omfattning att större projekt kunnat starta. Arbetet i ITS-rådet har utvecklats under de två åren och nu finns kunskap om de olika organisationernas verksamheter och möjligheter. Kontakter har etablerats mellan deltagande organisationer och rådet kan sägas haft en katalysatorroll. Detta är i sin tur en god grund för det fortsatta införandet av ITS handlingsplan. EU ett aktivt och samlat agerande i EU För att stödja svenska representanter i olika EU-grupper har positionspapper tagits fram för sju områden: Tillgängliggörande av transportrelaterad data oberoende av trafikslag ITS Gods Fordonsrelaterad ITS Attraktiva resetjänster Gemensamt betalsystem inom kollektivtrafiken och transportsektorn Trafikledning i Storstad alla trafikslag ITS och trafiksäkerhet Positionspappren innefattar en kort beskrivning av pågående arbete inom respektive område samt redovisar prioriteringar för framtiden. De senare handlar om olika aktiviteter i syfte att skynda på utvecklingen inom respektive område. 2

5 ITS-rådets samlade bedömning fortsatt kraftsamling behövs Utöver arbetet med att forma samverkansformer mellan olika aktörer samt att påskynda arbetet med att förverkliga ITS handlingsplan har ITS-rådet även låtit genomföra en studie med sikte på 2030 (ITS 2030). Den har handlat om att sätta in rådets arbete i relation till den aktuella utvecklingen inom den svenska och europeiska transportpolitiken och internationella trender inom området. I det låg att värdera om den svenska strategin och handlingsplanen ligger i fas med utvecklingen. Ett huvudsyfte med studien var att stämma av den nuvarande handlingsplanen mot IVA-projektet Transport ITS-rådet har vidare låtit göra en utvärdering av sitt arbete. Slutsatserna från denna tillsammans med studien ITS 2030 samt det arbete rådet genomfört i enlighet med sina direktiv, ligger till grund för de samlade bedömningarna och förslagen. Vidare har stort arbete lagts ner på att undanröja hinder. Nästa steg är få igång konkreta åtgärder/insatser, som ger de nyttor och lösningar på problem, som identifierats i ITS handlingsplan. Det är ITS-rådets bedömning att det fortsatt behövs kraftsamling inom ITS-området och en organisation med uppgift att driva och koordinera arbetet för att nå ett brett införande av ITS. ITSrådets rekommendation är därför att ITS-rådets mandat förlängs till (dvs den tid nuvarande handlingsplan avser) eller att uppgifterna omhändertas av annan myndighet/organisation. Det är vidare ITS-rådets bedömning att ett antal områden kräver fortsatta insatser. Rådet har också tagit ett antal initiativ, som kräver fortsatt stöd och engagemang. ITS-rådets förslag ITS-rådet har identifierat områden, som kräver fortsatt arbete för att ITS ska få ett större genomslag i det svenska transportsystemet. 1. ITS handlingsplan Handlingsplanen uppdateras och kompletteras. I studien ITS 2030 framkom att den nuvarande planen inte är tillfyllest vad gäller kapacitetshöjande åtgärder. Vidare behövs tydligare fokus på ITS-åtgärder för ett energieffektivt och klimatanpassat transportsystem. Det framkom också att trygghet och sårbarhet i transportsystemet är ett område, som behöver utvecklas. Sist men inte minst handlar det om att koppla samman ITS handlingsplan med förverkligandet av förslagen i Trafikverkets kapacitetsutredning. 2. Fortsatt utveckling av igångsatta samarbeten och initiativ - Memorandum of Understanding (MoU) - Myndighetsforum - Innovationstävlan - Storstadsforum - Forum för innovation inom transportsektorn 3. Storskaliga implementeringar i närtid inom fyra områden Vissa ITS-lösningar har sådana förutsättningar att individen/organisationen själv upplever den egna nyttan så påtaglig att man vill investera i denna. Men det finns också problem/behov som har mer av samhällsnytta i sig och därför är svåra att på kommersiella grunder implementera. För att påskynda införandet av ITS är det ITS-rådets bedömning att samhälleliga resurser behövs för att åstadkomma några storskaliga implementeringar i närtid: - Trafikslagövergripande information i storstadsregionerna Storstadsforum har i sitt arbete konstaterat att trafikantinformationen är undermålig i storstadsregionerna och att det behövs ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer. - Koordinerade informations-, biljett/avgifts- och betalsystem inom kollektivtrafiken 3

6 Ett hållbart transportsystem bygger på att flera än i dag använder sig av kollektiva färdmedel. Det ställer i sin tur krav på att kollektivtrafiksystemet är enkelt, pålitligt och överskådligt och att det kompletterar andra trafikslag. Det finns flera tekniska system för både visering och betalning i dag, men det behövs standards för att göra det enklare för resenärer. Här finns goda möjligheter att lära av andra branscher med liknande behov av snabba, säkra väl fungerande informationsoch betaltjänster. - Fordonsrelaterade tjänster/samverkande system i fordon som kan ge trafiksäkerhetsvinster samt öppna upp för mer utvecklade ITS tjänster Nya fordon har avancerade sensorer och system som skapar information som kan göra mer nytta om den kan spridas och annvändas av andra fordon och trafikanter. Genom samverkan mellan fordonsindustri, telekomindustri och myndigheter kan nya effektivare lösningar skapas som ger både samhällsnytta och affärsnytta. Sverige har en unik sammansättning av ledande aktörer inom området som kan realisera detta på ett effektivt sätt. Storskaliga pilotförsök är här viktiga för att utveckla samverkan, affärsmodeller och för att visa på nyttan av nya samverkande tillämpningar. - Fordonsrelaterade tjänster inom godstransportområdet, som kan ge miljö och effektivitetsvinster. Här handlar det om ett samordnat införande av prioriterade tjänster, som identifierats i Färdplan för ITS Gods, som ITS-rådet tagit fram. 4. EU - Utveckling och utökning av positionsdokumenten - Fortsatt implementering av EU ITS-direktiv och ITS Action plan 5. Affärsmodeller Fortsatt arbete med framtagande och användning av affärsmodeller, där LOU beaktas och som hanterar såväl samhällsnytta som den kommersiella nyttan. 6. Transportportal Utveckling av en transportportal som blir en del av den nationella portalen, som regeringen beslutat om. 7. Innovationsupphandling/tävling Det behövs ytterligare praktiska erfarenheter av innovationsupphandling och förkommersiell upphandling. 8. Organisation Av den utvärdering som genomförts framgår tydligt att en sammanhållande organisation med mandat behövs. Utifrån de erfarenheter som nu finns är det också lämpligt att se över vilka aktörer, som bör ingå i organisationen. I utvärderingen framkommer också starka krav på ökade resurser. Mot denna bakgrund förslår ITS-rådet - att ITS-rådets uppdrag förtydligas - att ITS-rådets sammansättning ses över - att ITS-sekretariatet förstärks ekonomiskt och personellt genom att knyta resurser från andra myndigheter och näringslivet under genomförandefasen 9. Resurser ITS-rådet tillförs ekonomiska och personella resurser för att genomföra de föreslagna storskaliga implementeringarna. Medfinansiering ska prövas. 4

7 Innehåll Sammanfattning Ett snabbare införande av ITS - Intelligenta transportsystem och tjänster Den trafikslagsövergripande ITS Strategin och handlingsplanen Planens genomförande kräver samarbete och samordning ITS-rådet ITS-sekretariatet Viktiga förutsättningar Ett utvecklat samarbete mellan myndigheter och näringsliv Hinder för ett närmare samarbete Ett utvecklat samarbete med MoU Att öka innovationsgraden Flera myndigheter bör använda sig av innovationsupphandling Samarbete mellan ITS-rådet och Forum för innovation inom transportsektorn Storskaliga implementeringar i närtid Samarbete mellan de offentliga aktörerna Myndighetsforum Storstadsforum Tillgängliga data en grundförutsättning Gott om data men tillgängliga och användbara? Hinder för vidareutnyttjande av offentliga data Data för vidareutnyttjande Åtgärder för ökad tillgänglighet Sammanfattande slutsatser det fortsatta arbetet Att synliggöra ITS Arenor för att testa och demonstrera Testsites of Sweden Förkommersiell upphandling i form av en innovationstävlan Handlingsplanen lägesrapport Prioriterade åtgärder Svenskt forum för ITS gods Betalsystem inom transportsektorn Etablerandet av ett nationellt vägavgiftssystem Fokusområdena Planering av och innovationer i transportsystemet

8 6.2.2 Data och information Fordon/farkoster, kommunikation och fysisk infrastruktur Godstransporter Persontransporter Storstadsregioner Erfarenheter och slutsatser Ett aktivt och samlat svenskt agerande i EU Gemensam marknadsföring av svensk ITS-kompetens ITS efter handlingsplanen ITS EU - ITS Action Plan fortsatt införande Utvärdering av ITS-rådets arbete Resultat och måluppfyllelse Organisation och arbetssätt Vägen framåt ITS-rådets samlade bedömning och förslag Resultat och nytta Behovet av fortsatta insatser Rådets rekommendation och förslag Bilaga 1 ITS-rådets direktiv Bilaga 2 ITS-rådets ledamöter Bilaga 3 Referenser Bilaga 4 Statusredovisning av ITS Handlingsplanen

9 1 Ett snabbare införande av ITS - Intelligenta transportsystem och tjänster Med ITS (Intelligenta transportsystem och tjänster) menas att informations- och kommunikationsteknik används inom transportområdet. I dag innefattas i begreppet alla trafikslag och samtliga delar av transportsystemet - fordon, infrastruktur och användare. Området rymmer många olika verktyg som trafikledning, miljöstyrning, trafikantinformation, trafiksäkerhetshöjande stöd i fordon m.m. som ger effektivitet och ökad trygghet för dem som utnyttjar transportsystemet. ITS har alltsedan 1980-talet varit på agendan såväl inom EU som i Sverige. Till en början stöttades forskningsprojekt och fokus var på bilar och vägtransporter. Under årens lopp har det skett en snabb teknikutveckling och många projekt har genomförts. Det visar sig att goda effekter kan nås vad gäller miljö, trafiksäkerhet och effektivare kapacitetsutnyttjande. En hel del har också införts men inte alls i den omfattning som EU-kommissionen förväntat sig. Det finns flera orsaker till detta. Det handlar bl. a. om standardisering och svårigheter att åstadkomma interoperabilitet. Till saken hör också att det är flera aktörer inblandade som behöver samarbeta för att ett införande ska kunna ske. Mot den bakgrunden tog EU-kommissionen fram en Handlingsplan för ITS innefattande 25 åtgärder med fokus på vägtrafik. För att skynda på införandet har 6 av dessa blivit direktiv i juli , vilket innebär att medlemsländerna måste förhålla sig till dessa. Från EU-kommissionen vill man se ett samordnat införande i medlemsländerna och att detta sker i snabbare takt än hittills. Det är bl.a. i den här belysningen som ITS-rådets verksamhet ska ses. Regering gav i september 2009 Vägverket i uppdrag att efter samarbete med berörda myndigheter, näringsliv och organisationer ta fram en strategi och handlingsplan för användning av ITS i transportsystemet. I direktivet till Vägverket påtalas att ITS potential inte utnyttjas till fullo i det svenska transportsystemet. Vidare betonas att det är viktigt att betrakta transportsystemet som en helhet och inte varje trafikslag för sig. Användare och nytta är andra viktiga utgångspunkter för bredare introduktion av ITS. Regeringen uppmanade också Vägverket att ta vara på de goda erfarenheter, man fick i samband med att Sverige var värd för ITS Världskongress Den svenska kongressorganisationen bestod av representanter för näringslivet, myndigheter och akademin. Härigenom lades grunden för ett fortsatt gott samarbete mellan dessa. I mars 2010 presenterade Vägverket Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 3. Arbetet med att ta fram strategin och handlinsplanen gjordes under namnet ITSutredningen. Ett av utredningens förslag var att ett ITS-råd skulle inrättas för att stödja genomförandet av handlingsplanen. 1.1 Den trafikslagsövergripande ITS Strategin och handlingsplanen ITS-utredningen tog sin utgångspunkt för handlingsplanen genom ett övergripande mål och sex strategier, som ska vara ledstjärnor för föreslagna åtgärder: Mål: Ökad användning och snabbare införande av ITS ska o bidra till att utveckla ett hållbart, tryggt och säkert transportsystem o ge nytta för individ, företag och samhälle o underlätta trafikslagsövergripande resor och transporter från dörr till dörr o stärka svensk industris konkurrenskraft och bidra till nya arbetstillfällen 1 Europeiska kommissionen (2008) Meddelande: Handlingsplan för utbyggnaden av intelligenta transportsystem i Europa. KM (2008) European Parliament and Council Directive 2010/40/EU 3 Trafikverket, Publikation 2010:16 7

10 Strategier: Utgå från användarnas behov och ha respekt för den personliga integriteten Stimulera klimat- och miljösmarta lösningar och fokusera på robusta tjänster och produkter Samarbeta mellan offentliga och privata aktörer med tydliga roller och ansvar Dra nytta av befintliga infrastrukturer och lösningar nationellt och internationellt. Använda pilotprojekt, fältförsök och innovativa upphandlingar som steg i implementering Ta initiativ inom EU och i standardiseringsarbete Förslagen till åtgärder har samlats under sex fokusområden och för varje sådant har mål och strategier pekats ut.: Fokusområde 1 - Planering av och innovation i transportsystemet Fokusområde 2 - Data och information Fokusområde 3 - Fordon/farkoster, kommunikation och fysisk infrastruktur Fokusområde 4 - Godstransporter Fokusområde 5 - Persontransporter Fokusområde 6 - Storstadsregioner De två första områdena innefattar åtgärder, som lägger grunden för ITS och för utveckling av tjänster i områdena 4 6. Område 3 innefattar både förutsättningsskapande åtgärder och även några förslag på tjänster. Sammanlagt handlar det om ett 40-tal åtgärder, som beskrivs kortfattat. Vidare utpekas ansvariga samt genomförandetid. 1.2 Planens genomförande kräver samarbete och samordning ITS-utredningen konstaterade att samarbete är en kritisk framgångsfaktor för ökat och snabbare införande av ITS-lösningar i transportsystemet. Det handlar om samarbete i många former och inte minst om ökat samarbete mellan olika branscher/företag och de offentliga aktörerna inom ITSområdet. Det finns inte en modell för detta, utan samarbetet måste formas från fall till fall. Generellt kan dock sägas att det ligger på det offentliga att sätta ramar och spelregler för marknaden samt att stimulera innovation. Generellt gäller också att samhället inte går in med stöd, där marknaden fungerar på ett bra sätt utan offentlig medverkan. I de fall marknaden inte fungerar och det finns ett tydligt samhällsintresse kan det offentliga gå in med olika former av regleringar, incitament eller andra styrmedel. Sist men inte minst konstaterar utredningen att det också krävs samordnade insatser samt att det bör finnas en organisation med uttalat ansvar att verka för att ITS strategin och handlingsplanen blir till verklighet ITS-rådet Den 10 juni 2010 beslutade regeringen att inrätta ett ITS-råd 4 för att bättre ta tillvara möjligheterna med att använda IT inom transportsystemet för att nå de transportpolitiska målen. Huvuduppgiften är att påskynda införandet av trafikslagsövergripande ITS-lösningar. Utöver de transportpolitiska målen konstateras att ITS-lösningar också bidrar till att uppfylla de näringspolitiska målen. ITS-rådets ska: Utveckla former för samarbete mellan myndigheter och näringsliv Ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra aktörers arbete med att genomföra handlingsplanen för ITS Verka för ett ökat svensk agerande i EU på ITS-området 4 Kommittédirektiv: Inrättande av ett ITS-råd. Dir 2010:67 8

11 Rådet består av 21 ledamöter som utsetts av Regeringen (personer och organisationer återfinns i Bilaga 1). ITS-rådets mandat sträcker sig till och med december ITS-sekretariatet ITS-utredningen föreslog också att ett ITS-sekretariat skulle etableras inom Trafikverket för att organisera, administrera och samordna arbetet med den nationella ITS-strategin och samordning och stöd vid genomförandet av ITS- direktivet 5 (EU). Sekretariatet föreslogs också vara ett stöd för ITSrådet. Ett ITS-sekretariat inrättades inom Trafikverket 2010 med uppgift att framför allt stödja rådets löpande arbete samt att följa upp och dokumentera genomförandet av åtgärder. I Trafikverkets Regleringsbrev 2010 anges att verket har ett samordningsansvar för genomförandet och uppföljningen av arbetet enligt strategin och handlingsplanen. 1.3 Viktiga förutsättningar ITS-rådets uppdrag går ut på att skapa förutsättningar för och driva på införandet av ITS i det svenska transportsystemet. Generellt sett gäller att införande av ITS bygger på att det finns samarbete mellan aktörer under lämpliga former. Detta bygger i sin tur på att det finns tydliga regelverk och definierade ansvar och roller. En ytterligare viktig byggsten är tillgängliga data, som är en förutsättning för att introducera många ITS-lösningar. För att snabba på införandet kan det vara värdefullt att använda sig av piloter, test, demonstrationer. Genom sådana kan kunskap fås om hur nya tjänster/system/produkter fungerar samtidigt som nyheten visas upp och väcka intresse såväl nationellt som internationellt. Förstudier kan också vara ett sätt för att få igång genomförandeprocesser. I förstudier kan förutsättningar, kartläggningar m.m. redovisas, vilka i sin tur kan utgöra en grund för att utveckla och införa nya tjänster/system/produkter. Mot den här bakgrunden har det varit naturligt för ITS-rådet att fokusera på dessa grundkomponenter. Rådets primära uppgift har inte varit att genomföra ITS handlingsplan, men väl att skapa förutsättningar för att den ska kunna realiseras samt att vara pådrivande. I rapporten 5 Directive 2010/40/EU 9

12 redovisas därför mera utförligt det arbete som är av generell och förutsättningsskapande karaktär, medan de olika åtgärderna i planen redovisas mera övergripande samt i bilaga. 2 Ett utvecklat samarbete mellan myndigheter och näringsliv ITS-rådet i sig utgör en viktig samarbetsarena genom sin sammansättning med ledamöter från både privat och offentlig sektor. Rådet besitter därmed viktiga kunskaper och insikter om behovet av samarbete samt erfarenheter och synpunkter kring hur samarbete kan bedrivas. Vidare har rådet en viktig roll för att förankra förslag. ITS-rådets uppdrag att utveckla former för ett effektivt samarbete mellan myndigheter och näringsliv syftar till att påskynda och stimulera införandet och användningen av nya tjänster i transportsystemet, där sådana uppfyller angelägna behov. Vidare är syftet att ta till vara det svenska näringslivets kompetens och utvecklingsförmåga, vilket i sin tur stärker Sveriges konkurrenskraft. Inte minst handlar det om att uppmuntra innovation och att snabba upp processen från forskning till införande. Uppdraget vilar med andra ord på såväl transport- som näringspolitiska grunder. Det är också viktigt att framhålla att avsikten är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt samarbete. Ett gott och effektivt samarbete bygger på att det finns tydliga roller och ansvar. ITS-rådets arbete har därför initialt handlat om att dels tydliggöra de olika aktörernas roller och dels om att identifiera vilka problem som hindrar ett närmare samarbete. I det här avsnittet behandlas bl.a. myndigheternas roll som beställare av tjänster/produkter från näringslivet. Utgångspunkt för samarbetet har därmed varit att de offentliga organisationerna äger problemen och definierar behov. Det privata näringslivet är problemlösare och tar fram förslag för att lösa de offentliga organisationernas behov. I de fall det finns så att säga färdiga produkter på hyllan, är det ganska tydligt vilka roller var och en har i en affär och det finns tydliga spelregler i form av upphandlingspolicies o.d. Allt som oftast handlar det dock inte bara om att köpa det som finns utan det ingår även utveckling, vilket vanligen är en komponent då ny teknik och förändrad organisation är inblandad. För teknikutvecklingsprojekt och innovation är regelverket inte lika entydigt. 2.1 Hinder för ett närmare samarbete Några statliga utredningar har under senare tid behandlat den offentliga upphandlingen. En av dessa avsåg innovationsupphandling 6. I denna framförs bl. a. att det som i dag kallas innovationsupphandling i stort motsvarar det som tidigare kallades teknikupphandling. Det är dock viktigt att påpeka att innovation är ett vidare begrepp, som också innefattar organisation och ledning. Utredningen konstaterar att teknikupphandlingar har minskat i omfattning under 1980 och 90-talen. Nedgången förklaras av fyra faktorer: Omvandlingen av den offentliga sektorn Upphandlingslagstiftningen, som infördes i samband med Sveriges inträde i EU Risken för konflikter med statsstödsreglerna Minskade ekonomiska resurser till olika myndigheter parat med en ökad institutionell riskaversion inom främst den statliga sektorn. ITS-rådet har analyserat vad som kan hindra och/eller försvåra ett närmare samarbete. Rådet konstaterar att de legala förutsättningarna som upphandlingsregler, immateriella rättigheter, jäv och konkurrensfrågor är viktiga för att nå en framgångsrik implementeringsmodell. Rådet delar också de slutsatser som Innovationsupphandlingsutredningen dragit om anledningar till det minskade antalet 6 SOU 2010:56 Innovationsupphandling 10

13 innovations/teknikupphandlingar. Till bilden hör också att den befintliga lagstiftningen ger möjligheter till innovationsupphandlingar genom ett undantag från LOU/LUF 7, det s.k. FoUundantaget, liksom möjligheter att inom ramen för LOU/LUF upphandla innovationer genom innovationsvänlig upphandling, men det finns okunskap och problem kring sådana. Det handlar också om försiktighet och risktagande. Tillsammans med några företag samt VINNOVA har ITS-rådet gått igenom upphandlingsregler, rättigheter, jäv och konkurrensförhållanden. Under denna process har en modell med MoU Memorandum of Understanding visat sig kunna vara ett användbart verktyg, då det gäller att utveckla formerna för pilot- och försöksverksamhet samt för upphandling i konkurrens. Ett problem i transportsektorn som också i högsta grad gäller för ITS, är att förmågan att ta tillvara innovationer är låg. Det kommer i forskning och utveckling fram många goda idéer och förslag, som inte realiseras. Till bilden hör också att det handlar om att förkorta tiden från forskning till införande, som nedanstående bild illustrerar. ITS-rådet anser därför att instrumentet innovationsupphandling bör användas i ökad utsträckning. 2.2 Ett utvecklat samarbete med MoU För att främja arbetet mellan näringsliv och myndigheter har rådets arbete således inriktats på att bland annat utveckla relationerna med hjälp av MoU. Dessa ger möjligheter för näringslivet att utveckla piloter eller paket av tjänster/produkter. ITS-rådets arbete med MoU illustreras i nedanstående bild. 7 LOU Lagen om offentlig upphandling, LUF (Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster) 11

14 Genom denna process har gränssnitten i förädlingskedjan mellan FoI (Forskning och Innovation), demonstration, pilot och storskaligt införande analyserats. Motiven för samarbetet är från ITS-rådets och Trafikverket sida att påskynda införandet av tjänster med potential att bli genomförda före 2015 och med tydlig koppling till ITS-handlingsplanen. Projekt och samarbeten har fokus på att stödja kortsiktigt införande, men de lösningar, som tas fram ska vara långsiktigt hållbara. Avsikten är därvid att etablera piloter som en del i en lärande process: Hur skapas innehåll i tjänsterna? Roller och ansvar? Möjliga affärsmodeller? Etc. Trafikverket har tecknat MoU med Ericsson AB, Saab AB, TeliaSonera AB samt Kista Science City AB. Valet av företag utgick från ett antal kriterier. En utgångspunkt för Trafikverket är de strategiska utmaningar 8 som verket identifierat och som kräver lösningar. Det har i ett första skede handlat om ett begränsat antal företag, som kompletterar varandra. Vidare ska det vara företag med stor verksamhet i Sverige. Samarbetet ska gynna industrin vid export genom att kunna vara referensobjekt. Det ska också ha en potential och ge underlag för storskaligt införande. Samarbetet ska kunna resultera i förslag som leder till piloter eller test/utvecklingsplats som tydliggjorts i ITSutredningen eller på annat sätt prioriterats. I avtalen anges de områden som ska utvecklas tillsammans mellan Trafikverket och företagen. Vidare framgår rollfördelning och ansvar. De pilotprojekt som är en del i dessa MoU upphandlas enligt forskningsundantaget i LOU (Lagen om Offentlig Upphandling) respektive LUF (Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster) - se vidare i nästa avsnitt. Avtalen är föremål för revidering. Från samtliga parter önskas fortsatt samarbete. Ambitionen är att MoU ska ha tydliga mål och syfta till genomförande. Inriktningen är fortsatt de sex strategiska utmaningar, som Trafikverket arbetar med. 8 I Trafikverkets verksamhetsplan (TDOK 2010:277 TRV 2101/811256A) redovisas sex strategiska utmaningar: - Ett energieffektivt transportsystem, - Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna, - Effektiva transportkedjor för näringslivet, - Robust och tillförlitligt infrastruktur, - Mer nytta för pengarna samt Trafikverket en modern myndighet. 12

15 2.3 Att öka innovationsgraden I Transportforskningsutredningens 9 betänkande görs en bred genomgång av var och av vem transportforskning bedrivs och finansieras. Utredningen konstaterar att det finns många aktörer, mycket kompetens men för lite innovation och implementering. I andra sammanhang har också påpekats att behovet av att öka innovationsgraden i Sverige är stort. LOU, ger möjligheter att upphandla även innovationer och det finns möjligheter med s.k. förkommersiell upphandling, som beskrivs i Innovationsupphandlingsutredningen och som också förespråkas av EU. ITS-rådets genomgång visar dock att det finns ett behov av förtydliganden i LOU avseende immateriella rättigheter, patent och ägande/dispositioner. Myndigheter bör se till att all upphandling genomförs så att nya innovativa lösningar inte utestängs eller missgynnas i sedvanliga upphandlingar enligt LOU/LUF, s.k. innovationsvänliga upphandlingar. Myndigheter kan även göra innovationsupphandlingar och det handlar då om upphandlingar med stöd av FoU-undantaget i LOU. Undantaget innebär att LOU/LUF inte är tillämplig för upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster om resultatet tillkommer även annan än den upphandlande myndigheten eller tjänsten betalas även av annan än den upphandlande enheten. Det är viktigt att framhålla att myndigheten även om upphandling sker med stöd av FoU-undantaget i LUO/LUF ska de grundläggande EU-rättsliga principerna beaktas. Dessa är Likabehandlingsprincipen, Principen om icke-diskriminering p.g.a. nationalitet, Proportionalitetsprincipen, Principen om transparens och Principen om ömsesidigt erkännande. Innovationsupphandling innefattar följande steg: 1. Definiering av behov 2. Överenskommelse med lämpligt företag som bedöms kunna ta fram lösningar på de av myndigheten definierade behoven 3. Upphandlingen sker i flera faser; a. Fas ett förstudie b. Fas två - prototyp c. Fas tre testserie 4. Utvärdering sker löpande under samtliga faser För det fall myndigheten efterföljande önskar handla upp innovationen ska det ske på sedvanligt sätt i enlighet med LOU/LUF. Även förkommersiell upphandling kan ske med stöd av FoU-undantaget i LOU. I detta fall kan följande steg ingå: 1. Definiering av behov upprättande av förfrågningsunderlag 2. Annonsering 3. Leverantörer ansöker om att få delta i upphandlingen leverantörernas ansökningar innehåller produktidéer som kan lösa myndighetens behov 4. Kontrakt tilldelas flera leverantörer och antalet leverantörer gallras ut inför varje ny fas varvid även nytt kontrakt tecknas med de leverantörer som går vidare 5. Upphandlingen sker i flera faser (ersättning kan utgå i de olika faserna), t ex: a. Fas ett förstudie b. Fas två prototyp c. Fas tre testserie 6. Efter att testserien är klar och redovisad för myndigheten är den förkommersiella upphandlingen avslutad. 9 SOU 2010:74 Mera innovation ur transportforskningen 13

16 Om myndigheten efter den förkommersiella upphandlingen önskar handla upp innovationen ska det ske på sedvanligt sätt enligt LOU. Det finns dock ett antal kniviga frågor att ta ställning till vid upphandling av FoU: Hur fördelas de immateriella rättigheterna mellan beställaren och innovatören? Och vad är dessa värda? Hur kan man göra för att inte komma i konflikt med statsstödsreglerna? Hur hanteras immateriella rättigheter, kostnader och vinster? Hur kan jävssituationer undvikas, när innovationen i ett senare led upphandlas med stöd av LOU/LUF? Vad gäller jäv vid upphandling efter avslutat forskningsprojekt har NOU, Nämnden för offentlig upphandling, i ett remissvar till Svenska Kraftnät (2006) uttalat följande: Avslutningsvis påpekade NOU att ett forskningssamarbete mellan en myndighet och en leverantör normalt inte skall behöva medföra att någon jävssituation vid framtida upphandlingar uppkommer. En upphandlande enhet skall dock vid en upphandling följa principerna om likabehandling och transparens för att minimera risken för att den som deltagit i forskningssamarbetet får några otillbörliga fördelar. Sammanfattningsvis torde det finnas utrymme inom lagstiftningen till ett ganska brett samarbete mellan myndigheter och privat företagsamhet när det gäller forsknings- och utvecklingstjänster. Det är också förfrågningsunderlaget som myndigheten upprättar som styr vilka leverantörer och på så sätt även vilka varor/tjänster som får delta i upphandlingen. En leverantör, som deltagit i förberedande forskning utan att ha påverkat förfrågningsunderlagets utformning, får inte uteslutas från deltagandet i upphandlingen. En upphandlande myndighet, som vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att inte ge en eller flera leverantörer otillbörliga fördelar, ska låta dessa leverantörer delta. Under alla förhållanden skulle det vara diskriminerande att utesluta en leverantör på den grunden att leverantören deltagit i förstudien, om han inte kunna påverka villkoren för kontraktets tilldelning. En bedömning i det enskilda fallet måste alltid göras. EG-domstolen har också fastslagit att en myndighet inte kan utesluta en leverantör om erfarenheterna från den förberedande aktiviteten inte leder till snedvridning av konkurrensen. Ett framgångsrikt koncept som testats av Post- och telestyrelsen är att använda innovationstävling (utgår från förordning EG 1998:2006 om stöd av mindre betydelse ) som ett sätt till att höja innovationsgraden. ITS-rådet har också anammat denna möjlighet och initierat en innovationstävlan (se avsnitt5.1.2). Genom denna kan också i praktiken testas vad som är möjligt avseende immateriella rättigheter, patent samt ägande/dispositionsrätter Flera myndigheter bör använda sig av innovationsupphandling Under arbetet med att utveckla formerna för ett hållbart samarbete mellan myndigheter och näringsliv har ITS-rådet funnit att innovationsupphandling, kan vara ett lämpligt verktyg. I innovativ upphandling, där det offentliga i funktionella termer beskriver vad man vill få hanterat, lämnas ett större utrymme för näringslivet att komma med lösningar. Ett tydliggörande från regeringens sida till sina myndigheter att viss andel av upphandlingarna skall vara innovativa kan påskynda processen att i ökad omfattning få in nya lösningar samt ett utvecklingsarbete mellan det offentliga och näringslivet. Mot den bakgrunden beslutade ITS-rådet på sitt möte 16 februari 2011 att tillskriva regeringen med förslag att regeringen bör uppdra åt myndigheter att genomföra en viss andel av sina upphandlingar 14

17 som innovativa upphandlingar. I brevet anför rådet att en viktig förutsättning för att utveckla nya tjänster/lösningar i avsikt att hantera de problem/behov som finns är att innovativa förslag kommer fram. Med synsättet att det offentliga står för problem- och behovsbeskrivningar och använder innovativ upphandling ökar förutsättningarna för att nya lösningar kommer fram och att såväl transport- som näringspolitiska mål nås och att miljönytta uppstår Samarbete mellan ITS-rådet och Forum för innovation inom transportsektorn Ett förslag i transportforskningsutredningen var att ett Forum för innovation inom transportsektorn borde bildas. Motsvarande förslag har också framförts i IVA-projektet Transport Forum för innovation inom transportsektorn 11 bildades Inom detta samlas myndigheter, företag och akademin, som vill vara med och skapa ett starkt svenskt innovationsklimat inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att utforma gemensamma strategier, initiera projekt och andra utvecklingsinsatser samt främja dialog och kunskapsutbyte. ITS-rådet och Forum för innovation inom transportsektorn har likartade uppgifter. Skillnaden är olika tidshorisonter och huvudmän samt att ITS-rådet har fokus på ICT (Informations- och telekommunikation), medan Forum har en bredare och mera strategisk, långsiktig inriktning. ITS-rådet och Forum för innovation inom transportsektorn har tecknat en överenskommelse om att samverka för att dels påskynda processen med effektivisering transportsektorn, dels dra nytta av de lärdomar som görs inom respektive organisation. Exempel på samverkansområden är: Tillgänglighet till data/information Innovationsupphandlingar/tävlingar Affärsmodeller Påverkan inom EU Nyttobeskrivningar Storskaliga försök ITS-rådet och Forum för innovation inom transportsektorn kommer att föra en kontinuerlig dialog om strategiska frågor, som är ITS-relaterade samt att informera varandra om pågående aktiviteter och initiativ med syfte att etablera konkret samverkan. 2.4 Storskaliga implementeringar i närtid ITS-rådets bedömning är att det finns goda förutsättningar att expandera samverkan mellan det offentliga och näringslivet. Det skulle innebära både en snabbare måluppfyllelse avseende de transportpolitiska målen samtidigt som det ger förutsättningar att nå viktiga näringspolitiska mål. Rådets bedömning är vidare att det inte räcker med att forska och utveckla till pilotfasen utan det krävs medel för att ta sig över det som kallas death valley 12 dvs. glappet mellan det förslag som finns och en storskalig implementering. Först då sådan skett uppstår nyttan för individ och samhälle. Företagens utveckling och innovationskraft har därmed också tagits till vara. 10 IVA: Transportsystem för hållbar utveckling och konkurrenskraft. Slutrapport från projektet Transport A slang phrase used in venture capital to refer to the period of time from when a startup firm receives an initial capital contribution to when it begins generating revenues. During the death valley curve, additional financing is usually scarce, leaving the firm vulnerable to cash flow requirements. 15

18 Vissa ITS lösningar har sådana förutsättningar att individen/organisationen själv upplever den egna nyttan så påtaglig att denne vill investera i denna. Men det finns också problem/behov som har mer av samhällsnytta i sig och därför är svåra att på kommersiella grunder snabbt kunna implementera. För att påskynda processen och implementeringen är det rådets bedömning att samhälleliga resurser behövs för att åstadkomma den nödvändiga storskaliga implementeringen i närtid. Detta har framförts i skrivelse till regeringen efter ITS rådets möte i maj Rådet har pekat ut några områden, som lämpar sig för storskaliga projekt. Dessa utgår från behovet av att utveckla det svenska transportsystemet mot en mera hållbar riktning, vilket också är en av ledstjärnorna i Kapacitetsutredningen 13. Insatser av många slag behövs och inte minst i de expanderande storstadsområdena. För att klara utmaningarna krävs nytt och strategiskt tänkande kring hur trafiksystemet/transportsystemet ska kunna bli mera flexibelt och mera tillgängligt, hur samverkan kan ökas och hur incitament kan skapas för att de som utnyttjar transportsystemet ska kunna göra smarta val. På kort sikt handlar det till stor del om att använda befintlig infrastruktur på ett effektivare sätt och utnyttja de möjligheter som ny teknik och nya tjänster ger och som underlättar resor och transporter såväl inom varje trafikslag för sig som i de fall olika färdmedel behöver kopplas samman. Det är i det här sammanhanget ITS har kraftfulla verktyg att bidra med. Med informations- och kommunikationsteknik kan effektivare och miljöanpassad trafikstyrning åstadkommas, efterfrågade informationstjänster i realtid skapas liksom nya trafiksäkerhetslösningar m.m. Men för att få effekter på miljö, säkerhet, färdmedelsval och framkomlighet krävs större och samordnade insatser med fleras medverkan. Det är viktigt att införandet får en sådan omfattning att det i sin tur får igång flera införandeprocesser tröskeleffekt. För de områden, som ITS-rådet lyft fram, finns också ITSlösningar, som är tekniskt mogna och som kan införas relativt snabbt. 1. Utbyggd trafikslagsövergripande trafikantinformation som baseras på resenärens/ transportörens behov i första hand i storstadsområdena - Storstadssatsningar. Trafiksituationen blir alltmer ansträngd i storstadsområdena. Transportsystemen är i dessa ytterst sårbara små incidenter får ofta stora konsekvenser för många trafikantgrupper. Flera studier har visat att en relevant information om trafikhändelser har goda effekter på såväl 13 Trafikverket, Publikation 2012:100: Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år

19 framkomlighet och miljö som på upplevd trygghet. Storstadsforum (se avsnitt3.2) har i sitt arbete konstaterat att trafikantinformationen är undermålig i storstadsregionerna och att det behövs ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer. En utvecklad och trafikslagsövergripande trafikantinformation har också en naturlig koppling till en väl fungerande vägtrafikledning med ett utvecklat samarbete med övriga trafikledningscentraler (t.ex. tunnelbana, pendeltåg). 2. Fordonsrelaterade tjänster/samverkande system i fordon som kan ge trafiksäkerhetsvinster samt öppna upp för mer utvecklade ITS tjänster. Stora forskningssatsningar har gjorts under många år. Nu finns flera lösningar framme, som kan införas inom kort tid. Svensk fordonsindustri har också spelat en viktig roll i europeiska projekt och ligger i framkant av utvecklingen. Sverige har drivit ett mycket framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete under många år, känt under namnet 0-visionen. Denna inbegriper såväl analysmetoder som åtgärder. Antalet döda och svårt skadade har minskat påtagligt. Nu är nya mål uppsatta som innebär en halvering av antalet döda i vägtrafiken fram till Ett viktigt steg i detta är att använda olika fordonsrelaterade ITS-tjänster storskaligt, som t.ex. pay as you drive och olika former av förarstöd. Nya fordon har avancerade sensorer och system som skapar information som kan göra mer nytta om den kan spridas och användas av andra fordon och trafikanter. Genom samverkan mellan fordonsindustri, telekomindustri och myndigheter kan nya effektivare lösningar skapas som ger både samhällsnytta och affärsnytta. Sverige har en unik sammansättning av ledande aktörer inom området som kan realisera detta på ett effektivt sätt. Storskaliga pilotförsök är här viktiga för att utveckla samverkan, affärsmodeller och för att visa på nyttan av nya samverkande tillämpningar. 3. Lösningar för kollektivtrafiken som ger information om resan, hur man beställer samt enkel betalning. Betallösning som kan används inom fler områden. Ett hållbart transportsystem bygger på att flera än i dag använder sig av kollektiva färdmedel. Det ställer i sin tur krav på att kollektivtrafiksystemet är enkelt, pålitligt och överskådligt och att det kompletterar andra trafikslag. Det finns flera tekniska system för både visering och betalning i dag, men det behövs standards för att göra det enklare för resenärer. Här finns goda möjligheter att lära av andra branscher med liknande behov av snabba, säkra väl fungerande informationsoch betaltjänster. 4. Fordonsrelaterade tjänster inom godstransportområdet, som kan ge miljö och effektivitetsvinster. Även här har mycket forskning bedrivits och det finns flera tekniska lösningar. En del av dessa är sådana att det är lönsamt för enskilda aktörer att införa medan andra kräver samarbete och satsningar från samhällets sida. I en förstudie 14, som ITS-rådet genomfört tillsammans med Trafikverket görs bedömningen att samhället bör stödja miljömässig redovisning av enskilda transporter (ecological footprinting), elektroniska fraktsedlar, dynamisk kontroll av tillträde till infrastrukturen för fordon som avviker från standarder samt säkra och övervakade parkeringsplatser. Ett samordnat införande driver fram tjänster inom området genom att plattformar skapas, som kan användas för många olika syften. I skrivelsen till regeringen förslås att ITS-rådet bör få ett vidare uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter samt näringslivet ansvara för att lämpliga storskaliga ITS-lösningar blir implementerade och därmed ställda till alla resenärers/transportörers förfogande. De ovan nämnda områdena behöver naturligtvis preciseras. Rådet föreslås bedöma om innovationsupphandlingar eller 14 Trafikverket: The ITS Freight Roadmap of the Swedish ITS Council, juli

20 innovationstävlingar eller annan form av samverkan med utvecklade affärsmodeller mellan det offentliga och näringslivet ska användas för att få fram önskvärda lösningar och resultat. Medfinansiering föreslås ingå och anpassas efter områdets art, medverkande aktörer etc. 3 Samarbete mellan de offentliga aktörerna Det finns ett ömsesidigt beroende mellan privata och offentliga aktörer. Myndigheter är leverantörer av service och data till företag, vilket kan möjliggöra utveckling av tjänster etc. Till bilden hör naturligtvis också att myndigheter sätter spelregler för näringslivets verksamhet. En viktig del i detta är att underlätta för företag bl.a. genom likformiga regelverk inte minst vad gäller tillgängligheten till data. ITS-rådet har inte enbart inriktat sitt arbete på att utveckla former för samarbete mellan det privata och offentliga utan även på att skapa forum, där de offentliga aktörerna kan samverka. 3.1 Myndighetsforum Genomförandet av ITS Handlingsplan bygger bl.a. på att flera myndigheter medverkar och tar ansvar för olika delar av planen. Mot den bakgrunden initierade ITS-rådet bildandet av Myndighetsforum under I detta ingår Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Swedavia, Post- och telestyrelsen, MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Lantmäteriet, SMHI, SOS Alarm och Stockholms stad. Inom ramen för detta har ansvaret för olika delar i handlingsplanen tydliggjorts. Vidare har formerna för samarbete mellan myndigheter inom ITS-området diskuterats. Myndighetsforum har fokuserat på två viktiga områden för att ITS handlingsplan ska kunna förverkligas och för att ITS-lösningar snabbare ska kunna införas: Tillgänglighet till data hos myndigheterna Upphandlingsfrågor I båda fallen har arbetet inledningsvis inriktats på att klargöra hur myndigheter arbetar med dessa områden. Finns likheter och skillnader? Det har till del handlat om erfarenhetsutbyte och goda exempel. Siktet är inställt på att få till stånd lika regler i så stor utsträckning som möjligt. Vad gäller tillgång till data se kapitel 4. De tankar som redovisats kring innovationsupphandling i tidigare avsnitt har också varit en del på agendan i Myndighetsforum och den ovan nämnda Innovationstävlan har formats inom ramen för detta samarbete. 3.2 Storstadsforum Storstadsregioner är ett av fokusområdena i ITS handlingsplan. Storstadsregionerna växer med ökande trängsel och miljöproblem som följd. Det handlar till stor del om att använda den befintliga infrastrukturens kapacitet effektivare. Ny infrastruktur håller på att byggas, men det tar lång tid innan denna är färdigställd och under de långa byggperioderna förvärras trafikproblemen. Samtidigt sker ett ständigt underhållsarbete, vilket påverkar framkomligheten menligt. Till bilden hör också att flera olika trafikantkategorier ska samsas om ett begränsat utrymme. Det är flera som cyklar, går och åker kollektivt. Samtidigt kan konstateras att det inte finns en myndighet/organisation som har ansvaret för trafik och infrastruktur i en region. Ett utvecklat samarbete mellan väghållare och kollektivtrafikföretag behövs liksom nya lösningar och ny teknik. I handlingsplanen avser en åtgärd etablerande av en samarbetsorganisation mellan storstadsregionerna ett Storstadsforum. Ett sådant bildades i november I detta forum ingår nu representanter för städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, Trafikverkets regionchefer i de 18

21 aktuella områdena, Västtrafik, Skånetrafiken och ITS-rådets ordförande. En Beredningsgrupp har bildats, som tillsammans med ITS-sekretariatet förbereder möten, tar fram underlag etc. Inledningsvis formulerades följande s.k. portalparagraf för samarbetet: Storstadsforum Samarbete mellan Sveriges växande storstadsområden i syfte att gemensamt introducera innovativa lösningar för hållbar samhällsutveckling med fokus på intelligenta transportsystem och tjänster. En grundtanke är att gemensamt arbete ska kunna ge både besparingar och snabbare genomförande. En viktig del i samarbetet är erfarenhetsutbyte och på sikt att också driva gemensamma projekt. Arbetet startade med en kartläggning av hur ITS används i regionerna i dag. Därefter har fyra samarbetsområden identifierats. Av nedanstående bild framgår vilka dessa är samt kopplingen till handlingsplanens åtgärder i fokusområdet Storstadsregioner: Ansvaret för de olika områdena har fördelats så att aktörerna i Stockholmsregionen är samordningsansvariga för Trafikstyrning, Göteborgsregionen för Trafikantinformation och Malmöregionen för Citylogistik. Samarbetet har kommit längst inom Trafikstyrning. Här pågår en utveckling av trafikledningscentralen Trafik Stockholm en utveckling som till del kan stå modell för det arbete som inletts i Göteborg med att knyta stadens och Trafikverkets trafikledning närmare varandra. Representanter från de båda regionerna deltar i varandras utvecklingsarbete. Erfarenhetsbyte avseende trängselskatt är också ett ämne på agendan. 19

22 Inom Storstadsforum har två förstudier tagits fram. Den ena avser Cykel och ITS 15. Rapporten används nu som ett av underlagen i det arbete som pågår kring cykeltrafik i bl.a. Stockholmsregionen. Den andra förstudien handlar om adaptiva trafiksignaler 16. Av denna framgår bl.a. att sådana kan ge goda effekter i form av kortare restider för kollektivtrafik och biltrafik, kortare väntetider för gångoch cykeltrafik och minskade emissioner. Vidare visar det sig att adaptiva signalsystem kan vara mycket samhällsekonomiskt lönsamma. Förstudien ger en bild av användningen av adaptiva signaler i Sverige, våra grannländer samt i Holland, England och Italien. Sverige använder sådana i liten utsträckning. Flera test har dock genomförts, men de har inte lett till implementering i nämndvärd omfattning. Så har t.ex. system tidigt testats i Göteborg på ett antal korsningar men utan de resultat som förväntades. Detta pekar på behovet av teknikutveckling kombinerad med kompetens hos leverantörer, beställare och konsulter. Här ska också nämnas att ett system för åtta korsningar nyligen tagits i bruk i Uppsala samt att Malmö stad avser att återstarta ett system, man tidigare provat. Stockholms stad genomför ett betatest avseende adaptiva trafiksignaler. De tekniska utbildningarna i Sverige innehåller endast i liten utsträckning trafiksignalstyrning. Vidare bedrivs ingen omfattande forskning inom universitet och högskolor. Utvecklingen sker inom de företag, som levererar trafiksystem. I många länder såväl i Europa som i USA och Asien finns däremot en livaktig forskning inom området. I den nämnda förstudien framgår också att adaptiv trafiksignalstyrning är ett viktigt verktyg i städers trafikledningscentraler. Förstudien mynnar ut i ett förslag att en samarbetsgrupp inrättas för erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad kring adaptiv trafiksignalstyrning. Då adaptiv signalstyrning endast är ett av flera sätt att styra trafiken aktivt har förstudiens förslag utvidgats till att omfatta flera verktyg för aktiv trafikstyrning. ITS-rådet har mot denna bakgrund tagit initiativ till att bilda en Samverkansarena för aktiv trafikstyrning. Det är ytterst en fråga om att trafiksituationen i storstadsregionerna kräver nya lösningar. Det handlar inte minst om att få bättre framkomlighet för kollektivtrafiken och ett effektivare utnyttjande av befintlig kapacitet, där olika trafikantkategorier ska samsas. Det övergripande målet med arenan är att den ska stärka Sverige inom aktiv trafikstyrning i storstäder genom att verka för att det finns adekvat utbildning och forskning att driva partsgemensamma initiativ som t ex FOI- och införandeprojekt Samverkansarenan ska kunna fungera som en mötesplats för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling inom aktiv trafikstyrning samt fungera som en katalysator för införande av nya lösningar i storstadsregionerna. I Samverkansarenan ingår statliga och kommunala väghållare i storstadsområdena, berörda trafikhuvudmän och på motsvarande sätt ansvariga hos viktiga leverantörer, samt forskare och/eller seniora företrädare för akademin. Inom området trafikantinformation har Storstadsforum till en början tagit del av vad som sker i de olika regionerna. Samtliga konstaterar att det finns stora brister i trafikantinformationen i dag. Det 15 Cykel och ITS. Förstudie med förslag till handlingsplan för Storstadsforums arbete Cykel och ITS. WSP mars Förstudie Adaptiva trafiksignaler. WSP mars

23 gäller främst störningsinformation i realtid och trafikslagsövergripande information. Det behövs ett utvecklat samarbete mellan aktörer i regionerna för att inte resenärer ska drabbas av problem i framför allt trafiksystemets skarvar. Storstadsforum har inlett diskussioner kring hur man med gemensamma krafter ska kunna förbättra trafikantinformationen. Man konstaterar därvid att det inte minst handlar om att hitta formerna för ett partsgemensamt samarbete. När det gäller Citylogistik är det ett område, som också behandlas av Logistikforum, som inrättats av Näringsdepartementet. Storstadsforum här därför inte inlett något eget arbete utan har följt det som sker inom ramen för Logistikforum. Omvärldsbevakning har skett genom att bevista ett antal konferenser samt deltagande i workshops, som arrangerats av den europeiska samarbetsorganisationen ERTICO. I korthet kan konstateras att även inom EU är fokus på samma områden, som identifierats av Storstadsforum. Erfarenheter och exempel från andra städer är en stående punkt på agendan. En medlem i Storstadsforums beredningsgrupp är ledamot i ITS Urban Expert Group, som tagit fram riktlinjer för multimodal trafikantinformation, trafikledning och betalsystem. Genom detta har också en inblick i EU-arbetet erhållits. 4 Tillgängliga data en grundförutsättning Tillgängliggörande av information och data för återanvändning behandlas generellt via Public Sector Information, PSI-direktivet 17. Det har också införts i svensk lagstiftning 18. Direktivet anger att data ska vara öppet och fritt att användas för tredje part. Tillgängliga data är en framgångsfaktor för att kunna påskynda införandet av ITS och för att utveckla nya tjänster inom området. Helt följdriktigt är det så att detta ingår i ITS-direktivet 19 och den svenska ITS-planen innehåller motsvarande åtgärder. Direktivet håller för närvarande på att införlivas i den svenska lagstiftningen. Som redovisats tidigare har ett Myndighetsforum bildats, där ett av huvudämnena avser just tillgängliggörande av data och att utveckla likformiga regler etc. mellan de offentliga aktörerna. ITS-rådet har efter beslut på sammanträde 16 februari 2011 skrivit till IT-ministern i syfte att skynda på myndigheternas arbete med att tillgängliggöra data. I brevet anför rådet att en viktig förutsättning för att nya tjänster inom transportsektorn påskyndas samt att nyttor uppstår är att det finns tillgänglig information att basera detta på. Statens myndigheter har sådan information och det är viktigt för näringslivet att denna blir mer tillgänglig på tydliga villkor. ITS rådet föreslår därför att regeringen skall besluta om ökad tillgänglighet samt vilka villkor som ska gälla. 4.1 Gott om data men tillgängliga och användbara? ITS-rådet har vidare beställt en studie 20 i syfte att få en samlad bild av hur myndigheter tillhandahåller data i dag. Myndigheter har ett flertal register och data för sin verksamhet i strukturer och format som passar dessa. Förstudien har fokuserat på möjligheterna att vidareutnyttja data och information från den offentliga förvaltningen. Vidare framförs förslag i form av stödjande åtgärder som leder mot en ökad öppenhet med bättre möjligheter att vidareutnyttja offentlig data och information. I studien konstateras att det pågår flera initiativ i syfte att påskynda utvecklingen av digitala tjänster och e-förvaltning. Av särskilt intresse för utvecklingen inom ITS-området är möjligheterna att få tillgång till geodata. Sverige har nått långt när det gäller att etablera en effektiv infrastruktur för att 17 European Parliament and Council Directive 2003/98/EG 18 Lag (2010:566) 19 European Parliament and Council Directive 2010/40/EU 20 ITS Ökad tillgänglighet till data och information, SWECO rapport, juni

24 hantera geodata. En viktig drivkraft för detta arbete är Inspiredirektivet 21 och lagen som reglerar dess genomförande i Sverige 22. Direktivet ställer långtgående krav på harmonisering av dataspecifikationer, metadatabeskrivningar och tjänster för tillhandahållande av en stor mängd datateman. Bland dessa datateman återfinns information om transportnät, men också många andra teman av betydelse för ITS-utvecklingen, t.ex. adresser, byggnader, hydrografi och miljöfaktorer. I Sverige finns en väl fungerande samverkan mellan de huvudsakliga intressenterna inom geodataområdet. Avtal har ingåtts mellan ett hundratal parter som närmare reglerar formerna för styrning och utveckling av denna samverkan. Även de tekniska förutsättningarna för ett tjänstebaserat utbyte av geodata regleras liksom villkoren för användning av data. Genom Geodataportalen, finns möjlighet att enkelt söka, titta på och hämta hem ett stort antal dataresurser. Ett förslag som framförs i studien är att skapa en sektorsportal för ITS med särskild ingång mot geodataportalen. I studien konstateras också att det finns data som skulle kunna användas på ett mer effektivt sätt med ett trafikslagsövergripande synsätt. Vilka data det är frågan om och hur den ska användas är något som framförallt berörda myndigheter måste ta ställning till. För detta krävs en tydlighet i roller och ansvar samt en tydlig ambition att nyttja skalfördelar. Data som efterfrågas för att hantera trafikstyrning och reskedjor är i stor utsträckning realtidsdata som hanteras/bör hanteras i automatiska system Hinder för vidareutnyttjande av offentliga data I dag tillhandahåller ett begränsat antal myndigheter (cirka 17 %) data i digital form, som kan vidareutnyttjas av andra. Samtidigt verkar efterfrågan på öppen data vara stor. Det som hindrar utveckling och tillgängliggörandet kan enligt studien tillskrivas följande: 1. Legala frågor Lagstiftningen har svårt att hänga med i den snabba teknikutvecklingen 2. Tekniska frågor Register och datainsamling görs ofta för specifika ändamål med därav följande begränsningar. Gränssnitten varierar och är ofta inte kompatibla, dvs. inte standardiserade. 3. Ekonomiska frågor Informationsutbytet mellan myndigheter försvåras ofta av dessa är finansierade på olika sätt. Hantering av licenser och betalningar blir krånglig och kostnadsdrivande. 4. Strukturfrågor Varje myndighet har sin verksamhetsidé. Liksom varje privat företag har sin affärsidé. En större öppenhet och flexibilitet i verksamhets- och affärsidéer behövs 5. Innovationsfrågor Kunskap om och tillgänglighet till data är inte tillräcklig för att få igång en utveckling Data för vidareutnyttjande Det pågår ett omfattande arbete i Sverige med att utveckla en modern e-förvaltning. Takten skulle möjligtvis kunna vara lite högre, liksom ambitionsnivån. Ett flertal myndigheter och organisationer arbetar aktivt med e-förvaltning och att tillhandahålla data för vidareutnyttjande. Nedan beskrivs vad som sker inom några myndigheter och organisationer, som har bäring på ITS-området. 21 European Parliament and Council Directive 2007/2/EG 22 Lag (2010:1767) och förordning (2010:1770) 22

25 Transportstyrelsen Transportstyrelsen har en omfattande registerhantering. Förutom vägtrafikregistret finns fartygsregister, luftfartsregister samt flera järnvägsregister. Företag, myndigheter och organisationer som i sin verksamhet hanterar fordon eller behöver information om fordon och dess ägare har möjlighet att få direkt åtkomst till vägtrafikregistret. Inom fordonsområdet finns ett stort antal e-tjänster samt automatiska beslut. Det finns idag ett antal app:ar som bygger på uppgifter från vägtrafikregistret. Med Bilregistret, Fordonsfakta och InfoTorg Fordon kan man idag söka uppgifter direkt från vägtrafikregistret. Det finns även ett antal app:ar som nyttjar data från vägtrafikregistret i kombination med andra data. Transportstyrelsen ansvarar för en rikstäckande databas med trafikföreskrifter (inklusive lokala trafikföreskrifter). Trafikföreskrifterna är vägnätsanknutna och informationen levereras in till den Nationella Vägdatabasen (NVDB) som tillhandahålls av Trafikverket. Den 1 januari 2012 trädde en ny lag (2010:1065) om kollektivtrafik i kraft. Kollektivtrafiklagen och därav följande föreskrift från Transportstyrelsen (TSFS 2012:2) ställer från och med den 1 februari 2012 krav på att kollektivtrafikföretag ska lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikinformation, som hanteras av Samtrafiken. Trafikverket Trafikverket tillhandahåller kvalitetssäkrad information för väg dels för trafikinformation, dels för vägdata. Trafikinformationen tillhandahålls via standardiserade gränssnitt och är avgiftsfri. Vägdata kan nås via den så kallade Lastkajen. I båda fallen krävs avtal och det finns cirka 90 parter som har avtal med Trafikverket om trafikinformation och/eller vägdata. Vad gäller järnvägsrelaterad data finns det sådan men den är i dagsläget bara tillgänglig för järnvägsoperatörer som har avtal med Trafikverket. Det pågår arbete i syfte klara ut förutsättningarna för att kunna göra järnvägsdata mer tillgänglig. Trafikverket har under år 2011 lagt fast en strategi för trafikinformation 23 i vilken fastläggs vilken roll verket har för att samla in och förmedla trafikinformation. Trafikverket har i strategin särskilt tagit upp frågan om IT-lösningar och IT-arkitektur. Detta torde vara särskilt viktigt när det gäller att få en effektiv hantering av realtidsdata. Under år 2012 har Trafikverket fastställt en strategi för lägesbunden data för väg och järnväg 24. Strategin innehåller ställningstagande vad gäller exempelvis produkter och tjänsteutbud, tillhandahållande, kvalitet, prissättning, samverkan och sourcing samt tillgänglighet. Stockholms stad Staden tog 2011 fram en handlingsplan för att tillgängliggöra data inom ett antal områden, bl a trafikdata. En del data kommer att vara gratis och en del kommer att vara tillgängligt till självkostnadspris. I första hand kommer data att bli tillgängligt i olika format, men på sikt är målet att all data ska kunna nås via standardiserade API:er. Webbsidan öppnades den 13 mars Tillgängliga data: Väginformation och trafikföreskrifter Kartdata (geodata) Miljödata Data över Stockholms befolkning I handlingsplanen ingår att eftersträva så öppna dataformat som möjligt

26 Göteborg Göteborgs stad genom trafikkontoret, Västtrafik och Trafikverket samverkar tillsammans med Viktoriainstitutet i ett projekt benämnt ISET, Innovation for Everyday Sustainable Travel. I projektet har datafrågor m.m. utretts. Även frågan om en gemensam marknadsplats för data har utretts. Det ansågs dock mer rationellt att respektive part tog ansvar för sina data såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Göteborgs stad tillhandhåller data för vidareutnyttjande och har inrättat en speciell webb-sida för detta; Även Västtrafik har en särskild webbsida för data; Sidan riktar sig främst till utvecklare och data tillhandahålls via API:er. Swedavia AB Swedavia AB är ett statligt bolag med ansvar för de statliga flygplatserna. På Swedavias hemsida finns utförlig information om trafikläget på flygplatserna samt statistik. Trafikinformation för Arlanda är även tillgänglig via en app. Bolaget har omfattande data avseende trafiken på landets statliga flygplatser data som för närvarande inte är tillgängliga. Samtrafiken AB Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft. I och med det har nya kollektivtrafikmyndigheter bildats. Det har också blivit tillåtet med regionöverskridande busstrafik. Sammantaget har det medfört ökat behov av en samordnad hantering av resdata. En gemensam hemsida har tagits fram. Via den är det möjligt att nå resplus, resrobot (finns även som app), tidtabeller, stationsinformation samt riksdatabasen. I riksdatabasen finns trafikinformation om tåg, buss, spårvagn, tunnelbana, båt och flyg. Den möjliggör opartisk information om det bästa resalternativet. 4.2 Åtgärder för ökad tillgänglighet För att få till ökad enkelhet och tillgänglighet för medborgare och näringsliv bör man enligt ITS-rådets studie inte enbart begränsa sig till vidareutnyttjande utan även vidta åtgärder som utvecklar det digitala samhället som helhet. För att åstadkomma en större öppenhet vad gäller data och information är det angeläget med en fortsatt digitalisering av den offentliga förvaltningen. Den för offentliga ändamål insamlade digitala informationen blir en bra grund för nya möjligheter och tjänster genom vidareutnyttjande. Transportmarknaden har stora utmaningar framför sig och det är ett område där öppen data kan skapa stora mervärden. För detta krävs bra affärsmodeller, tydliga regelverk och robusthet. Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete och för det fortsatta arbetet är det angeläget att de ekonomiska förutsättningarna och regelverken ger myndigheterna erforderligt stöd. Åtgärder föreslås inom tre områden. 1. Stärk myndigheternas utveckling mot e-förvaltning och digitala beslut - Översyn av regelverk i syfte att möjliggöra en fortsatt utveckling av e-förvaltning med automatiska beslut. (regeringen) - Utveckling av digitala signaturer och e-legitimation (regeringen, e-delegationen, e- legitimationsnämnden) 2. Stärk utvecklingen mot att data blir tillgänglig digitalt - Skriv in krav i myndigheternas regleringsbrev avseende datahantering. Skyldighet att tillhandahålla webbaserad statistik, regler, former och kostnader för vidareutnyttjande 24

27 av digital data ska finnas och redovisas. All data ska även kvalitetsmärkas, så att de som vidareutnyttjar data kan kvalitetssäkra sina tjänster. Ställ krav på att när myndigheter samlar in data så ska möjligheterna att vidareutnyttja insamlad data beaktas. Det innebär att det ställs krav såväl på insamlingsförfarandet, tekniska system för registrering, informationsklassning samt vilka gränssnitt data kan hämtas med. Generella API:er bör så långt möjligt utvecklas för all registerhållen data. (regeringen) - En central webbsida bör skapas med redovisning av regler och kontaktvägar för offentlig data. Ansvaret för webbsidan bör ligga på regeringen eller den myndighet regeringen utser. Webbsidan ska kunna fungera som en central ingång och innehålla i första hand länkad data och information. Förslagsvis kan webbsidan utformas efter finsk förebild (regeringen) - Prissättningsprinciperna för statistik kommer att ses över i den av regeringen tillsatta utredningen översyn av Statistiska centralbyrån och statistiksystemet. Bland annat ska enligt direktiven till utredningen övervägas om det offentliga i större utsträckning ska ha hela kostnadsansvaret inte bara för offentlig datahantering utan även för tillhandahållandet. Den frågan behöver i lämpligt sammanhang även ses över för data som inte är rubricerad som statistik. (regeringen) - Privata organisationer bör när man på uppdrag hanterar offentlig grunddata även åläggas eller uppdras att tillhandhålla denna. Jämför de krav som ställs inom kollektivtrafiken. (regeringen) - ITS-rådet bör ta initiativ till att berörda utredningar samverkar i det fortsatta arbetet med att öppna upp tillgängligheten till offentlig data. (ITS-rådet) 3. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv - Skapa utveckling genom incitament och goda exempel. (ITS-rådet) - Resdata samlas in på ett flertal ställen och på olika sätt. Kvaliteten är beroende av vad data ska användas till. Det är många som behöver information om vad som hände i systemet för att kunna styra och leda sin verksamhet. Inte minst resenärer och kunder har stora behov av kunskap om system och vad som händer i realtid. Trafikverket har utformat långsiktiga strategier inom området och borde ha förutsättningar att tillsammans med andra berörda offentliga organ (exempelvis Swedavia och Svensk Kollektivtrafik) ta initiativ till att undersöka förutsättningarna att genomföra innovationsupphandlingar avseende resandedata i realtid i syfte att skapa en plattform innehållande trafikslagsövergripande data inom väg-, järnväg och flyg. (ITS-rådet) 4.3 Sammanfattande slutsatser det fortsatta arbetet ITS-rådet ställer sig bakom de förslag som framförts i studien och ser ett fortsatt samarbete inom ramen för Myndighetsforum som särskilt viktigt för att få till stånd ett gemensamt förhållningssätt, vilket underlättar för externa aktörer att vidareutnyttja myndighetsdata. ITS-rådet har också initierat en förkommersiell upphandling i form av en tävlan (se avsnitt 5.1.2), som bygger på att det finns tillgängliga data och som i praktiken kan visa sätt på hur sådana kan såväl tillgängliggöras som utnyttjas för att etablera tjänster. 25

28 Regeringen har uppdragit 25 åt Vinnova att under 2012 utveckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande samt under 2012 och 2014 vidareutveckla denna. I beslutet anges att plattformen ska förmedla data samt färdigutvecklade appar och e-tjänster. Plattformen ska tillhandahålla en samlad miljö för utvecklare. En pilot ska driftsättas senast den 31 december Rådet ser mycket positivt på att det kommer att skapas en nationell portal för vidareutnyttjande av myndighetsdata. ITS-rådet anser att det är viktigt att en transportportal som en del i den nationella snabbt kommer till stånd och ser det som naturligt att rådet bidrar till att utveckla denna. 5 Att synliggöra ITS ITS-utredningen lyfte fram samarbete i form av pilotprojekt och fältförsök som viktiga verktyg i införandet av ITS. Sådana projekt synliggör ITS. Genom dessa kan nyheterna också få en större spridning såväl nationellt som internationellt. De ger också goda möjligheter att bedöma användbarhet och nytta. Vidare kan affärsmodeller utvecklas Arenor för att testa och demonstrera Testsites of Sweden Att det finns arenor där nya produkter och tjänster kan testas i större skala, är en stor fördel. ITSrådet har därför etablerat ett forum för fyra svenska testområden med ITS Sweden som värdorganisation. Arenorna innefattar ett samarbete mellan myndigheter, akademin och näringslivet. De fyra arenorna är: ITS Dalarna, Borlänge erbjuder möjligheter att testa nya tjänster och produkter i anslutning till Europaväg E16. Kista Science city utgår från ICT och fokuserar på innovativa tjänster för bl.a. arbetspendling. Lindholmen Science Park, Göteborg med bilindustrin som stark part erbjuder testarena för större piloter och demonstrationer. NetPort.Karlshamn har en inriktning på informationshantering för trafik och transporter Förkommersiell upphandling i form av en innovationstävlan Inom ramen för arbetet i ITS-rådet och samverkan mellan det offentliga och näringslivet har ett antal aktörer beslutat att genomföra en förkommersiell upphandling med stöd av FoU-undantaget i LOU/LUF i form av en tävling, där det offentliga beskriver de problem och utmaningar som finns och där företag kommer med förslag till olika innovativa lösningar. Aktörerna som medverkar är Stockholm stad (huvudman) genom Trafikkontoret och Stadsledningskontoret, Trafikverket, Storstockholms lokaltrafik, Kista Science City och ITS-rådet. VINNOVA delfinansierar samt bistår med upphandlingskompetens. Utgångspunkten för innovationstävlan är att hantera utmaningarna i Stockholmsregionen genom att börja med att skapa lösningar för ökad tillgänglighet till Kista med fokus på arbetspendlandet. Lösningarna ska vara skalbara för trafiksituationen i Stockholm och kunna införas som en del i utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden. Ett nästa steg kan vara att lösningarna också blir exporterbara. Problembilden tas fram tillsammans med resenärer och företag/organisationer i Kista. Syftet är att få fram innovativa tjänster verktyg för resenärer för att underlätta resor till och från Kista, särskilt vid stora störningar. Innovationstävlan vänder sig till såväl forskare som företag av olika storlek. Förslag till affärsmodell, som medger en långsiktig operativ drift, är också en viktig del i de lösningar som tas fram. 25 Regeringsbeslut : Uppdrag att utveckla och vidareutveckla den tekniska plattformen öppnadata.se en portal för innovation. 26

29 En förutsättning för att kunna genomföra ITS Innovation Kista Stockholm är att data och information är tillgängliga på ett enkelt sätt från ett stort antal ägare samt att alla avtalsfrågor är lösta för de tävlande. För att stödja och förenkla för företagen att få tillgång till data gratis under innovationsperioden kommer en mäklarfunktion/ informationsväxel att användas. Avsikten är att mäklaren är de tävlandes kontaktyta istället för att varje dataägare kontaktas av ett stort antal tävlanden kring samma typ av frågor. Via mäklarfunktionen tillgängliggörs en stor mängd data. Arrangörerna har med stöd från VINNOVA tagit fram förfrågningsunderlag och kontraktshandlingar som efter utvärdering kan användas som underlag för andra tävlingar av motsvarande slag. Tävlingen 26 har utlysts i november och tidplanen indikerar att vinnande tävlingsbidrag ska vara implementerat Handlingsplanen lägesrapport ITS-rådet ska enligt sina direktiv ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra myndigheters arbete med att genomföra handlingsplanen. De tidigare redovisade samarbetsorganen och MoU, som ITSrådet tagit initiativ till är en del i det arbetet och utgör viktiga plattformar för en bredare introduktion av ITS. Härtill kommer att ITS-sekretariatet och rådet haft ett flertal möten och diskussioner med flera aktörer i syfte att klargöra roller och ansvar för handlingsplanens åtgärder. Deltagandet av implementeringen av handlingsplanen kan ske på olika sätt. En aktör kan ta det fulla ansvaret för en åtgärd eller ett åtgärdsområde och därmed lösa ett definierat problem. En aktör kan vara allmänt engagerad i ett eller flera projekt tillsammans med andra såväl offentliga som privata för att hitta lösningar. Utgångspunkten och nödvändigheten för detta delegerade ansvars- och arbetssätt är att ITS-rådet inte haft någon stor budget, som kan finansiera genomförandet av handlingsplanen. Hela arbetssättet bygger på att finna lösningar, där de som deltar är villiga att investera för att därefter kanske kunna hämta hem sin vinst i närtid eller på sikt. I sin första lägesrapport till regeringen konstaterar ITS-rådet att förutsättningar för att den nationella ITS-planen ska få effekt bygger på följande och som fortfarande är lika giltigt: Den ska vara kommunicerad och accepterad på högsta nivå Det ska finnas lämpliga samarbetsforum för de olika aktörerna Samtliga parter samverkar inom området Den ska bygga vidare på ett vinna-vinna förhållande för parterna I det här avsnittet redovisas hur långt genomförandet av handlingsplanen kommit utifrån de givna förutsättningarna. 6.1 Prioriterade åtgärder I handlingsplanen pekas några områden ut som särskilt angelägna för ett snabbare införande av ITS. Först på listan står inrättandet av ett ITS-råd. Här återfinns även förslaget om att utveckla den svenska samarbetsmodellen, som bygger på partnerskap/samverkan. I det här avsnittet redovisas övriga prioriterade åtgärder Svenskt forum för ITS gods Den första åtgärden inom handlingsplanens fokusområde Godstransporter handlar om att etablera ett forum för att samordna det svenska arbetet inom ITS gods i Europa. I planen anges att Sverige ska driva/påverka och prioritera arbetet inom bl.a. följande områden: 26 Information om tävlan finns på 27

30 Ett ramverk för ett standardiserat elektroniskt informationsutbyte, e-freight mellan aktörerna, öppna gränssnitt och kommunikationslösningar oavsett trafikslag eller kombinationer därav. Förenkling av administrativa procedurer genom samordnade myndighetstjänster (t.ex. principen om Single Window) Enkla och harmoniserade procedurer och tjänster för gränspassager i alla EU-länder. Erforderlig infrastruktur för säkra och effektiva transportkorridorer inom Europa samt mellan Europa och övriga världen. Logistikforum 27 har etablerat en undergrupp, som arbetar med dessa frågor. Ett underlag för det fortsatta arbetet utgörs av en färdplan för ITS gods 28 - se vidare avsnitt Betalsystem inom transportsektorn I ITS-utredningen föreslogs att en förhandlingsman skulle tillsättas för att få till stånd ett gemensamt betalsystem främst inom kollektivtrafiken, men enligt utredningen borde mandatet även inkludera andra avgifter i transportsystemet. Branschen har själv, via Svensk Kollektivtrafik, tagit tag i denna fråga och genomfört ett antal studier samt framtagit en handbok. Inriktningen för arbetet är nu att med utgångspunkt från medborgarnas/resenärernas behov av enkla, överskådliga och säkra betalningar, ta fram ett Program för regionala och nationella betal- och biljettlösningar som visar: hur regionala interoperabla lösningar kan vidareutvecklas i samverkan mellan branschens aktörer och vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma samordnade lösningar mellan regioner på kort och lång sikt. hur samtidigt en nationell lösning av det slag som riksdagsbeslutet om en ny kollektivtrafiklag ger uttryck för (Prop 2009/10:200, Trafikutskottets betänkande 2009/10:TU21) kan införas och vad detta kräver i form av samverkan, standardisering mm. hur denna utveckling regionalt och nationellt kan genomföras i harmoni med den utveckling som sker inom EU och internationellt. Detta program ska föreligga senast den 1 maj 2013 och utgöra underlag för en bred diskussion i branschen och ytterligare fördjupningsarbete därefter. Ett slutligt förslag till Genomförandeplan för regionala och nationella betallösningar med tydligt syfte, tydliga uppföljningsbara mål och konkreta förslag till genomförandeåtgärder med angivande av tidplaner och olika aktörers ansvarsområden, ska föreligga senast den 1 maj Däremot återstår fortfarande hur detta ska kopplas mot andra avgifter och betalsystem i transportsektorn Etablerandet av ett nationellt vägavgiftssystem ITS-utredningen pekade ut ett nationellt vägavgiftssystem mot bakgrund av att inslaget av avgifter för nyttjande av vägar har blivit allt vanligare och att genomförandet bygger på ITS-lösningar. ITSrådet har inte tagit några nya initiativ i denna fråga. Området hanteras inom Trafikverket och Transportstyrelsen. Vidare pågår en statlig utredning. Nedan ges en kort beskrivning av det aktuella läget. Trängselskatt har funnits i Stockholm i flera år och kommer att införas i Göteborg fr.o.m Vidare finns överenskommelser mellan Trafikverket och ett antal kommuner om att ta ut 27 Logistikforum är regeringens rådgivande organ i logistikfrågor. Logistikforum är en plats för utbyte av erfarenheter, synpunkter och råd mellan företrädare för logistikområdets olika intressenter. Regeringen beslutade att inrätta forumet I maj Trafikverket: The ITS Freight Roadmap of the Swedish ITS Council, juli

31 brukaravgifter för att finansiera nya brobyggen. Till bilden hör också att det finns ett EU-direktiv Eurovinjettdirektivet 29, som avser fordonsskatter, tidsbaserade vägavgifter och distansbaserade vägtullar som tas ut på tunga lastbilar. Medlemsländerna måste inte införa vägavgifter och vägtullar, men om sådana tas ut måste direktivets villkor följas. Vidare har EU-kommissionen fattat beslut 30 om det europeiska systemet för vägtullar. Det handlar om att väganvändare ska kunna betala alla vägtullar som olika avgiftsupptagare tar ut inom EU genom en enda fordonsutrustning och ett enda kontrakt med en betalningsförmedlare. En statlig utredning (Vägtullutredingen FI 2011:08) har i uppdrag att ta fram författningsförslag för hur avgifter ska tas ut för användning av avgiftsbelagda broar, att analysera förutsättning för och förslag kring hur kommuner på delegation av riksdagen skulle kunna reglera trafikförhållanden genom att ta ut trängselskatt samt att ta fram förslag för hur EU-kommissionens förslag om vägtullsystem ska kunna genomföras i svensk rätt. Utredningen har i ett delbetänkande 31 presenterat förslag kring hur avgifter på broar ska tas ut och kring vägtullssystem. Frågan om trängselskatt kommer att presenteras i slutbetänkande i februari Utredningen har inte tagit ställning till avgiftsnivåer, utan föreslår att Trafikverket ska föreskriva avgifternas storlek för varje enskilt objekt utifrån vissa angivna beräkningsramar. Det är framför allt Eurovinjettdirektivet och de svenska principerna om vad som är en skatt och vad som är en avgift som sätter gränserna för hur avgifterna ska bestämmas. Utredningen slår fast att avgifterna på broarna ska tas ut på ett enhetligt sätt. Vidare föreslås att avgift ska tas ut även för utländska fordon. Vidare föreslår utredningen att befintlig lag om elektroniska vägavgiftssystem ska kompletteras med nya bestämmelser enligt kommissionens beslut samt att lagen ska byta rubrik till lagen om elektroniska vägtullsystem. Lagen syftar till att fastställa de kommersiella, funktionella och tekniska krav som ska gälla för att fordonsutrustning ska kunna fungera i europeiska elektroniska vägtullssystem. Lagen innebär inte att befintliga vägtullsystem måste tas bort. Det finns heller inga rättsliga hinder mot att utnyttja befintliga betaltjänster som t ex AutoPASS, BroBizz eller AutoBizz. 6.2 Fokusområdena Här ges en redovisning per fokusområde av hur långt arbetet kommit och vad som återstår. En sammanställning över läget av samtliga åtgärder i planen finns i Bilaga Planering av och innovationer i transportsystemet Här ingår dels hur ITS kan användas i den fysiska planeringen och viktiga förutsättningar för att ITS ska kunna få ett större genomslag i planering och utförande, dels kunskapsuppbyggnad och innovation inom ITS området. Ökad användning av ITS i transportsystemet En anledning till att ITS inte utnyttjats i större omfattning i det svenska transportsystemet är att det saknas kunskap om området (hos såväl beslutsfattare som utförare) och att det är brist på bra beslutsunderlag i form av bl.a. effektbedömningar och kunskapshöjande utvärderingar. Sedan planen presenterades har Trafikverkets arbete med att ta fram underlag intensifierats. Så har t.ex. ett utbildningsmaterial och utbildningar genomförts 32 i syfte att inom framfört allt Trafikverket sprida 29 Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer, ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/38/EG av den 17 maj 2006 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/76/EU av den 27 september Kommissionens beslut 2009/750/EG av den 6 oktober 2009 om definitionen av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar och tekniska uppgifter för detta. 31 SOU2012:60 Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem 32 Digitaliserad utbildning På väg. 29

32 kunskap om ITS och dess möjligheter. Vidare pågår inom Trafikverkets arbete med åtgärdsplanering också utveckling av modeller och metoder för värdering av bl.a. ITS-åtgärder. Det ska här också framhållas att Kapacitetsutredningen 33, som presenterats våren 2012 lyfter fram behovet av att i ökad utsträckning använda ITS-åtgärder för ett effektivare utnyttjande av befintlig kapacitet. Vidare betonar utredningen att Fyrstegsprincipen ska användas. I denna har ITS-åtgärder en framträdande plats i framför allt steg 2 och 3. Långsiktig kunskapsuppbyggnad Kunskapen kring ITS kan till del byggas upp inom de verksamheter som har införandeansvar och hos företag som utvecklar tjänster och produkter. Men det handlar naturligtvis också om att det behövs relevanta utbildningar och forskning. ITS- området är i stor utsträckning multidisciplinärt. Forskning sker i dag inom flera olika miljöer och vetenskapsområden. En miljö kan inte tillhandahålla alla kompetenser som behövs. Mot denna bakgrund formades idén om en nationell forskarskola för ITS i syfte att knyta ihop olika kompetenser från olika universitet/högskolor via gemensamma doktorandkurser, workshops och doktorandprojekt en virtuell plattform. Arbetet med att etablera den nationella forskarskolan initierats i samband med arbetet inför ITS Världskongress 2009 i Stockholm. VINNOVA, Vägverket och Banverket gick in som intressenter och som finansiärer under de inledande åren. ITS Sweden utsågs som koordinator för arbetet. Finansiering tillförsäkrades för åren Verksamheten startade hösten 2007 och inriktningen på forskningen bestämdes till de insatsområden, som prioriterats för Världskongressen. Till forskarskolan knöts sex lärosäten. Insatsområde Trafikledning Trafikantinformation Logistik/Planering Stödsystem för ökad säkerhet Personlig säkerhet och trygghet E-betalningar Lärosäte Högskolan Dalarna Chalmers tekniska högskola Linköpings universitet Lunds tekniska högskola Kungliga tekniska högskolan Blekinge tekniska högskola För närvarande är 15 forskare knutna till forskarskolan. Sex licentiatavhandlingar har lagts fram och en forskare har disputerat. Antalet forskare har ökat under åren och det är naturligtvis viktigt med regelbundet intag av nya doktorander under en längre tid. Forskarskolan omfattar nu sådana lärosäten där det finns doktorander med inriktning på ITS och omfattar därför flera lärosäten än ursprungligen. Vad lärosätena håller på med i forskarskolan beror helt på vilka projekt och samarbeten man har för tillfället inom ITS-området. ITS Forskarskola är den enda forskarskolan i Europa med fokus på ITS och det internationella intresset för skolan är stort. Trafikverket och VINNOVA har utvärderat ITS Forskarskola 34. I utvärderingen konstateras bl.a. att verksamheten har genererat flera samarbetsprojekt mellan lärosätena. Dessa skulle sannolikt inte ha kommit till stånd utan forskarskolan. Forskarskolan har också projekt i samarbete med företag och andra forskningsorganisationer. Av utvärderingen framgår vidare att den akademiska delen av utvecklingen inom ITS-området har stärkts. Härigenom finns nu en grund för långsiktig kunskapsutveckling inom området. 33 Trafikverket: Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år Publikation 2012: 34 Trafikverket & VINNOVA: ITS Forskarskola en utvärdering, November

33 Utvärderingen ger sammantaget en positiv bild av ITS Forskarskola. Uppsatta mål och förväntningar har till stor del har infriats. Men det finns också några brister. Den största avser kopplingen till näringslivet och myndigheter och möjligheten att verka som kompetensutveckling för dessa. Detta behöver utvecklas. Utvärderingen pekar också på att styrning och organisation av forskarskolan behöver utvecklas och förtydligas. Med beaktande av utvärderingens slutsatser och rekommendationer har beslut fattats om en fortsatt verksamhet under ytterligare en fyra års period ( ) 35. Sammanfattande slutsatser Arbetet med att ta fram bättre beslutsunderlag för ökad användning av ITS har kommit en bra bit på väg. Det handlar om en kontinuerlig metodutveckling och kunskapsspridning. Idag saknas dock fortfarande modeller och metoder för att värdera åtgärder i ett trafikslagsövergripande perspektiv. Vidare kan konstateras att en fortsatt utveckling av ITS Forskarskola utgör en bas för framtida långsiktig kunskapsutveckling inom ITS-området samt bidrar till forskning och utveckling inom ITSsektorn. Samtidigt skapas en kompetensplattform för sektorns aktörer Data och information Under det här området finns åtgärder som avser tillhandahållande av data och information till samtliga övriga fokusområden. Det utgör basförutsättning för att utveckla tjänster m.m. Som framgått ovan är detta en av de prioriterade åtgärderna och ITS-rådet har därför också lagt kraft på att utreda och skapa förutsättningar för tillgängliggörande av data som redovisats ovan. Vidare återfinns i detta område åtgärder som ingår i EU:s ITS-direktiv och som nu håller på att bli en del i den svenska lagstiftningen. Sammanfattande slutsatser Hos ett flertal organisationer såväl offentliga som privata pågår arbete med att tillgängliggöra data så att flera än den egna organisationen kan nyttja dem. Fortfarande saknas enhetliga definitioner, gränssnitt etc. inom transportområdet. För att komma åt trafikslagsöverskridande data, måste intresserade tjänsteutvecklare vända sig till flera myndigheter/organisationer. Ibland finns gratis data och i andra fall en flora av prismodeller för att kunna använda data. Myndighetsforum har en viktig roll att spela här för att få till stånd en samsyn kring hur dels begreppet öppna data ska tolkas och dels hur data ska tillgängliggöras. Vidare är det angeläget att transportrelaterade data snabbt blir en del i den nationella portal, som VINNOVA ska etablera. Den igångsatta innovationstävlan kan också bidra till att tydliggöra krav på data etc. Det behövs också fortsatt arbete för att etablera en marknadsplats för data och information för ITS-tjänster Fordon/farkoster, kommunikation och fysisk infrastruktur Inom detta område är det stort fokus på vägtransporter och det innehåller också många åtgärder. Det finns redan många ITS-lösningar införda i de andra sektorerna. Inom sjöfartens område finns en väl utbyggd grundinfrastruktur för ITS-lösningar genom såväl det internationella transpondersystemet AIS som avancerade tekniska positioneringssystem. Detta utgör en bra plattform för framtagande av nya innovativa lösningar för att förbättra sjöfartens effektivitet, säkerhet och miljöprestanda, samt att i högre grad än idag integrera sjöfarten med väg- och järnvägssystemet. Sjöfarten har mycket att lära av utvecklingen inom flyget i utvecklingen av effektivare navigationssystem. Sjöfartsverket har därför etablerat ett samarbete med Luftfartsverket i syfte att öka erfarenhetsutbytet. 35 Information om ITS Forskarskola återfinns på ITS Swedens hemsida 31

34 Inom vägsektorn finns ett antal system och tjänster, som ger framför allt goda trafiksäkerhetseffekter, men de har ännu inte introducerats i större skala. Vidare pågår en hel del utvecklingsarbete - inte minst i Europa i vilket Sverige deltar mycket aktivt. Det är också inom det här området som mycket av utvecklingen inom ITS kommer att ligga framgent och om Sverige vill ligga i framkant av ITS- utvecklingen är det nödvändigt med ett starkt engagemang och kunnande. Omfattande arbete pågår Inom fordonsrelaterad ITS pågår ett stort antal projekt såväl i Sverige som internationellt. Det finns ett flertal samarbetsforum och projekt i Europa som Sverige deltar i. Flera ITS-lösningar finns numera ofta som standard i nya bilar (olika typer av varningssystem, parkeringsstöd, navigation etc.). Utvecklingsarbete pågår då det gäller kommunikation mellan fordon samt mellan fordon och infrastruktur. Man är på väg från stuprörsprojekt till samverkan mellan flera aktörer såväl inom tjänsteområdet som mellan aktörer som ansvarar för infrastruktur, främst telekom för att skapa ekosystemet där de olika aktörerna identifierar sina respektive affärsmöjligheter. Syftet är att skapa plattformar som klarar flera olika tjänster, såväl fordonsinterna som mellan olika huvudaktörer. Sammanfattande slutsatser Detta är ett område med ett stort pågående utvecklingsarbete - inte minst internationellt. Det pågår också stora test. Om Sverige även fortsättningsvis vill vara en viktig aktör krävs ytterligare nationella satsningar inte bara på utvecklingsprojekt och piloter, utan det är också en fråga om att utarbeta införandestrategier och -planer. ITS-rådet har lagt fram ett förslag om stora satsningar (avsnitt 2.4), där flera nyckelaktörer inom området är positiva att medverka, såväl inom fordons- och telekomindustrin som hos infrastrukturansvariga. Utgångspunkten är att få ut nyttan för samhället, för individen och för näringslivet på kort tid. Det handlar också om att skapa ett affärsklimat där var och en hittar sin roll för respektive tjänst. Fokus är på de redan enskilt utvärderade tjänsterna, som har en potential att skapa grunden för olika hållbara plattformar (i fordon, i molnet, hos infrastrukturhållarna) till nytta för tillkommande nya tjänster Godstransporter ITS-rådet har tillsammans med Trafikverket tagit fram en färdplan för ITS gods 36 som underlag för att bedöma var samhälleliga insatser inom ITS gods kan göra mest nytta. I rapporten konstateras att informationskrav och -behov är mycket lika för person- och godstransporter. När det gäller de godsspecifika ITS-tillämpningarna mynnar rapporten ut i följande bedömningar: Ecological footprinting (miljömässig redovisning av enskilda transporter) efterfrågas av allt flera aktörer i samhället och inte minst av konsumenter. Miljövinster är indikerade och inte bekräftade, men indikationerna är tillräckligt starka för att motivera att samhället stödjer utvecklingen. E-Freight är något som samhället bör satsa på genom att omedelbart främja implementering och spridning av kunskap kring konceptet. Det finns också ett starkt stöd inom industrin för detta koncept. Intelligent Access Program (dynamisk kontroll av tillträde till infrastrukturen för fordon som avviker från standarder) möter samhällets behov av att öka transportsystemets effektivitet och säkerhet. Detta visas i både europeiska pilotprojekt och i en australiensisk tillämpning. Införandet av dynamisk kontroll byggd på en öppen plattform, som främjar utvecklingen av ITS rekommenderas på kort sikt. 36 Trafikverket: The ITS Freight Roadmap of the Swedish ITS Council, juli

35 Secure parking (övervakade parkeringsplatser) fyller ett behov av säkrare parkeringar, men analysen av befintlig statistik visar att samhällsekonomisk utvärdering av konceptet behövs. Intelligent Cargo (självstyrande gods) har inte kunnat visa någon nytta för samhället utöver spårningssystem och därför inget som samhället bör investera i. Sammanfattande slutsatser Det är angeläget att arbetet med de utpekade ITS-tillämpningarna drivs. E-freight ingår som en del i Logistikforums arbete. Säkra och övervakade parkeringsplatser ingår i ett EU-direktiv och arbete bedrivs kring detta. Det finns flera initiativ som täcker in ekologiska fotavtryck. Däremot är dynamisk tillträdeskontroll inte särskilt belyst för svenska förhållanden Persontransporter Åtgärderna inom det här området avser trafikantinformation, boknings- och betalsystem samt trygghetsprojekt. Multimodala resedata omfattas av ITS-direktivet och införlivande i svensk lagstiftning är på gång. Inom Trafikverket pågår arbete med att ta fram handlingsplaner för trafikantinformation enligt en nyligen framtagen strategi. Som redovisats tidigare driver Svensk Kollektivtrafik ett arbete kring gemensamt betalsystem. Svensk Kollektivtrafik arbetar även aktivt med trygghetsfrågor Sammanfattande slutsatser Sedan handlingsplanen presenterades har en del framsteg gjorts, men det återstår en hel del arbete innan det finns bra tjänster med trafikslagsövergripande information. Vidare saknas en lösning som på ett enkelt sätt möjliggör betalning av de olika avgifter som finns i persontransportsystemet kollektivtrafikbiljett, trängselavgift, parkeringsavgift etc. Vidare behövs ett vidare perspektiv på trygghet och sårbarhet Storstadsregioner I stort tas handlingsplanens åtgärder om hand av Storstadsforum. Det finns inom Storstadsforum en stor samstämmighet kring att det behövs en mera aktiv trafikstyrning och initiativ har tagits mot att åstadkomma en sådan. Storstadsforum konstaterar dock samtidigt att det behövs ökad finansiering för att få en sådan till stånd. Behovet av partsgemensam trafikledning och trafikantinformation står också högt på Storstadsforums agenda. 6.3 Erfarenheter och slutsatser Det är ITS-rådets uppfattning att arbetet med att realisera handlingsplanen har kommit en bra bit på väg. Samtidigt är det så att rådet hade förväntat sig flera konkreta resultat av det nedlagda arbetet. Det är dock viktigt att komma ihåg att flera av planens åtgärder är av förutsättningskapande karaktär. Rådet vill också framföra att det fanns ett antal initiala problem innan arbetet kunde starta på riktigt och innan ITS-sekretariatet fanns på plats. Till del hade detta att göra med att Trafikverket precis bildats och höll på att finna sina former. Det tog tid innan det hade klarlagts hur ITS-sekretariatet skulle fungera inom verket. Samtidigt skedde en omorganisation inom Transportstyrelsen, som också har en stor del i genomförandet av handlingsplanen. En erfarenhet är att det tog lång tid att hitta former och parter för de olika åtgärderna i planen. I de flesta fall finns sådana angivna i planen och inte sällan handlar det om att en åtgärd kräver fleras medverkan. Det är inte alltid självklart vem som är ansvarig eller villig att ta på sig ett ansvar. ITS- 33

36 sekretariatets inledande arbete bestod i ett omfattande och tidskrävande kontaktarbete innan planering och genomförande av åtgärder kunde börja. En annan erfarenhet är att det var mera komplicerat att etablera samarbeten än förväntat. Till del beror detta på regelverket och hur LOU tolkas och tillämpas. En viktig anledning till att resultaten ännu så länge inte är så påtagliga i det svenska transportsystemet har att göra med att ITS-rådet inte haft egna resurser i sådan omfattning att större projekt kunnat starta. Vad gäller de olika fokusområdena har arbetet kommit olika långt inom dem, vilket till del förklaras av att de skiljer sig en hel del från varandra. Generellt kan dock sägas att det har varit svårare att få igång åtgärder som är av trafikslagsöverskridande karaktär. Arbetet i ITS-rådet har utvecklats under de två åren och nu finns kunskap om de olika organisationernas verksamheter och möjligheter. Kontakter har etablerats mellan deltagande organisationer och rådet kan sägas haft en katalysatorroll. Detta är i sin tur en god grund för det fortsatta införandet av ITS handlingsplan. 7 Ett aktivt och samlat svenskt agerande i EU Agendan för ett bredare införande av ITS i det svenska transportsystemet sätts till del inom ramen för EU-samarbetet. Här finns en mångfald av grupper med svenskt deltagande. Samtidigt som det finns grupper, där det borde finnas svensk närvaro. 34

37 För att underlätta kontakter med olika EU-organ samt för att få en inblick i hur EU fungerar har ITSrådet i samarbete med ITS Sweden tagit fram The ITS practioner s guide to Europe 37. I denna beskrivs hur arbetet inom EU bedrivs, viktiga grupper inom transportområdet, viktiga aktiviteter inom ITSområdet, hur standardiseringsarbetet bedrivs, kontaktuppgifter mm. För att stödja svenska representanter i olika EU-grupper har positionspapper tagits fram för sju områden. Områdena har valts utifrån kriterierna att de ska finnas med i den svenska ITShandlingsplanen, omfattas av något EU-direktiv, ha ett nyttoperspektiv samt omfatta flera aktörer. Positionspapper har därefter tagits fram för följande områden: Tillgängliggörande av transportrelaterad data oberoende av trafikslag ITS Gods Fordonsrelaterad ITS Attraktiva resetjänster Gemensamt betalsystem inom kollektivtrafiken och transportsektorn Trafikledning i Storstad alla trafikslag ITS och trafiksäkerhet Positionspappren innefattar en kort beskrivning av pågående arbete inom respektive område samt redovisar prioriteringar för framtiden. De senare handlar om olika aktiviteter i syfte att skynda på utvecklingen inom respektive område. Här finns naturligt nog starka kopplingar till åtgärderna i ITS handlingsplan. En undersökning har gjorts av hur positionspappren mottagits och använts av ITS aktörer. Svarsfrekvensen på e-postundersökningen var relativt låg (40,3%). Av dessa har en majoritet (58%) haft användning av positionspapprena i sitt arbete. I enkäten har det också kommit fram förslag om förbättringar och utveckling av dokumenten, bl.a. efterlyses tydligare ställningstaganden om vad vi i Sverige tycker och prioriterar. I nuvarande utformning anses de vara alltför generella. Positionspappren har reviderats under hösten ITS-rådets uppgift att stödja och stärka svenska aktörer i deras EU-arbete bygger på ett utvecklat och koordinerat samarbete. Inom ramen för ITS Sweden s verksamhet har därför ett svenskt internationellt ITS-forum bildat med uppgift att övervaka, informera och rekommendera framtida inriktning inom ITS-området i enlighet med positionsdokumenten. 7.1 Gemensam marknadsföring av svensk ITS-kompetens En kommunikationspolicy har tagits fram i syfte att samlat visa resultatet från den gemensamma satsningen mellan offentliga, näringsliv och akademi. Under namnet ITS the Swedish Way har svenska aktörer gemensamt redovisat hur man arbetar med att införa ITS i Sverige. Konceptet illustreras av nedanstående bild. På ITS Världskongress i Wien oktober 2012 kunde deltagarna på olika sessioner få höra om det svenska ITS-arbetet samt att också i utställning titta närmare på svenska produkter etc. 37 Guiden är nu föremål för revidering. En uppdaterad version kommer att finnas på ITS Sweden s hemsida ( i början av

38 Under kongressveckan i Wien arrangerades flera gemensamma möten och inte minst i den gemensamma montern i utställningen, som utgjorde en viktig marknads- och mötesplats. Innan kongressen hade aktörerna också samlat sig kring nedanstående budskap: Tillgodose samhällets problem och behov Kombinera innovationsstyrka och uppfinningsrikedom Framställa intressanta lösningar på ett strukturerat och organiserat sätt Implementera dessa lösningar En uppföljning av kongressaktiviteterna kommer att genomföras av ITS-rådet. ITS-rådet har också gjort en överenskommelse med ITS Sweden om informationsspridning internationellt. 8 ITS efter handlingsplanen Den nu framtagna strategin och handlingsplanen har ett tidsperspektiv 2015 och fokus är på genomförande, dvs. att ta vara på de landvinningar som gjorts och få nytta av dessa i transportsystemet. ITS-rådets arbete har inriktats mot att genomföra planens intentioner och förslag, men har samtidigt haft ambitionen att blicka framåt och sätta dagens arbete i ett längre tidsperspektiv en ram för arbetet. Till bilden hör också att sätta in ITS i andra initiativ och pågående framtidsinriktade arbeten inom transportsektorn. Därför har ett arbete genomförts under benämningen ITS Arbetet med att införa EU:s ITS-direktiv har en längre tidsutdräkt än vad den svenska ITS-planen omfattar. Vidare finns ett antal åtgärder i EU:s handlingsplan för ITS 39, som löpande kräver insatser. 8.1 ITS 2030 Förstudien ITS 2030 hade som syfte att identifiera synpunkter på och intresse för en långsiktig målbild och färdplan för ITS som komplement till det arbete, som pågår inom ITS-rådet med att påskynda genomförandet av handlingsplanen. Förstudien bygger på intervjuer med aktörer inom ITS-området samt redovisar också några nyligen presenterade framtidsdokument med bäring på ITS. 38 WSP: ITS 2030 en förstudie, augusti 2011 samt ITS Sweden & WSP: ITS 2030 ett diskussionsunderlag, Mars Europeiska kommissionen (2008) Meddelande: Handlingsplan för utbyggnaden av intelligenta transportsystem i Europa. KOM (2008)

39 Förstudien visade på att det finns ett stort intresse för att ta fram en långsiktig målbild för ITS men också för att sätta in ITS i ett bredare transportpolitiskt sammanhang. Det fortsatta arbetet inriktades därför på att sätta rådets arbete i relation till den aktuella utvecklingen inom den svenska och europeiska transportpolitiken och internationella trender inom området. I detta låg att värdera om den svenska strategin och handlingsplanen ligger i fas med utvecklingen eller om justeringar behöver göras. Ett huvudsyfte var att stämma av den nuvarande handlingsplanen mot IVA-projektet Transport samt att anvisa en färdriktning för ITS. I Transport 2030 har en omfattande framtidsbild för det svenska transportsystemet tecknats. Den har i sin tur utgjort en av utgångspunkterna för att forma en målbild för ITS Då framtidsbilderna jämförs med de områden, som täcks in i den nuvarande ITS handlingsplan, kan man finna stor överensstämmelse, men det finns också vissa skillnader: Forskning har en mindre framträdande roll i den nuvarande planen, vilket är naturligt eftersom planen är inriktad på införandeåtgärder i ett femårsperspektiv. Planen saknar fokus på effektivare kapacitetsutnyttjande Den största skillnaden står dock att finna i att nuvarande plan inte tydligt lyfter fram ITSåtgärder som stödjer ett mera energieffektivt och klimatanpassat samhälle. Kollektivtrafiken har inte lika framträdande roll i planen som i framtidsdokumenten. Nuvarande plan tar inte i nämnvärd omfattning upp frågor kring trygghet och sårbarhet i transportsystemet. Dessa aspekter är däremot tydligt belysta i Transport Genomförandet av handlingsplanen för ITS har kommit en bit på väg och ger en god grund för ökad användning av ITS i det svenska transportsystemet. Det återstår en hel del arbete för att målbilden för ITS 2030 ska kunna bli verklighet. För detta krävs ett systematiskt och koordinerat arbete, där många aktörer måste delta. Mot bakgrund av att ITS får en allt viktigare roll i transportsystemet, att det behövs koordinerade insatser (inte minst för att förslagen i Kapacitetsutredningen ska kunna genomföras) och att det blir allt viktigare att snabbare ta till vara tekniska landvinningar inom området föreslås i studien ITS 2030 följande: ITS rådets mandat förlängs i första hand till 31 december 2015 för att aktivt kunna stötta ett brett införande av ITS i det svenska transportsystemet. ITS sekretariatet fortsätter sitt uppdrag att stödja ITS rådet. Fokus bör vara på införande. Översyn av fokusområdena i nuvarande plan görs så att de ovan föreslagna kompletteringarna kan beaktas. En detaljerad färdplan för att realisera Målbild 2030 bör utarbetas. Detta bör ske i samverkan med Forum för innovation i transportsektorn, som också ska ta fram färdplaner. Dessa bör vara koordinerade. Samarbete etableras med Forum för innovation I transportsektorn. Siktet är i första hand inställt på En tydlig milstolpe för 2020 med kvantifierade mål bör tas fram som en del i den ovan föreslagna färdplanen. Analys av nuvarande trafiklagstiftning bör göras - stödjer den införandet av ITS? Ett projekt för att kartlägga och beskriva den svenska ITS-branschen Kapacitetsutredningens förslag på förbättringar i det befintliga transportsystemet bygger till stor del på användningen av ITS och åtgärder som ska vara införda senast Det finns i detta skede inga detaljerade förslag. Sådana kommer att utformas i den kommande planeringsprocessen. Förslagen i planeringsprocessen bör återspeglas i en kommande ITS färdplan 2030 med utvecklade milstolpar för 2020 och 2025 enligt studien ITS IVA: Transportsystem för hållbar utveckling och konkurrenskraft. Slutrapport från projektet Transport

40 8.2 EU - ITS Action Plan fortsatt införande Sex av åtgärderna i den europeiska handlingsplanen för ITS har blivit direktiv, vilket redovisats ovan. Kommissionens tidplan för att införa åtgärderna enligt ITS-direktiv och det fortsatta arbetet kopplat till handlingsplanen har följande tidsplan: Ett flertal åtgärder återstår att genomföra, som framgår av nedanstående sammanställning. Flera av åtgärderna täcks också in av den svenska handlingsplanen. Det är flera aktörer som är berörda. Fortsatt samarbete och koordinering behövs liksom kontinuitet. Rapporter om läget ska lämnas vid bestämda tidpunkter. Hittills har två rapporter tagits fram till Kommissionen i samarbete mellan Trafikverket, Transportstyrelsen och ITS-rådet. Någon huvudman för genomförandet av åtgärderna i Sverige har inte pekats ut. 38

41 Område 1 Optimal användning av väg, trafik- och resedata Gränsöverskridande tjänster för trafik- och reseinformation Multimodala reseplaneringsverktyg Område 2 Kontinuitet för trafikledning och frakthantering Säkerställa kontinuiteten för ITS-tjänster Tjänster för godstransporter och logistik Europeisk ramarkitektur för ITS Implementering av interoperabla elektroniska vägtullar Område 3 Trafiksäkerhet och transportskydd Främja användningen av stödsystem i fordon Regelverk för säkra användargränssnitt i fordon och integrering med nomadic devices Best practise guidelines effekter av ITS för oskyddade trafikanter Område 4 Integrering av fordon i transportinfrastrukturen Fordonsplattform med öppen arkitektur för tillhandahållande av ITS-tjänster och tillämpningar liksom standardgränssnitt Utveckling och utvärdering av samverkande system Fastställande av specifikationer för kommunikation infrastruktur till infrastruktur(i2i), fordon till infrastruktur(v2i) och fordon till fordon (V2) i samverkande system Fastställande av ett mandat till de europeiska standardiseringsorganisationerna att utvecklad harmoniserade standarder för införande av ITS i synnerhet när det gäller samverkande system. Område 5 Datasäkerhet, skydd av uppgifter och ansvarsfrågor Utredning av aspekter som rör datasäkerhet och skydd av personuppgifter Lösning av ansvarsfrågor kopplade till användningen av ITS-tillämpningar och framför allt säkerhetssystem i fordon Område 6 EU-samarbete Rättslig ram för europeisk samordning av utbyggnaden av ITS Verktygslåda till stöd för beslut om ITS-investeringar Riktlinjer för offentlig finansiering av ITS (EU och nationellt) Plattform för ITS-samarbete 9 Utvärdering av ITS-rådets arbete Som komplement till ovanstående redovisning av vad ITS-rådet gjort och hur långt arbetet med handlingsplanen kommit, har också en utvärdering av arbetet genomförts av extern konsult 41. Utvärderingen är baserad på dokument som rådet tagit fram samt på intervjuer med 13 personer (varav 12 är medlemmar i rådet). 9.1 Resultat och måluppfyllelse De flesta intervjupersoner framför att arbetet resulterat i en plattform för samverkan inom ITSområdet. Det finns därmed en god grund att stå på för fortsatt arbete och utökad samverkan mellan aktörer. Det finns en förståelse för att det tar tid att etablera samarbeten och samverkan. Samtidigt är det flera som anser att arbetet går för långsamt och det saknas konkreta resultat av samverkan mellan myndigheter och näringslivet. Det har varit bra diskussioner i rådet, vilket är värdefullt, men nu är det dags för verkstad. 41 Governo: Utvärdering av ITS-rådets verksamhet, augusti

42 Flera av intervjupersonerna anser att insatserna för att stärka Sverige i EU-arbetet varit framgångsrika. Det handlar om att man positionerat sig på rätt nivå och kunnat visa upp Sverige som en framstående ITS-nation. Det har dock inte gått att peka på några konkreta resultat. Synen på positionsdokumenten är också positiv. Det finns flera uppfattningar kring arbetet med handlingsplanen. De finns de som anser att det är viktigt i sig att det finns en handlingsplan att samlas kring. Andra framför att de aktiviteter som finns i handlingsplanen skulle ha genomförts även planen förutan. De har svårt att avgöra om ITS-rådet haft en avgörande betydelse för resultatet. Flera intervjupersoner framför att det behövs finansiering för att det ska kunna bli konkreta resultat. Rådet ska skynda på utvecklingen men saknar i praktiken medel för detta. 9.2 Organisation och arbetssätt Intervjupersonerna är överlag tillfreds med ITS-sekretariatets arbete och anser att där finns stor kunskap, initiativkraft, uthållighet och snabb handläggning. Vidare har de intervjuade stort förtroende för rådets ordförande. Däremot finns en viss osäkerhet när det gäller regeringskansliets styrning av rådet. Somliga anser att ITS-frågorna står högt på agendan i regeringskansliet medan andra har motsatt uppfattning och efterlyser en tydligare styrning och uppföljning av rådets verksamhet. Några framför att rådets uppdrag kunde vara tydligare fokuserat på genomförande och anser att det hade varit bra med samverkan kring ett gemensamt implementeringsprojekt. De flesta anser att sammansättningen av rådet i stort är bra. Vidare anser man att det är informativa möten och gott samtalsklimat. Men det finns också kritik mot att mötena främst är rapporterande och då efterlyses andra mötesformer som ger mera utrymme för diskussion. Likväl framträder en samstämmig bild av att arbetet i rådet lett till att de olika aktörerna lärt känna varandra och varandras verksamheter, vilket är en förutsättning för ett mera utvecklat samarbete och för att få till stånd konkreta resultat. Det finns ett starkt stöd för ett råd för ITS, som kan vara en neutral och objektiv part. Samtidig ser de flesta att det är naturligt att Trafikverket är den samordnande myndigheten. Vidare framförs att samverkan mellan ITS-sekretariatet och Trafikverket inte varit helt självklar. Några anser att Trafikverket inte stöttat ITS-rådet tillräckligt och att myndighetens egna projekt inte införlivats i rådets verksamhet i tillräcklig omfattning. 9.3 Vägen framåt Utvärderingen har även haft ett framåtblickande fokus. Det råder stor enighet kring att det nu handlar om att gå mot ett reellt genomförande av ITS. Att konkreta resultat inte uppnåtts hittills förklarar en del av intervjupersonerna med att ingen tagit på sig ansvaret för att genomföra konkreta aktiviteter eller för framtagande av t.ex. gränssnittsbeskrivningar och överenskommelser. Vidare råder det delade meningar om deltagarna i rådet har mandat att fatta beslut för att få implementering till stånd. Flera anser också att LOU utgör ett hinder. Som viktiga förutsättningar för att nå konkreta resultat framförs också följande: Att regeringen även fortsättningsvis ser ITS-området som prioriterat. På så sätt ges legitimitet att aktivt arbeta med frågorna, Att arbetet är förankrat inom Trafikverkets högsta ledning, Att det finns en ökad offentlig finansiering till ITS-rådet. Det finns en samstämmig uppfattning hos de tillfrågade att rådet bör få fortsatt mandat åtminstone till samma tidpunkt, som handlingsplanen sträcker sig, dvs Samtidigt poängteras 40

43 att det är viktigt att rådet får ett tydligt mandat från regeringen. Syftet med rådets verksamhet behöver tydliggöras. Vidare finns det ett behov av att uppdatera handlingsplanen. Detta bl.a. för att förutsättningarna förändras snabbt inom ITS-området. 10 ITS-rådets samlade bedömning och förslag Under arbetet har ett antal lärdomar och slutsatser dragits. Dessa tillsammans med ovanstående redovisning av hur långt ITS handlingsplan kommit samt genomförd utvärdering ligger till grund för ITS-rådets samlade bedömning och förslag. Rådet har i sitt arbete kontinuerligt framfört förslag till regeringen i syfte att skapa förutsättningar för ett snabbare införande av ITS och för att öka samverkan mellan det offentliga och näringslivet för att nå såväl transport som näringspolitiska mål Resultat och nytta Den genomförda utvärderingen visar att ITS-rådets första år använts till att etablera samarbete och formerna för detta. I detta ligger naturligtvis att det tar tid att etablera samarbete och att genomföra en plan, som är omfattande och kräver många olika aktörers medverkan. Samtidigt kan konstateras att ITS-rådets arbete har lett till att det finns en ökad samsyn inom området samt ökad kunskap om och förståelse för varandras verksamheter. Ett antal samarbeten har också etablerats liksom nya kontakter. En mera omfattande utvärdering behöver göras i samband med att en lägesrapport för handlingsplanen lämnas vid årsskiftet 2014/15. Utöver att redovisa hur långt genomförandet kommit bör det också ingå att belysa hur de initiativ och arbete ITS-rådet utfört som har resulterat i förändringar/förbättringar Behovet av fortsatta insatser Vid rådets möte den 23 augusti 2012 gjordes bedömningen att de finns ett antal områden som fortsättningsvis fram till , dvs. den tid som avsatts för att genomföra ITS handlingsplan, behöver arbetas vidare med. Bedömningen utgår från de slutsatser och erfarenheter, som dragits av arbetet med att driva arbetet med ITS handlingsplan. Rådet har även tagit ett antal initiativ, som kräver fortsatt stöd och engagemang. Tillgänglighet till data/information Som tidigare påtalats är detta en kritisk framgångsfaktor. Arbete pågår på många håll och det är också en del av ITS-direktivet. Innovationstävlingar/upphandlingar Som tidigare redovisats har en innovationstävlan utlysts. Resultatet av denna kan redovisas under Inom ramen för denna kan också affärsmodeller utvecklas. Vidare ges möjligheter att identifiera näringspolitiska nyttor. Genomförande av storskaliga projekt Förslag på områden för sådana har presenterats tidigare i rapporten (se avsnitt 2.4). Även här kommer det att behövas en utveckling av affärsmodeller samt goda utvärderingar för att mäta effekter etc. Inom ramen för detta handlar det också om att utveckla former för fullskaliga implementeringar. Förstudier och piloter behövs inom flera av handlingsplanens områden. Komplettering av handlingsplanens innehåll Utveckling av igångsatta samarbeten Utveckling och utökning av positionspapper Framtagande av affärsmodeller Utvecklandet av en transportportal 41

44 Avseende punkten om komplettering av handlingsplanens innehåll har ITS-rådet noterat att sedan regeringens beslut 2010 har utvecklingen gått vidare och detta motiverar att handlingsplanen kompletteras med beaktande av följande områden: 1. Kapacitetsutredningens slutsatser 2. Färdplan ITS gods 3. Effektivare kapacitetsutnyttjande 4. Energieffektivt och klimatanpassat transportsystem 5. Trygghet och sårbarhet i transportsystemet ITS-rådet har sänt över underlag med detta innehåll till Näringsdepartementet för den beredning som sker under hösten Rådets rekommendation och förslag ITS-rådets hittillsvarande arbete ger en god grund för att snabba upp införandet av ITS. Stora ansträngningar har nu lagts på förutsättningsskapande åtgärder genom att skapa former och arenor för samverkan samt åtaganden hos myndigheter. Vidare har stort arbete lagts ner på att undanröja hinder. Nästa steg är få igång konkreta åtgärder/insatser, som ger de nyttor och lösningar på problem, som identifierats i ITS handlingsplan. Det är ITS-rådets bedömning att det fortsatt behövs kraftsamling inom ITS-området och en organisation med uppgift att driva och koordinera arbetet för att nå ett brett införande av ITS. ITSrådets rekommendation är därför att ITS-rådets mandat förlängs till eller att de angivna uppgifterna omhändertas av annan myndighet/organisation. Baserat på vad som tidigare redovisats i rapporten föreslår ITS-rådet följande: 1. ITS handlingsplan Handlingsplanen uppdateras och kompletteras. Handlingsplanen bör också synkroniseras med EU:s fortsatta arbete med ITS Action Plan. 2. Fortsatt utveckling av igångsatta samarbeten och initiativ: - MoU - Myndighetsforum - Innovationstävlan - Storstadsforum - Forum för innovation inom transportsektorn 3. Storskaliga implementeringar i närtid inom fyra områden: - Trafikslagövergripande information i storstadsregionerna - Koordinerade informations-, biljett/avgifts- och betalsystem inom kollektivtrafiken - Fordonsrelaterade tjänster/samverkande system i fordon som kan ge trafiksäkerhetsvinster samt öppna upp för mer utvecklade ITS tjänster - Fordonsrelaterade tjänster inom godstransportområdet, som kan ge miljö och effektivitetsvinster. 4. EU - Utveckling och utökning av positionsdokumenten - Fortsatt implementering av ITS-direktivet och ITS Action plan. 42

45 5. Affärsmodeller Fortsatt arbete med framtagande och användning av affärsmodeller, där LOU beaktas och som hanterar såväl samhällsnytta som den kommersiella nyttan. 6. Transportportal Utveckling av en transportportal som blir en del av den nationella portalen, som regeringen beslutat om. 7. Innovationsupphandling/tävling Fortsatt arbete med användning av innovationsupphandling med Kista innovationstävling och Pre-Commercial Procurement som förebild. 8. Organisation - ITS-rådets uppdrag förtydligas - ITS-rådets sammansättning ses över - ITS-sekretariatet förstärks ekonomiskt och personellt genom att knyta resurser från andra myndigheter och näringslivet under genomförandefasen 9. Resurser ITS-rådet tillförs ekonomiska och personella resurser för att genomföra de föreslagna åtgärderna. Medfinansiering ska prövas. 43

46 Bilaga 1 ITS-rådets direktiv 44

47 45