Bytespunkten som mötesplats i Skåne. Attraktiva bytespunkter med människan i centrum MAJ 2011

Transkript

1 Bytespunkten som mötesplats i Skåne Attraktiva bytespunkter med människan i centrum MAJ 2011

2 TemaPM: Bytespunkten som mötesplats i Skåne Detta TemaPM är ett uppdrag från Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne, tillsammans med Skånetrafiken med syfte att beskriva bytespunkternas strategiska betydelse i den regionala utvecklingen och deras potential för stadsutvecklingen i regionen. Uppdragsgivare: Therese Andersson, Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne, Region Skåne Mattias Schiöth, Skånetrafiken Konsult: Gehl Architects - Urban Quality Consultants Projektansvarig: Helle Søholt Foto: Gehl Architects om inte annat anges. Projektledare: Ola Gustafsson Projektteam: Per Riisom Sofie Kirt Malin Nilsson Jo Posselt 2 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

3 Innehåll Introduktion Satsa på bytespunkterna! Utmaningar för utvecklingen av bytespunkterna... 8 Bytespunkten kopplar människan till regionen En flerkärnig region med ett starkt nätverk Bytespunkten ger förutsättningar för en hållbar tillväxt 14 Bytespunkten som mötesplats Kvalitetskriterier för bytespunkter Kvalitetskriterier för bytespunkter Tillgänglighet Trygghet Liv Identitet Attraktivitet Att arbeta med kvalitetskriterierna i Skåne Bytespunkter i Skåne - exempel Vad betyder kvalitetskriterierna för dessa platser...62 Metod och process Workshopar med bytespunkten i fokus Workshopmetodiken som arbetsmodell Handledning - så gör du! Verktyg Summering: Vi kan skapa mervärde! Hur går vi vidare? Resultat från workshopar i testkommuner Workshop i Höganäs Workshop i Osby Bytespunkten som mötesplats i Skåne 3

4 4 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

5 Introduktion Bytespunkten som mötesplats i Skåne 5

6 Satsa på bytespunkterna! Skåne är en region som erbjuder ett stort utbud av arbetsplatser, olika bostadsalternativ och möjligheter till en rik fritid för sina invånare. Med ett ökat resande inte minst med kollektivtrafik, blir bytespunkterna en samlande punkt i städer och tätorter runt om i regionen. Bytespunkten fungerar både som mötesplats för människor och som magneter för verksamheter och institutioner som drar nytta av det regionala nätverket. För att utnyttja denna potential fullt ut krävs det att vi satsar på bytespunkterna! En planering som utgår från människan och inkluderar både sociala, kulturella och fysiska värden kan stärka bytespunktens roll i såväl den enskilda orten som regionen. Utveckla miljön på och kring bytespunkterna Syftet med rapporten är att se på bytespunkterna inte bara som effektiva transportnoder utan också som viktiga platser för människor och för samhället i stort. Med människan i fokus på bytespunkterna skapas bättre förutsättningar för att använda kollektivtrafik, gå och cykla, uppmuntra till möten mellan människor och gynna lokal handel. Med en bättre tillgång till regionens alla attraktioner får invånarna också en bättre livskvalitet. För att en hållbar regional utveckling ska ske krävs en vidgad syn på bytespunkten och dess roll i samhället. Målet är att uppnå en attraktiv miljö där kollektivtrafiken integreras med samhällets övriga funktioner. Platsen ska fungera både som port till regionen och som en lokal plats för människor och möten. Då behövs en integrerad, holistisk planering som inte skiljer på platser för människor och platser för trafik! Bytespunktens roll i samhället I den flerkärniga regionen har bytespunkten flera olika roller att spela som motor och magnet för samhällsutvecklingen. Bytespunkten fungerar både som en generator för stadsutvecklingen i närområdet, som en mötesplats för människor och som nav i det regionala samhället. Att fortsätta utveckla dessa olika roller är av stor vikt för samhällsplaneringen. Med en ökad regionalisering och klimatfrågan på agendan hamnar kollektivtrafiken och dess bytespunkter i fokus. Målet är att skapa attraktiva städer och där har bytespunkten, som en viktig plats i staden och i regionen, en viktig uppgift att spela. Bra bytespunkter ger mer attraktiva städer! Bytespunktens kvaliteter Det räcker inte med ett bra nätverk och utbyggd infrastruktur för att skapa en välfungerande bytespunkt. Gehl Architects har tagit fram en lista på kvalitetskriterier som bygger på människors behov och samspelet som sker både mellan människor och den fysiska miljön och mellan människor. Kvalitetskriterierna samlas i fem temaområden och ställer krav både på den regionala och den lokala planeringen. De ska ses som målsättningar och ett stöd för diskussionerna kring bytespunkterna. Kriterierna illustreras med konkreta exempel på hur upplevelsen för resenärer och andra användare kan förbättras, hur människor kan uppmuntras till att använda kollektivtrafiken mer och hur lokalmiljön kan förbättras. Helt grundläggande för bytespunkterna är att de är tillgängliga för alla och upplevs som trygga platser under hela dygnet, veckan och året. Men för att nyttja hela den potential som finns i bytespunkterna behöver de tillgodose människors behov av ett socialt liv, ha en tydlig identitet och vara attraktiva platser som är behagliga att vistas på. Samverkan För att testa kvalitetskriterierna och samla de olika aktörerna kring dessa frågeställningar har Region Skåne och Gehl Architects anordnat workshopar där kommunen tillsammans med de regionala aktörerna har diskuterat verkliga bytespunkter utifrån kvalitetskriterierna. Avslutningen beskriver hur detta arbete kan fortsätta ute i kommunerna och hur samverkan lokalt och regionalt kan utveckla bytespunkterna, regionen och de enskilda orterna med hållbarhet som ledord och människan i centrum! 6 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

7 BYTESPUNKTEN - FRÅN PLATS MED MÄNNISKOR TILL MÖTESPLATS FÖR MÄNNISKOR Bytespunkterna är platser som ofta rymmer många människor. Hur kan vi nyttja den potentialen och skapa platser där människor inte bara får plats, utan möts och trivs, utbyter idéer, kunskap och inspiration? Foto: Skånetrafiken/ Kasper Dudzik Bytespunkten som mötesplats i Skåne 7

8 Utmaningar för utvecklingen av bytespunkterna En rad olika trender när det gäller rörelsemönster, boende, hållbarhet och planering påverkar kollektivtrafikens utveckling och hur bytespunkter används i Skåne. Det finns stora utmaningar att hantera men också en stor potential som inte nyttjas till fullo. Här följer exempel på dessa utmaningar och förslag på hur de kan vändas till en potential för regionen och de enskilda platserna. Stora regionala skillnader Det är fortfarande stora skillnader i tillgänglighet och kollektivtrafiktäckning mellan olika delar av Skåne. Ju mer heltäckande nätverket är, desto lättare får människor även på mindre orter att ta sig till arbete och nöjen i kärnorna utan bil. Detta leder även till en bättre stadsmiljö i kärnorna, med mindre biltrafik. Likaså får boende i nätverkets kärnor lättare att ta sig till natur och rekreationsområden vilket innebär en högre livskvalitet. Stärk hela nätverket så gynnas människor både i större och mindre orter. Utbredd och bilberoende bebyggelse Som alternativ till ett centralt boende planeras och byggs glesa områden frånkopplade från stadens gångcykel- och kollektivtrafiknätverk. Detta förortsbyggande tar mycket värdefulla markresurser för lantbruk och rekreation i anspråk och leder till ett ökat bilberoende. Med en mer sammanhållen bebyggelse kring kollektivtrafikknutpunkterna även på mindre orter och landsbygden kan ett alternativ till centrumnära boende erbjudas, som inte förutsätter bilåkande. Förtäta och koncentrera med varierad bebyggelse kring bytespunkterna. Högt tryck på de större städerna I de större städerna med ett stort utbud av arbetsplatser är det ett högt tryck på boendemarknaden, samtidigt som alla inte vill bo centralt. Ett heltäckande nätverk av kollektivtrafik gör att människor har en större valfrihet i att välja livsmiljö, med möjligheter att bosätta sig även i mindre orter och på landsbygden. Sämre hälsa och mindre vardagsmotion Med ett ökat bilåkande försvinner mycket av den vardagsmotion som bidrar till en god folkhälsa. Människor som åker kollektivt går eller cyklar nästan alltid till bytespunkten, men om inte miljön till och från bytespunkten är tillräckligt bra väljer många bilen ändå. Satsa på god kvalitet hela vägen! Stärk regionens flerkärnighet och ge större valmöjligheter till boende även på mindre orter och på landsbygden. Koppla kollektivtrafiken till en god gångoch cykelmiljö för att uppmuntra vardagsmotion och bidra till en bättre folkhälsa. 8 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

9 Hård konkurrens om arbetskraft och företag Starka regioner är vinnare i den globala konkurrensen om välkvalificerad arbetskraft och kunskapsintensiva företag. För att locka dessa människor och företag är det nödvändigt att skapa en god livskvalitet för regionens invånare och säkra att regionens olika sociala, professionella och fysiska nätverk är så utvecklade och starka som möjligt. Att utveckla regionens mötesplatser och stadsmiljöer innebär ett större utbyte av idéer och inspiration mellan människor och företag. Locka och utveckla kunskapsintensiva verksamheter genom att förbättra nätverken, skapa bra mötesplatser och en attraktiv miljö för människor. Sämre service på bytespunkterna På många bytespunkter har utbudet av service minskat när platserna blivit renodlade trafiknoder. Men människor som pendlar har ett behov av att uträtta vardagsärenden i anslutning till sitt resande. Vid bytespunkten finns en möjlighet att samla dessa funktioner och en större målgrupp kan därmed nås. Detta leder i sin tur till en mer befolkad plats vilket bidrar till en ökad trygghet och större socialt utbyte. Utveckla och samla service kring bytespunkten för att underlätta i människors vardag. Dålig samverkan kring bytespunkterna Med många olika aktörer inblandade saknas ofta en helhetssyn kring planeringen av bytespunkterna. För att få en holistisk utveckling av bytespunkten både som en trafiknod och lokal mötesplats behövs en större samverkan mellan de olika intressenterna. Regionen, olika avdelningar inom kommunen, andra myndigheter samt privata aktörer behöver samverka för en god utveckling. Bytespunkten borde vara en angelägenhet för alla, inte bara trafikplanerare. Hitta nya samverkansformer för att skapa en helhetssyn på bytespunkterna. Mindre lokalt liv Med fler externa köpcentra, ihopslagna skolor och en ökad koncentration av arbetsplatser till de större städerna, dräneras mindre orter på liv och får mer karaktär av sovstad. Bytespunkten är den plats som kanske har mest potential för ett spirande lokalt liv, men då behöver kollektivtrafiken kompletteras med andra funktioner och erbjuda en miljö som lockar människor att stanna kvar. Ökat resande Fler och fler människor reser längre och längre både inom regionen och över regionsgränser för arbete och rekreation. Samtidigt gör klimatfrågan att det ställs högre krav på hållbara transporter och minskade CO 2 -utsläpp. Denna ekvation är endast möjlig att lösa genom att fler väljer kollektivtrafik, gång och cykel i sin vardag. Utan högkvalitativa bytespunkter är detta inte möjligt. Nyttja bytespunktens potential som mötesplats genom att skapa en god miljö för människor. Skapa högkvalitativa bytespunkter som lockar fler att välja kollektivtrafik istället för bil. Bytespunkten som mötesplats i Skåne 9

10 Bytespunkten kopplar människan till regionen Den regionala utvecklingen är beroende av hur attraktiva de enskilda platserna är för individen. Därför bör människan och dess upplevelser stå i centrum även i den regionala planeringen. Väl utformade bytespunkter anpassade för människor är vitala för att öka tillgängligheten och attraktiviteten i hela regionen. Vikten av den mänskliga skalan Det är i den lilla skalan människan upplever sin vardag och det är de enskilda platserna som tillsammans med ett bra nätverk skapar regionens attraktivitet. Bytespunkten utgör en viktig länk för livet i regionen och väl utformade bytespunkter skapar en bättre upplevelse av resandet, ökad livskvalitet för användarna och en mer attraktiv miljö på den enskilda orten. Den nya ekonomin med kunskapsintensiva, kreativa företag och institutioner är beroende av högutbildade, talangfulla och kreativa individer för sin utveckling och framgång. För att locka till sig och behålla dessa individer behövs dynamiska och attraktiva miljöer, där medarbetarna kan inspireras, mötas och utbyta idéer. Därför är det viktigt att människan är utgångspunkt i planeringen, både av staden som helhet men även av bytespunkterna. Genom att skapa en god miljö för människor stärks verksamhetsutvecklingen och den regionala konkurrenskraften. Det är i de lokala, fysiska platserna människor vistas och det är dessa miljöer som måste vara anpassade efter den mänskliga skalan och appellera till de mänskliga sinnena. Välgjord design, robusta och behagliga material, en mänsklig skala på byggnader och stadsrum, men framförallt kontakten med andra människor, skapar en bra miljö och bjuder in till uppehåll. Bytespunkten är i högre grad än många andra delar av staden också en plats för nödvändiga aktiviteter och rymmer därför ett autentiskt stadsliv som annars försvunnit från många av stadens rum. Att förbättra upplevelsen av dessa platser innebär att människor får en bättre och mer inspirerande vardag. Det lokala nätverket Det regionala nätverket är också beroende av ett välfungerande lokalt nätverk, resor med kollektivtrafik börjar och slutar nästan alltid med en promenad eller cykeltur. Det fysiska avståndet till bytespunkten är självklart av stor vikt och en tät stadsstruktur omkring dessa leder till att fler människor har tillgång till kollektivtrafiknätverket och fler bostäder, arbetsplatser och andra destinationer kopplas samman regionalt. Med ett välfungerande gång- och cykelnätverk kan fler nyttja kollektivtrafiken. En stadsmiljö med aktiviteter, variation i stadsrum och detaljer, samt en skala som uppmuntrar och underlättar kontakten med andra människor, lockar fler att gå och cykla längre sträckor. Därigenom utökas radien på området runt bytespunkterna som är fysiskt och mentalt tillgängligt i det regionala nätverket. Dessutom leder det till ökad motion i vardagen och friskare människor. En riktig win-winsituation! Ekonomi i ögonhöjd En attraktiv miljö kring bytespunkterna innebär också en ekonomisk utveckling i och med att fler företag etablerar sig och kan utvecklas. Fler invånare betyder ökade skatteintäkter och fler besökare som spenderar tid i stadsrummet innebär att de spenderar mer pengar i området. Fler människor som möts i det offentliga rummet och kan utbyta idéer och kunskap leder till en mer innovativ miljö som bidrar till den ekonomiska utvecklingen. Satsningen på en god stadsmiljö speciellt i och omkring bytespunkten är alltså en god ekonomisk investering för både staden, regionen och de enskilda fastighetsägarna och en attraktiv bytespunkt kan vara starten på ett spirande stadsliv, både i det lilla samhället och den större staden. 10 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

11 Bytespunkten kopplar ihop människan - platsen - staden - regionen Spiralen illustrerar sambandet som finns mellan människan, platserna, städerna, samhällena och regionen, vilket den regionala utvecklingen behöver adressera. Planeringen måste utgå från de mänskliga behoven för att skapa attraktiva mötesplatser. Platserna behöver vara väl sammanlänkade i en levande stadsmiljö. Städerna behöver i sin tur vara väl sammanlänkade med varandra för att skapa en nätverksdynamik och livskvalitet för de människor som bor och verkar i regionen. Bytespunkten är en av de platser där alla fyra skalnivåer möts och den måste fungera på alla plan för att regionen ska växa samman. HANDEL OCH LOKAL EKONOMI En amerikansk studie har tittat på sambandet mellan externa köpcenter och stora kedjor och vad det får för konsekvenser för den lokala ekonomin. Slutsatsen är att inköp som sker i lokalt ägda affärer genererar tre gånger så mycket intäkter totalt till den lokala ekonomin än inköp som sker i stora externa kedjebutiker VÄRDET AV HÅLLBARA STÄDER Mäklarfirman Savills gjorde på uppdrag av The Prince s Foundation en studie av långsiktigt fastighetsvärde i olika engelska samhällen. Resultaten visade att god kvalitet i det offentliga rummet, blandade funktioner och upplåtelseformer, småskalighet och en levande stadsmiljö var de viktigaste faktorerna för en långsiktig värdeökning för fastigheter och områden. 1. Civic Economics, Valuing Sustainable Urbanism, The Prince s Foundation and Savills plc, 2007 Bytespunkten som mötesplats i Skåne 11

12 En flerkärnig region med ett starkt nätverk Skåne är en flerkärnig region där avstånden mellan stad och land är korta. Människor rör sig mellan jobb, utbildning och boende över hela regionen. Med en ytterligare stärkning av det regionala nätverket kan regionens invånare nå ett större utbud av arbetsplatser, boendemöjligheter och rekreation. Ett effektivt kollektivtrafiksystem är en viktig del av det regionala nätverket och bidrar både till regionens attraktivitet och en ökad livskvalitet för dess invånare. Flerkärnighet som strategi Satsningarna på kollektivtrafik i Skåne har skett parallellt med övrig samhällsutveckling som går i samma riktning. Lunds universitet har campus i Malmö och Helsingborg. Lunds och Malmös sjukhus har gått ihop och bildat Skånes universitetssjukhus. Placeringen av det europeiska forskningscentret ESS i Lund möjliggjordes av den utvecklade regionala infrastrukturen. I en allt mer global värld är många företag beroende av en god infrastruktur och attraktiva miljöer. Skåne och Öresundsregionen tävlar i den globala ekonomin med andra regioner runt om i världen om arbetsplatser och institutioner. Skåne står inför ett vägval i sin framtida utveckling, där en stärkt flerkärnighet är ett av flera möjliga scenarier. För att skapa en hållbar regional utveckling som inkluderar hela Skåne, har infrastrukturen och framförallt kollektivtrafiken en avgörande roll. Effektiva, snabba transporter gör att avstånden förkortas, samarbeten förstärks och regionen växer samman. Flerkärnigheten innebär samtidigt att olika typer av boendeformer och stadsmiljöer, både storstadens och den mindre ortens attraktioner kan existera och utvecklas sida vid sida, samtidigt som närheten till natur och rekreation bibehålls när utvecklingen koncentreras till de urbana kärnorna. Bytespunkterna som generatorer För att få maximal utdelning av den regionala utvecklingen bör dessa urbana kärnor vara ihopkopplade med starka kollektivtrafikstråk. Detta innebär både en utveckling och förtätning av de existerande stations- och bytespunktsorterna och utveckling av trafiken mellan dem. Ny bebyggelse bör koncentreras kring dessa stråk. Kollektivtrafiken blir då ryggraden i regionen och bytespunkterna blir magneter och generatorer för den lokala utvecklingen. Tack vare sitt strategiska läge och den goda tillgängligheten till regionen blir bytespunkterna och dess omgivningar attraktiva för både bostäder, service och arbetsplatser. Tillsammans skapar bytespunkterna ett nätverk av sociala, aktiva och kreativa stadsrum som stimulerar utvecklingen i hela regionen. En mångfald av kollektivtrafik För att få hela regionen att leva och ge människor möjlighet att välja boendeform och miljö, krävs det god tillgänglighet inte bara till de större städerna utan även till de mindre orterna på landsbygden. Av praktiska och ekonomiska skäl kan inte spårburen trafik byggas överallt i regionen, busstrafik måste komplettera på både kortare och längre sträckor. Ett viktigt mål för att skapa ett attraktivt och heltäckande kollektivtrafiknät är därför att höja statusen på busstransporterna, som imagemässigt har svårt att hävda sig mot spårbunden trafik. Bytespunkterna är en stor del av upplevelsen av kollektivtrafik och att skapa behagliga, trygga och effektiva bussknutpunkter är därför en viktig del i detta arbete. På de riktigt små orterna på landsbygden kan en än mer småskalig kollektivtrafik användas med flexibla rutter och tidtabeller. 12 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

13 FLERKÄRNIGHET SOM STRATEGI För att stärka regionens attraktivitet och konkurrenskraft behöver den flerkärniga strukturen utvecklas och det regionala nätverket stärkas. Det bör finnas en valfrihet i val av boendemiljö och utrymme för både större och mindre städer och samhällen att utvecklas i regionen. Alla ska ha god tillgång till det regionala nätverket. FINGERPLANEN OCH STATIONSNÄRHETSPRINCIPEN Fingerplanen har sedan den presenterades 1947 varit vägledande för Köpenhamns utveckling och planen som idé lever kvar än idag. Den enkla grundprincipen bakom planen var att låta Köpenhamn växa längs fem fingrar, där en väl utbyggd kollektivtrafik med buss och tåg utgjorde skelettet. Mellan dessa utvecklingsområden skulle gröna kilar bidra till att låta natur och grönska komma långt in i staden. Denna planering skulle säkerställa att människor hade enkel och nära tillgång till både arbetsplatser, service och natur. För att maximalt utnyttja denna plan, kombinerades den med stationsnärhetsprincipen. Den innebär en koncentreration av bebyggelse och framförallt funktioner som för med sig mycket trafik nära de olika stationerna. Denna strategi har inneburit att kollektivtrafiksystemet har kunnat användas så effektivt som möjligt och att både service och arbetsplatser har varit lättillgängliga även för människor utan bil. Fingerplanen, illustration från Dansk Byplanlab Bytespunkten som mötesplats i Skåne 13

14 Bytespunkten ger förutsättningar för en hållbar tillväxt Transportsektorn står för en stor och växande andel av de globala och regionala CO 2 -utsläppen. En välutvecklad kollektivtrafik gör att regionen kan utvecklas och växa på ett hållbart sätt, genom att koldioxidutsläppen från transporter kan minskas samtidigt som den regionala rörligheten ökar. Genom att bygga tätare omkring bytespunkterna kan fler använda kollektivtrafiken. Potential för förtätning 80 % av marken inom Skånes tågstationer är i dagsläget obebyggd, bussknutpunkter oräknade. Det finns därmed en stor potential för Skåne att växa längs de etablerade kollektivtrafikstråken. Genom att förtäta omkring bytespunkterna skapas ett större underlag för resande till kollektivtrafiken och därmed ett större ekonomiskt underlag för att utveckla kollektivtrafiken och göra den än mer attraktiv. Genom att öka andelen som åker kollektivt, uppnås en hållbar utveckling och tillväxt. I ett globalt perspektiv är kampen mot klimateffekterna en central fråga. Med en ökad regionalisering och globalisering vilket innebär en ökad rörlighet för både människor och varor, ökar utsläppen från transporter dramatiskt. En planering som sätter kollektivtrafik samt en gång- och cykelvänlig miljö främst, innebär en potentiell besparing av CO 2 -utsläpp som är betydligt större än vad som kan uppnås till exempel genom att bygga lågenergihus. Hållbara transporter Runtom i världen pågår projekt för att skapa hållbarare transporter. Superbussystem, så kallade BRT-linjer (Bus Rapid Transport) skapar busslinjer i separata filer med effektiviteten och tillgängligheten hos spårburen trafik. Spårvagnen har fått en renässans runt om i världen som ett effektivt och attraktivt transportmedel i och mellan städer. Snabbtågslinjer kan konkurrera i snabbhet och service med många flyglinjer, både inrikes och internationellt. Bilpooler växer fram som ett alternativ till att äga egen bil. En rad genomförda och planerade infrastrukturprojekt i Skåne och dess omnejd stärker den regionala konkurrenskraften. Men det gäller också att nyttja den infrastruktur vi har bättre och effektivisera existerande rutter. Detta skapar förutsättningar för ökad tillväxt och ökat kollektivtrafikåkande i regionen och en större arbets- och bostadsmarknad för dess invånare. Hela reskedjan är viktig Enbart satsningar på infrastrukturen och en förtätning kring bytespunkterna räcker inte för att nå målen om ett fördubblat kollektivtrafikåkande till Hela reskedjan måste fungera för att folk ska välja kollektivtrafiken i ökad utsträckning och där har bytespunkterna en avgörande betydelse. En attraktiv miljö och effektiva byten mellan trafikslag på bytespunkterna skapar en bättre och effektivare resupplevelse och ger bättre förutsättningar för kollektivtrafiken. MILJÖNYTTAN AV ATT PLACERA VERKSAMHETER OCH BOSTÄDER STATIONSNÄRA En dansk studie visar att lokalisering av kontorsarbetsplatser och bostäder inom gångavstånd från en välutvecklad kollektivtrafik, har potential att spara fem gånger så mycket CO 2 jämfört med att uppgradera byggnaderna till passivhusstandard. Genom att ge människor möjlighet att använda kollektivtrafik istället för bilen i vardagen, kan en besparing på upp till 0,5 ton CO 2 per arbetsplats och år och 0,4 ton per boende och år uppnås. Byernes rolle i klimatstrategien - Frederikshavn Kommune / Sønderborg Kommune / Albertslund Kommune / COWI A/S, 2009 KOMMUNEPLAN Byernes rolle i klimastrategien Virkemidler for forebyggelse af klimaforandringer Del 1 - beskrivelse og vurdering af virkemidler VIRKEMIDLER Bright Green Business ProjectZero Sønderborg 14 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

15 1 80% av marken inom Skånes tågstationer är obebyggd Foto: Skånetrafiken/ Kasper Dudzik OM POTENTIALEN KRING SKÅNES STATIONER Denna studie kartlägger den fysiska strukturen och tittar på potentialen för förtätning som finns kring Skånes tågstationer. Endast genom att förtäta med bostäder och arbetsplatser inom 1 km från Skånes existerande stationer kan en fördubbling av Skånes befolkning rymmas. Genom att också inkludera de starka busslinjerna, finns en ännu större potential för kollektivtrafiknära utveckling. Länsstyrelsen i Skåne / Skånetrafiken / Region Skåne / Trafikverket Stationsnära läge - Länsstyrelsen/ Skånetrafiken/ Region Skåne / Trafikverket, 2010 Bytespunkten som mötesplats i Skåne 15

16 OLKAD EVANDE YTESPUNKTEN TÄTHET EFFEKTIV FÖR KOLLEKTIVTRAFIK BYT M MÖTESPUNKT OLIKA GRADER AV KONTAKT STIMULERA M Bytespunkten som mötesplats Bytespunkten har, oavsett om det är en centralstation i en större stad eller bussknutpunkt i ett mindre samhälle, en stor potential att samla människor på tvärs av samhällsskikt eller lokal geografisk tillhörighet. Att stärka denna karaktär av mötesplats kan både gagna regionen i stort och den enskilda orten och skapar bättre förutsättningar för kollektivtrafiken. Bytespunkten är och har alltid varit en mötesplats för människor. Större bytespunkter huserar därför under större delen av dygnet en mängd människor, som dels har behov för en rad servicetjänster i förbindelse med sin resa, dels utgör en kundkrets för en lång rad verksamheter som inte direkt har en koppling till själva resandet. Detta har lett till en utveckling där de stora bytespunkterna mer och mer blir handels- och upplevelsecentra, ofta av betydande omfattning. Närheten till kollektivtrafik och därmed en god lokal och regional tillgänglighet, gör att företag väljer att placera sig här, men också de mjuka faktorer som ett myllrande folkliv, många funktioner och en känsla av att vara i kontakt med omvärlden innebär. En god miljö för människor som stimulerar till informella möten utanför arbetsplatsen bidrar till inspiration och nya idéer hos dessa människor och därmed en utveckling av dessa verksamheter och regionen i stort. På mindre orter får bytespunkten en än större roll som ibland det enda offentliga rum som har potentialen att utvecklas till en levande, aktiv mötesplats. Genom att placera bytespunkten där människor redan vistas, uppnås en synergi där folklivet stöttar kollektivtrafiken och vice versa. Då får också resenärerna tillgång till och kan utnyttja ortens service i anslutning till sitt resande. Bytespunkten kan dessutom i sin roll som länk mellan det lokala och det regionala ses som porten till omvärlden och rymmer därför på ett mentalt plan också en känsla av frihet, nya utvecklingsmöjligheter och nya idéer. Bytespunkterna rymmer således en stor potential för att utvecklas till en av stadens eller tätortens viktigaste mötesplatser för människor i nästan alla olika sammanhang: trafik, kultur, kunskap och inspiration. Och den bör behandlas som en sådan! 1. HUR FUNGERAR DET I VERKLIGHETEN? Gehl Architects gjorde tillsammans med Göteborgs Stad en rapport om kvalitetsmål för den ideala bytespunkten i Göteborgsområdet. För att testa dessa kvalitetsmål i praktiken, gjorde White ett research by design -projekt, Den verkliga bytespunkten, där kvalitetsmålen användes på ett förslag till utformning av Linnéplatsen i Göteborg. Parallellt gjordes ett traditionellt trafikkonsultförslag, så att förslagen kunde jämföras. Skillnaderna var tydliga. Medan de två förslagen hade samma kapacitet kollektivtrafikmässigt var Bytespunkt Linné även ett samlande stadsrum med stadsmässiga kvaliteter medan Trafikplats Linné helt saknade samspel med den omgivande staden och hade få kvaliteter som en plats för människor. 16 Bytespunkten som mötesplats i Skåne k2020 Den ideala bytespunkten med resenären i fokus Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet ysning ktärsstark belysning väl utforma information ust utformning identitetsskapande design DEN KONCENTRERADE BYTESPUNKTEN BLANDADE FUNKTIONER AKTIVITET OCH VILA KORSNINGSPUNKT NÄRHET OCH GODA FÖRBINDELSER RADE AKTIVITETER SAMUTNYTTJADE YTOR TILLGÄNGLIG FÖR ALLA ÖVER TID DEN TILLGÄNGLIGA BYTESPUNKTEN Den ideala bytespunkten, Gehl Architects/ Göteborgs Stad, Den verkliga bytespunkten, White, 2010

17 ODENSE STATION Odense Banegård Center är ett modernt och multifunktionellt transport- och upplevelsescenter. Var dag besöker ca människor Odense Banegård Center för att äta lite god mat, shoppa, gå på bio, besöka biblioteket eller för att resa. De olika funktionerna är en service för resenärerna, men lika mycket ett mål i sig. Det finns tankar på att förlägga en filial av universitet i anslutning till stationen för att dra nytta av läget och funktionen som mötesplats. 1. KOLLEKTIVTRAFIKEN I FRAMTIDEN - STRATEGIER FÖR BUSS OCH TÅG Resandet med kollektivtrafik i Skåne bedöms öka med 3 6% årligen under de närmsta åren, detta skulle innebära ca 400 miljoner resor år Skånetrafiken har tagit fram strategier för hur tåg- och busstrafiken ska utvecklas i framtiden för att kunna möta och möjliggöra denna utveckling. Strategierna syftar också till att utvecklingen som sker ska följa Region Skånes mål om tillväxt, bärkraft, attraktionskraft och balans i hela Skåne. Art. nr INFORMATIONSFABRIKEN Edita Västra Aros BESLUTAD VERSI0N, OKTOBER 2006 Med buss i Skåne STRATEGI FÖR BUSSTRAFIKEN 2. e Bytespunkten som mmötesplatsiskåne mötesplats 17

18 18 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

19 Kvalitetskriterier för bytespunkter Bytespunkten som mötesplats i Skåne 19

20 Kvalitetskriterier för bytespunkter Hur kan bytespunkten bli en plats som både uppmuntrar fler till att använda kollektivtrafiken, underlättar resandet och är en attraktiv, levande mötesplats i staden, byn eller på landet? Gehl Architects har tagit fram kvalitetskriterier inom fem olika teman, som alla bidrar till bytespunktens användbarhet och attraktivitet ur ett användarperspektiv. Kriterierna kan användas både som ett analysverktyg för existerande bytespunkter eller som en checklista vid planering av nya bytespunkter. Områdena som måste beaktas är tillgänglighet, trygghet, liv, identitet och attraktivitet. Varje tema inleds med ett uppslag som handlar om överordnade frågeställningar och sammanfattar en del av de aspekter som bidrar till en ideal bytespunkt. Till varje tema hör ett antal underkategorier, med konkreta exempel på vad dessa kategorier kan innebära i praktiken. Exemplen har olika skala och innefattar inte bara bytespunkter, eftersom inspiration ofta kan hämtas från andra platser för människor. Implementeringen av kvalitetskriterierna varierar beroende på vilken karaktär den enskilda bytespunkten har och vem som avänder den, men alla aspekter måste beaktas för att få en välfungerande plats. Viktningen av de olika kvalitetstemana varierar från plats till plats, men tillgänglighet och trygghet är helt centrala för alla bytespunkter. För att göra bytespunkten till mer än en trafikplats behöver dock alla aspekter finnas med. Kriterierna överlappar ibland varandra, till exempel kan en lokalt designad bänk byggd i robusta, behagliga material bidra till att tillgängligheten ökar, samtidigt som folk stannar längre på platsen och bidrar till en levande och därmed trygg miljö. Detta visar bara på vikten av att tänka holistiskt vid planering och utformning av bytespunkterna och dess detaljer. Attraktivitet Identitet Liv Trygghet Tillgänglighet En god tillgänglighet är ett grundläggande krav på en bytespunkt, för att den ska fungera effektivt måste alla olika användargrupper kunna ha en enkel tillgång till både bytespunkten och själva färdmedlet. Dessutom behöver vägen till och från slutdestinationen vara så kort som möjligt och erbjuda en bra miljö för både cyklister och fotgängare, eftersom detta är de två vanligaste sätten att ta sig till och från kollektivtrafiken. Trygghet är ett annat basalt krav på en bytespunkt, om den inte upplevs som trygg så spelar det ingen roll hur attraktiv den är i övrigt. Både fysiska och sociala aspekter på trygghet behöver tillgodoses för att bytespunkten ska vara ett alternativ för alla. En bytespunkt är en potentiell mötesplats för många människor. Med en miljö som uppmuntrar till att stanna kvar skapas också en mer levande plats. Med allt fler människor som pendlar finns också ett behov av att utföra vardagsärenden i anslutning till sitt resande och med sådana funktioner kopplade till bytespunkten blir vardagen enklare för många människor. Bytespunkten behöver ha en tydlig och läsbar identitet som kollektivtrafikplats, för att underlätta orientering för tillfälliga besökare och ovana resenärer. Det ska vara tydligt att det är en bytespunkt även för den som besöker platsen för första gången. Men bytespunkten behöver också ha en särart som ligger i platsens unika förutsättningar och den lokala karaktär som finns på orten. För att upplevelsen av kollektivtrafiken ska vara positiv, behöver bytespunkterna erbjuda en behaglig och attraktiv miljö, som gör att väntetiderna känns kortare och skapar en positiv bild av resandet. En omsorg i designen, behagliga och taktila material, en väl underhållen miljö, en mänsklig skala på rum och byggnader och ett gott mikroklimat bidrar till en positiv upplevelse. 20 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

21 LOKAL REGIONAL SOCIAL MÖTESPLATSER AKTIVITETER INTEGRATION IGENKÄNNLIGHET SÄRART OMSORG MÄNSKLIG SKALA KLIMAT B B Bytespunkten som mötesplats i Skåne 21

22 Tillgänglighet FÖR ALLA För att en bytespunkt ska fungera måste den vara tillgänglig för alla. Det betyder att alla olika användargrupper måste kunna ta sig till och ombord på kollektivtrafiken och att byta trafikslag, men också att kunna utnyttja andra funktioner som finns på bytespunkten. Nära butiker, arbetsplatser och bostäder Kollektivtrafiken har en extra stor betydelse för grupper som inte har tillgång till bil, tex barn, ungdomar, rörelsehindrade och äldre. Dessa grupper ställer också särskilt stora krav på bytespunkternas tillgänglighet. HELA RESAN Resan startar eller slutar väldigt sällan på bytespunkten, sträckan till och från bytespunkten måste också vara tillgänglig för att kollektivtrafiken ska vara ett alternativ för alla. Så fort vi kliver av tåget eller bussen är vi gående varelser med de begränsningar som vår kropp innebär. Hur bytespunkten är placerad i förhållande till människors målpunkter och hur den byggda strukturen och de offentliga rummen är utformade omkring bytespunkten har därför också stor vikt för hur tillgänglig bytespunkten är, inte bara den fysiska miljön. 22 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

23 park & ride 50m Bytespunkten som mötesplats i Skåne 23

24 Fysisk tillgänglighet Vilka fysiska element behövs för att ge alla tillgång till de funktioner som finns på bytespunkten? Speciellt omkring en bytespunkt innebär en tillgänglig fysisk miljö en ökad mobilitet och frihet speciellt för barn, äldre och funktionshindrade, men även andra grupper drar nytta av en god tillgänglighet. Hur tar du dig fram när du bär på tunga resväskor, drar en barnvagn eller har brutit foten? Tänk på hur människor använder bytespunkten i sin vardag och designa för dem! Tillgänglig markbeläggning och tydlig skyltning Det är inte bara äldre och funktionshindrade som drar nytta av tillgänglig markbeläggning med plana ytor och ramper, miljön blir attraktivare för alla användargrupper. Markeringar i beläggningen är nödvändiga för synskadade, men kan bidra till förståelse av rummet även för seende. Tydlig skyltning och en i övrigt lättläst miljö bidrar till tillgänglighet även för tillfälliga resenärer. Platser för vila I anslutning till hållplatser och stationer bör det finnas sittmöjligheter som är välanpassade till användarna, placerade så att människor har uppsikt över hållplatsen samtidigt som den erbjuder ett gott klimat och social stimulans. Med en bra väntplats upplevs väntetiden som kortare än annars. Tillgänglig cykel- (och bil-)parkering För att underlätta resan till och från bytespunkten behöver det vara enkelt att parkera sin cykel i direkt anslutning till perrongen eller hållplatsen. Parkeringen bör erbjuda väderskydd och skydd mot stölder. Även parkeringsplatser för bilar är nödvändiga i viss utsträckning, men cykeln bör prioriteras! 24 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

25 HYLLIE BIKE AND RIDE I direkt anslutning till den nya tågstationen i Hyllie ligger Malmös första bike and ride-anläggning. Cirka 1000 cyklar ryms, vanliga tvåhjulingar såväl som lådcyklar och andra trehjuliga cyklar. På ett enkelt sätt ställer du din cykel tryggt och säkert, alldeles intill nedgången till perrongerna. Bike & Ride fokuserar på cyklisternas behov och upplevelse med servicetjänster som verkstadsyta, tryckluft, hjälmförvaring och duschmöjligheter. Anläggningar planeras också för stationerna Triangeln och Malmö C. Bytespunkten som mötesplats i Skåne 25

26 Lokal tillgänglighet Hur kopplar bytespunkten till den lokala omgivningen? För att bytespunkten ska vara effektiv och välutnyttjad måste den ligga nära olika målpunkter, som bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. För att maximera nyttan med kollektivtrafiken krävs därför en koncentreration av bebyggelsen omkring bytespunkterna samt att platsen kopplar till gång- och cykelnätverket på ett effektivt och tydligt sätt. Att anlända till en plats... När vi anländer till en bytespunkt ska vi känna att vi har kommit till en viktig plats i staden, där vi enkelt kan orientera oss och bekvämt och snabbt ta oss till vår destination. Kollektivtrafiken bör få ta plats i stadsrummet för att höja dess status....i anslutning till lokala gång- och cykelnätverk... Resor med kollektivtrafik startar och slutar nästan alltid med en gång- eller cykeltur. Där för är det viktigt att dessa trafikslag prioriteras på och omkring bytespunkten. Gator och stråk till och från bytespunkten ska göra det tryggt, enkelt och behagligt att ta sig till sin destination, framförallt gåendes eller med cykel....nära boende, arbetsplatser etc. Vid planering av nya områden bör kollektivtrafiken finnas med från starten, för att optimera nyttan och användandet av kollektivtrafiken i vardagen. En hög densitet runt bytespunkten innebär att många människor kan utnyttja kollektivtrafiken och dessa bidrar också till att skapa en levande plats. Bebyggelsen bör förtätas runt existerande bytespunkter för att skapa ett större underlag för resande. 26 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

27 VEJLE BANEGÅRDSPLADS Vejle stationstorg är en väl integrerad del av staden, med nära tillgång till ett välutvecklat gångoch cykelnätverk och ett levande stadscentrum. Stationen där tåg och bussar anländer har en direkt och tydlig kontakt med centrum och det är enkelt att ta sig till sin destination. Bytespunkten som mötesplats i Skåne 27

28 Regional tillgänglighet Hur väl kopplar bytespunkten till det regionala nätverket? En god regional tillgänglighet förutsätter effektiva transporter, vilket innebär snabba förbindelser, hög turtäthet och tillförlitlighet, utbyggt nätverk, enkla och snabba byten samt god information och ett enhetligt biljett- och betalsystem. Effektiv och bekväm kollektivtrafik En bytespunkt som är väl kopplad till det regionala nätverket med hög turtäthet och god tillförlitlighet främjar användandet av kollektivtrafiken. Bekväma fordon som är väl underhållna och med god service bidrar till att höja statusen. Detta gäller både tåg och bussar. Snabba och enkla byten Många resor innebär ett eller flera byten mellan linjer eller trafikslag. Dessa byten ska vara så snabba och bekväma som möjligt med korta avstånd mellan de olika trafikslagen och en väderskyddad miljö. Samordnade tidtabeller gör att bytena blir mer effektiva och restiden förkortas. Enhetliga biljett- och betalsystem För att regionen ska fungera som en enhet, behöver det vara så enkelt som möjligt att resa med olika färdmedel och över kommun- och regiongränser. Du ska var som helst i regionen kunna köpa en biljett som gäller under hela sträckan och slippa onödiga byten eller väntetider för att resa mellan olika regioner. 28 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

29 RANDSTADRAIL De holländska städerna Den Haag, Zoetermeer och Rotterdam, som är en del av den större regionen Randstad Holland, är sammanbundna av ett nätverk av spårbunden trafik som kombinerar tillgängligheten hos en stadsspårvagn med effektiviteten och snabbheten hos regionaltåg. Spårvagnarna går långsamt och har täta stopp i de urbana områdena, antingen i samma filer som övrig trafik, eller som i centrum av Den Haag i en tunnel respektive viadukt. I de mer suburbana områdena mellan dessa städer går trafiken i separata filer och med högre hastighet. Detta underlättar och effektiviserar dörr-till-dörrtransporten i regionen. Bytespunkten som mötesplats i Skåne 29

30 Trygghet För att alla olika användargrupper ska använda sig av bytespunkten måste den upplevas som trygg av användarna. Trygghet innebär både en fysisk trygghet med en säker trafikmiljö, bra belysning och skydd mot andra fysiska faror, men också den känsla av trygghet som det innebär att ha andra människor omkring sig. FÖR ALLA De som är lite mindre, kanske inte snabbt kan korsa gatan eller har lite dålig balans behöver också uppleva platsen som säker. Även socialt behöver alla känna sig trygga, om en användargrupp blir för dominerande finns det en risk för att andra grupper känner sig ovälkomna och otrygga. Därför bör en så blandad användargrupp som möjligt eftersträvas på och omkring bytespunkten. HELA TIDEN Platsen ska kännas säker även för de som anländer sent på kvällen. Bra belysning, blandad bebyggelse med både bostäder, verksamheter, handel och rekreation, innebär att fler människor både vistas på bytespunkten och använder kollektivtrafiken under större delar av dygnet. 30 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

31 CAFÉ K BAR K Bytespunkten som mötesplats i Skåne 31

32 Fysisk trygghet Fysiska element för en tryggare upplevelse av bytespunkten innefattar både utformning av gator och platser, men även belysning. För att bytespunkten ska upplevas som trygg behöver trafiken vara balanserad och på fotgängares och cyklisters villkor. En god belysning i rätt skala och riktning och en överblickbar miljö bidrar också till tryggheten. Belysning Belysningen bör vara anpassad till platsen och ha en mänsklig skala. En lågt sittande belysning som är anpassad till människor och inte kastar långa skuggor är att föredra. Belysningen kan användas till att framhäva byggnader och detaljer, men bör alltid anpassas så att miljön känns trygg och inbjudande nattetid. Skydd mot trafik och säkra övergångar Alla korsningar bör så långt som möjligt vara i samma nivå, över- eller undergångar för fotgängare uppmuntrar till genande och innebär en större risk för olyckor. En balanserad miljö där de mjuka trafikslagen får ta plats och bilister måste anpassa sig, leder till lägre hastighet och en tryggare miljö omkring bytespunkten. Överskådliga platser utan mörka hörn En plats som är överblickbar, utan mörka hörn, tunnlar eller buskage som skymmer sikten bidrar till en tryggare känsla. Detta gäller även för vägen till och från bytespunkten. 32 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

33 BRIGHTON NEW ROAD På Brighton New Road är alla trafikslag välkomna - men på fotgängares villkor. En ömsesidig hänsyn och kontrollerade möten är ofta bättre än separerad trafik vilket leder till högre trafik och sämre kontakt och förståelse mellan trafikslagen. En god belysning av både gatan och fasaderna och en bra överblick över gatan leder till en trygg gata även kvälls- och nattetid. Bytespunkten som mötesplats i Skåne 33

34 Social trygghet Den största bidragande faktorn till upplevelsen av trygghet är ofta kontakten med andra människor och därför bör bytespunkten i så stor utsträckning som möjligt vara befolkad av olika användargrupper under större delen av dygnet. Blandade funktioner som är aktiva under olika tider på dygnet bidrar också till den passiva säkerheten på platsen. Ögon på gatan Med en blandning av bostäder och verksamheter är byggnaderna befolkade under större delen över dygnet. Om det finns någon som har uppsikt över platsen och det lyser i fönstren på kvällen, upplevs platsen som tryggare. Blandade användargrupper Om endast en användargrupp dominerar en plats, kan platsen istället kännas otrygg och icke välkomnande för andra användargrupper. Se till att alla användargrupper finns representerade, både barn, ungdomar, vuxna och äldre. Blandade funktioner 24/7/365 Med funktioner som har öppet under olika delar av dygnet skapas en tryggare plats med mer folk i rörelse. Kiosker, caféer, jourbutiker och gym är exempel på aktiviteter med flexibla öppettider som både erbjuder en service till pendlare och gör att platsen känns tryggare. 34 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

35 LILLA FISKAREGATAN, LUND En blandning av funktioner med restauranger och butiker i bottenvåningen och bostäder ovanpå, ger en mer levande och tryggare miljö under dygnets alla timmar. Boende innebär ögon på gatan under kvällstid och publika bottenvåningar ger fler människor i rörelse i området. Bytespunkten som mötesplats i Skåne 35

36 Liv En bra fungerande bytespunkt har potential att bli en viktig mötesplats som samlar människor från olika användargrupper och geografisk tillhörighet. Resenärer bidrar till att skapa liv, men om miljön på och omkring bytespunkten saknar funktioner och möjligheter till att stanna upp, hastar folk förbi. Om det finns aktiviteter och miljöer som uppmuntrar till att stanna kvar på platsen mångfaldigas detta liv. Möjligheterna ökar att möta både bekanta och grupper som du vanligtvis inte kommer i kontakt med. central mötespunkt att vän möjligheter att dra sig tillbaka För stora ytor till de olika funktionerna kan tillsammans skapa en ödslig och osocial miljö som hindrar möten. Med ett samutnyttjande av ytor kan bytespunkten effektiviseras, avstånden minskas och livet på platsen blir mer koncentrerat. sittplatser där man ser och se 36 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

37 ta och mötas vid porlande vatten som skydd mot störande ljud aktiva bottenvåningar många funktioner på liten yta s sittplatser mitt i folklivet aktiviteter för alla informella sittplatser platser för att stå och Bytespunkten titta som mötesplats i Skåne 37

38 Mötesplatser För att stimulera och utveckla bytespunktens roll som mötesplats, bör platsen utformas så att människor kommer i kontakt med varandra, ses och blir sedda. Kan människor från olika grupper mötas på ett naturligt sätt får vi i förlängningen ett öppnare och mer tolerant samhälle. Mötesplatser för alla För att en bytespunkt ska fungera bra, behöver alla användargrupper känna sig välkomna. En mångfald bland användarna skapar en mer tolerant och inbjudande plats. Framförallt unga och äldre behöver en god miljö för att kunna vistas på bytespunkten, om en åttaåring och en åttioåring kan uppskatta bytespunkten är den sannolikt en bra plats för alla! Möjligheter att möta och iaktta andra grupper Förutom att vara en plats för möten och umgänge, bör bytespunkten även vara en plats med möjligheter för att komma i kontakt med och möta även andra grupper. Möjligheten att kunna dra sig undan eller aktivt delta ökar möjligheterna för att folk använder platsen. Social möblering och layout Med en flexibel möblering skapas möjligheter för både umgänge och avskildhet. uppmuntrar folk att stanna på platsen längre. Om väntetiden kan tillbringas med att sitta och arbeta, träffa människor eller iaktta andra, känns tiden kortare. 38 Bytespunkten som mötesplats i Skåne

39 SCANIABADET/ SUNDSPROMENADEN, MALMÖ Strandpromenaden i Västra Hamnen har blivit en magnet för alla Malmöbor, inte bara de som bor i området. Oavsett om du vill visa upp dig, träffa nya människor eller bara iaktta andra så är Scaniabadet och Sundspromenaden platsen. Det är inte bara kontakten med havet eller den högkvalitativa miljön som lockar, andra människor är en minst lika stor attraktion. Bytespunkten som mötesplats i Skåne 39

40 Aktiviteter Genom att samla olika servicefunktioner kring bytespunkten underlättas vardagen för de som reser kollektivt och samtidigt ökar möjligheten för att skapa en levande plats. På bytespunkten finns det underlag för att koppla funktioner som handel, vårdcentraler, bibliotek, sportaktiviteter och förskolor, men även tillfälliga events skapar liv till platsen. Aktiviteter för alla En levande bytespunkt är en plats som attraherar människor från alla olika användargrupper. Möjligheter till aktiviteter för dessa innebär att folk stannar längre på platsen och bidrar till en mer levande miljö. Events och tillfälliga aktiviteter Ett sätt att skapa en mer levande plats är att skapa tillfälliga aktiviteter och events som kan locka nya människor, både lokalt och regionalt, till platsen. Det kan vara återkommande events, som loppmarknad eller bondens marknad, men det kan också vara kulturinstallationer och sportaktiviteter. Funktioner kopplade till resande Genom att koppla olika servicefunktioner till bytespunkten ges det möjligheter för människor att använda kollektivtrafiken i sin vardag. Både funktioner som är direkt kopplade till resandet, som biljettinköp och information, men även andra vardagsfunktioner. Finns det möjlighet för pendlare att lämna barn på dagis, göra inköp eller posta brev på vägen till eller från arbetet? 40 Bytespunkten som mötesplats i Skåne