NaturvårdsplaN BakgruNdsdel

Transkript

1 Naturvårdsplan Bakgrundsdel

2 Naturvårdsplanen har upprättats och utformats av Svante Hultengren i samråd med kommunekologerna Jörgen Olsson, Jeanette Wadman och Vida Jordén. Omslagets fotografier: Mosaik av bilder tagna av Jörgen Olsson, Jeanette Wadman, Svante Hultengren & Jonas Stenström. Akvareller: Peter Elfman. Trollhättans Stad & Naturcentrum AB 2010 Antagen av kommunfullmäktige Rapport 2010:1 ISSN Tryck: Cela Grafiska AB 2

3 Naturvårdsplanen skall vara vägledande för Trollhättans Stads arbete med att uppfylla flera av riksdagens beslutade miljömål och stadens miljöpolicy. Innehåll Krabbspindel. Foto: Olle Arvids Naturcentrum AB. Naturvård en del av Trollhättans Stads verksamheter sid 4 Naturen i Trollhättans kommun 6 Friluftsliv och Folkhälsa 9 Riksdagens miljömål 11 Levande sjöar och vattendrag 12 Myllrande våtmarker 14 Levande skogar 16 Ett rikt odlingslandskap 18 God bebyggd miljö 20 Ett rikt växt och djurliv 22 Skydd miljöbalken och frivilliga avtal 24 Referenser 27 3

4 Naturvård en del av Trollhättans Stads verksamheter Trollhättans Stad bedriver många verksamheter t.ex. samhällsplanering, förvaltning- och skötsel av mark och vatten, miljötillsyn, utbildning, kultur- och fritidsverksamhet. De påverkar naturen, direkt eller indirekt, på olika sätt. Välgrundade beslut som berör våra naturmiljöer kräver bra beslutsunderlag, därför antog Trollhättans Stad redan 1992 sin första naturvårdsplan. Syftet med planen var att på ett samlat sätt beskriva kommunens naturvärden, fungera som underlag för planering och beslut som berör användningen av mark och vatten samt för naturvårdande åtgärder. Naturvårdsplanen var en av de sektorsplaner som låg till grund för Trollhättans första översiktsplan. Planen togs fram i brett samråd mellan olika myndigheter, kommunala nämnder, intresseorganisationer och enskilda. Kärnan i planen var och är fortfarande objektsbeskrivningarna av de naturområden som bedömts som särskilt värdefulla utifrån de bestämda urvalskriterierna. Planen innefattade också ett åtgärdsprogram och förslag på fördjupade naturinventeringar. Objektsbeskrivningarna med tillhörande klassningar från den första naturvårdsplanen bedöms i de flesta fall fortfarande vara aktuella. Markanvändningen har i vissa områden förändrats till följd av ingrepp som avverkning, exploatering och upphörd hävd. Nya värdefulla naturområden har samtidigt blivit kända genom olika inventeringar, t.ex. Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Åtgärdsprogrammet har delvis genomförts bl.a. har de tre främsta slättbergs ytorna med Slättberg skyddats som naturvårdsområde. Få av de föreslagna fördjupade inventeringarna har realiserats. Även om många av de värdefulla naturområdena finns kvar så har mycket hänt sedan den första naturvårdsplanen antogs i början av 1990-talet. Åtgärdsprogrammet är inaktuellt och förutsättningarna har förändrats. Ny lagstiftning har tillkommit bl.a. genom Miljöbalken Samma år fastställde riksdagen 15 nationella miljömål som blev 16 miljömål då Ett rikt växt- och djurliv tillkom Naturvården i lagstiftningen De två ramlagar som framförallt styr den operativa naturvården är Miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen (PBL). MB som kom 1999 innehåller 8 kapitel som rör mål och tillämpningsområden, allmänna hänsynsregler, grundläggande hushållningsbestämmelser, särskilda hushållningsbestämmelser, miljökvalitetsnormer, miljökonsekvensbeskrivningar, skydd av områden, samt skydd av djur och växter. Huvudsyftet med miljöbalken är att främja hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god miljö. PBL innehåller idag förutom kopplingar till MB:s allmänna delar och avsnitt om resurshushållning, även icke bindande översiktlig planering, samt krav på detaljplaner, områdesbestämmelser, fastighetsplaner och konsekvensbeskrivningar. Kommunens naturvårdsplan fungerar därför också som underlag för prövning enligt PBL. Utöver MB och PBL finns det en mängd lagar som fungerar som stöd för naturvården. Bland dessa återfinns skogsvårdslagen som idag betraktar produktion och miljö som lika viktiga. Andra lagar som stödjer naturvårdsarbetet är Väglagen, Fiskelagen, Jaktlagen och Terrängkörningslagen. Häggsjöryr. Foto: Jörgen Olsson Trollhättans Stad. 4

5 Miljömålen Miljömålen beskriver den kvalité och det tillstånd för Sveriges miljö och natur som är hållbar på lång sikt. Naturvården i Trollhättans kommun berörs i huvudsak av de gröna miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagens uttalande ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljömålen. Kommunerna är betydelsefulla i arbetet med att uppnå målen genom sitt myndighetsarbete, sitt ansvar för samhällsplaneringen och genom åtgärder i sin egen verksamhet tog Trollhättans Stad fram en handlingsplan för miljömålsarbetet i kommunen. I handlingsplanen finns flera åtgärder som berör de gröna miljömålen. De åtgärder som inte genomförts integreras och utvecklas vidare här i Naturvårdsplanen så att planen utgör en total sammanställning av Trollhättans Stads naturvårdsaktiviteter. Hållbar utveckling, att värna om framtidens generationer Trollhättans Stads verksamheter har som målsättning att ta särskild hänsyn till de tre fokusområdena kunskapsutveckling och det livslånga lärandet, hållbar utveckling och företagande/breddad arbetsmarknad. Naturvårdsarbetet har en tydlig koppling till fokusområdet hållbar utveckling och kan speciellt bidra till att Trollhättans miljöprofil fortsätter att stärkas och utvecklas samt till att kunskaperna om miljöfrågor ökar hos medarbetare, invånare och näringsliv. God kunskap om kommunens naturmiljöer är också en förutsättning för att förverkliga Trollhättans Stads miljöpolicy. Miljöpolicy Trollhättan bärare av god miljö innebär att vi bygger ett samhälle för alla som bor och verkar i Trollhättan, där vi förenar ekologisk balans med ekonomisk, teknisk och social utveckling. Nämnderna ska spela en aktiv roll i miljöarbetet. Det innebär att: Bidra till att nå de nationella miljömålen. Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet. Låta kretsloppstänkandet genomsyra hela verksamheten. Ställa miljökrav på leverantörer, partners och oss själva, samt aktivt söka samverkan och samarbete inom miljöområdet, såväl inom som utom Trollhättans Stad. Alltid sträva efter att bli bättre. Röd flickslända Pyrrhosoma nymphula. Foto: Olle Arvids Naturcentrum AB. En ny naturvårdsplan Den nya naturvårdsplanen har tagits fram av miljöförvaltningen och utgör grunden och anger riktningen för det framtida naturvårdsarbetet i Trollhättans Stad. Syftet med en ny naturvårdsplan är att på ett konkret sätt koppla samman det praktiska naturvårdsarbetet i Trollhättans Stad med de gröna miljömålen. Samtidigt ska naturvårdsplanen även fortsättningsvis utgöra ett viktigt underlag för samhällsplaneringen. I planen presenteras förslag på kommunala aktiviteter för att bevara och utveckla naturvärden i kommunen. Aktiviteterna ska medverka till att miljömålen uppnås och bidra till utveckling inom Trollhättans Stads fokusområde hållbar utveckling. Naturvårdsplanen är också en konkret tillämpning av Trollhättans Stads miljöpolicy. Den nya naturvårdsplanen består av tre delar: Bakgrundsdel som beskriver naturvårdsplanens syfte, koppling till Trollhättans Stads olika verksamheter, kortfattade beskrivningar av kommunens natur och friluftsliv samt övergripande strategier för de gröna miljömålen. Objektsdel som består av objekten, d.v.s. de värdefulla naturområdena, från den första naturvårdsplanen. Aktivitetsdel som består av en idékatalog med naturvårdsaktiviteter och förslag på ansvarig förvaltning. Aktivitetsdelen uppdateras vart fjärde år inför varje ny MRP-period. Samplanering sker även med ÖP. För framtiden är det önskvärt att samla all information, objekten från den första naturvårdsplanen och andra inventeringar, i ett gemensamt och uppdaterat elektroniskt naturvårdsskikt. Genom regelbunden uppdatering och kvalitetssäkring hålls sedan informationen ständigt aktuell. Informationen kan på så sätt snabbt och lätt nås av de förvaltningar och myndigheter som behöver veta var de värdefulla naturmiljöerna i Trollhättans kommun finns. 5

6 Naturen i Trollhättans kommun Landskapet i Trollhättans kommun bjuder på varierande, intressanta och vackra naturupplevelser. Odlingslandskapet innefattar allt från slättlandskap med stora sammanhängande åkermarker i nordost till betade dramatiska raviner i väster. Utmed flera av kommunens många åar och i anslutning till de större sjöarna i söder finns fina lövskogsmiljöer. Vid Öresjö i väster och Kuleskog i öster dominerar barr- och barrblandskogar. Utmed den blå ådern Göta älv förändras karaktären på omgivningen allt eftersom vattnet flyter fram. Landskapet växlar från jordbruksslätt till branta stup och kuperat odlingslandskap. Ett unikt inslag för just Trollhättan är vattenfallen i de centrala delarna av staden. Fallen tillhörde en gång Sveriges mäktigaste och än idag kan man få en uppfattning om naturkrafterna när älven släpps lös under Fallens dagar. Den imponerande flodfåran med de omgivande bergklipporna utgör fortfarande en mäktig syn och det är få orter förunnat att kunna bjuda sina invånare på den här sortens unika naturscenerier. Göta älv och Trollhättefallen skär genom staden och erbjuder allt vad en stadsbo kan önska sig orörda skogar, strövstigar, branta berg, fiskemöjligheter och rik biologisk mångfald med inslag av många hotade arter, ända in på farstukvisten. Slättbergen och platåbergen tar dig med på en lång geologisk resa i tiden. De märkliga, helt plana urbergsytorna, kan vid en hastig blick nästan uppfattas som något konstgjort. Det är långt ifrån fallet. De är skapade av urtida vittrings- och erosionsprocesser och har formats för mer än 600 miljoner år sedan. Geologerna kallar denna landform för peneplan och med det menas helt plana ytor som eroderats ner till havsytans nivå. För 600 miljoner år sedan var Trollhättan alltså en del av en stor, nedvittrad kontinent och Slättbergen är ett av få kvarvarande spår av denna kontinent. Slättbergen är skyddade som naturvårdsområde. Ljung. Foto: Svante Hultengren Naturcentrum AB. Göta älvs dalgång. Foto: Svante Hultengren Naturcentrum AB. 6

7 Trollhättefallen. Foto: Jeanette Wadman Trollhättans Stad. Vid Hullsjön stannar många och ibland ovanliga fåglar till en stund på sina vår- och höstflyttningar. Sjön som ligger på Tunhemsslätten är en av Västsveriges finaste fågelsjöar. Grunda slättsjöar är ovanliga naturtyper och det finns inte särskilt många sådana kvar i landet. Under dikningsperioden från slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet torrlades de flesta större och mindre slättsjöar och våtmarker i södra Sveriges slättbygder. Att återställa dessa våtmarker, som har stor betydelse både för biologisk mångfald och för vattenkvaliteten, är en viktig uppgift. Kattfot. Foto: Jeanette Wadman Trollhättans Stad. Slättbergen. Foto: Jeanette Wadman Trollhättans Stad. 7

8 Hullsjön. Foto: Svante Hultengren Naturcentrum AB. I detta smakprov av naturmiljöer i Trollhättan bör också Hunnebergs branter nämnas. De är ett av länets och landets allra artrikaste lövskogområden. Enbart bland lavarna har 75 olika rödlistade lavar rapporterats från branterna, vilket motsvarar ca en tredjedel av alla Sveriges rödlistade lavar. Dessutom finns en mängd ovanliga svampar, mossor och ryggradslösa djur. Även kärlväxtfloran är imponerande, framförallt i de delar som är påverkade av de kalkhaltiga bergarter som underlagrar diabasen. Den unika lövskogsmiljön utmed branterna är idag skyddad som naturreservat. Jättelav Lobaria amplissima. Foto: Svante Hultengren Naturcentrum AB. Hunnebergs sydbrant. Foto: Svante Hultengren Naturcentrum AB. 8

9 Friluftsliv och folkhälsa En promenad i skogen, en liten stunds vila i skuggan av ett vackert träd, en fisketur eller en stillsam paddling i vattendraget som slingrar sig fram genom landskapet. Vistelse i naturen har positiva effekter på vårt välbefinnande. Det kan tyckas självklart, men det är först de senaste 30 åren som man vetenskapligt börjat studera hur det kommer sig att vi mår bra av att vistas i naturen. En viktig aspekt, förutom det faktum att naturen har lugnande, stärkande och läkande effekter, är tillgängligheten till variationsrika och stimulerande naturmiljöer. Studier visar att ju närmare ett grönområde man bor, desto oftare besöker man det och att de människor som oftast besöker ett grönområde känner sig mindre stressade. Sveriges folkhälsomål och de gröna miljömålen har många beröringspunkter. I Trollhättan ser vi tillgång till områden för rekreation som en avgörande komponent i begreppet livskvalité. Här i kommunen är naturen alltid nära, många fina områden ligger på gång- och cykelavstånd från tätorten. Runt Trollhättans tätort finns fyra stora friluftsområden, Björndalsterrängen-Hultsjön, Sandhem-Tunhemsslätten, Åkerström-Öresjö samt Slätthult-Torpa. Dessutom flyter älven som en pulsåder genom staden. Runt de mindre tätorterna finns också betydelsefulla friluftsområden t.ex. Trehörningen och Liperedssjöarna vid Sjuntorp. Kvalitetsnatur i närheten till boendet ger en bättre folkhälsa och skapar mervärden för den som väljer att bo i Trollhättan. Vi behöver vårda och utveckla de fina naturmiljöer som vi har i kommunen, men också informera både kommunens invånare och tillfälliga gäster om att de finns. Trollhättan är med sin varierande natur intressant för turister. Sveriges största vattendrag, Göta älv, en av Västsveriges finaste fågelsjöar, Hullsjön, tillsammans med en uppsjö av andra attraktiva platser med ett rikt växt- och djurliv finns att erbjuda. Naturturismen bedöms vara en viktig, expansiv och även en ekonomiskt betydelsefull verksamhet. Naturturismen kan utvecklas och bli en viktig sysselsättning för många människor, men nyttjandet kan också medföra konflikter med känsliga naturvärden. Det är därför viktigt att konflikterna diskuteras på ett tidigt stadium. 9

10 Fiskgjuse. Foto: Jonas Stenström Naturcentrum AB. Backsippa Pulsatilla vulgaris. Foto: Jörgen Olsson Trollhättans Stad. Springkorn Impatiens noli-tangere. Foto: Jonas Stenström Naturcentrum AB. Oxtungsvamp Fistulina hepatica. Foto: Jonas Stenström Naturcentrum AB. Ädelguldbagge Gnorimus nobilis. Foto: Daniel Hultengren Naturcentrum AB. Vissla kvarn. Foto: Jonas Stenström Naturcentrum AB. Strutskinnlav Leptogium corniculatum. Foto: Svante Hultengren Naturcentrum AB. 10

11 Riksdagens miljömål Riksdagen har beslutat om 16 nationella mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter de beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbar på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. Kommunerna är motorn i det lokala miljömålsarbetet, hos dem finns ett samlat lokalt ansvar för att skapa en god livsmiljö. Trollhättans Stad har antagit den nationella utmaningen och arbetar för att nå miljömålen lokalt. Ett första steg i arbetet har varit att bryta ner de nationella målen till lokal nivå och se vad miljömålen innebär för oss i Trollhättan. Det finns många åtgärder som Trollhättans Stad direkt kan påverka dels genom den övergripande planeringen, men också genom en ökad medvetenhet i det dagliga arbetet. Flera av de sex miljömål som legat till grund för arbetet med naturvårdsplanen är utpekade som särskilt angelägna för Trollhättans Stad att engagera sig i. Nedan redovisas de sex målen kortfattat. På följande sidor presenteras målen mer utförligt samt strategier för hur Trollhättans Stad kan bidra till att de uppfylls. Presentationen omfattar de miljöaspekter som berör naturmiljön. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 11

12 Levande sjöar och vattendrag Våra sjöar och vattendrag fyller många viktiga funktioner härifrån tar vi vårt dricksvatten, de är livsmiljöer för djur och växter, här sker transporter, fiske, rekreation och energiproduktion för att nämna några. Trots århundraden av sjösänkningar och utdikningar är Sverige ett av världens sjörikaste länder. Idag när dikningarna upphört är det försurning och övergödning tillsammans med vattenkraftsutbyggnad som är de största hoten mot våra sjöar och vattendrag. anges 15,5 km 2 sjöar och vattendrag som särskilt intressanta. Uppskattningsvis är detta 90 % av kommunens samlade vattenareal vilket motsvarar ca 4 % av kommunens totala yta. Nu på 2000-talet kan man trots allt konstatera att det blivit mycket bättre i sötvattenmiljön. Vi har förstått värdet av en ren vattenmiljö. Våtmarker och vattendrag röner ett allt större intresse från både allmänhetens och myndigheternas sida. Regnet blir allt friskare efter internationella, politiska överenskommelser om utsläpp till luften, dikningarna har upphört, vandringshinder för vandrande fiskar i form av gamla kvarnar och dammar har tagits bort eller åtgärdats. För att bevara och förstärka vattenmiljöernas naturvärden krävs dock även fortsättningsvis omfattande åtgärder. I Trollhättans kommun ger vattnet en särskilt stark prägel åt landskapet eftersom Göta älv korsar både kommun och huvudort. De mäktiga Trollhättefallen är en av landets mest kända vattenmiljöer. Dessutom är andelen vatten i kommunen påfallande stor. I naturvårdsplanen från 1992 Gravlången, viken mot Kalltorp (ovan). Foto: Svante Hultengren Naturcentrum AB. Öring (nedan) behöver rent och strömmande vatten för att kunna leka. Foto: Svante Hultengren Naturcentrum AB. 12

13 Göta älv Göta älv är Sveriges största vattendrag, mer än 550 kubikmeter vatten passerar per sekund ut i Västerhavet. En stor del av avrinningsområdet ligger i Västra Götaland. Älven och dess omgivningar har stora biologiska värden och Göta älvs dalgång är av riksintresse för natur- och friluftsliv. De flesta svenska sötvattensfiskar, arter, finns i älven. Sjöar Även om Göta älv är en mycket central del av Trollhättan så finns här fler intressanta och biologiskt värdefulla vattenområden. Vanderydsvattnet, Gravlången och Öresjö är kommunens största sjöar. De hyser rikliga fiskbestånd av mört, abborre, gädda, gös m.m. Hullsjön är en mycket välkänd fågelsjö, tillika grund slättsjö som har besvärande höga halter av närsalter. Hullsjöns omgivningar har restaurerats och numera finns en intressant blandning av slåttermarker, betesmarker och vasspartier runt sjön. Vattendrag Ett antal större och mindre åar genomkorsar kommunen. De flesta mynnar förr eller senare i Göta älv. Slumpån, som uppströms delar sig i Lerumsån, Visslaån och Lillån är de största. Åkerströmsbäcken och Ryrbäcken är två andra mindre biflöden till Göta älv, så är även Stallbackaån som avvattnar Hullsjön. Restaureringen av rinnande vatten ska samordnas med skyddet av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Dalens damm. Foto: Jonas Stenström Naturcentrum AB. Ruda. Foto: Jörgen Olsson, Trollhättans Stad. Vad behöver göras? Värdefulla sjöar och vattendrag samt anslutande värdefulla naturmiljöer behöver ges ett långsiktigt skydd. Fysiskt påverkade vattendrag med höga naturvärden behöver restaureras. Vägdragningar och kulverteringar utformas så att vandrande fisk och andra djurarter ges möjlighet att fortleva samt utvecklas i vattendragen. Vid utsättning av fisk eller andra vattenlevande organismer ska främmande arter eller främmande stammar undvikas. Påverkan från giftiga, försurande och övergödandeämnen måste minska och tillståndet behöver övervakas kontinuerligt. Vad kan Trollhättans Stad göra? Ta hänsyn till sjöar och vattendrag vid planering, samråd och tillståndsärenden. Staden skall ha ett bra planeringsunderlag för, och god kännedom om kommunens sjöar och vattendrag. Arbeta för att näringsbelastningen på vattendragen minskar från enskilda avlopp och jordbruket. Restaurera och återskapa goda vattenmiljöer. Kommunens sjöar och vattendrag ska erbjuda trollhätteborna möjligheter till bad, friluftsliv och fina naturupplevelser. 13

14 Myllrande våtmarker Våtmarker innefattar allt från marker täckta med grunt vatten, fasta marker med mycket ytligt grundvatten och marker som översvämmas och står under vatten delar av året. Våtmarkerna har under och 1900-talet utsatts för stora ingrepp i form av markavvattning, torvbrytning och överdämning. Markavvattning är numera förbjuden eller tillståndspliktig i Västra Götalands län. Trots all påverkan är Sverige ett av de våtmarksrikaste länderna i världen och vi har därför ett internationellt ansvar att bevara våra våtmarker. Idag anläggs nya våtmarker och gamla restaureras, men enligt Naturvårdsverket försvinner fortfarande fler våtmarker än vad som tillkommer. Våtmarker har en vattenhållande funktion i landskapet, de fungerar som vattenreservoarer, men också som naturliga reningsverk. Näringsämnen som kväve och fosfor fångas upp i våtmarken istället för att rinna direkt ut i våra vattendrag, sjöar och hav och bidra till övergödningen. Dessutom är de viktiga livsmiljöer för växter, fåglar, fiskar, insekter och groddjur. I samarbete mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna har en översiktlig inventering (VMI) av landets våtmarker genomförts. Av tidsskäl har främst våtmarker som är större än 10 hektar inventerats. På grund av torvbrytning, dikningar, vägbyggen med mera är nu mindre än fem procent av de inventerade våtmarker i Västra Götalands län helt utan ingrepp. Våtmarkerna i gamla Älvsborgs län inventerades i början av 1980-talet. Huvuddelen av de inventerade våtmarkerna var mindre än 50 hektar. I Trollhättans kommun inventerades 34 våtmarker med en sammanlagd areal på ha. I kommunens naturvårdsplan finns ha myrmark och 91 ha våtmarker utmed sjöar och vattendrag med särskilt höga naturvärden dokumenterade. Trollhättans kommun har ett stort åtagande när det gäller att bevara och utveckla dessa biologiskt viktiga miljöer. Ett bra exempel på lyckade åtgärder är restaurering och nyskapande av våtmarker vid Hullsjön. Här finns numera flera våtmarker som både genererar biologisk mångfald och fungerar som kvävefällor. Hullsjön. Foto: Jörgen Olsson Trollhättans Stad. 14

15 Småvatten Om det finns många större sjöar och vattendrag i kommunen, så finns det otaliga småvatten. Det rör sig om naturliga vattensamlingar i skogsmarker, småbäckar, samt kulturskapade dammar och småvatten i odlingslandskapet. Dammarna är hemvist för en intressant och artrik fauna och flora. Vattenbläddror, natar, hårslingor och särvar, är de säregna namnen på växter som lever i sådana här miljöer. Men framförallt är dammarna hemvist för flera olika arter av grod- och kräldjur. Vanlig padda, åkergroda, vanlig groda, större och mindre vattensalamander och snok är alla arter som har småvatten som sin viktigaste livsmiljö. Våtmarker i odlingslandskapet Våtmarker i odlingslandskapet har ett stort värde. Dels har denna miljö minskat drastiskt de senast 200 åren, dels är det en särskilt artrik miljö. Odlingslandskapets våtmarker bidrar också i hög grad till att fånga upp gödslande ämnen, som annars skulle hamna i sjöar och hav. Inom Landsbygdsprogrammet finns investeringsstöd för anläggning av våtmarker och småvatten samt ersättning för skötsel i form av bete eller slåtter av anlagda småvatten och våtmarker. Myrar Myr är ett gemensamt namn för skogslandskapets kärr och mossar, vilka byggs upp av så kallade vitmossor. I Trollhättans kommun finns flera stora myrkomplex, främst i den östra delen, men också kring Öresjö. Sumpskogar Sumpskogar är våtmarker som är täcka av träd. Det kan röra sig om gamla tallbeväxta myrar, igenväxande och försumpade kulturmarker, strandskogar eller skogskärr av olika slag. I Trollhättans kommun finns de flesta sumpskogarna i trakterna kring Koberg. Vad behöver göras? Långsiktigt skydda och sköta de mest värdefulla våtmarkerna. Anläggning och återställning av våtmarker vid strategiska platser för att minska näringsläckaget. När nya våtmarker anläggs behöver hänsyn tas till funktionen som näringsfälla samtidigt som åtgärder görs för att gynna den biologiska mångfalden. Kunskaperna om våtmarkernas värden behöver förbättras. Stor hänsyn behöver tas till värdefulla våtmarker i exploateringssammanhang, även vid anläggande av skogsbilvägar, så att ingen negativ påverkan sker. Vad kan Trollhättans Stad göra? Ta hänsyn till våtmarkerna vid planering, samråd och tillståndsärenden. Trollhättans Stad skall ha ett bra planeringsunderlag för, och god kännedom om kommunens våtmarker och hur de förändras över tiden. Trollhättans Stad ska arbeta för att arealen våtmark ökar i kommunen. skräddare Daphnia (hinnkräfta) Volvox (grönalg) mygglarv buksimmare Tabellaria (kiselalg) 15

16 Levande skogar Ryrbäcken. Foto: Jeanette Wadman, Trollhättans Stad. Från att förr ha varit dominerat av odlingsmarker, betesmarker, glesa blandskogar och lövskogar har landskapet förändrats starkt under de senaste hundra åren. Framförallt har odlingslandskapet förändrats och skogsmarken förtätats med granskog. Detta beror framförallt på att skogen blivit en viktig ekonomisk resurs. Omkring 55 % av Sveriges yta är idag skogsmark, varav den största delen är brukad granskog. Det produktionsinriktade skogsbruket har fått till följd att lövskogar, gamla träd och död ved har blivit alltmer ovanliga och därmed även den mångfald av arter som är knutna dit. Många insekter, fåglar, mossor, lavar och svampar är knutna till just lövträd, gamla träd och död ved. Produktions- och miljömål ska idag vara likställda inom skogsbruket och skogsnäringen har huvudansvaret för att den biologiska mångfalden i skogarna bevaras. Skogen är också en ovärderlig resurs för rekreation och friluftsliv samt en rik källa till upplevelser. Närmare halva kommunens yta, ha, är täckt av skog. Av denna areal har cirka 2,3 % någon form av skydd. Hunnebergs branter är skyddade som naturreservat. Ytterligare 11 skogsområden i kommunen är biotopskyddade eller omfattas av s.k. naturvårdsavtal. I både Häggsjöryrs och Åkerströms naturreservat finns trädklädda betesmarker med höga biologiska värden knutna till de gamla och grova träden. De värdefullaste skogsområdena i kommunen finns främst utmed Göta älv och dess biflöden samt kring Öresjö och Kuleskog. Trollhättans Stad äger omkring ha skogsmark och cirka 18 % av denna sköts med någon form av naturvårdsmål. Hunneberg, Storeklev. Foto: Svante Hultengren Naturcentrum AB. 16

17 Barrskog I Trollhättans kommun finns främst brukade och planterade barrskogar, men det finns också en del mer orörda vildmarksområden med äldre barrskog. Kommunens finaste barrblandskogar finns kring Öresjö och i Kuleskog. Lövskogar Huvuddelen av de värdefulla lövskogarna i kommunen finns utmed vattendragen, Göta älv, Björkeån, Lerumsån, Slumpån samt norr om Gravlången. En stor del av skogarnas biologiska värden är knutna till lövskog. Många lövskogar ligger i nära anslutning till bebyggelse och utnyttjas i hög grad för rekreation. I Trollhättan är Ryrbäcken och Fall- och slussområdet ett bra exempel på detta. Genom att långsiktigt skydda tätortsnära, kommunala lövskogar kan kommunen på ett mycket konkret sätt bidra till en god tätortsmiljö och till uppfyllande av miljömålet levande skogar. Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är en enhetlig livsmiljö som har en nyckelroll för skogens hotade flora och fauna. Nyckelbiotoper har inget lagligt skydd, men markägare är skyldiga att samråda med skogsstyrelsen om åtgärder som förändrar miljön i en nyckelbiotop. Alla nyckelbiotoper har höga naturvärden och bör undantas från traditionellt skogbruk eftersom virkesuttag förstör eller försämrar biotopens naturvärden. I Trollhättan har 92 nyckelbiotoper identifierats med en sammanlagd areal om cirka 120 ha. Skyddsvärda träd Gamla och grova träd är både fascinerande i sig och en värdefull livsmiljö för många djur och växter. De grova träden har så många hotade arter knutna till sig att ett särskilt åtgärdsprogram för skyddsvärda träd upprättats av Naturvårdsverket. Åtgärdsprogrammet har sammanställts av experter och åtgärderna som föreslås genomförs på, nationell, regional och lokal nivå. Vårt ansvar i Trollhättans Stad är i första hand kunskapsinsamling/sammanställning, skötselåtgärder samt information och rådgivning. En kartläggning av de skyddsvärda träden i kommunen har genomförts av Länsstyrelsen och Trollhättans Stad. Lunglav förekommer enbart i mycket gamla, fuktiga skogar t ex i Hunnebergs branter. Vad behöver göras? Långsiktigt skydda värdefull skogsmark genom naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar. Förstärka den biologiska mångfalden i skogen genom att man inom skogsbruket framförallt sparar och tar större hänsyn till död ved, gammal skog, äldre lövrik skog och lövskogar generellt. Öka kunskapen om den biologiska mångfalden och kulturmiljön i skogen. Vad kan Trollhättans Stad göra? Ta hänsyn till skogar med naturvärden vid planering, samråd och tillståndsärenden. Arbeta för öka andelen skyddad skog i kommunen som helhet. Trollhättans Stad skall ha ett bra planeringsunderlag för, och god kännedom om kommunens skogsmiljöer. Trollhättans Stads skogsinnehav ska skötas på ett föredömligt sätt vad gäller såväl naturvårdshänsyn som social hänsyn. Öka allmänhetens kunskap och intresse för skogen och dess naturvärden. Trollhättans Stad ska erbjuda goda möjligheter till tätortsnära rekreation och naturupplevelser. Död ved I döda träd frodas livet. I och av döda stående eller liggande trädstammar och stamdelar lever framförallt olika sorters svampar och insekter. Insekterna blir i sin tur mat åt hackspettar och andra fåglar. I moderna skogar råder tyvärr ofta en stor brist på död ved. Trollhättans Stad kan med rätt skötsel av sina skogar öka mängden död ved betydligt. 17

18 Ett rikt odlingslandskap Lillåns dalgång. Foto: Jörgen Olsson Trollhättans Stad. Odlingslandskapets viktigaste funktion var förr och är fortfarande att framställa livsmedel. Under de årtusenden som jordbruk bedrivits i vårt land har odlingslandskapet vuxit fram i samspel mellan brukaren och naturen, ett samspel som resulterat i en stor biologisk och kulturhistorisk rikedom. Att återskapa, nyskapa och bevara de traditionella värdena är idag en viktig del av jordbruket och jordbrukaren är den viktigaste aktören i detta arbete. En förändring när det gäller synen på odlingslandskapet har skett och idag kan man som jordbrukare få miljöersättning om man vårdar och utvecklar vårt svenska odlingslandskap. Trots detta krävs det mer insatser för att rädda de arter och miljöer som hör hemma i odlingslandskapet. Många av våra ovanliga eller rödlistade arter tillhör det ålderdomliga jordbrukets livsmiljöer där slåtterängar, naturbetesmarker, gamla grova träd, små vattendrag, öppna diken och åkerholmar var betydligt vanligare än i idag. Betesmarkerna tillhör de viktigaste markslagen i odlingslandskapet när det gäller biologisk mångfald. Därför är förekomsten av betesdjur en mycket viktig faktor för bevarandet av värdena i odlingslandskapet. I Trollhättan finns flera värdefulla odlingslandskap. Öster om tätorten breder det flacka slättlandskapet ut sig kring Hullsjön. Mellan Sjuntorp och Göta älv sätter Slumpåns dalgångar sin prägel på landskapet här har människan verkat sedan bronsåldern. Lerumsån och Visslaån slingrar sig fram i ett variationsrikt odlingslandskap och i sydöstra delen av kommunen ligger Kobergs gods med omgivande odlingslandskap. Ängar Ängen är en ogödslad slåttermark där bonden hämtade vinterfoder till sina djur. Ängen har en unik artrikedom som är beroende av kontinuerlig hävd. I Sverige finns det endast något tusental hektar kvar av detta markslag som präglat det svenska odlingslandskapet under åtminstone ett par tusen år. I Västra Götaland finns ca 100 ängar som omfattar ungefär lika många hektar. I Trollhättans kommun finns idag enligt ängs- och betesmarksinventeringen som genomfördes endast en slåtteräng som omfattar 0,5 ha. Ängarna är ytterst värdefulla och en av våra mest hotade livsmiljöer. Betesmarker Betesmarkerna är näst efter ängarna det viktigaste markslaget i odlingslandskapet när det gäller biologisk mångfald. Många av de marker som idag betas har en historia som ängsmark. Förr betade djuren på utmarken som i våra trakter ofta utgjordes av betad skog och vidsträckta ljunghedar. På dessa marker står numera vanligen skogen tät. I Trollhättan finns enligt den landsomfattande 18

19 ängs- och betesinventering 37 stycken betesmarker med höga naturvärden och bra hävd. Närmare en femtedel av dessa bedömdes vara i behov av restaurering. Sammanlagt omfattar betesmarkerna i kommunen drygt 130 ha. Trots den ringa arealen så finns det inte tillräckligt med djur för att sköta våra finaste betesmarker. Småbiotoper Mycket av det historiska odlingslandskapet finns idag kvar som rester i det som man kallar småbiotoper. Begreppet används om mindre naturmiljöer som åkerholmar, stenmurar, odlingsrösen, öppna diken, källor, småvatten och alléer. Åkerholmar erbjuder skydd för djur och har ofta en gång i tiden varit ängs- eller betesmark och kan därför hysa en rik flora. Stenmurar och odlingsrösen är spår från äldre tiders odling och erbjuder skydd för ormar, ödlor, insekter och fåglar. Vatten är mycket viktigt i landskapet, men tyvärr en bristvara som är livsnödvändig för grodor, salamandrar och en mängd småkryp. Alléernas gamla ihåliga träd är värdefulla för fåglar, sällsynta insekter och lavar. Småbiotoperna anses så viktiga att de omfattas av ett generellt biotopskydd. I Trollhättan är de vanligast förekommande småbiotoperna åkerholmar och småvatten. De småbiotoper som vi idag ser i landskapet är en bråkdel av vad som tidigare förekommit och därför behöver vi ta stor hänsyn till dessa miljöer. Skyddsvärda träd Tillsammans med ängar och betesmarker utgör gamla träd de mest artrika och hotade miljöerna i odlingslandskapet. Det rör sig om gamla grova ekar, hamlade lövträd, vårdträd och som redan nämnts alléer. I Trollhättan finns flera av de gamla träden i våra naturreservat men även i trakterna kring Sjuntorp och Koberg. Ek är det dominerande trädslaget. En kartläggning av de skyddsvärda träden i kommunen har genomförts av Länsstyrelsen och Trollhättans Stad. Bidrag finns för skötsel och utbildning Länsstyrelsens lantbruksenhet erbjuder genom Landsbygdsprogrammet miljöersättningar och rådgivning avseende skötsel av odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer. Det gäller ängar, betesmarker, småbiotoper, ekologisk produktion, bevarande av äldre byggnader, gamla husdjursraser samt fornlämningar och andra kulturspår. Utöver miljöersättningar finns särskild ersättning för skötsel av skyddade områden/naturreservat och Natura 2000-områden. Bidragen administreras av länsstyrelsen, men kommunen kan spela en viktig roll genom att sprida information och ta initiativ och stödja lokala projekt. Vad behöver göras? Arealen slåtterängar och betesmarker behöver öka för att rädda de hotade arter som är knutna dit. En variation i odlingslandskapet behöver återskapas genom att bevara, nyskapa och sköta småbiotoper och kulturbärande landskapselement som stenmurar, dikes- och åkerrenar, odlingsrösen och alléer. Vad kan Trollhättans Stad göra? Ta hänsyn till ängs- och hagmarker samt småbiotoper vid planering, samråd och tillståndsärenden. Trollhättans Stad skall ha ett bra planeringsunderlag för, och god kännedom om kommunens odlingslandskap och dess naturvärden. Öka medvetenheten inom Trollhättans Stad om betydelsen av ekologiska livsmedel för den biologiska mångfalden. Aktivt arbeta för att säkerställa fortsatt hävd i de mest värdefulla ängs- och betesmarkerna i kommunen. Trollhättans Stad ska bidra till att inhemska husdjursraser och kulturväxter bevaras. Svinrot. Foto: Jörgen Olsson Trollhättans Stad. 19

20 God bebyggd miljö Stadens gröna och blå strukturer - stadens natur ger goda förutsättningar för rekreation och ett rikt växt- och djurliv långt in i stadens bebyggelse. Områdena spelar en betydelsefull roll för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling av stadsmiljön anpassad till naturens kretslopp. De bildar tydliga gränser mellan stadens olika områden och de är av väsentlig betydelse för en god livsmiljö och människornas hälsa. Trollhättan har relativt goda förutsättningar med många stora naturområden i staden och älven som det grundläggande vattnet. Grönstrukturen består av ett antal olika typer av områden med skilda funktioner, biologiskt och för oss människor. Tillsammans bildar de en grön/blå infrastruktur som kan bevara och utveckla naturens mångfald i Trollhättan. Den grön/blå strukturens värden och funktioner bör beaktas och utvecklas när infrastruktur, bostäder och arbetsområden byggs. Trollhättans Stads översiktsplan 2003 Att utveckla en god och hälsosam livsmiljö i städer, tätorter och andra bebyggda miljöer är en viktig del av samhällsplaneringen. Kommunerna har en nyckelroll i det arbetet. Genomtänkta program och strategier för frågor som natur- och kulturvärden, hushållning med grus, avfallshantering, miljöanpassad energiförsörjning och hälsofrågor som buller ger underlag för ett samhällsbyggande som kan bidra till att uppnå en God bebyggd miljö. Genom att ett brett spektrum av kompetenser involveras redan från början i planeringsprocessen så kan många intressekonflikter lösas på ett tidigt stadium. Nära till naturen Närrekreationen är viktig för människors livskvalitet. Ofta handlar det om att det skall finnas gröna stråk med parker och gräsytor som bryter mot byggnader och vägar. Promenader är mycket viktiga för den enskilda människans välbefinnade, men också för den allmänna folkhälsan och därmed också för den nationella ekonomin. Om de gröna områdena fylls med intressant och värdefullt innehåll blir värdet ännu större. Trollhättans kommun har det väl förspänt när det gäller naturområden inom eller nära tätbebyggt område. Innanför Trollhättans stads gränser finns mycket värdefulla natur- och friluftsområden. Många av områdena har ett flertal olika kvaliteter. De främsta exemplen är slättbergen, Åkerströmsreservatet och det s.k. Älvrummet. Inom de här områdena finns en unik blandning av intressanta och värdefulla naturtyper, hotade arter och höga värden för friluftslivet. Älvrummet med fallens dagar är faktiskt en av landets allra populäraste naturupplevelser. Åkerström ligger en liten bit utanför Trollhättan, men nås lätt med stigar från stadens centrala delar. Även norr om fallen har Göta älv höga naturvärden. I anslutning till SAAB s fabriker norr om Trollhättan ligger Stallbackaån, omgiven av våtmarker med intressant flora och ett rikt fågelliv. Fågelsjön Hullsjön ligger på cykelavstånd från centrum. I den södra delen av staden ligger Ryrbäcken med omgivande friluftsområde. Inne i staden finns flera intressanta förekomster av sällsynta arter som skogsknipprot, skogsklocka, strutskinnlav och västlig knotterlav. Den sistnämnda har sin enda svenska växtplats utmed stigarna på kopparklinten, ett stenkast från Trollhättans centrum. Älvrummet. Foto: Jeanette Wadman, Trollhättans Stad. 20

21 Centrala Trollhättan. Foto: Stadsbyggnadsförvaltningen, Trollhättans Stad. Grönstruktur Trollhättans Stads strategi för grönstrukturen beskrivs i kommunens översiktsplan från Där delas grönstrukturen i Trollhättan in i sex kategorier, biologiska kärnområden strövområden, biotopöar, spridningskorridorer, närparker, mindre park- och lekområden samt gröna stråk. Inom respektive kategori pekas ett antal naturområden ut och de hänsynstaganden som krävs för att de ska bevaras och utvecklas. Trollhättans Stad är angelägen om att bevara områden för biologisk mångfald och friluftsliv samtidigt som staden expanderar. Naturanpassat byggande Att på ett bra sätt passa in byggnader i naturmiljön är en viktig kvalitetsaspekt. Men det kräver också kunskap om de värden som finns på den aktuella platsen. En förutsättning är att man dokumenterar naturvärden i ett tidigt skede av planprocessen, t.ex. i detaljplaneskedet. Genom att sedan se stenmuren, dammen, lövdungen, betesmarken eller det gamla trädet som en tillgång i bostadsbyggandet istället för ett hinder kan man skapa tilltalande och kvalitativa boendemiljöer. Med ett sådant förhållningssätt finns också möjlighet att förstärka den lokala och historiska identiteten inom varje bostadsområde. Genom att utforma naturvårdsinriktade planbestämmelser gynnas inte bara biologisk mångfald utan också de boendes möjlighet att uppleva en rik närnatur. Vad behöver göras? Stadens grönområden samt de tätortnära naturmiljöerna behöver bevaras och utvecklas. Användningen av naturgrus behöver begränsas ytterligare. Vad kan Trollhättans Stad göra? Ta hänsyn till grönstrukturen vid planering, samråd och tillståndsärenden. Trollhättans grönområden utvecklas utifrån både sociala och biologiska värden. Sprida kunskap om stadens naturvärden. Minska sin användning av naturgrus. 21

22 Ett rikt växt och djurliv Begreppet biologisk mångfald kan kännas uttjatat, abstrakt och teoretiskt. Men det omfattar alla de djur och växter som finns runt omkring oss i vår vardag, tillsammans med alla de djur och växter som är så ovanliga att vi troligen aldrig kommer att träffa på dem. Biologisk mångfald innefattar också den mosaik av naturtyper och livsmiljöer som finns i landskapet odlad mark, vattendrag, sjöar, våtmarker och skogar. Förlusten av livsmiljöer och arter runt om på vår jord är ett faktum och ett av vår tids största miljöproblem. Arter försvinner i en våldsam hastighet. Under de senaste 20 åren har närmare 3000 arter försvunnit årligen från jordens yta. Det skall jämföras med en art per år under de senaste 200 miljoner åren. Många hotade arter är knutna till naturliga eller gamla, kulturskapade miljöer som är svåra eller omöjliga att återskapa om de förstörs. Dessa naturmiljöer är ofta artrika och finns kvar som öar i ett för övrigt kraftigt förändrat landskap. När sådana miljöer försvinner har djuren och växterna ingenstans att ta vägen. De blir helt enkelt utrotade. I Sverige finns det numera viktiga populationer av många arter som håller på att försvinna i resten av världen och Europa. Kanske främst för att vi är så glest befolkade och att genuin och oförstörd natur fortfarande utgör en så pass stor del av vårt land. Vi behöver därför ta ansvar för dessa arter både nationellt, regionalt och lokalt. I Trollhättan finns en hel del värdefull natur och många ovanliga eller hotade arter. För att bevara naturmiljöerna och arterna så behövs åtgärder av olika slag. Vi behöver mer kunskap om de miljöer som är utmärkande för Trollhättan, som t.ex. betesmarker och lövskogar utmed våra vattendrag. Vi har ett särskilt ansvar för dessa miljöer. I vardagslandskapet krävs en större hänsyn och här har verksamma inom skogsbruket och jordbruket ett stort ansvar. Trollhättans Stad har också ett omfattande ansvar för vardagslandskapet i kommunen. Både som markägare och som ansvarig för en stor del av samhällsplaneringen. Andra åtgärder kan vara att skydda speciellt värdefulla områden som kommunala naturreservat, men också insatser som att tillhandahålla ett arbetslag för praktiska naturvårdsåtgärder är mycket betydelsefulla. Flera av de arter som finns i Trollhättans kommun finns också upptagna på Naturvårdsverkets förteckning över arter som inte kan klaras med vanliga bevarandeinstrument som reservat, allmänna hänsyntaganden, nyckelbiotoper eller miljöersättningar inom lantbruket. Särskilda insatser behövs för att klara dessa arter. Därför har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att kraftsamla genom att ta fram särskilda åtgärdsprogram. En del program berör hela livsmiljöer och flera arter. Totalt omfattar satsningen drygt 200 program och över 500 arter. Exempel på arter med särskilda åtgärdsprogram, som finns eller har funnits i Trollhättans kommun, är klockgentiana Gentiana pneumonanthe, läderbagge Osmoderna eremita och ärrlavar Sticta spp. Dessutom finns det flera fina trädmiljöer i kommunen som berörs av åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Artportalen Artportalen är en oberoende samlingsplats för fynd av arter. Rapportör blir den som så önskar och bestämmer själv vad som skall rapporteras.fynden är fria att utnyttja för alla även om skyddsvärda observationer förbehålls rapportören och ackrediterade personer inom respektive ideell förening samt ArtDatabanken. Kalltorps ekhage. Foto: Jonas Stenström Naturcentrum AB. 22

23 Hotade och rödlistade arter Cirka fem procent av Sveriges djur, växter och svampar är så hotade att de löper risk att dö ut. Deras livsmiljöer har påverkats av miljöförstörelse och av att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats. Sverige tar liksom många andra länder fram rödlistor över hotade och sällsynta växt- och djurarter. I rödlistorna grupperas arterna efter hur stor risken är för att de dör ut. Arter som bedöms uppfylla kriterierna för någon av rödlistekategorierna kallas rödlistade arter. I Trollhättans kommun har ca 170 rödlistade arter påträffats. En lista över de arter som påträffats i kommunen och vilken hotkategori de tillhör presenteras i listan nedan. Vad behöver göras? Förlusten av biologisk mångfald behöver hejdas. Andelen hotade arter behöver minska. Våra rika biologiska tillgångar behöver användas på ett långsiktigt hållbart sätt. Vad kan Trollhättans Stad göra? Ta hänsyn till områden med höga naturvärden och punktobjekt med rödlistade arter vid planering, samråd och tillståndsärenden. Trollhättans Stad skall ha ett bra planeringsunderlag för, och god kännedom om kommunens hotade arter. Ta särskilt ansvar för de miljöer som är utmärkande för Trollhättan. Inga hotade arter ska försvinna från Trollhättan. Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae. Foto: Olle Arvids Naturcentrum AB, Rödlistekategorier RE - Försvunnen (Regionally Extinct) CR - Akut hotad (Critically Endangered) EN - Starkt hotad (Endangered) VU - Sårbar (Vulnerable) NT - Missgynnad (Near Threatened) DD - Kunskapsbrist (Data Deficient) Förteckning över rödlistade arter i Trollhättans kommun. Fiskar Salmo salar, lax, LC Fåglar Acrocephalus arundinaceus, trastsångare, NT Alcedo atthis, kungsfiskare, VU Anas clypeata, skedand, NT Anas querquedula, årta, VU Aythya ferina, brunand, NT Aythya marila, bergand, VU Bubo bubo, berguv, NT Caprimulgus europaeus, nattskärra, VU Chlidonias niger, svarttärna, VU Columba oenas, skogsduva, NT Coturnix coturnix, vaktel, NT Crex crex, kornknarr, VU Dendrocopos minor, mindre hackspett, NT Ficedula parva, mindre flugsnappare, NT Jynx torquilla, göktyta, NT Limosa limosa, rödspov, VU Nucifraga caryocatactes, nötkråka, NT Numenius arquata, storspov, NT Perdix perdix, rapphöna, NT Pernis apivorus, bivråk, EN Philomachus pugnax, brushane, VU Phylloscopus trochiloides, lundsångare, VU Podiceps nigricollis, svarthalsad dopping, VU Porzana porzana, småfläckig sumphöna, VU Riparia riparia, backsvala, NT Grod- och kräldjur Triturus cristatus, större vattensalamander, LC Insekter Aclypea undata, vågbandad skinnarbagge, RE Alcis jubata, skägglavmätare, NT Argynnis niobe, hedpärlemorfjäril, NT Arhopalus tristis, naken barkbock, EN Chrysolina graminis, NT Chrysolina sanguinolenta, NT Dyscia fagaria, skuggmätare, EN Hemaris tityus, svävflugelik dagsvärmare, NT Hesperia comma, silversmygare, NT Maculinea alcon, alkonblåvinge, VU Osmoderma eremita, läderbagge, NT Stenus gallicus, DD Kärlväxter Agrostemma githago, klätt, EN Allium carinatum, rosenlök, EN Anthemis arvensis, åkerkulla, NT Botrychium matricariifolium, rutlåsbräken, VU Bromopsis benekenii, strävlosta, VU Bromus secalinus, råglosta, EN Campanula cervicaria, skogsklocka, NT Cuscuta epithymum, ljungsnärja, VU Dianthus armeria, knippnejlika, EN Festuca altissima, skogssvingel, NT Gentiana pneumonanthe, klockgentiana, VU Geranium bohemicum, svedjenäva, NT Geranium lanuginosum, brandnäva, EN Gypsophila muralis, grusnejlika, EN Lappula squarrosa, piggfrö, EN Lycopodiella inundata, strandlummer, NT Lythrum portula, rödlånke, NT Malva pusilla, vit kattost, VU Melampyrum cristatum, korskovall, NT Nepeta cataria, kattmynta, EN Pedicularis sylvatica, granspira, NT Pilularia globulifera, klotgräs, VU Radiola linoides, dvärglin, VU Salvia verticillata, kranssalvia, EN Setaria viridis, kavelhirs, NT Taraxacum euryphyllum, bredskaftad fläckmaskros, EN Vicia pisiformis, ärtvicker, EN Verbascum lychnitis, grenigt kungsljus, EN Lavar Arthonia cinereopruinosa, puderfläck, NT Bacidia biatorina, grynig lundlav, NT Bacidia rosella, rosa lundlav, NT Bactrospora corticola, liten sönderfallslav, VU Biatoridium monasteriense, klosterlav, NT Caloplaca lucifuga, skuggorangelav, NT Chaenotheca hispidula, parknål, NT Cladonia incrassata, torvbägarlav, NT Collema nigrescens, läderlappslav, NT Collema occultatum, skorpgelélav, NT Collema subflaccidum, grynig gelélav, VU Cliostomum corrugatum, gul dropplav, NT Degelia plumbea, blylav, VU Fellhanera bouteillei, kvistlav, NT Fuscopannaria mediterranea, olivbrun gytterlav, NT Gyalecta flotowii, blek kraterlav, NT Gyalecta ulmi, almlav, NT Leptogium cyanescens, gråblå skinnlav, VU Leptogium palmatum, strutskinnlav, NT Lobaria amplissima, jättelav, EN Lobaria pulmonaria, lunglav, NT Lobaria scrobiculata, skrovellav, NT Lobaria virens, örtlav, EN Megalaria grossa, ädellav, NT Megalaria pulverea, pulver-ädellav, VU Nephroma laevigatum, västlig njurlav, NT Normandina pulchella, mussellav, NT Pannaria conoplea, grynlav, VU Schismatomma decolorans, grå skärelav, NT Sphinctrina turbinata, kortskaftad parasitspik, NT Sticta sylvatica, ärrlav, CR Thelopsis flaveola, gul pysslinglav, VU Thelopsis rubella, röd pysslinglav, VU Toninia plumbina, blylavsknagg, EN Trapeliopsis wallrothii, västlig knotterlav, EN Mossor Hygrohypnum eugyrium, skogsbäckmossa, NT Lophozia capitata, strandflikmossa, NT Trichocolea tomentella, dunmossa, NT Weissia perssonii, kustkrusmossa, VU Snäckor Spermodea lamellata, lamellsnäcka, NT Svampar Abortiorus biennis, klumpticka, NT Artomyces pyxidatus, kandelabersvamp, NT Amanita ceciliae, jättekamskivling, NT Amanita franchetii, gulbrämad flugsvamp, VU Bolbitius reticulatus, hinnskivling, NT Boletus appendiculatus, bronssopp, NT Boletus fechtneri, sommarsopp, VU Boletus pulverulentus, bläcksopp, VU Boletus radicans, rotsopp, NT Camarophyllopsis schulzeri, ljusskivig lerskivling, NT Catathelasma imperiale, kejsarskivling, NT Chamonixia caespitosa, blåtryffel, EN Chimaphila umbellata, ryl, VU Clavaria asperulospora, sotfingersvamp, VU Cystolepiota adulterina, flockig puderskivling, VU Entoloma porphyrophaeum, porfyrrödling, NT Entoloma prunuloides, mjölrödskivling, NT Fistulina hepatica, oxtungssvamp, NT Grifola frondosa, korallticka, NT Gyroporus castaneus, kastanjesopp, NT Hapalopilus salmonicolor, laxticka, VU Hydnellum geogenium, gul taggsvamp, NT Hygrocybe canescens, tennvaxskivling, EN Hygrocybe citrinovirens, gröngul vaxskivling, VU Hygrocybe glutinipes, slemvaxskivling, NT Hygrocybe ingrata, rodnande lutvaxskivling, VU Hygrocybe intermedia, trådvaxskivling, VU Hygrocybe lacmus, grålila vaxskivling, VU Hygrocybe punicea, scharlakansvaxskivling, NT Hygrocybe quieta, luktvaxskivling, NT Hygrocybe radiata, strålvaxskivling, VU Hygrocybe spadicea, dadelvaxskivling, VU Hygrocybe splendidissima, praktvaxskivling, NT Hygrophorus nemoreus, lundvaxskivling, NT Hygrophorus russula, kremlevaxskivling, NT Ischnoderma resinosum, sydlig sotticka, VU Leccinum crocipodium, gul strävsopp, EN Lentaria byssiseda, spinnfingersvamp, NT Lepista densifolia, arommusseron, NT Lycoperdon decipiens, stäppröksvamp, NT Lycoperdon echinatum, igelkottsröksvamp, NT Neolecta vitellina, gullmurkling, NT Pachykytospora tuberculosa, blekticka, NT Perenniporia medulla-panis, brödmärgsticka, NT Phylloporia ribis, krusbärsticka, NT Piloporia sajanensis, lämmelporing, EN Porphyrellus porphyrosporus, dystersopp, NT Pseudoomphalina kalchbrenneri, kalkmjölnavling, DD Pulveroboletus gentilis, gyllensopp, VU Russula laeta, skönkremla, VU Russula virescens, rutkremla, NT Sarcodon versipellis, brödtaggsvamp, EN Scleroderma cepa, rödbrun rottryffel, EN Squamanita paradoxa, grynknölfoting, VU Stropharia albocrenulata, tårkragskivling, NT Trichoglossum walteri, knubbig hårjordtunga, VU Tricholoma apium, lakritsmusseron, VU Tricholoma ustaloides, mjölmusseron, NT Volvariella bombycina, silkesslidskivling, VU Volvariella surrecta, parasitslidskivling, NT 23