Royne Markhester, Gustav Gottberg, Torbjörn Johnson, Kjell Markström och Sara Lundvall.

Transkript

1 Medlemsblad för Svenska elektro- och dataingenjörers riksförening nr 3 /juni /2010 Detta nummer av Elteknik distribueras endast elektroniskt INNEHÅLL 1 Rapport från Årsmötet 2 TV-marknadens utveckling 5 Nu är mentorprogrammet 2010 i gång på KTH 6 Nytt mentorprogram i Göteborg 7 Kårobligatoriets avskaffande Avslutare Rapport från Årsmötet 22 april Karl Erik Olofsson gick igenom verksamheten för Ett flertal evenemang ägde rum under året och stora satsningar gjordes för studenterna, resestipendier delades ut för deltagande på två seminarier utomlands samt för finaldeltagande i Venedig av tävlingen International Management Cup. SER skall synas på högskolorna och få studenterna intresserade av föreningen! Ekonomiresultatet 2009 blev positivt och mötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet. Nya styrelsen och övriga funktionärer Ordförande: Karl Erik Olofsson Övriga ledamöter: Alexander Witte, Anders Åberg, Carl Kihlberg, Delby Arrospide, Jan Blix, Karsten Larsen, Margaretha Eriksson, Mats Brorsson, Robert Wikander. Dessutom valdes Johannes Nordkvist som teknologrepresentant och Henrik Hollander som ersättare, vilket känns mycket positivt då dessa uppdrag var vakanta Mats Brorsson, nyvald, har varit SER-medlem sedan 80-talet och är nu verksam som professor i datorarkitektur på KTH ICT i Kista (skolan för informations- och kommunikationsteknik). Mats har ett stort kontaktnät som SER gärna tar del av. Kalendern Möten Ons 18 aug, styrelsemöte Aktuellt Tors 23 sep Mats Jungner, Protel Föredrag om Aktuell TV-teknik, Stockholm Preliminärt Stockholm: Studiebesök på Svenska Kraftnät Studiebesök på serverhallen Pionen Mats Brorsson Robert Wikander Robert Wikander, också nyvald, är civilingenjör på datalinjen, boende i Lund och arbetar som konsult mot Realtek Semicon ductor i Taiwan samt har ett eget konsultbolag. Styrelsen välkomnar Robert som resurs i södra Sverige. Johannes Nordkvist är teknolog på informationslinjen. Henrik Hollander går på elektro. Revisor: Lars Olsson Ersättare: Mikael Östling Valnämnd: Henrik Svensson (sammankallande), Royne Markhester, Gustav Gottberg, Torbjörn Johnson, Kjell Markström och Sara Lundvall. I övrigt kan nämnas att Karl Erik redogjorde för SER framtiden satsningen på studenter/unga ingenjörer i samarbete med teknologsektionerna och Karsten gjorde oss uppmärksamma på att elektrosektionen på KTH firar 100-årsjubileum i november och att SER på något sätt kommer att delta i detta. Verksamhetsberättelse och årsmötesprotokoll finns på under föreningen/protokoll (kräver inloggning). På finns mer att läsa om styrelsen. SUSANNE GESTER kansliet, ser@ser.se SER Stockholm tel: ser@ser.se Besök oss på: Ansvarig utgivare: Karl Erik Olofsson Redaktör: Susanne Gester

2 TV-marknadens utveckling 2 Efter årsmötet höll Jan Danielsson ett uppskattat föredrag om TV-marknadens utveckling och hur distributionsformerna påverkas av ny teknik. De 45 deltagarna fick ta del av en spännande resumé över utvecklingen. Jan konstaterade att mönstret för hur vi nyttjar TV-mediet ändras genom alla nya möjligheter. Så här ser vår användning av traditionella media ut idag, dvs. när på dygnet vi använder olika mediakanaler. TRADITIONAL MEDIA CHANNELS Den nya radio/tv/video-marknaden bygger på en mängd nya distributionssätt och -former. Vi ändrar vårt sätt att leva. Man kan tala om ett paradigmskifte i mediakonsumtion som leds av den nya generationen. Det nya nätet där den unga generationen är uppkopplad ( The Young Networked Generation ) innefattar allt från sociala medier som YouTube och MySpace till PC till PC-kommuni kation (P2P-sharing) och mobila medier som Podcast och mobil-tv. Bilden på nästa sida visar distributionsformerna för radio och TV. Man kan dela in de nya distributionssätten i streaming - och download -baserad teknik. Den största skillnaden mellan streaming och download är att streaming sker i realtid men har lägre överföringskvalitet, medan download har högre kvalitet men sker inte i realtid. Paradoxalt nog ökar det vanliga TV-tittande trots de nya medierna och distributionsformerna! Men även vanlig TV förändras: n digital marksänd och satellit-tv n webbaserad TV/IPTV/TV 1.0 n TV 2.0 som ger TV-konsumenten möjlighet att bidra och blir TV Prod-sumers, dvs. både produ cent och konsument Trådlöst bredband, t.ex. i hemmet utvecklas genom femtoceller, dvs. små lokala mobilnät som ansluts till nätet via fasta bredbandsnät (genom en vanlig bredbandsrouter).

3 3 THE NEW RADIO/TV/VIDEO MARKET Utanför hemmet utvecklas näten för att kunna leverera de nya tjänsterna: ADSL (digital anslutning över vanliga analoga telefonledningar) går mot högre hastigheter, VDSL, där överföringskapaciteten nu är upp till 100 Mbit/s. Nyligen rapporterades om lyckad överföring av 300 Mbit/s! Givetvis över betydligt begränsat avstånd. Avståndsbegränsningarna (dämpningsberoende) för bredbandsförbindelser innebär att utrustning måste placeras längre ut i nätet, dvs. närmare kundens utrustning. När det gäller digital uppgradering av de traditionella distributionskanalerna, broadcast, har flera standarder utvecklats beroende på land (region) och industriella/kommersiella intressen. De olika standarderna leder till handelshinder och fördyrar terminalerna. Till exempel har Europa, Amerika (USA) och Japan olika standarder för TV (DVB-T) i marknätet. Den tekniskt sett bästa standarden är den japanska, men den är dyrare att implementera än de övriga. Inom kabel-tv (DVB-C) gäller fortfarande analog teknik och övergången till digital teknik ser ut att dröja. Men det börjar nu bli ett tryck på en övergång till digital teknik. När det gäller TV över mobila enheter (DVB-H) dominerar Japan totalt! Internet kommuniceras mer och mer över mobilen i stället för PC, främst i Asien. Mobil TV över 3G har inte bredband som gör det intressant att titta på TV, videosnuttar går dock bra. För IPTV, dvs. TV-distribution över IP-baserade nät, använder kabeltvoperatörerna koax och provar fiber, teleoperatörerna använder xdsl och fiber. Här kommer att bli en konvergens, om 10 år kan vi inte skilja på kabel operatörer och telekomoperatörer. De ny tekniska och kommersiella möjligheterna gör det intressant för mediaföretag och teleoperatörer att ge sig in på varandras områden. Och alla marknadsaktörer är inriktade på triple play och quadruple play! DVB-T terrest = marknät DVB-S satellite DVB-C cable DVB-H handheld = mobila enheter triple play röst, bild, data i samma tjänsteutbud ( paket ) över en bredbandsanslutning quadruple play triple play men nu också över mobilt bredband

4 4 THE DIGITAL CONVERGENCE Framtidens 3D HDTV kommer att provas vid fotbolls-vm i Sydafrika i år: n Kräver speciella glasögon som är synkroniserade med TVn över kabel eller trådlös förbindelse, som öppnar och stänger höger respektive vänster ögas glas n Ökande bandbredd medför ökande krav på näten n Den senaste mobila bredbandstekniken LTE ( 4G ) klarar inte detta, det krävs fiber i dagens teknik Bandbreddsbehovet ökar enormt mycket! n Idag kan man säga att vi behöver total 85 Mbit/s till hemmet för att få hem all information vi konsumerar (download), och 28 Mbit/s för att skicka information (upload) n År 2030 uppskattas behovet av bandbredd till hemmet ligga mellan 9 Gbit/s till kanske så mycket som 28 Gbit/s Stark konvergens och standardiseringsarbete krävs för att få ihop olika system i hemmet, så att de inte fungerar som isolerade öar utan kan fungera ihop. Detta gäller både transmissionen och tjänsterna: olika apparater ska kunna prata med varandra. Det kräver någon form av Gateway, som utvecklas från dagens trådlösa routrar. De system som kan det blir dlna-certifierade. Jämförelse mellan industrialiserade världen och utvecklingsländer, t ex Sverige och Ghana. n De 10 % rikaste i Ghana har lika stor inkomst per individ som de 10 % fattigaste i Sverige! n Bredband kommer inte att byggas ut n I stället blir det TV med kontantkort (jämför mobiltelefoner med kontantkort, som också gett mobiltelefonin en mycket stor spridning i utvecklingsländer med svag infrastruktur) TV-utbyggnaden beror mycket på hur det ser ut i landet. Sammanfattningsvis: n Mediakonsumtionen kommer att förändras i den industrialiserade världen och bli mera mobil, interaktiv och med on demand-tv. Exempelvis: kontoret på webben, användarna bidrar till produkten med Web 2.0 och nya affärsmodeller. n Mediakonsumtionen kommer också att förändras i utvecklingsländerna. Målet kommer att vara att många fler människor kan se och köpa betal-tv och använda Web 1.0. Rapport: K E OLOFSSON keo@ser.se Bilder: BROADNOR AB

5 Nu är mentorprogrammet 2010 i gång på KTH 5 Årets omgång av SERs mentorprogram i Stockholm har 26 deltagare och startade med ett introduktionsmöte 9 mars. Under detta möte bjöds alla mentorer och adepter på en inspirerande introduktionsföreläsning om vad mentorskap är och inte är, förväntningar, fallgropar mm. Det bjöds sedan på mat och dryck och mentor/adeptparen fick en chans att presentera sig för varandra. Responsen från deltagarna redan under denna första kväll var positiv. Många tyckte att matchningen kändes bra och man hade mycket att prata om. Introduktionskvällen följdes upp med ett mingelevent två månader senare. Även denna kväll inleddes med en föreläsning denna gång på temat Communities och Knowledge Management. Sedan följde mat och mingel under trevliga former. Tanken med mingelkvällarna är att mentor/adeptparen ska få chans att prata och knyta kontakter med de andra deltagarna i programmet, kanske utbyta tankar och idéer om vad man kan prata om under sina mentorträffar. Knappt hälften av deltagarna kunde närvara vid detta första mingelevent men vi hoppas på bättre uppslutning nästa gång! Under hösten är ytterligare två gemensamma träffar inplanerade; en mittenträff i september och ett andra mingelevent i november. Programmet avslutas sedan i februari månad. SERs mentorprogram riktar sig till civilingenjörsstudenter på KTH (E, D, IT och ME programmen) som börjar närma sig slutet av sina studier. Många av mentorerna har själva studerat på KTH och tanken med mentorprogrammet är att paren själva ansvarar för att boka in sina mentor/adeptträffar, helst minst en gång per månad. Om du känner redan nu att du skulle vara intresserad av att ställa upp som mentor i nästa omgång av mentorprogrammet - hör av dig till oss. SARA BERGLUND och ROSALIE ARROSPIDE ALATA Projektledare för 2010 års mentorprogram på KTH sermentorprogram2010@gmail.com Indtrduktionsmöte 9 mars. Mingelkvällen inleddes med en föreläsning.

6 Nytt mentorprogram i Göteborg 6 I år är det premiär för MEDIT Mentorprogram på Chalmers i samarbete med SER. Programmet riktar sig till studenter i årskurs 4 och 5 på civilingenjörsprogrammen Elektro, Data och IT samt mentorer från näringslivet. Startskottet gick i februari och programmet är nu i full gång med 46 deltagare. Upplägget för programmet liknar det som finns på KTH. Under året arrangeras gemensamma träffar för att ge inspiration och vägledning till både adepter och mentorer. Utöver de gemensamma träffarna har varje mentor och respektive adept möten ungefär en gång i månaden. Det är främst adeptens uppgift att driva mentorskapet, något som vi tycker årets adepter har lyckats bra med! Under våren har vi haft tre gemensamma träffar. Utöver introduktionsträffen i februari anordnades en adeptträff i april och en inspirationskväll för både adepter och mentorer i maj. Nu tar vi sommaruppehåll men ser fram emot ytterligare två inplanerade träffar i höst. Är du intresserad av att delta som mentor i nästa års omgång av MEDIT Mentorprogram? På vår hemsida, kan du läsa mer om programmet. Där finns också kontaktuppgifter till oss projektledare för dig som vill anmäla intresse inför programomgången EVELINA DAVIDSSON, ANDREAS JONSSON och GUSTAV HENMAN Projektledare för MEDIT Mentorprogram 2010 Förväntansfulla adepter och mentorer.

7 Kårobligatoriets avskaffande 7 Den 1 juli detta år träder kårobligatoriets avskaffande i kraft. De flesta av studentkårerna kommer att ställas inför en av sina största utmaningar någonsin, att göra organisationen attraktiv för alla icke insatta. För många kårer blir det här ett mindre problem och för andra ett större. Vad som är säkert är dock att medlemsantalen kommer att minska. Hur kommer då detta att påverka en organisation som SER? För många som varit med i en kårförening ett tag känns det naturligt att fortsätta med ideell verksamhet bland likasinnade när man är på väg ut i arbetslivet, och då kan SER vara ett bra alternativ. Men många studenter kanske idag undviker att bli medlem, man vet för lite vad föreningen kan erbjuda, eller också känner man inte behovet eller har tiden eller intresset för att vara med. Vi har inte sett början på detta men det kommer helt klart att vara en utveckling som är värd att följa. Vi är också intresserade av vad ni har för synpunkter på detta mejla era inlägg till ser@ser.se, så följer vi upp i nästa utgåva. JOHANNES NORDKVIST Teknologrepresentant SER, nordkv@kth.se Avslutare; SER har haft årsmöte och vi kan hälsa flera nya krafter välkomna i styrelsen, se rapport från årsmötet i detta nummer av Elteknik. Nu ser vi alla fram mot en skön och avkopplande sommar. Samtidigt som vi från SER önskar att du får en bra sommar var du än kommer att vara, vill vi påminna om att vi gärna vill ha förslag till program, föredrag, studiebesök, seminarier och andra aktiviteter. Sänd dina synpunkter och förslag till ser@ser.se Trevlig sommar! KARL ERIK OLOFSSON ordförande, keo@ser.se SUSANNE GESTER kansliet, ser@ser.se