Vårdprogram. Svår sepsis och septisk chock. tidig identifiering och initial handläggning. Reviderat feb För Svenska Infektionsläkarföreningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram. Svår sepsis och septisk chock. tidig identifiering och initial handläggning. Reviderat feb 2012. För Svenska Infektionsläkarföreningen"

Transkript

1 Vårdprogram Svår sepsis och septisk chock tidig identifiering och initial handläggning Reviderat feb 2012 För Svenska Infektionsläkarföreningen Pro Sepsis Programgrupp Sepsis Magnus Brink, Göteborg Jonas Cronqvist, Malmö Mia Furebring, Uppsala Patrik Gille Johnson, Stockholm Bengt Gårdlund, Stockholm Peter Lanbeck, Malmö Lars Ljungström, Skövde Christer Mehle, Umeå Gisela Otto, Lund Jan Sjölin, Uppsala Jesper Svefors, Jönköping Tomas Vikerfors, Västerås 1

2 Innehåll 1. Inledning Viktiga uppdateringar Sammanfattning Definition av svår sepsis och septisk chock Epidemiologi Patofysiologi Specifika fysiologiska förändringar a. Temperatur. 28 b. Andningspåverkan 28 c. Hjärt och kärlpåverkan 29 d. Hypoperfusion.. 30 e. CNS påverkan 31 f. Njurpåverkan g. Leverpåverkan.. 34 h. Koagulationspåverkan 34 i. Metabola och hormonella förändringar 34 j. Biokemiska markörer Tidig identifiering av vuxna patienter med svår sepsis och septisk chock a. Anamnes och status.. 39 b. Triagesystem.. 41 c. Rutinblodprover. 46 d. Mikrobiologisk diagnostik Tidig behandling a. Antibiotikaval vid svår sepsis och septisk chock 51 b. Vätskebehandling.. 61 c. Syrgasbehandling.. 63 d. Åtgärdande av infektionsfokus. 63 e. Febernedsättande.. 63 f. Övrigt Behandlingsmål och övervakning de första 24 timmarna Intensivvård vid svår sepsis och septisk chock Diagnossättning Kvalitetsmål och kvalitetsregister Referenser. 75 2

3 1. Inledning Bakgrund Svåra bakteriella infektioner, inte minst sepsis i dess olika former, är vanligt förekommande inom flertalet medicinska specialiteter. Dessa infektioner medför avsevärd morbiditet, hög mortalitet, långa vårdtider och stora kostnader för samhället. Ett par decenniers forskning för att finna medel att motverka de livshotande effekterna av svår sepsis och septisk chock har inte inneburit något avgörande genombrott. Fortfarande framstår vikten av tidig identifiering och tidig adekvat antibiotikabehandling som den viktigaste åtgärden, kopplad till tidig och aggressiv behandling för att upprätthålla vävnadsperfusion och syrgastransport. Samtidigt är det väl känt att dessa sjukdomstillstånd i ett tidigt stadium kan vara svåra att identifiera. Även om de identifieras tidigt, handläggs de inte alltid optimalt. Detta har uppmärksammats såväl internationellt som nationellt som ett område inom sjukvården med stor förbättringspotential. Uppdrag På uppdrag av Svenska Infektionsläkarföreningen bildades i november 2005 en programgrupp med uppdrag att ta fram ett nationellt vårdprogram för tidig identifiering och initial handläggning av svår sepsis och septisk chock hos vuxna. Vårdprogrammet riktar sig såväl till infektionsläkare som till andra läkare och sjuksköterskor som möter denna kategori av patienter. Programgruppen har bestått av följande infektionsläkare: Magnus Brink, (även specialist i anestesi), Göteborg Jonas Cronqvist, Malmö Per Follin, Göteborg (till nov 2010) Mia Furebring, Uppsala (ordförande/sammankallande från nov 2010) Patrik Gille Johnson, Stockholm Bengt Gårdlund, Stockholm Peter Lanbeck, Malmö Lars Ljungström, Skövde (ordförande/sammankallande till nov 2010) Christer Mehle, Umeå (från nov 2010) Gisela Otto, Lund Jan Sjölin, Uppsala Jesper Svefors, Jönköping Tomas Vikerfors, Västerås Avgränsning Behandling av många specifika septiska tillstånd är väl kända inom olika specialiteter och många gånger finns det redan regionala, nationella eller internationella vårdprogram. Vi har därför valt att fokusera arbetet på tidig identifiering och initialt omhändertagande av vuxna patienter med svår sepsis och septisk chock på akutmottagningar och vårdavdelningar innan specifik diagnos har ställts. I flertalet fall går det att genom tidig identifiering, tidig adekvat behandling och riktad uppföljning vända dessa svåra sjukdomstillstånd, vilket utöver minskad mortalitet leder till kortare vårdtider, färre komplikationer och minskat behov av intensivvård. För patienter med intensivvårdskrävande sepsis finns redan nationella och internationella 3

4 behandlingsriktlinjer, varför dessa områden endast belyses översiktligt i detta vårdprogram. Gruppen har också valt att i nuläget utelämna vissa områden, såsom poängsystem för gradering av svårighet och prognosbedömning. Istället har betoningen lagts på dynamiken och vikten av att följa förloppen för att identifiera patienter som försämras och kan vara i behov av mer intensiv vård. Process Litteraturen inom ämnesområdet sepsis är mycket omfattande och beskriver till största delen patienter i intensivvård. Stora prospektiva kliniska studier på icke intensivvårdspatienter är få, och i de studier som finns har som regel olika definitioner använts, och ibland inte i helhet redovisats. Då det senaste decenniets framsteg inom intensivvården varit stora, har främst litteratur och resultat från 1990 och senare använts som underlag för föreliggande rekommendationer. Redan tidigt stod det för arbetsgruppen klart att det utöver ett nationellt vårdprogram finns behov av klara definitioner, enhetliga riktlinjer för diagnossättning, kvalitetsmål och kvalitetsregister varför gruppen arbetat även med dessa frågor. En förhoppning är att nå ut till alla medicinska akutspecialiteter med ett lättillgängligt kunskapsstöd. Det är vidare angeläget med hög följsamhet i diagnossättning så att omfattningen av svår sepsis och septisk chock i Sverige kan beskrivas. Gruppen har också identifierat kvalitetsmål samt med Svenska Infektionsläkarföreningen som huvudman upprättat ett nationellt kvalitetsregister med kvalitetsindikatorer som kan möjliggöra utvärdering och identifiera förbättringsområden. Bevisgraderingssystem I enlighet med uppdraget från infektionsläkarföreningen har den amerikanska infektionsläkarföreningens (IDSA) bevisgraderingssystem valts. Varje rekommendation består av en bokstav som anger styrkan i rådet. En romersk siffra anger vad rekommendationen grundas på. Varje rekommendation med beviskvalité ges inom parentes efter det aktuella påståendet t ex (AI), (CIII) etc. i löpande text på respektive avsnitt. Då underlaget för bevisgradering är bristfälligt men användning/åtgärd ändå förordas av gruppen motiveras rekommendationen med arbetsgruppens uppfattning. Då en rekommendation är stark men bevisen i form av underliggande studier är svaga (III) så förekommer graderingen AIII. Bristen på randomiserade kontrollerade studier gör att beviskvalitén vanligtvis blir svag, II III 4

5 Styrka i rekommendationen Definition A Bra bevis till stöd för en rekommendation om användning/åtgärd B Måttliga bevis till stöd för en rekommendation om användning/åtgärd C Svaga bevis till stöd för en rekommendation om användning/åtgärd Beviskvalitet Definition I Bevis från 1 adekvat randomiserad, kontrollerad studie II Bevis från 1 väl designad klinisk studie (utan randomisering), från kohort- eller fall/kontrollstudier (helst från >1 center), från multipla serier av fallbeskrivningar. III Bevis från åsikter från respekterade auktoriteter, baserade på klinisk erfarenhet, deskriptiva studier eller rapporter från expertkommittéer 2. Viktiga uppdatering av vårdprogrammet 2012 Det första vårdprogrammet var färdigställt våren 2008 och finns i såväl tryckt upplaga som i nätupplaga. Uppdateringen 2012 föreligger endast som nätupplaga på Svenska Infektionsläkarföreningens hemsida All text och alla rekommendationer har granskats och uppdaterats. Viktiga förändringar 2012 gäller främst dosering av vissa antibiotika vid svår sepsis. Nyare rön har visat att höjd distributionsvolym och låga vävnadskoncentrationer för framförallt antibiotika som fördelar sig extracellulärt gör att dessa antibiotika måste ges i höga initiala doser vid svår sepsis/septisk chock (Kapitel 9a). Andra viktiga förändringar är diagnossättning enligt ICD 10 för svår sepsis och septisk chock. I samarbete med företrädare för SFAI, Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, har gemensamma definitioner av svår sepsis och septisk chock tagits fram och i uppdateringar 2007 och 2010 av ICD 10 har tillkommit tilläggskoder för svår sepsis respektive septisk chock, vilket tillsammans med gemensamma definitioner möjliggör en mer korrekt diagnossättning av de olika svårighetsgraderna av sepsis (kapitel 12). Se även artikel i Läkartidningen (Ljungström 2011). Vidare konstaterar gruppen att analys av venöst laktat och base excess (BE) är ett fullgott alternativ till arteriellt laktat om det för övrigt inte är indicerat med en arteriell blodgas. Nytt är också att rubrikerna i innehållsförteckning är länkade direkt till respektive avsnitt i dokumentet. Programgruppen är tacksam för synpunkter och förslag till förbättringar av Vårdprogrammet och framför allt att bli uppmärksammad på eventuella felaktigheter som kan ha insmugit sig. Meddela i första hand Programgruppens ordförande Mia Furebring 5

6 3. Sammanfattning av vårdprogrammet Kvalitetssäkring vid vård av patienter med svår sepsis och septisk chock Det är programgruppens erfarenhet att patienter med svår sepsis och septisk chock inte alltid uppmärksammas och diagnostiseras i det tidiga förloppet. Även i de fall när diagnosen misstänks tidigt blir behandlingen ibland inte optimal. Programgruppen har formulerat kvalitetsmål i 8 punkter. Avsikten är att detta vårdprogram skall vara till hjälp för att förbättra det primära omhändertagandet av patienter med svår sepsis/septisk chock. Programgruppens uppfattning är att dessa kvalitetsmål är oundgängliga och skall uppmärksammas i all akutsjukvård. Varje landsting och varje sjukhus måste ta ansvar för att dessa mål uppfylls och därmed också skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att nå målen. Kvalitetsmålen kan även vara ett stöd vid extern kvalitetskontroll. Kvalitetsmål för omhändertagande av patient med svår sepsis/septisk chock: 1. Fysiologiska parametrar skall dokumenteras på patienter under ambulanstransport till akutmottagning. 2. På akutmottagningen skall blodtryck, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, saturation, temperatur och medvetandegrad omedelbart registreras på patienter med misstänkt svår infektion och dessa patienter skall snarast bedömas av läkare. 3. För patienter inneliggande på sjukhus skall övervakningen organiseras så att patienter som utvecklar svår sepsis eller septisk chock identifieras utan fördröjning. 4. I den initiala bedömningen av patient med svår sepsis ingår provtagning med blodgas och laktat. 5. Patienter med svår sepsis skall inom 60 minuter efter ankomst till akutmottagning eller identifiering på vårdavdelning ha blododlats och fått adekvat empirisk antibiotika intravenöst. 6. Till patienter med hypotension eller hypoperfusion skall kristalloid vätska 1000 ml (alternativt kolloid lösning ml) ha givits inom 60 minuter efter ankomst till akutmottagning eller identifiering på vårdavdelning. 7. Vid terapisvikt på initial behandling skall patienten bedömas av intensivvårdsläkare avseende fortsatt omhändertagande på intensivvårdsenhet. 8. Vid transport mellan och inom sjukhus skall patient som är cirkulatoriskt eller respiratoriskt instabil övervakas av personal med kompetens och möjlighet att åtgärda försämringar i tillståndet. 6

7 Definition av sepsis Enligt nuvarande internationell konsensus skall begreppen sepsis, svår sepsis och septisk chock användas. Med sepsis avses infektionsorsakad systeminflammatorisk reaktion (SIRS). SIRS har definierats som uppfyllandet av minst två av fyra kriterier (1: Feber >38 o eller <36 o C, 2: Hjärtfrekvens >90/min, 3: Andningsfrekvens >20/min eller PaCO 2 <4,3 kpa, 4: LPK >12 x 10 9 /l; <4 x 10 9 /l, eller >10% omogna former). Då det är mycket lätt att uppfylla dessa sepsiskriterier även vid måttligt svåra infektioner och vid många virusinfektioner har sepsisbegreppet inte kommit till användning i klinisk praxis med denna definition. När vi talar om sepsis avser vi ofta svår sepsis som definieras som sepsis med hypotension, hypoperfusion och/eller någon sviktande organfunktion. Svår sepsis kan diagnostiseras vid verifierad infektion även om SIRS kriterier saknas. Septisk chock som är den mest allvarliga utvecklingen av sepsissjukdomen definieras som svår sepsis med kvarstående hypotension trots adekvat vätsketillförsel samt endera hypoperfusion eller organdysfunktion. Nedanstående kriterier förutsätter att förändringen har skett utifrån en någorlunda normal organfunktion. Om organpåverkan på grund av underliggande sjukdom föreligger, uppfylls organdysfunktion först vid en sepsisinducerad förändring som bedömts vara av samma storleksgrad. Kriterier för hypotension, hypoperfusion och organdysfunktion vid svår sepsis och septisk chock hos vuxna Hypotension Systoliskt blodtryck 90 mmhg Hypoperfusion P laktat >1 mmol över övre normalgränsen alternativt BE 5 mmol/l Organdysfunktion Renal: oliguri <0,5 ml/kg/tim i minst 2 tim trots adekvat volymtillförsel eller ökning under vårdtillfället av P kreatinin >45 µmol/l Respiratorisk: PaO 2 /FiO 2 <33 eller <27 om lungan är fokus för infektionen (motsvarar PaO 2 på 7,0 kpa vid luftandning eller cirka 86% saturation respektive PaO 2 på 5,6 kpa vid luftandning eller cirka 78% om lungan är fokus för infektionen) Hematologisk: trombocyter <100 x 10 9 /l, INR >1,5 eller APTT >60 sek CNS: akut förändring av mentalt status, t ex konfusion Hepatisk: S bilirubin >45 µmol/l 7

8 Epidemiologi Pga varierande definition av sepsis och osäkerheter i diagnossättning i sjukvårdsregistren är uppgifter om sepsisincidens osäkra. Internationella studier tyder på en incidens av svår sepsis från / invånare. Opublicerade svenska studier baserade på definitionen i detta program visar en årlig incidens av samhällsförvärvad svår sepsis på 210/ invånare, vilket för Sverige innebär cirka fall årligen. Antalet med septisk chock beräknas till 30/ invånare. Till detta tillkommer att stort antal patienter med nosokomial svår sepsis och septisk chock. Enligt dödsorsaksregistreringen avlider cirka personer av sepsis varje år. Vid ökad användning av tilläggsdiagnoserna R65.1 (svår sepsis) och R57.2 (septisk chock) kommer möjligheterna till incidensskattning av öka. De vanligast orsakande bakterierna vid samhällsförvärvad sepsis är E. coli, S. aureus och pneumokocker. Vid vårdrelaterad sepsis förekommer, utöver de ovan nämnda flertalet enterobacteriacae, enterokocker och Pseudomonas aeruginosa. Fysiologiska förändringar Temperatur Förhöjd kroppstemperatur är ofta ett tidigt tecken på ett inflammatoriskt svar. Dock förmår inte alla individer reagera lika kraftfullt med temperaturstegring varför även sänkt kroppstemperatur (<36 o C ) kan förekomma vid svåra infektioner. Vanligt förekommande felkällor till falskt låg temperatur på akutmottagningar är användning av örontermometrar samt intag av febernedsättande läkemedel i hemmet innan ankomst till sjukhus. Andningspåverkan Förhöjd andningsfrekvens inträffar tidigt i förloppet vid sepsis och betingas dels av sepsisinducerad lungfunktionsnedsättning och dels av respiratorisk kompensation av den metabola acidos som systeminflammationen utlöst. Redan en förhöjd frekvens >20/min är en varningssignal och en andningsfrekvens >30/min hos en patient med sepsis är alltid ett allvarligt tecken. Hjärt och kärlpåverkan Den inflammatoriska reaktionen vid svår sepsis leder till omfattande effekter på cirkulationssystemet. Genom påverkan på glatt muskulatur sker en dilatation av såväl artärer som vener. Den kapillära permeabiliteten ökar vilket medför förlust av vätska från blodbanan till interstitiet. Dessutom uppstår ofta stora externa vätskeförluster genom ökad svettning, kräkningar och diarré. Sammantaget uppkommer snabbt ett tillstånd av absolut och relativ hypovolemi. Normal eller i vissa fall förhöjd hjärtvolym kan i den tidiga fasen ändå ofta upprätthållas tack vare ökad hjärtfrekvens och sänkt utflödesmotstånd. Så småningom uttöms dock kompensationsmekanismerna och cirkulationssvikten blir kliniskt uppenbar med perifer kyla, blodtrycksfall och sviktande organfunktioner. Takycardi är ett tidigt tecken vid sepsis medan hypotoni kommer senare i förloppet. Hypoperfusion och acidos Hypovolemi och påverkad lung och hjärtfunktion leder till försämrad syrgasleverans, vilket i kombination med försämrat perifert utnyttjande på grund av störd 8

9 mikrocirkulation, ger upphov till cellulär hypoxi och anaerob metabolism med produktion av vätejoner och laktat. Följden blir sänkt ph, låg bikarbonatkoncentration och negativt basöverskott. Då lungorna i de flesta fall har stor förmåga att vädra ut koldioxid kan initiala ph förändringar kompenseras med ökad ventilation. Vid svåra septiska tillstånd med hypoperfusion ses som regel en uttalad metabol acidos (BE 5 mmol/l) som i typfallet delvis kompenseras genom hyperventilation med ökad koldioxidutvädring och ett lågt PaCO 2. Förhöjt laktat (>1 mmol över övre referensvärdet) är vid sepsis uttryck för hypoperfusionsbetingad anaerob metabolism. CNS påverkan Sepsis är ofta förknippat med olika grader av diffus centralnervös påverkan utan att någon infektion kan konstateras i CNS, s.k. sepsisassocierad encephalopati (SAE). Det vanligaste symtomet är förändrad och/eller fluktuerande medvetandegrad. Detta märks hos tidigare sensoriskt intakta personer som en tilltagande ouppmärksamhet, lätt sänkning av vakenheten, oförmåga att svara på tilltal, desorientering, delirium, och slutligen coma. Sådana symtom uppträder ofta tidigt i förloppet vid sepsis och kan lätt misstolkas. Förekomst av kranialnervspåverkan, kramper eller hemisymtom talar för annan diagnos än SAE. Njurpåverkan Svår sepsis och framförallt septisk chock är den vanligaste orsaken till utveckling av akut njursvikt på våra intensivvårdsavdelningar. Avtagande eller upphörd urinproduktion är i tidigt skede av sepsis ett tecken på hypovolemi. Senare i sepsisförloppet kan försämrad diures vara ett uttryck för ischemisk njurskada med akut njursvikt. För minskad urinmängd används terminologin: oliguri (<400 ml/dygn) eller anuri (<100 ml/dygn). Serumkreatinin (korrigerat för ålder muskelmassa och kön) speglar ganska väl den försämrade njurfunktionen. Dock stiger S kreatinin med en påfallande eftersläpning vid akut njursvikt varför analysen inte är speciellt informativ vid svår sepsis med oliguri/anuri. Cystatin C är helt beroende av den glomerulära filtrationen (GFR) men är som markör för GFR vid akut njurinsufficiens otillräckligt validerad. Leverpåverkan De inflammatoriska mekanismerna vid sepsis påverkar levern på många sätt, varför förändringar av leverfunktion och leverprover är vanliga vid sepsis. Koagulationspåverkan Svåra infektioner kan ge avancerad störning av koagulationssystemet, så kallad disseminerad intravasal koagulation (DIC) eller septisk koagulopati. Konsumtion av koagulationsfaktorer och trombocyter kan utvecklas till ett kliniskt problem med ökande risk för blödningar och med en försämrad prognos. Det finns ingen enhetlig definition av DIC eftersom det är en glidande skala från en obetydlig avvikelse i känsliga laboratorieprover till ett livshotande tillstånd med organsvikt och blödning. 9

10 Biokemiska markörer vid sepsis Leukocyter Vid sepsis ses i regel leukocytos pga mobiliseringen av neutrofiler från benmärg och från marginalpoolen. Utebliven leukocytos och särskilt leukopeni är förenat med sämre prognos. C reaktivt protein (CRP) CRP stegring ses vid sepsis dock är tidsfaktorn mycket viktig för värderingen av CRPnivån. CRP produceras i levern efter IL 6 stimulering, men det tar flera timmar innan CRP uppnår förhöjda nivåer. Därefter fortsätter stegringen av CRP till ett toppvärde som oftast nås först efter ett par dygn, även efter påbörjad adekvat behandling. Procalcitonin (PCT) PCT produceras i de flesta organ av parenkymceller som aktiverats av bakterietoxiner eller proinflammatoriska cytokiner. PCT har visats stiga påtagligt hos patienter med svår bakteriell infektion, mest vid septisk chock. Trauma, kirurgi, tarmischemi och kardiogen chock kan också ge förhöjda nivåer av PCT. Höga PCT nivåer är således inte specifika för svår infektion. Tidig identifiering av patienter med svår sepsis och septisk chock Anamnes och status En bra anamnes är väsentlig för att tänka rätt i mötet med en svårt sjuk patient. Viktiga detaljer i sjukhistorien kan vara omständigheterna kring insjuknandet, uppgifter om feber eller frossa samt underliggande sjukdomar. Viktigt är också uppgifter om vårdkontakter, antibiotikabehandling samt eventuell utlandsresa under tiden före insjuknandet. I status ingår en komplett kroppsundersökning. Man bedömer speciellt cerebral påverkan, perifer genomblödning och hudförändringar som marmorering, septiska embolier, petechier m m. Vitalparametrar såsom saturation, blodtryck och hjärtfrekvens registreras och det är särskilt viktigt att inte glömma andningsfrekvens och medvetandegrad. Triage och MIG Strukturerad kontroll av vitalparametrar har under senare år blivit vanligare inom slutenvården. Angivna gränsvärden och sjukhistoria används för att prioritera patienter, definiera övervakningsnivå eller larma att allvarlig sjukdom föreligger. Exempel på användning av sådana system är olika former av triage på akutintagen och scoringsystem för kontakt med Mobila intensivvårdsgrupper (MIG). De parametrar och gränsvärden som används i ovan nämnda system är dock dåligt utvärderade vad gäller förmågan att identifiera patienter med sepsis. Ändå kommer en stor del av de patienter som identifieras som svårt sjuka i dessa system att vara sepsispatienter. 10

11 Programgruppens bedömning av fysiologiska tecken som kan tala för utveckling mot svår sepsis/septisk chock Varningstecken Allvarligt tecken Mycket allvarligt tecken Andning (luftandning) Saturation <95 % <90% <87% <90% med syrgas PaO 2 <10 kpa <8 kpa <7 kpa Andningsfrekvens >20/min >25/min >30/min Blodtryck/puls Systoliskt <100 mmhg <90 mmhg <90 mmhg trots vätskebolus Sinusrytm >90/min >110/min >130/min CNS Medvetandenivå Desorientering Motorisk oro Sänkt medvetande GCS RLS Temperatur <36ºC Urinproduktion <0,5 ml/kg/h <0,5 ml/kg/h trots vätskebolus Observera: Feber förekommer inte alltid och örontermometrar är opålitliga. Diarré och kräkningar är vanliga symtom vid sepsis som kan misstolkas. Diffusa eller lokala smärttillstånd, t ex buksmärtor, är vanliga. Fallskador, eller funnen på golvet är många gånger sekundärt till sepsis, särskilt hos äldre. Konfusion vid sepsis misstolkas ofta som stroke. Rutinblodprover Vid misstanke om svår sepsis/septisk chock skall omedelbar klinisk bedömning göras och prover för kemisk analys och mikrobiologisk diagnostik tas. För samtliga kemiska analyssvar gäller att de måste bedömas som del i ett fysiologiskt/patofysiologiskt skeende, där förlopp och dynamik måste värderas och där individuella skillnader påverkar analysnivåerna. Arteriell eller venös blodgas samt laktat skall tas frikostigt vid tecken på respiratorisk eller cirkulatorisk påverkan. Vid svår sepsis/septisk chock och på patient som försämras är provet obligat. Blodprov för akutanalys blodgas med laktat Hb, EVF, LPK, CRP Na, K, kreatinin PK/INR, APTT, TPK bilirubin, ALP, ALAT P glukos 11

12 CRP har ett högt diagnostiskt värde för patienter som inte utsatts för kirurgi eller annat trauma. CRP <20mg/l efter <24 timmars anamnes på svår sjukdom ger ingen information om en bakteriell infektion föreligger eller inte. CRP <20mg/l efter mer än timmars anamnes på svår sjukdom talar mot att en svår generell infektionssjukdom föreligger, bör konfirmeras med ny analys efter 12 timmar. CRP mg/l efter <24 timmars anamnes på svår sjukdom kan tala för en lokal eller generell bakteriell infektion och CRP bör åter analyseras efter 12 timmar. CRP >100 mg/l kan tala för en fokal eller generell bakteriell infektion, fortsatt provtagning rekommenderas om bilden är oklar. Snabbt stigande värden (>50% inom 12 timmar) kan tala för fokal eller generell bakteriell infektion. Snabbt sjunkande värden kan tala för terapisvar. Rekommendation: CRP bör rutinmässigt analyseras på alla patienter med misstänkt infektion med oklar diagnos. Vid kort anamnes bör upprepade CRP-analyser utföras. Vid svårt sjuk patient där orsaken är oklar bör upprepade CRP-analyser utföras. PCT har ett högt diagnostiskt och prognostiskt värde för svår bakteriell infektion hos patienter som inte utsatts för kirurgi eller annat trauma. Ännu oklart om analysen i övrigt har något mervärde. PCT <0,5 ng/ml efter mer än 12 timmars anamnes på svår sjukdom talar för att svår generell infektionssjukdom inte är sannolik. Fokal infektion kan dock föreligga. PCT 0,5 2 ng/ml kan tala för en generell infektion och fortsatt provtagning kan vara motiverad. PCT >2 ng/ml kan tala för en svår generell infektion med risk för septisk chock. Snabbt stigande värden kan tala för okontrollerad infektion och risk för dålig prognos. Snabbt sjunkande värden kan tala för terapisvar och god prognos. Rekommendation: PCT bör inte rutinmässigt analyseras på patienter med misstänkt infektion. Vid svår bakteriell infektion där diagnosen är uppenbar behöver inte PCT analyseras. Analyser av PCT kan ge vägledning vid bedömning av patient med oklart tillstånd där man misstänker att en svår bakteriell infektion kan föreligga. Mikrobiologisk diagnostik Två omgångar blododlingar om en aerob och en anaerob blododlingsflaska vardera tas omedelbart. Odlingarna tas direkt efter varandra utan mellanliggande tidsintervall men från olika insticksställen. Urinodlingen tas för att påvisa eventuell patogen i urinvägarna och kan ibland indirekt avslöja patogen i blodet. Övrig mikrobiologisk provtagning tas beroende på klinisk misstanke om fokus för infektionen. Det är en fördel om även dessa prover tas före insatt antibiotika, men inte nödvändigt odlingar får inte påtagligt fördröja insättandet av antibiotika. 12

13 Mikrobiologisk diagnostik Blododling Odla från blod (aerobt + anaerobt) x 2 före första antibiotikados Övriga odlingar OBS! Får inte fördröja insättande av antibiotika! Odla från urin + ta urinsticka Odla från misstänkt fokus t.ex. luftvägar; sputum, svalg, nasofarynx, sår, abscess, likvor, ledvätska, ascites, pleura Överväg viss riktad virusdiagnostik med akutsvar t.ex. influensa snabbtest/pcr Överväg pneumokock och legionellaantigen i urin Tidig behandling av patienter med svår sepsis och septisk chock Septisk chock är ett medicinskt katastroftillstånd som har högsta prioritet i omhändertagandet. Insättning av antibiotika får inte fördröjas av logistiska skäl. För septiska patienter som kommer in via akutmottagningen får inte antibiotikabehandlingen fördröjas av prover och undersökningar som inte påverkar beslut om behandling. Adekvata odlingar ska ha tagits och behandling skall ha påbörjats senast inom en timme från ankomsten till akutmottagningen. Antibiotika I en rad kliniska kohortstudier har man visat att adekvat och snabbt insatt empirisk antibiotika är avgörande för utgången vid sepsis. Fördröjning av adekvat antibiotika ökar dödligheten i septisk chock med 8 procentenheter per timme under de första 6 timmarna! Antibiotikaval vid svår sepsis måste göras individuellt i varje enskilt fall baserat på: misstänkt infektionsfokus, infektionens svårighetsgrad, underliggande sjukdomar, tidigare antibiotikaexposition, vårdhistoria, epidemiologiska data eller uppgift om kolonisering av speciella problempatogener. Som stöd i tankarna kring antibiotikaval vid svår sepsis/septisk chock kan algoritmen nedan användas. Risken för felaktigt empiriskt antibiotikaval är störst vid nosokomiala infektioner, hos tidigare antibiotikabehandlade patienter och hos bakteriemiska patienter med hög APACHE II score dvs de sjukaste patienterna. Speciellt hos dessa är individualiserad och bred initial empirisk antibiotika nödvändig. Vid svår sepsis är distributionsvolymen för extracelluläsrt fördelade antibiotika (främst betalaktamantibiotika) 2 3 gånger större än normalt och den initiala doseringen bör vara tillräckligt hög för att ge bakterieavdödande koncentrationer i blod och i misstänkt infektionsfokus. Avgörande för utgången är om ett eventuellt underliggande fokus kan åtgärdas t.ex., dränering av abscess, åtgärdande av tarmanastomosläckage, åtgärdande av avstängd pyelit, borttagande av infekterad CVK mm, varför detta bör göras så fort som möjligt och senast inom 6 timmar. 13

14 Algoritm för antibiotikabehandling 14

15 Vätskebehandling Vid svår sepsis och septisk chock föreligger både relativ och absolut hypovolemi. Denna hypovolemi medför otillräckligt mikrocirkulatoriskt flöde och är härigenom en avgörande faktor för utveckling av organdysfunktion och multiorgansvikt. Adekvat tidig vätskebehandling är därför av största vikt. En initial vätskebolus skall ges utan dröjsmål och ges i tillräcklig mängd och tillräckligt snabbt: (500 ) 1000 ml/30 min av kristalloid vätska. Väljer man i stället kolloid lösning blir motsvarande infusionsmängder ml/30 min. Vätskedeficit kan ofta uppgå till flera liter men är som regel svår att bedöma utifrån statusfynd och akuta laboratorievärden. I stället är det patientens respons på vätsketillförsel som blir vägledande för hur mycket och hur snabbt vätskan skall tillföras. Upprepade vätskebolus ges till dess cirkulationsmålen är uppfyllda. Utan tillgång till invasiv monitorering innefattar cirkulationsmålen; adekvat blodtryck (systoliskt BT >90 mm Hg), normaliserad diures (>0,5 ml/kg/tim) samt god perifer cirkulation med normal hudfärg, hudtemperatur och kapillär återfyllnad. Utvärderingen bör även omfatta förnyad mätning av P laktat där effektmålet utgörs av normalisering av ett tidigare förhöjt värde. Patienter med septisk hypotoni som förbättras efter initial vätskebehandling kan i de flesta fall vårdas på vanlig vårdavdelning. Patienterna skall även fortsättningsvis följas med täta puls och blodtryckskontroller och diuresmätning då det kan krävas upprepade vätskebolus under det första vårddygnet. Syrgasbehandling Vid måttlig hypoxi, SpO %, inleds behandlingen med 2 3 l O 2 via näsgrimma medan uttalad hypoxi, SpO 2 90 %, behandlas med 5 15 l O 2 via ansiktsmask. Målet för syrgasbehandlingen skall vara en normaliserad saturation eller minst 93 %. Lägre värden får ofta accepteras hos patienter med KOL på grund av risken för koldioxidretention. Den syrgaskrävande patienten skall regelbundet kontrolleras avseende SpO 2 och andningsfrekvens. Febernedsättande läkemedel Det finns skäl att ifrågasätta den generella ordinationen av febernedsättande läkemedel till febrila patienter. Flera studier, både kliniska och experimentella, har visat positiva effekter på immunförsvaret av förhöjd kroppstemperatur. Febernedsättande läkemedel bör endast ordineras då patienten är klinisk påverkad av sin temperatur. Acidosbehandling med buffertlösningar Ett viktigt behandlingsmål vid svår sepsis är att så snabbt som möjligt korrigera patientens laktacidos. Kliniska studier talar för att det är den bakomliggande hypoperfusionen som måste angripas vid acidos en kosmetisk korrektion med buffertlösningar förbättrar inte utfallet. Bufferttillförsel vid ph >7,15 bör inte ges vid svår sepsis och septisk chock. För behandling vid än mer uttalad acidos saknas evidens. Diuretika Det saknas evidens för att öka diuresen med diuretika hos patienter med septisk njurpåverkan. 15

16 Steroider Det finns i det tidiga skedet ingen indikation för steroider till patienter med svår sepsis/septisk chock med undantag av patienter med känd binjurebarksinsufficiens och steroidbehandlade patienter (>5mg prednisolon) vilka kan behöva en ökning av steroiddosen i samband med allvarliga infektioner. Grundregel är att dubblera patientens dos vid feber >38 C och tredubbla dosen vid >39 C. Vid denna indikation används hydrokortison, Solu Cortef (20 mg motsvarar 5 mg prednisolon). Ofta ges mg som initial dos. Enligt gällande konsensus ges hydrokortison till patienter med septisk chock som har fortsatt hypotension trots adekvat vätskesubstitution och vasopressorbehandling, denna behandling är således endast aktuell på intensivvårdsavdelning. Behandlingsmål och övervakning av patient med svår sepsis/septisk chock efter det initiala omhändertagandet Handläggning skall tidigt diskuteras med infektions och intensivvårdsläkare. Syften med övervakningen är att kontrollera att man når uppsatta behandlingsmål, att hitta de patienter som försämras och att tidigt identifiera de patienter som kan bli i behov av intensivvård. Det är viktigt att observera trender i mätvärden snarare än ett enskilt mätvärde. Patienter med samhällsförvärvad sepsis kan utveckla septisk chock efter ankomsten till sjukhus, som regel inom 24 timmar, och oftast redan inom 6 timmar. Följande vitalparametrar skall övervakas: Andningsfrekvens Saturation Systoliskt och diastoliskt blodtryck Hjärtfrekvens Medvetandegrad Urinproduktion Andningsfrekvens >30/minut är en tidig markör för svår sepsis och korrelerar till ökad mortalitet. Blodgas med laktat skall följas. Eftersom urinproduktionen är en central parameter för bedömning av patientens volymstatus skall alla patienter med septisk cirkulationspåverkan tidigt, helst redan på akutmottagningen, förses med urinkateter och uppsamlingsaggregat för mätning av timdiures. Ansvarig läkare ordinerar hur ofta kontroller skall ske och vilka målvärden som gäller. Det är störst risk för försämring under det första dygnet varför man bör göra tätare kontroller under de första 24 timmarna, initialt en gång/timme under de första 3( 6) timmarna. De patienter som är i riskzon för IVA vård bör initialt övervakas oftare. 16

17 Rekommenderade behandlingsmål över tid: Behandlingsmål inom 1 timme efter påbörjad behandling: Systoliskt blodtryck >90 mmhg Saturation (pulsoximetri) >93 % Andningsfrekvens <30/min Behandlingsmål inom 6 timmar efter påbörjad behandling: Urinproduktion >0,5 ml/kg/h (utan diuretika) Laktatnivå Sjunkande Utvärdering 3 6 timmar efter stabilisering Senast 6 timmar efter identifiering och stabilisering bör patienten utvärderas. Blodgas med laktat kontrolleras om den vid första provtagningen visat patologiska värden. Vid behov kontrolleras övriga prover om. Bedöm om behandlingsmålen enligt ovan är uppfyllda. Särskild vikt fästes vid målet för urinproduktion. Om behandlingsmålen inte har uppfyllts eller patienten försämrats skall man åter diskutera fortsatt handläggning med intensivvårdsläkare. De som uppfyllt behandlingsmålen och är stabila skall fortsatt övervakas varannan till var 4:e timme första dygnet. Vid försämring görs kontroller tätare. Urinproduktion mäts kumulativt över dygnet. Vid försämring kontaktas ansvarig läkare. Indikationer för intensivvård Sepsispatienter som efter vätsketillförsel fortfarande uppvisar hypotension och/eller tecken på hypoperfusion i form av uttalad perifer kyla eller kvarstående laboratoriemässiga tecken på vävnadshypoxi i form av laktacidos (BE 5 mmol/l eller P laktat >1 mmol över övre referensvärdet) har en cirkulatorisk svikt som motiverar ofördröjd IVA kontakt och i de flesta fall inläggning på IVA. Respiratorisk svikt utgör en annan viktig intensivvårdsindikation för sepsispatienter. Syrgasrefraktär hypoxi kan ses vid samtidig pneumoni men kan också vara uttryck för ARDS (Acute Respiratory Distress Syndrome). Uttalad takypné (AF >30/min) kan orsakas av nedsatt lungfunktion men kan också vara ett uttryck för respiratorisk kompensation av metabol acidos. Respiratorisk intensivvårdsindikation föreligger vid SpO2 <90 % och/eller andningsfrekvens >30/min trots 15 l O 2 via ansiktsmask. Anuri/oliguri är tidigt i sepsisförloppet ett uttryck för hypovolemi med nedsatt njurgenomblödning. Nedsatt urinproduktion som kvarstår efter att patientens cirkulation stabiliserats kan i stället bero på sepsisinducerad njurskada. Oavsett genes är oliguri som kvarstår efter initial rehydrering ett viktigt observandum som motiverar intensivvårdskontakt. 17

18 Medvetandesänkning och motorisk oro hos yngre tidigare friska individer är ett allvarligt tecken medan åldringar och personer med redan tidigare nedsatt kognitiv förmåga kan uppvisa cerebral påverkan även vid förhållandevis lindriga infektionstillstånd. I många fall av allvarliga infektioner är den kliniska bilden inte helt entydig och ställningstagandet till intensivvård måste då grunda sig på en komplex värdering som utöver direkta sepsissymtom också innefattar en bedömning av infektionsfokus och hänsynstagande till underliggande sjukdomar. Bedömningen måste också ta hänsyn till kvalitén på den vård som kan erbjudas patienten utanför IVA. Grundregeln är att man på akutintag och vårdavdelningar bör vara liberal med att tidigt kontakta intensivvårdsläkare för diskussion kring vårdinsatser och vårdnivå för patienter med misstänkt eller säkerställd svår sepsis/septisk chock. Evidensgradering för gruppens rekommendationer Antibiotikabehandling Efter adekvata odlingar skall antibiotikabehandling ges inom högst en timme från ankomsten till akutmottagningen eller från identifiering på vårdavdelning. (AII) Principen för sepsisbehandling innebär bred initial antibiotika ofta med två eller fler preparat för att säkerställa täckning av potentiella patogener. (AII) Antibiotikaordination vid svår sepsis/septisk chock är av avgörande betydelse (AII) och för rätt ordination behövs bland annat kunskap om resistensläge, antibiotikas egenskaper, troliga agens och effekt beroende på infektionsfokus. Kontakt med infektionsläkare skall därför alltid övervägas och ske frikostigt. (AII) Kontakt med infektionsläkare skall alltid ske vid septisk chock och vid typ 1 allergi mot betalaktamantibiotika. (AIII) Vätskebehandling Intravenös vätsketillförsel skall påbörjas redan på akutmottagning eller vårdavdelning så snart svår sepsis/septisk chock konstaterats. (AII) Vid hypotension eller tecken på hypoperfusion genomförs vätskebehandlingen i form av bolusdoser med täta kontroller av behandlingseffekt. (AI) Koncentrerade buffertlösningar (bikarbonat, Tribonat ) bör inte ges vid septisk laktacidos med ph 7,15. (AII) Patienter som stabiliseras under den första timmens vätskebehandling kan vårdas på vanlig vårdavdelning medan patienter som uppvisar fortsatt cirkulatorisk instabilitet tidigt skall övervägas för intensivvård. (AI) Syrgasbehandling Målet för syrgasbehandlingen är SpO2 >93%. (AIII) Vid syrgasbehandling av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom måste risken för koldioxidretention vägas in och man får ibland acceptera lägre syrgassaturation än hos tidigare lungfriska patienter. (AIII) Åtgärdande av infektionsfokus Så snart som möjligt bör eventuellt infektionsfokus dräneras för att minska bakteriebördan och förbättra förutsättningarna för antibiotikapenetration. (AIII) 18

19 Övervakning Systoliskt och diastoliskt blodtryck, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, saturation, medvetandegrad samt urinproduktion skall följas de första 24 timmarna. (AII) Initialt skall kontrollerna ske minst en gång per timme. (BII) Patient i riskzon för intensivvård skall initialt övervakas minst en gång/halvtimme. (BII) Upprepad provtagning Blodgas inklusive laktat. (AIII) Koagulationsparametrar, även vid initialt normala prover. (AIII) Behandlingsmål inom 1 timme efter påbörjad behandling: Systoliskt blodtryck >90 mm Hg (BII) Saturation >93 % (AIII) Behandlingsmål inom 6 timmar efter påbörjad behandling: Urinproduktion >0,5 ml/kg/h (utan diuretika) (AII) Laktatnivå sjunkande (AII) Indikationer för intensivvårdskontakt Cirkulatorisk indikation: Kvarstående hypotension (systoliskt BT<90 mmhg) efter vätskebolus (AI) Metabol indikation: Oförändrad eller förvärrad laktacidos (P Laktat >1 mmol över övre referensvärdet eller BE 5 mmol/l) efter vätskebolus (AI) Respiratorisk indikation: SpO2<90% och/eller andningsfrekvens >30/min vid 15 l O2 (AII) Annan organdysfunktion som motiverar intensivvårdskontakt: Medvetandepåverkan, minskad urinproduktion och koagulopati (BIII) 4. Definition av svår sepsis och septisk chock Den kliniska bilden vid allvarliga infektioner bestäms dels av allmänna symtom orsakade av det systeminflammatoriska svaret dels av specifika symtom som beror på typen av mikroorganism samt primärt infektionsfokus. De förstnämnda indikerar infektionens svårighetsgrad medan de sistnämnda kan ge oss en uppfattning om vilket specifikt agens det är fråga om i det aktuella fallet. Allmänna systeminflammatoriska symtom och fynd utgörs av feber, förhöjd hjärtfrekvens, andningspåverkan, hypotension och olika manifestationer av hypoperfusion och organdysfunktion. Dessutom ses stegring av inflammatoriska biomarkörer som CRP och leukocyter. Septikemi, sepsis och septiskt syndrom Flera termer som sepsis, septikemi och septiskt syndrom har fram till början av 90 talet använts för att klassificera allvarliga infektionstillstånd. Septikemi innebar förekomst av bakteriemi och därmed sammanhängande kliniska symtom. Begreppet sepsis användes av många synonymt med septikemi medan andra använde det för att beskriva en allvarlig infektion med allmänpåverkan utan krav på positiv blododling. I slutet av 80 talet lanserades konceptet septiskt syndrom för patienter som uppvisade vissa symtom och laboratoriefynd tydande på en kraftfull systeminflammatorisk reaktion. 19

20 Diagnosen septiskt syndrom hade fördelen av att kunna ställas direkt utan att vara beroende av blododlingssvar. Begreppet blev snabbt populärt och fick en stor internationell spridning. Bedömningsgrunderna för septiskt syndrom validerades dock aldrig i någon större studie och nackdelarna kom relativt snart att visa sig. Dessa bestod främst i att en väsentlig andel av patienterna med allvarliga infektioner inte inrymdes i de uppställda kriterierna samtidigt som en del lindrigare infektioner och andra tillstånd utan infektion gjorde det. SIRS och sepsis, svår sepsis och septisk chock Mot bakgrund av ovanstående begränsningar lanserades därför i början av 90 talet ett nytt begrepp "Systemic Inflammatory Response Syndrome" eller SIRS för patienter med systempåverkan av sin inflammatoriska reaktion (The ACCP/SCCM Consensus Conference Committee, 1992). Kraven var nu lägre än för septiskt syndrom och definitionen av SIRS framgår av Tabell 1. Tabell 1 Definition av SIRS (Systemic Inflammatory Response Syndrome) Två eller fler av nedanstående kriterier skall vara uppfyllda: 1. Feber >38 o eller <36 o C 2. Hjärtfrekvens >90/min 3. Andningsfrekvens >20/min eller PaCO 2 <4,3 kpa 4. B LPK >12 x 10 9 /l, <4 x 10 9 /l, eller >10% omogna former För att skilja infektionsorsakad från icke infektionsorsakad SIRS återanvändes och nydefinierades begreppet sepsis. Om patientens SIRS bedömdes orsakad av infektion förelåg sepsis medan benämningen SIRS behölls om tillståndet orsakades av icke infektiösa tillstånd som t ex trauma, stor operation, pankreatit eller brännskada. Eftersom kraven för SIRS och sepsis nu var relativt lågt satta, blev det nödvändigt att definiera en patientgrupp med mer påtaglig risk för utveckling av septisk chock. Av detta skäl föreslogs en ny nivå, "svår sepsis", vilken föreligger om patienten har tecken på endera hypoperfusion, organdysfunktion eller hypotension. Hypotension definierades som ett systoliskt blodtryck under 90 mmhg eller behov av vasopressorbehandling för att upprätthålla ett blodtryck över denna nivå. Hypoperfusion och organdysfunktion har däremot i olika studier haft mer varierande definitioner. Metabol acidos och förhöjda laktatvärden utgör tecken på hypoperfusion medan akut förändring av mentalt status, reduktion av PaO 2 eller PaO 2 /FiO 2, oliguri, patologiska leverprover och reduktion av antalet trombocyter eller andra koagulationsfaktorer utgör exempel på organdysfunktion. Kriterierna för septisk chock uppfylls om patientens hypotension inte snabbt kan hävas med adekvat vätsketillförsel samtidigt som tecken på endera organdysfunktion eller hypoperfusion föreligger. Innebörden av begreppet adekvat vätsketillförsel har varit föremål för omfattande diskussioner men har i flertalet kliniska prövningar, där man använt sig av dessa definitioner, angetts till minst 500 ml given på 30 minuter även om behovet i de flesta fall är avsevärt större. Ovanstående begrepp har validerats i flera studier och i den största på över 2500 inneliggande sjukhuspatienter med SIRS eller sepsis fann man att 20

Vårdprogram. Svår sepsis och septisk chock - tidig identifiering och initial handläggning. Reviderat december 2013

Vårdprogram. Svår sepsis och septisk chock - tidig identifiering och initial handläggning. Reviderat december 2013 Vårdprogram Svår sepsis och septisk chock - tidig identifiering och initial handläggning Reviderat december 2013 För Svenska Infektionsläkarföreningen Pro Sepsis Programgrupp Sepsis Magnus Brink, Göteborg

Läs mer

Vårdprogram Svår sepsis och septisk chock

Vårdprogram Svår sepsis och septisk chock Vårdprogram Svår sepsis och septisk chock tidig identifiering och initial handläggning Svenska Infektionsläkarföreningen 2008 För Svenska Infektionsläkarföreningen Pro Sepsis Programgrupp Sepsis Magnus

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner) Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

Läs mer

Vårdprogram. Svår sepsis och septisk chock. tidig identifiering och initial handläggning. Reviderat oktober 2015

Vårdprogram. Svår sepsis och septisk chock. tidig identifiering och initial handläggning. Reviderat oktober 2015 Vårdprogram Svår sepsis och septisk chock tidig identifiering och initial handläggning Reviderat oktober 2015 För Svenska Infektionsläkarföreningen Pro Sepsis Programgrupp Sepsis Maria Andersson, Linköping

Läs mer

Sepsis akut handläggning. Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock

Sepsis akut handläggning. Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock Sepsis akut handläggning Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock Övriga PM Färdiga Nekrotiserande fasciit Diagnossättning av svåra infektioner Pågående Meningit

Läs mer

Standardvårdplan Sepsis journalhandling

Standardvårdplan Sepsis journalhandling Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pär Lindgren Johan Petersson

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pär Lindgren Johan Petersson SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pär Lindgren Johan Petersson Diagnoser och lite annat 2014-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret 2 Varför kan det bli fel? Underlåtenhetssynder Dålig följsamhet

Läs mer

Sepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson

Sepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson Sepsis Klassifikation och nya begrepp Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK konferens Örebro 26 Mars 2009 Sepsis, de goda gamla dagar Traditionella och föråldrade synssätt: Patient med 40 grader feber

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik Pneumoni på akuten 160524 Anders Lundqvist Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik När fattar dom att det kommer att gå fort? Identifieringsarbete på akuten Identifiera patienter med pneumoni Identifiera

Läs mer

BAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis

BAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis BAS 90-30-90 Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis Utbildningsprogram Länssjukhuset i Kalmar 2011/2012 Patientfall Man, 72 år. Hypertoni. Lindrig angina pectoris Utskriven från sjukhuset

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar

Läs mer

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp) Ansvariga författare: Per Hederström, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 5.0 Fastställt: 2009-02-27 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande

Läs mer

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:3 Ladokkod: Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

SIR:s riktlinje för diagnossättning för Vårdtyperna IVA, BIVA och TIVA

SIR:s riktlinje för diagnossättning för Vårdtyperna IVA, BIVA och TIVA Ansvariga författare: Pär Lindgren Version 11.0 Fastställd 2012-11-14 Gäller från 2013-01-01 SIR:s riktlinje för diagnossättning för Vårdtyperna IVA, BIVA och TIVA Principer för IVA-diagnossättning SIR:s

Läs mer

Chock. Chock. Chock. Andreas Rantala PhD-student, MSc, PEN, RN

Chock. Chock. Chock. Andreas Rantala PhD-student, MSc, PEN, RN Chock Andreas Rantala PhD-student, MSc, PEN, RN Chock Symtombaserad definition Blekhet, kallsvett Försämrad kapillär cirkulation Grumlat sensorium, aggressivitet, oro Hypotension Metabolisk acidos Oliguri/anuri

Läs mer

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som

Läs mer

RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System

RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System RETTS för Triolab RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System Hur vet vi vad som är viktigt att veta om just den här patienten? Eller, vad är viktigt att veta om alla patienter? Tidigare arbetssätt

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling. Anders Hedman MIVA/SÖS

Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling. Anders Hedman MIVA/SÖS Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling Anders Hedman MIVA/SÖS 2013-12-04 SIRS = Systemic Inflammatory Response Syndrome minst 2 av följande: Temp >38 o C eller 90/min AF >20/min

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:1 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamen 4 Infektion FACIT s MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

MEQ fråga Nr..

MEQ fråga Nr.. 1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men

Läs mer

Vårdbegäran Protokoll

Vårdbegäran Protokoll Rapportera data om Vårdbegäran till SIR Vårdbegäran Protokoll Förnyad kontakt innebär ett fortsatt konsultativt ansvar medan patientansvaret ligger kvar på avdelningens läkare och sköterskor till dess

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:2 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan SKILS Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan Inledning Arbetsgruppen Västra Äldre Samarbete kommuner landsting Pilotprojekt Utbildningsmaterial & Beslutsunderlag NEWS Vitalparametrar Andningsfrekvens

Läs mer

TID ÄR LIV Tänk svår sepsis. Men glöm inte STRAMA

TID ÄR LIV Tänk svår sepsis. Men glöm inte STRAMA SEPSIS Pär Lindgren, Överläkare, anestesikliniken Anders Tuneskog, Överläkare, anestesikliniken Anna Wimmerstedt, Specialistläkare, infektionskliniken Niklas Lönnbro, Överläkare, infektionskliniken 2011-10-25

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter

Läs mer

Fråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p

Fråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p MEQ2 DEX 3 VT 14 Du arbetar som medicinjour på medicinakuten. Din nästa patient heter Erik och är 65 år gammal. Dottern larmade ambulansen för att hon hittade pappan liggandes på golvet i sin egen lägenhet.

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1:0 Ladokkod:

Vårdande bedömning inom intensivvård 10 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1:0 Ladokkod: Vårdande bedömning inom intensivvård 10 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1:0 Ladokkod: 62IV01 Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 2015 (GINTE) TentamensKod:

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Infektionssjukdomar. Vad menas med infektion? Smitta. Infektioner orsakas av mikroorganismer. Överföringsvägar för mikroorganismer

Infektionssjukdomar. Vad menas med infektion? Smitta. Infektioner orsakas av mikroorganismer. Överföringsvägar för mikroorganismer Infektionssjukdomar Katri Manninen Utvecklingssjuksköterska, Med. Dr, Klinisk Lektor Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Röda Korsets Högskola Vad menas med infektion? Infektioner orsakas

Läs mer

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning. 1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon

Läs mer

Riktlinje Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: MIG-riktlinjer Innehållsförteckning

Riktlinje Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: MIG-riktlinjer Innehållsförteckning Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: MIG Giltig fr.o.m: 2015-05-25 Faktaägare: Kerstin Cesar, Sjuksköterska Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet mtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Lärare Provnr Moment Frågor Poäng Max G VG Anders Österlind 0014 Infektionssjukdomar

Läs mer

Tänk Sepsis - Tid är liv!

Tänk Sepsis - Tid är liv! Tänk Sepsis - Tid är liv! Pär Lindgren Överläkare, Anestesikliniken, Växjö Anna Wimmerstedt Specialistläkare, Infektionskliniken, Växjö 1 Hög dödlighet vid sepsis! Svår sepsis/septisk chock 28 50 % Stroke

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

SIR:s riktlinje för diagnossättning för Vårdtyperna IVA, BIVA och TIVA

SIR:s riktlinje för diagnossättning för Vårdtyperna IVA, BIVA och TIVA Svenska intensivvårdsregistret SIR Sidan 1 av 7 Ansvariga författare: Jan Martner Version 8.0 Fastställd 2009-06-09 Gäller från 2010-01-01 SIR:s riktlinje för diagnossättning för Vårdtyperna IVA, BIVA

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Amikacin - dosering Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Innehåll 1. Rekommendationer, sammanfattning 2. Laddningsdos/engångsdos 3. Fortsatt behandling

Läs mer

Del 6 5 sidor 9 poäng

Del 6 5 sidor 9 poäng 5 sidor 9 poäng Anna, 43, söker akutmottagningen pga hög feber 39 grader, trötthet och hosta. Hon sjuknade för ca 1v sedan med lätt feber, halsont och hosta. Hon har möjligen känt sig litet allmänt trött

Läs mer

Coma. Lars Lind Akutsjukvården

Coma. Lars Lind Akutsjukvården Coma Lars Lind Akutsjukvården Genes till coma Hyperglykemi Hypoglykemi Stroke Skalltrauma Intox Leversvikt Njursvikt Myxödem Subarachnoidalblödning Elektrolytstörningar Epilepsi Korsakoff Arrytmier Encephalit

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Mattias Jönsson Per Simonsson 1 2 Hälso- och sjukvårdslagen Snarast ge en medicinsk bedömning 3 Triage på akutmottagningen Alla som kommer

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Del 1. Totalt 19p. Vad är blir din första åtgärd? (2 p) Sidan 1 av 8

Del 1. Totalt 19p. Vad är blir din första åtgärd? (2 p) Sidan 1 av 8 Totalt 19p. Du är primärjour på anestesi och larmas till akuten pga en bilolycka. Patienten, en kvinna i 30-årsåldern, har kört av vägen med sin bil, sannolikt varit obältad och slungats ut genom framrutan.

Läs mer

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi jonasakeson@anestesimasluse CNS-funktion ventilation cirkulation Patientens viktigaste organsystem samverkar fysiologiskt och stödjer varandras

Läs mer

Handläggning av antibiotikaallergi

Handläggning av antibiotikaallergi VO INFEKTIONSSJUKDOMAR Dokumenttyp: Medicinskt PM Titel: Antibiotikaallergi Dokumentansvarig: Simon Werner, Malmö Malin Inghammar, Lund Godkänt av: Peter Lanbeck Publicerat av: Irene Silfver Reviderad

Läs mer

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Sökord: Obstetrik. Målgrupp: Medarbetare Kvinnokliniken i Norrköping Godkänd av: (Namn, titel) Agneta Werner, överläkare, Kön: Kvinna

Sökord: Obstetrik. Målgrupp: Medarbetare Kvinnokliniken i Norrköping Godkänd av: (Namn, titel) Agneta Werner, överläkare, Kön: Kvinna Definition : Blodtryck 140/90 vid minst två tillfällen (minst 4 timmars mellanrum) och proteinuri >0,3 g/24 timmar. Lätt/måttlig preeklampsi: Blodtryck > 140/90 och < 160/110 i kombination med signifikant

Läs mer

Neurokirurgiska CNS infektioner

Neurokirurgiska CNS infektioner Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit.

Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Projekt av Stina Lemoine, Läkarprogrammet, termin 11, 2005, Uppsala Universitet

Läs mer

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Asta 82 år Hjärtsvikt, FF, svikt. Tidigare CVL med viss kvarstående svaghet vä och afasi.

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller

Läs mer

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Faktaansvarig: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2008-01-22 Reviderat: 2013-04-04

Läs mer

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer