Bredbandsutbyggnad Tranemo Kommun IT-infrastrukturprogram
|
|
- Magnus Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bredbandsutbyggnad Tranemo Kommun IT-infrastrukturprogram Eric Åkerlund, Infracore
2 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 2 (22) Innehåll 1 INLEDNING BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING BEFINTLIGA STRATEGIER PLAN OCH BYGGLAGSTIFTNING INVENTERING AV KOMMUNENS BREDBAND INLEDNING TRANEMO KOMMUNS BEFOLKNING OCH NÄRINGSLIV FOLKMÄNGD PER FÖRSAMLING 31 DEC BEFINTLIG OCH PLANERAD IT-INFRASTRUKTUR BRISTER OCH BEHOV BEHOV AV BREDBAND DE NÄRMASTE ÅREN I VÅR KOMMUN NEDLÄGGNING AV TELESTATIONER OMRÅDEN MED DÅLIG BREDBANDSTÄCKNING OMRÅDEN DÄR NÄT INTE BEDÖMS KOMMA TILL STÅND PÅ MARKNADSMÄSSIG GRUND PRINCIPER FÖR PRIORITERING AV ORTER/OMRÅDEN PRIORITERINGSORDNING FÖR UTBYGGNAD I TRANEMO KOMMUN SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER SAMORDNINGEN MED ANNAN INFRASTRUKTURUTBYGGNAD BREDBANDSMÅL PRINCIPER FÖR UTBYGGNAD OCH NYTTJANDE AV NÄT BREDBANDSUTBYGGNAD BYANÄT MÅLNÄT FINANSIERING AV BREDBANDSUTBYGGNAD... 21
3 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 3 (22) 1 Inledning Detta är det andra IT-infrastrukturprogrammet som upprättas av Tranemo Kommun. Det förra programmet avsåg tidsperioden Mycket har förändrats sedan dess. Kommunernas roll på bredbandsmarknaden har alltmer klarnat och detta tillsammans med den utveckling som har skett på bredbandsmarknaden samt signaler från svenska staten och EU, är basen för detta program. Nu står kommunen inför nya avvägningar och avgöranden angående bredbandsverksamheten på grund av lokala initiativ, ökad efterfrågan, nya bidragsmöjligheter och kopparnätets osäkra framtid. Därför föreligger denna nya version av programmet. Det ska ligga till grund för beslut om inriktning och utbyggnad under åren Stora delar av det målnät som beskrevs i det första programmet har blivit byggt och dessutom en del till på rent kommersiella grunder. Detta program visar vilka ytterligare utbyggnader av nätet som bör komma till stånd och under vilka förutsättningar detta i så fall ska ske. Detta IT-infrastrukturprogram visar kommunens behov av fortsatt utbyggnad av infrastruktur för bredbandskommunikation. Dokumentet skall också kunna användas av Västra Götalandsregionen som underlag för beslut gällande VGR bredbandsstöd. 2 Befintliga strategier och lagstiftning 2.1 Befintliga strategier I regeringens Bredbandstrategi för Sverige sägs att år 2015 ska 40 % av hushåll och företag ha möjlighet att ansluta till bredband med överföringshastighet 100 Mbit/s (PTS (Post- och Telestyrelsen) har i sin strategiska agenda höjt målet till 55 % eftersom målet redan är uppfyllt på nationell nivå). År 2020 ska motsvarande andel vara 90 %. Tranemo kommun ansluter sig till de nationella målen och förutsätter att bidragsmedel för detta görs tillgängliga via staten eller EU. Västra Götaland skall enligt länets IT-vision Vara en region i internationell tätposition vad gäller IT-infrastruktur. Detta kräver arbete med både att nå landsbygden med kraftfullt bredband och att förstärka de största orternas konkurrenskraft på detta område. Kommunfullmäktige i Tranemo arbetade under 2009 fram en ny vision för kommunen. Till visionen finns övergripande mål och en strategisk plan med sex olika fokusområden kopplad. De övergripande målen är: Tranemo ska utvecklas på ett för människor och miljö långsiktigt hållbart sätt. År 2020 har Tranemo kommun invånare
4 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 4 (22) Tranemo kommun en stark centralort Tranemo-Limmared är ett starkt tätortsområde Tranemo kommun mycket gynnsamma villkor för företagande och entreprenörskap När det gäller IT-infrastruktur är strategin formulerad enligt följande: Behovet av välfungerande IT-infrastruktur är idag stort och ökar allt mer. Den största delen av kommunens befolkning kan erhålla väl fungerande bredband via ADSL. Några invånare saknar denna möjlighet men kan oftast lösa det grundläggande behovet med bredband baserat på mobiltelefoni. Kommunens strävan är att alla invånare på sikt ska ha tillgång till minst bredband via ADSL eller mobil. Utvecklingen går även mot att det krävs allt högre kapacitet och detta ställer än mer krav på IT-infrastrukturen. I de större tätorterna finns goda möjligheter att effektivt lösa en vidareutveckling av IT-infrastrukturen genom att nyttja fjärrvärmenäten. Kommunen äger i Tranemo, Limmared och Dalstorp ett väl utbyggt kanalisationsnät samt i och mellan orterna ett begränsat fibernät. De är främst till för eget internt bruk, men kan också hyras ut till operatörer som behöver kommunikationskapacitet på samma sträcka, men det sker då på lägsta möjliga nivå i värdekedjan. Kommunen anser att det primärt är marknadens aktörer som skall förse boende och företag med bredbandslösningar. 2.2 Plan och Bygglagstiftning Plan- och bygglagstiftningen spelar en viktig roll i arbetet för ett hållbart samhällsbyggande. En ny Plan och bygglag gäller från och med I den ingår planering av elektronisk kommunikation i kommunens övriga samhällsplanering både på översikt och detaljnivå. Elektroniska kommunikationer är därmed ett allmänintresse, vilket ger kommunen både möjligheter och skyldigheter på ett tydligare sätt än vad som tidigare varit fallet. Det är lämpligt att lägga planarbete avseende elektronisk kommunikation på strategisektionen. 3 Inventering av kommunens bredband 3.1 Inledning Tranemo kommun ligger i Västra Götalands län. Kommunen ligger i ett vackert landskap och är rik på sjöar och skogar. Ytan är 744 kvadratkilometer och befolkningstätheten är 16 invånare per kvadratkilometer. 3.2 Tranemo kommuns befolkning och näringsliv 3.3 Folkmängd per församling 31 dec Den 31 december 2010 fanns det invånare i Tranemo kommun enligt SCB. Det är en minskning med 35 personer sedan förra årsskiftet. Nedanstående tabell redovisar antalet invånare, hushåll och företag i kommunens tätorter. Uppgifterna om antal hushåll är inte exakt utan en beräkning baserad på bästa möjliga information från SCB och avser
5 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 5 (22) Ort/Område Antal innevånare Ungefärligt antal hushåll Antal företag Tranemo Limmared Länghem Dalstorp Grimsås Ambjörnarp Uddebo Ljungsarp Sjötofta Månstad Nittorp Ölsremma Hulared Landsbygd (inkl övriga orter med mindre än 200 invånare) Totalt för kommunen Figur 1, Tranemo kommun Tranemo kommun gränsar till fem kommuner, Ulricehamn, Jönköping, Gislaved, Svenljunga och Borås.
6 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 6 (22) Hushåll En stor del av Tranemo kommuns invånare bor i småhus. Tranemobostäder är ett allmännyttigt fastighetsbolag som äger, förvaltar och hyr ut bostäder. Företaget hyr ut 840 lägenheter som finns i alla 13 tätorterna på kartan ovan utom Mossebo Näringsliv Näringslivet i Tranemo kommun präglas av det geografiska läget i Sjuhäradsbygden och av att vi gränsar till Småland - en unik kombination av knalle- och Gnosjöanda. Ungefär hälften av alla arbetstillfällen finns inom tillverkningsindustrin, där de största branscherna är verkstads-, plast- och träindustrin. Den starka traditionen inom tillverkningsindustrin är ett tecken på en bra anpassning, efter den teko-kris, som ägde rum på 1970-talet. Arbetslivet utmärks av hög kompetens och låg personalomsättning. Sjukskrivningstalen hos invånarna i Tranemo kommun är mycket låga. Likaså ligger arbetslösheten på en mycket låg nivå. Nettopendlingen in till kommunen var 166 personer år De största arbetsgivarna är: Ardagh Glass Group ca 500 anst Nexans IKO Sweden AB ca 500 anst CJ Automotive AB ca 170 anst Svedbergs i Dalstorp AB ca 240 anst AP & T Presses AB ca 110 anst PRIMO Sverige AB ca 100 anst Pipelife Nordic AB ca 100 anst Jabo Wood Products AB ca 100 anst Specma Eurobend AB ca 70 anst Ljungsarps Verkstads AB ca 70 anst Teknos AB ca 60 anst De fem största näringsgrenarna i kommunen, räknat i antal anställda, är (källa SCB Kommunfakta): 1. Tillverkning och utvinning 2. Vård och omsorg 3. Utbildning 4. Handel 5. Byggverksamhet 3.4 Befintlig och planerad IT-infrastruktur En teknikdiskussion med beskrivningar av de olika bredbandsteknikerna och deras föroch nackdelar, finns i bilaga Nätägare fasta nät och radiolänkar Nedanstående bild visar några av de nät som finns i kommunen, men är inte en fullständig karta över alla nät och deras sträckningar. Svart färg anger Trafikverkets nätsträckning längs järnvägen. Röd färg (endast schematiskt) Skanovas nät. Skanova äger mer nät som inte finns med på kartan, bland annat till Stackebo telestation. Grön färg anger Svenska Kraftnät. Blå och lila färg anger nät som tillhör CSIT eller
7 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 7 (22) Tranemo kommun, blå är den första omgången med bidragsfinansierade nät, lila är den andra omgången. Fibern mellan Limmared och Länghem är markerad med lila färg, men ägs av Skanova. De sträckor som ägs av Tranemo kommun är Månstad Limmared Tranemo - Ambjörnarp samt från Dalstorp till Nittorp och Ljungsarp. Streckade linjer anger 155 Mbit/s radiolänkar som ägs av CSIT. CSIT äger utöver detta vissa radiobaserade accessnät i några av tätorterna. Dessa kommer att bytas ut efterhand som fibernäten byggs ut och kunderna flyttas över dit. Figur 2, Fasta nät och radiolänkar, källa VGR Satellithuset i Limmared AB, en lokal kabeltv-leverantör har lokala fiber- och koaxialkabelnät inom orterna Limmared, Tranemo, Länghem, Dalstorp och Nittorp. De senaste årens bredbandsutbyggnad gör att tillgången till bredband i kommunen är mycket god. Enligt PTS bredbandskartläggning från 2010 är tillgången till ADSL 97 % för befolkningen och 92 % för arbetsställen, möjligheten för mobilt bredband är 100 % enligt samma redovisning (detta är dock en teoretisk beräkning och gäller inte
8 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 8 (22) helt i praktiken). När det gäller höga uppkopplingshastigheter är dock inte tillgången till bredband lika stor. Enligt PTS uppgifter har 83 % av de boende och 63 % av företagen förutsättningar att få minst 10 Mbit/s, men andelen boende och företag med möjlighet till 50 Mbit/s via fiberuppkoppling eller kabel-tv är endast 1,2 % för befolkningen och 0,9 % för arbetsställena Nätägare mobila nät De mobila bredbandsnäten byggs ständigt ut till större täckning och högre hastigheter. Den täckning som gäller för Tranemo kommun framgår av nedanstående kartor. Kartorna är tagna från mobiloperatörernas webbsidor och är teoretiska beräkningar av möjliga uppkopplingshastigheter. I verkligheten kan dessa beräkningar skilja sig från de verkliga uppkopplingsmöjligheterna beroende på ett antal saker, bland annat: om man är inne, utomhus eller i en bil om man använder mobilterminalen som den är eller om man har en extern antenn inkopplad vilken mobil eller terminalutrustning man använder sig av
9 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 9 (22) TeliaSonera Utbredningen av Telias mobilnät framgår av täckningskartan på deras webbplats, se bild nedan från maj En utbyggnad av deras 4G-nät inom kommunen kan komma att ske under programperioden. Figur 3, Telia Soneras mobiltäckning, källa maj 2011
10 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 10 (22) Tele2 Karta över Tele2s mobiltäckning i maj Även för Tele2 kan en utbyggnad av 4Gnätet komma att ske under programperioden. Figur 4, Tele2:s mobiltäckning, källa maj 2011
11 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 11 (22) Telenor Karta över Telenors mobiltäckning i maj Även för Telenor kan en utbyggnad av 4G-nätet komma att ske under programperioden. Figur 5, Telenors mobiltäckning, källa maj 2011
12 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 12 (22) Tre Karta över Tre:s mobiltäckning i augusti Tre har inte lanserat något 4G-nät, men utvecklar 3G så att prestanda i praktiken blir likvärdig med andra teleoperatörers mobila bredband. Figur 6, Tre:s mobiltäckning, källa augusti 2011
13 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 13 (22) Net1 Net1 är en mobiloperatör som använder sig av en annan teknik och ett lägre frekvensband än övriga operatörer. Den praktiska följden av detta är att Net1 har den bästa täckningen av alla mobiloperatörer, men de kan inte erbjuda samma hastigheter som de andra, maximalt upp till 3 Mbit/s. De vänder sig i första hand till sommarstugeägare, jordbrukare, båtfolk och andra som brukar ha problem med täckningen. Deras täckning framgår nedan, bilden är från maj Figur 7, Net1:s mobiltäckning, källa Net1, maj Konkurrenssituation Konkurrens på nätnivå finns mellan de mobila operatörerna, Satellithusets kabeltvnät, Telias och CSITs ADSL-nät, samt Skanovas, CSITs och kommunens fibernät. Konkurrens på tjänstenivå finns i Telias ADSL-nät och i CSITs fibernät. Ett flertal av de största tjänsteleverantörerna kan leverera sina tjänster via Telia och CSIT.
14 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 14 (22) 4 Brister och behov 4.1 Behov av bredband de närmaste åren i vår kommun Generellt för både hushåll och företag kan sägas att allt fler använder sig av Internet i allt större utsträckning. Myndigheter och företag ger mer och mer av sin service och information över Internet. I och med denna utveckling kommer kraven på rörliga bilder med god kvalitet, hämtning av filer och så vidare att öka bandbreddskraven väsentligt de närmaste åren. Samtidigt kommer behovet av att vara ständigt uppkopplad öka bland allmänheten. Unga människor som flyttar till eget boende förutsätter idag att det finns möjlighet till bra bredband oavsett om de flyttar till en lägenhet i stan eller till ett hus på landet Den kommunala organisationen Kommunens förvaltningsnät är väl utbyggt inom kommunens geografiska område. De flesta verksamhetsställen och arbetsplatser är anslutna med antingen fiber eller kopparnät (ADSL). Allt fler ställen ansluts med fiber i takt med att fibernäten byggs ut. Inom IT funktionen upprättas en sammanställning över hur anslutningarna ser ut till kommunens arbetsställen. Det är viktigt att säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet för samtliga verksamhetsplatser oavsett var de är placerade i kommunen. Bandbredden ska finnas där verksamheten finns, inte tvärt om. Tranemo har gemensam IT-funktion med Ulricehamns kommun, kommunerna har bundit sig samman med egen eller hyrd fiber för att åstadkomma redundanta accessnoder, dvs koppla ihop kommunerna i ett gemensamt fysiskt kommunsammanbindande nät. Därmed vinner man inte bara större säkerhet i kommunikationerna utan får även möjlighet att på bästa sätt fördela arbetsuppgifter och bandbreddskrävande tjänster mellan kommunerna. Samverkan med andra kommuner finns också i den så kallade Sjuhäradsringen. Med Borås kommun finns ett samarbete kring fast och mobil telefoni Näringslivet Även för företag ökar kraven på hög bandbredd i takt med den kommunikationstekniska utvecklingen. Fler och fler företag jobbar med olika typer av media, vilket i ökande utsträckning inte går att göra via ADSL. Även handhållna utrustningar hanterar allt oftare strömmande media. Det gör att det också måste finnas en god mobiltäckning där de anställda rör sig, både på arbetsplatsen och i hemmet. En trend inom näringslivet är att allt fler får möjlighet att jobba hemifrån i viss utsträckning. Detta innebär en större flexibilitet för den enskilde och kan underlätta planeringen av vardagen för många. Samtidigt är det positivt ur miljösynpunkt då vissa yrkeskategorier kan slippa att resa in till sin arbetsplats alla dagar. Men det ställer också krav på en snabb och stabil bredbandslösning för att kunna koppla upp sig via säkra förbindelser till företagets datasystem. Eftersom många unga familjer väljer att bosätta sig på landsbygden ställer detta krav på bra bredband även utanför tätorterna. För de företag vars anställda kan jobba hemifrån gäller det att ha sådana kommunikationstekniska lösningar att personalen på ett enkelt men säkert sätt kan komma åt nödvändiga datamiljöer och system.
15 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 15 (22) Hushållen Den enormt snabba utvecklingen av sociala medier och den ökande tillgången till tjänster för strömmande medier innebär att allt fler i familjerna, inte bara ungdomarna, drar allt mer bandbredd. Utvecklingen väntas fortsätta vilket skyndar på övergången från ADSL till fiber. 4.2 Nedläggning av telestationer TeliaSonera planerar att lägga ned ca hälften av de 2000 kopparanslutna telestationer som finns. Två av dessa ligger i Tranemo kommun, Gölingstorp och Bragnum, se mer om detta nedan. Inga fiberanslutna telestationer läggs ner. Även om en telestations kopparaccessnät läggs ned så småningom kommer fiberpunkten att finnas kvar. Fiberpunkten kan sedan användas som anslutningspunkt för kommande byanät. 4.3 Områden med dålig bredbandstäckning Enligt VGR:s definition utgörs kommunikationsmässigt vita fläckar av områden där någon trådbunden bredbandsinfrastruktur inte finns att tillgå. Grå fläckar är områden där ADSL är utbyggd, men där telestationen endast är ansluten med koppar, vilket gör att den uppkopplingshastighet som är tillgänglig för slutkunderna är kraftigt begränsad, ofta till maximalt 2 Mbit/s nedströms. Inga områden i Tranemo kommun är av PTS angivna som helt utan bredband, utan det ska alltid finnas tillgång till någon slags mobilt bredband. Frågan är dock vilken hastighet man kan komma upp i långt ute på landet och vilken stabilitet lösningen har. Två av telestationerna i Tranemo kommun anges av VGR som vita fläckar och har således av TeliaSonera angivits som sådana som ska läggas ned. Det är Gölingstorp och Bragnum. Kommunen har till Länsstyrelsen skickat in en ansökan om bidrag för att fiberansluta dessa stationer och montera ADSL-utrustning där för att sedan låta någon marknadsaktör driva nätet. Nätutbyggnaden skall ske så att det blir möjligt för framtida byanätsföreningar att ansluta lokala fibernät till den nyanlagda fibern. Sjötofta är en annan telestation med dålig bredbandmöjlighet. Där finns ADSL, men den är ansluten med radiolänk och har två understationer som det inte finns någon ADSL i. Även för Sjötofta har kommunen ansökt om medel för fiberanslutning. För understationerna vill kommunen göra en upphandling för att förbättra det mobila bredbandet i området eftersom det beräknas bli för dyrt att dra fiber till stationerna och utrusta dem med ADSL. Ett område med stor betydelse för turism- och besöksnäringen i kommunen är Hofsnäs/Torpa. Där är det i dagsläget dålig bredbandstäckning vilket är en stor nackdel. För att bättra på läget här, liksom för en fiberanslutning av telestationen i Bragnum, behövs fiber till Länghem. En sådan förbindelse finns planerad, men inte beslutad när detta skrivs. 4.4 Områden där nät inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund Hela kommunen bedömdes i det förra IT-infrastrukturprogrammet som ett område ointressant för utbyggnad av marknaden. Utbyggnad har nu skett i flera av kommunens tätorter. För landsbygden är dock bedömningen densamma idag.
16 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 16 (22) De telestationer som nämns ovan har ett relativt litet antal teleabonnenter, Bragnum 80 och Gölingstorp endast 40 st. Kostnaden för att fiberansluta stationerna och utrusta dem med ADSL har uppskattats till 0,6 Mkr för Gölingstorp och 1,3 Mkr för Bragnum. TeliaSonera har tillfrågats, men meddelat att de inte är intresserade av att medverka i en utbyggnad av dessa stationer. Sjötofta telestation är större, den har ca 190 abonnenter, men det långa avståndet till närmast fiberpunkt (ca 7 km från Ambjörnarp) gör att den blir för dyr att fiberansluta på kommersiella villkor, kostnaden för en anslutning har uppskattats till ca 1,4 Mkr. De understationer som finns till Sjötofta, Ekefors och Stenhult har så få abonnenter och ligger så långt ut att en fiberanslutning bedöms vara helt utesluten. Där förordar kommunen att det görs en upphandling hos teleoperatörerna för att ge de boende möjligheter att ansluta bättre till något av de mobila bredbandsnäten. När det gäller så kallade byanät, har inga sådana ännu etablerats i kommunen. Den enda verksamheten i den riktningen som har förekommit är bildandet av en ekonomisk förening som har målet att fiberansluta hushåll i kommunen. Erfarenheter från andra kommuner talar för att den mest framgångsrika vägen att få ut fiber på landsbygden är byggandet av små, lokala byanät där det finns en väldefinierad mängd kunder (lämpligast hushåll) som förbinder sig att ansluta sig till det nät som byggs med ett stort lokalt engagemang. Läs mer om detta i avsnitt Principer för prioritering av orter/områden För de områden där marknadsaktörerna inte själva förmår att förse boende och företag med framtidssäkra bredbandsanslutningar, kan det bli aktuellt att gå in med stöd i olika former. De ekonomiska medel som kan göras tillgängliga räcker inte på långa vägar för att stödja alla projekt. En prioritering måste då göras och en princip formuleras som är både logisk och i någon mening rättvis. Parametrarna skall tillämpas i den ordning som de är skrivna. Prioritering av områden baseras på nedanstående rangordnade faktorer. Även om ett område/byalag uppfyller ett kriterium högt upp i listan är det ändå en total sammanvägning av alla punkterna nedan som avgör den slutliga prioriteringen mellan områdena. Flera av följande punkter behöver vara uppfyllda för att utbyggnad i området ska prioriteras. Område där Skanova monterar ner kopparnätet Närhet till befintligt nät Möjlighet till samförläggning (elnät, fjärrvärme, VA) Låg kapacitet på nuvarande bredbandslösning Företagande inom området Intresse från byalag och andra huvudmän Områdets storlek 4.6 Prioriteringsordning för utbyggnad i Tranemo kommun När de principer som nämns ovan tillämpas på Tranemo kommun, uppstår följande prioriteringsordning: 1. Fiberförläggning från Dalstorp till Gölingstorp. Kostnadsberäknad till kr. 2. Fiberförläggning från Månstad till Länghem. Kostnadsberäknad till kr. 3. Fiberförläggning från Länghem till Bragnum. Kostnadsberäknad till kr.
17 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 17 (22) 4. Fiberförläggning från Ambjörnarp till Sjötofta telestation. Kostnadsberäknad till kr. 5. Upphandling av förbättrad mobiltelefonitäckning i områdena Stenshult och Ekefors. Kostnadsberäknad till kr. 6. Bredbandsutbyggnad från Månstad till Hofsnäs Herrgård i samband med ev utbyggnad av VA-nätet. Kostnadsuppskattad till ca kr. För punkterna 1, 3 och 4 ovan har kommunen under 2010 sökt bidrag från Regionen och för punkt 5 från Länsstyrelsen. Därutöver föreslås kommunen kunna stödja de byanätslösningar/ansökningar som kommer fram avseende utbyggnad i enskilda byar på landsbygden utanför tätort där marknadsanalysen angett att offentlig medfinansiering är acceptabel och där EU stöd beviljats. Bredbandsanslutning av lokala byanät som ligger i närheten av kommunens, CSIT:s eller TeliaSoneras ortssammanbindande fibernät kan alltså komma att bryta prioriteringen och göras före de ovan nämnda satsningarna om rätt förutsättningar finns. I takt med att lokala byanät etableras och ansöker om stöd, ska principerna ovan tillämpas på dem om de kommer in i en sådan takt att de konkurrerar om bidragsmedel. 4.7 Samverkan med andra kommuner Något organiserat bredbandssamarbete med andra kommuner finns inte utöver att Tranemo och Ulricehamn har en gemensam IT-avdelning. Efter hand som fibernät byggs ut på landsbygden, blir frågan mer aktuell, då det kan hända att områden i en kommun lättast ansluts från en annan kommuns område, beroende på hur befolkningsfördelningen ser ut i kommunerna. Likaså kan lokala byanät ibland omfatta områden som sträcker sig över en kommungräns. 4.8 Samordningen med annan infrastrukturutbyggnad Vid all planering för utbyggnad eller underhåll av gator, fjärrvärme, VA eller andra ledningsnät skall möjligheten till samordning med utbyggnad av bredband studeras i enlighet med den nya Plan- och Bygglagen. Se även punkt nedan. Redan idag lägger Tranemo kommun tomslang i samband med all grävning som sker oavsett ändamål. Detta gör att kommunen bygger upp ett ägande av ett kanalisationsnät som kan utnyttjas för att lägga egen fiber eller hyras ut till intresserade nätägare, till exempel byanät, eller operatörer. 5 Bredbandsmål 5.1 Principer för utbyggnad och nyttjande av nät Tranemo kommun strävar efter att IT-infrastrukturen i kommunen skall vara öppen och leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundstjänster till kommunens innevånare, företag och offentliga myndigheter Ansvar och roller Tranemo kommun bygger egen IT-infrastruktur i begränsad omfattning, främst för eget behov, men även för uthyrning i det fall det är lämpligt. Det huvudsakliga
18 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 18 (22) ansvaret för utbyggnaden ligger dock på de kommersiella aktörerna på bredbandsmarknaden och i framtiden även lokala byalag. Kommunen skall i samarbetet med dessa aktörer vara aktiv och i största möjliga mån söka påverka dem vid planering och utbyggnad av bredbandsnät i en riktning som gynnar boende och näringsliv. Ett sätt för kommunen att agera är att förlägga ett kanalisationsnät när grävning sker för andra ändamål. Kommunen avser att behålla ägandet av detta kanalisationsnät och vid efterfrågan hyra ut till tele- och dataoperatörer. Kommunen har en viktig funktion att samverka med olika aktörer för att få så effektiv infrastruktur som möjligt. Därmed kan kostnaderna för etablering av IT-infrastruktur i kommunen kan hållas nere. Sådan samverkan i form av samförläggning kan ske med teleoperatörer, elnätsägare, väghållare, fjärr-/närvärmeleverantörer samt kommunens olika sektioner. Denna samordning kan lämpligen ske genom fortlöpande planeringsmöten. Inom den kommunala organisationen kommer planeringen av ITinfrastruktur under programperioden att samordnas i den kommunala processen kring planprioriteringen genom ett utökat samarbete mellan planeringsfunktionen och ITfunktionen i kommunen i enlighet med den nya Plan- och Bygglagen. 5.2 Bredbandsutbyggnad Planering och utbyggnad av IT-infrastruktur i kommunen ska så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå. En kombination av nationella stamnät, regionala och lokala initiativ på prioriterade avsnitt och en noga övervägd och strukturerad uppbyggnad i kommunerna skapar bästa möjliga förutsättningar för att åstadkomma den finmaskiga struktur som är önskvärd. 5.3 Byanät På många ställen i Sverige finns det efterfrågan på framtidssäkra bredbandslösningar även utanför tätorterna. Sådana anslutningar förutsätter ofta att de boende på landsbygden sluter sig samman i ekonomiska föreningar, så kallade byanätsföreningar. När detta sker finns färdiga koncept framtagna av PTS, Svenska Stadsnätsföreningen och LRF att tillämpa. Byanätsmodellen, i några olika former, är den mest använda för att få ut bredband på landsbygden. Det är ofta det enda sättet att nå fram till de ställen där marknaden inte vill bygga. Med eget engagemang, arbete från de boende och viss offentlig medfinansiering går det ändå att bygga ut bredband med rimliga villkor för boende och företag. Viktigt i sammanhanget är att byanätet byggs med den kvalitet som har utvecklats som branschstandard av Stadsnätsföreningen.
19 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 19 (22) Figur 8, aktörer på bredbandsmarknaden, källa Infracore, maj 2011 För att det hela ska fungera krävs det att ett antal aktörer samarbetar. Se ovanstående bild. De ansvarsområden som är angivna vid respektive aktör ovan är inte en fullständig förteckning. För en mer komplett checklista över byanätsföreningens ansvarsområden, se nedanstående bild, tagen från Svenska Stadsnätsföreningens bildserie om byanät: Figur 9, Ansvarsområden för byanätsföreningar, källa SSNf
20 IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 20 (22) Föreningarna kan med egna resurser och eget arbete förlägga områdesnät till överkomliga kostnader. Efter byggtiden, när hushållen är anslutna till byanätet, har föreningen möjlighet att antingen driva nätet själv eller upphandla den funktionen av en professionell partner. Vissa föreningar vill inte befatta sig med driften och har då möjlighet att på marknadsmässiga villkor överlåta drift och underhåll av det lokala nätet till en befintlig nätägare. Detta för att säkerställa en likvärdig kvalitet i byanätet jämfört med övriga nätdelar. En broschyr för byanätsanslutningar finns framtagen av Svenska Stadsnätsföreningen i samarbete med LRF. Många kommuner och stadsnät har utvecklat färdiga byanätskoncept med rutiner, mallar, checklistor mm baserat på Stadsnätsföreningens material. Syftet med koncepten är dels att underlätta för byalagen att komma igång eftersom de överskådligt kan se vad som krävs av dem innan de tar beslutet. Dels skapar koncepten tydliga ramar och gränssnitt för vem som har ansvar för vad i uppbyggnaden av byanäten. Ett sådant koncept finns även framtaget av stadsnätens samarbetsorgan i Västra Götaland, Västlänk. Även i andra delar av landet som Västerbotten och Kronobergs län är det vanligt med en aktiv byanätsverksamhet bland stadsnäten och det finns många goda erfarenheter att hämta därifrån. En sådan erfarenhet är att det är en fördel att geografiskt begränsa byanätens storlek. En lämplig storlek för ett byanät är någonstans mellan medlemmar. För det första för att det blir mer lätthanterligt att få alla pusselbitar på plats, för det andra för att det är lättare att få ett större lokalt engagemang. För det tredje för att man bör bygga i etapper efter vad som är ekonomiskt rimligt. Inte någonstans i Sverige har man lyckats att ansluta hela landsbygdsbefolkningen med fiber, det finns alltid de som bor för långt bort för att det ska vara rimligt att ansluta dem. I de fallen får man förlita sig på att det finns någon form av mobil uppkoppling som fungerar tillfredställande. En samordning av hur kommunerna i länet jobbar med byanätsfrågan underlättar hanteringen av dessa områden. Ju mera likartade besluts- och verksamhetsprocesser det finns för detta i de olika kommunerna, desto enklare borde administrationen runt detta bli. Dels för att man då kan få ett bättre stöd från regionen och dels för att det blir enklare att ansöka om stödmedel då. Det är VGR som står för samordningen av ITinfrastrukturen i länet och där finns resurser för stöd och hjälp i frågan. Det är länsstyrelsen som står för beviljande av stöd till bredbandsutbyggnad. Regeringen avsatte hösten 2011 ytterligare 495 Mkr till bredbandsutbyggnad under en treårsperiod. 375 Mkr går till projekt inom Landsbygdsprogrammet och 120 till kanalisationsstöd som hanteras av PTS. Ansökningar om stöd kommer att behandlas i turordning efter när de kommit in till Länsstyrelsen. VGR har också beslutat att anslå en del pengar till bredbandsutbyggnad. Riktlinjerna för stödet kommer att uppdateras utifrån diskussioner med EU- kommissionen. Nya riktlinjer kommer därmed att publiceras under hösten Det finns möjlighet för kommuner att ge direkta bidrag till byanätsföreningar utanför de statliga bidragen. För att det inte ska betraktas som otillåtet stöd måste det göras en bedömning av att det inte finns konkurrerande nätbyggen så att kommunens bidrag till en aktör inte snedvrider konkurrensen. Ett sätt att göra detta är att göra en marknadsanalys på samma sätt som ska göras för att få tillgång till de statliga stöden. Marknadsanalysen kan omfatta hela kommunen eller mindre delar och utföras av byanätsföreningen, kommunen eller båda parterna gemensamt.
Bredbandsutbyggnad. IT-infrastrukturplan. Stenungsunds Kommun. Bredbandsutbyggnad. Stenungsunds kommun. Beslutsdatum 2012-12-17, 223
Bredbandsutbyggnad Stenungsunds Kommun IT-infrastrukturplan 2012 Bredbandsutbyggnad Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare IT-chef Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid 2015-12-31
Läs merBredbandsutbyggnad Lilla Edets Kommun IT-infrastrukturprogram
Dnr 2011/KS0321-4 Dpl 005 Bredbandsutbyggnad Lilla Edets Kommun IT-infrastrukturprogram IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 2 (22) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING...
Läs merIT-infrastrukturprogram
IT-infrastrukturprogram R1.0 2012-11-12 Sida: 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 BEFINTLIGA STRATEGIER... 3 2.2 PLAN OCH BYGGLAGSTIFTNING... 4 3 INVENTERING AV
Läs merBredbandsutbyggnad. Tjörns Kommun. IT-infrastrukturprogram
Bredbandsutbyggnad Tjörns Kommun IT-infrastrukturprogram 2012-01-30 IT-infrastrukturprogram Tjörns kommun 2012 Sida 2 (17) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 BEFINTLIGA
Läs merUddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)
Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...
Läs merUddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)
Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...
Läs merStrategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad
Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande
Läs merÅmåls Kommun Program för elektronisk kommunikation V 10 2013-04-26
Åmåls Kommun Program för elektronisk kommunikation V 10 2013-04-26 Program för elektronisk kommunikation Sida 2 (27) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2 LAGSTIFTNING,
Läs merBREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns
Läs merProgram för elektronisk kommunikation V 1.0 2012-08-07
Program för elektronisk kommunikation V 1.0 Program för elektronisk kommunikation Sida 2 (30) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2 LAGSTIFTNING, STRATEGIER OCH PLANER...
Läs merProgram för elektronisk kommunikation
Program för elektronisk kommunikation Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-26, 73 Program för elektronisk kommunikation Sida 2 (30) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4
Läs merDiskussion angående prioritering och kostnader.
Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut
Läs merBredbandsutbyggnad IT-infrastrukturplan
FÖRFATTNINGSSAMLING (7.3) Bredbandsutbyggnad IT-infrastrukturplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde IT Ägare/ansvarig IT-strateg Antagen av KF 2013-05-30 84 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2012:848
Läs merKraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar
Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar September 2010 Page 1 Innehåll fiberföreningskväll Välkomna till detta informationsmöte Bredbandsläget i området Finansieringsmöjligheter Fördelar/erfarenheter
Läs merFiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1
Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län 19 oktober 2012 Page 1 Fiberföreningsstatus per kommunstatus 2012-10-12 Aktiva föreningar Bredbandsintresse på kommunalt håll i Västra Götaland
Läs merPlan för bredbandsutbyggnaden
Plan för bredbandsutbyggnaden i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:104 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merLandsbygdsprogrammet 2007-2013
Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och
Läs merBredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Göteborg 26 juni 2012. Page 1
Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län Göteborg 26 juni 2012 Page 1 Statliga nya bredbandsstöd Stöd tillgängliga för fiberföreningar i Västra Götalands län inom våra
Läs merIT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun
IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Strategi Utgåva 2012-02-06 Sid 1(11) Innehållsförteckning Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Allmän utveckling sedan det senaste IT-infrastruktur-programmet...
Läs merDatum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till
Läs merBredband Katrineholm
Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket
Läs merBredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020
Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...
Läs merBredbandsstrategi för Filipstads kommun
2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Ulricehamns kommun 18 Februari 2013 Monica Ek-Remmerth Länsstyrelsen & Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland
Läs merSÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI
SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6
Läs merBredbandsstrategi för Kristinehamns kommun
Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer
Läs merBredbandsstrategi för Filipstads kommun
Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Marks kommun 29 Januari 2013 Monica Ek-Remmerth Länsstyrelsen & Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 70,00% Tillgång till 100 Mbit/s
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars
Läs merBredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Mariestad 27 augusti 2012. Page 1
Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län Mariestad 27 augusti 2012 Page 1 Innehåll Finansiella stöd och upphandlingar Nya siter för fiberföreningar att få bra information
Läs merTorsby kommuns bredbandsstrategi
Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00
Läs merBredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Bilaga 1. Planeringsunderlag
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Bilaga 1. Planeringsunderlag Innehåll 1. Befintlig IT-infrastruktur...2 1.1 Täckning och teknik...2 1.2 Stadsnät...3 1.3 Kommunsammanbindande nät...3 1.4 Kopparnät...3
Läs merUtbyggnadsplan för IT-infrastruktur
Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur 2017-2020 Antaget KF 2017-09-20 2017-131 Ärendenummer KS.2017.0276 2017-2020 Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber
Läs merRiktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun
Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas
Läs merVästra Götalandsregionen Bredbandsstöd bristområden
Västra Götalandsregionen Bredbandsstöd bristområden Sept 2011 Page 1 Kommunernas region 49 kommuner en region Nu finns en bra chans att nå målen! Ett antal kommuner vill nå högre bredbandspenetration och
Läs merDatum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars
Läs merHandlingsplan kopplad till kontrollstation av regional bredbandsstrategi 2017
Koncernkontoret, Kollektivtrafik och Infrastruktur Västra Götalandsregionen 2018-05-21 Handlingsplan kopplad till kontrollstation av regional bredbandsstrategi 2017 Inledning Kontrollstationen av den regionala
Läs merRegeringens bredbandsstrategi
Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 53%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter
Läs merRegionalt arbete med bredband i Västra Götaland
Regionalt arbete med bredband i Västra Götaland Kontrollstation för regional bredbandsstrategi Presentation på fiberföreningsmässa 17 mars 2018 Eric Åkerlund Regional bredbandskoordinator UBit, Utveckling
Läs merBredbandsstrategi Burlövs kommun
1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt
Läs merUppsala kommun Bredbandsprogram
Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt
Läs merTillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011
Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i
Läs merRiktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Läs merBredband i Västra Götaland Möte i Kinna Eric Åkerlund, regional bredbandskoordinator
Bredband i Västra Götaland Möte i Kinna 2016-10-27 Eric Åkerlund, regional bredbandskoordinator Vad är en regional bredbandskoordinator? Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att avsätta medel för regionala
Läs merBredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun
2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det
Läs merHär kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.
Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du
Läs merKramnet Networks & ICT
Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj
Läs merNorra Råda Hagfors kommuns fiberprojekt
Norra Råda 2015-02-04 Hagfors kommuns fiberprojekt 1 Hagfors kommun kontakt Göran Eriksson, handläggare 0563-186 38, 070-190 47 92 goran.eriksson@hagfors.se Johnny Lövgren, administrativ chef 0563-185
Läs merTILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI
TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden
Läs merVARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT
VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org
Läs mer2019 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet
1(2) MARKNADSANALYS 2019-06-26 Dnr 3.2.18-03944/2019 2019 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 Post- och telestyrelsens underlag inför 2019 års marknadsanalys visar
Läs merKartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län
1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter
Läs merNu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför?
Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber Ekonomisk Förening Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Bli medlem i Torestorps Fiber Ekonomisk Förening idag och visa därmed ditt
Läs merByalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten
Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!
Läs merIt i människans tjänst - en digital agenda för Sverige
It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i
Läs merBredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15
Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Vårgårda kommun 25-26 februari 2013 Monica Ek-Remmerth Länsstyrelsen & Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland
Läs merVerksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:
1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi
Läs merStrategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN
1 (7) Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel 0491-880 00 www.oskarshamn.se kommunen@oskarshamn.se 572 28 Oskarshamn
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun
Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun 2015-2020 mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Version 1.0 Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-23, 22 Innehåll Bakgrund
Läs merLänsstyrelsen en samlande kraft
Bredbandsutbyggnad i Örebro län 2000 2015 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och
Läs merPost/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv
Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd
Läs merIT-INFRASTRUKTURPROGRAM
IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...
Läs merBredbandsstrategi för Krokoms kommun
Bredbandsstrategi för Krokoms kommun Vägen mot en digital framtid Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter,
Läs merBREDBANDSUTBYGGNAD I GULLSPÅNGS KOMMUN
BREDBANDSUTBYGGNAD I GULLSPÅNGS KOMMUN Landsbygden ska leva och utvecklas därför behövs moderna bredbandslösningar Antagen av Kommunfullmäktige den 2012-12-17 Inledning Denna IT-strategi ska visa kommunens
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merBredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15
Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av
Läs merProgram för bredbandsutbyggnad
Program för bredbandsutbyggnad Fastställd av Kf 70, Program för bredbandsutbyggnad Sida 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2 LAGSTIFTNING, STRATEGIER OCH PLANER...
Läs merInformationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner
Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.
Läs merBredbandsstrategi 2016
Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha
Läs merSammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2016-03-16 Dnr: 16-1113 1(9) Avdelningen för samhällsfrågor Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1
Läs merStyrdokument IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN. Innehåll
Styrdokument Dokumenttyp: Program Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2002-06-10 58 Ansvarig: IT-chef Revideras: Följas upp: IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Innehåll Sammanfattning...
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Vänersborg 21 april 2016 Eric Åkerlund Regional bredbandskoordinator Operativt ansvarig Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Bredbandsläget i Västra Götaland, oktober
Läs merBredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043
Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,
Läs merFramtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling
Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång
Läs merProgram för bredband i Höörs kommun
1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga
Läs merIT-infrastrukturplan
IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3
Läs merHeby kommuns författningssamling
Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari
Läs merBredbandsstrategi för Staffanstorps kommun
2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör
Läs merBredbandspolicy för Danderyds kommun
Policy 1 (8) Bredbandspolicy för Danderyds kommun Författad av: Plan- och exploatering Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: Giltighetstid: Version: 1.0 Policy 2 (8) Innehållsförteckning Vad är
Läs merBredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10
Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i
Läs merINFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation
INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Bredband via fiber - framtidens kommunikation Byanätssamverkan i Örnsköldsviks kommun - för morgondagens samhälle År 2020 har 90 % av alla hushåll och företag tillgång
Läs merBredbandsstrategi för Karlshamns kommun
Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn
Läs merTillgången till bredband i Sverige hur ser det ut i dag?
Tillgången till bredband i Sverige hur ser det ut i dag? Bredbandskartläggningen 2010 - en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Pia Högset Pamela Davidsson Bredbandskartläggningen Uppföljning
Läs merNORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten
NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016 Jens Ingman Om kartläggningen Ett årligt
Läs merTOMELILLA KOMMUN. Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017.
TOMELILLA KOMMUN Kf 53/2017 Dnr KS 2016/447 Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017. Dokumentansvarig politisk instans:
Läs merBREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström
1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland PTS utbildningsdag för kommunala bredbandssamordnare 5 mars 2018 Eric Åkerlund Regional bredbandskoordinator UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet
HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020
Läs merStrategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun
Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt
Läs merBredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016
IT-avdelningen Björn Kjerrulf,0550-88 036 bjorn.kjerrulf@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Ks/2014:119 1(2) Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merBredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef
Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef Bredbandsbåten 2012 Regeringens bredbandsmål 90% skall ha 100 Mbit/s år 2020 Anna-Karin Hatt, IT- och
Läs merBredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019
Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/
Läs merVi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!
Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika
Läs merStatligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband
Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband Peter Dahlström Statens IT-infrastruktursatsning Nationellt IT-infrastrukturprogram Nationellt stomnät 2.500 Mkr Svenska Kraftnät
Läs mer