Beskrivning av Strömstad
|
|
- Mikael Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4(79) FÖP STRÖMSTAD TÄTORT MED SKEE Beskrivning av Strömstad Historik Strömstad har allt sedan freden i Roskilde 1658 tillhört Sverige och fick år 1676 sina stadsprivilegier av Karl XI. Handel, fiske och båtbyggeri var under 1700-talet de huvudsakliga näringarna som under slutet av seklet upplevde en kraftig expansion. Vid slutet av 1700-talet, då den medicinska vetenskapen hade upptäckt sambandet mellan hälsa och hygien, sol och bad, utvecklades kurortskulturen. I Strömstad började den hälsobringande Lejonkällan systematiskt nyttjas och kring den byggdes på initiativ av provinsialläkaren och med. dr Johan Jacob Leyonmarck en brunnsinrättning och så småningom även badhus. Den ökade tillströmningen av badgäster till orten gjorde att ytterligare kall- och varmbadhus uppfördes i Strömstad. Under denna period, med hårdnande konkurrens mellan havskurorterna, arbetade man på att försköna kurortsmiljön. Ett flertal anläggningar som satte sin prägel på staden tillkom, t ex societetshus, stadspark och flera alléer. Staden fick också under 1850-talet förbättrade kommunikationer genom den reguljära ångbåtstrafiken. Bostadsstandarden var vid denna tiden låg med dåliga hygieniska förhållanden på gator och öppna platser. Arbetet med att förändra den föråldrade kurorten till en modern badort som stod sig i konkurrens med t ex Lysekil och Marstrand, påskyndades hastigt genom de stora bränder, som inträffade under slutet av 1800-talet. Vid bränderna förstördes nästan all äldre bebyggelse. Den nya bebyggelsen efter bränderna uppfördes efter en stadsplan från Visionen bakom denna plan var, att utifrån landets första nationella byggnadsstadga från 1874, bygga en ny stad med miljöer fyllda av omsorg om människans fysiska hälsa och själsliga harmoni. Ljus, luft, vida perspektiv och grönska var bärande idéer i förnyelsen av staden. Uppbyggnaden av kvarter och gatunät, som redovisades i 1881 års plan präglar i stor utsträckning den bebyggelse som finns än idag. Övriga näringar i Strömstad under badortsperioden var båtbyggeri, ansjovisfabriker, guanofabrik och bryggeriverksamhet. Fisket utvecklades under 1900-talets första decennier. Under mellankrigstiden skedde en specialisering på räkfiske. Hamnen fick stor betydelse för utskeppning av sten från bygden. Kommunikationerna förbättrades ytterligare när Strömstad nåddes av järnvägen Under åren ökade den bebyggda arealen i staden avsevärt, beroende på att egnahemsrörelsen tog fart. En ny storbrand inträffade 1920, då bebyggelsen utefter Karlsgatan brann ner. Badortsperioden avslutades i och med andra världskriget. Först i slutet av 1990-talet dök tankarna upp att åter ge staden en kurortsprofil. Perioden kännetecknades mest av småskalig industri såsom, Original Odhner/Electrolux, Jyden, Syco och Perstorp.
2 FÖP STRÖMSTAD TÄTORT MED SKEE 5(79) Under samma tid utvecklas besöksnäringen. I takt med att semesterdagarna för svenskarna utökas växer boendeanläggningarna upp längs Bohuskusten som kan erbjuda sol och salta bad. Inom de centrala delarna av staden skedde sedan inga stora förändringar förrän under talet. Då revs många av de gamla husen främst norr om Strömsån och ersattes med nya bostadshus och varuhus. Mindre kvarter slogs samman till större och bebyggelsen fick en helt annan karaktär än söder om ån. Nordsidan förändrades ytterligare när bakomliggande Rådhusbergen under 1970-talet bebyggdes med ett stort antal 2-vånings bostadshus. Under de senaste decennierna har konservindustrin försvunnit och fisket inriktats mot skaldjur, ett fiske som idag bedrivs med starkt värn för den marinbiologiska mångfalden i Kosterfjordens reservat. Strömstad har i allt högre grad blivit en utpräglad handels- och turiststad. Folkmängd Befolkningsutvecklingen för hela kommunen var under 1900-talets senare del svagt positiv. Under den senaste femårsperioden har befolkningen ökat och var antalet , vilket innebär en genomsnittlig ökning om 62 personer per år. Ökningen har inte varit linjär och det finns en tydlig tendens under tiden att tillskott av bostäder resulterar i befolkningsökning. Det kan dessutom noteras att födelseöverskottet är negativt, 2004 var det -34 barn. Inflyttningen är emellertid så stor att antalet invånare i kommunen ändå ökar i antal. Inflyttare till Strömstad har de senaste åren till ca 50% kommit från Norge. Enligt SCB:s befolkningsprognos bedöms kommunens folkmängden kommande 10-årsperiod öka med ca 570 personer eller ca 5%, d v s ett nettoöverskott på ca 50 personer per år. Boende och samhällsservice I kommunens befintliga bostadsbestånd utgörs ca 70% av permanentbostäder och 30% av fritidsbostäder. Den upplåtelseform som dominerar bostadsbeståndet är villaboendet vilken utgör 56%. Den höga andelen fritidsboende, eller deltidsboende, förväntas öka i och med att arbetsförhållandena i allt mindre grad är bundna till en produktionsplats. En fortsatt gynnsam befolkningsutveckling kräver att kvalitetsfrågorna i boendet beaktas. Närhet till service och kulturutbud liksom naturupplevelser blir viktiga konkurrensfaktorer för kommunen. Tillgång på landsbygdsskolor, gymnasial utbildning och distansundervisning på högskolenivå ökar attraktiviteten hos Strömstads kommun som bostadsort. En fungerande och rätt dimensionerad barn- och äldreomsorg är också en viktig del i kommunens utveckling. Det måste också finnas en beredskap för att tillgodose särskilda gruppers bostadsbehov i det allmänna bostadsbeståndet. Exempel på detta är mindre, prisvärda bostäder för ungdomar samt bostäder anpassade för äldre eller funktionshindrade. Inom området som omfattas av fördjupningsplanen är boendet koncentrerat till Strömstad och kustzonen samt till Skee. Övriga delar är glest bebyggda. Skol- och barnomsorgsenheter finns i Skee och Strömstad. I stor utsträckning är barnomsorg och skola fysiskt lokaliserade till samma enheter. I Strömstad finns även kommunens gymnasieskola. Omsorgsförvaltningen svarar för omsorg om äldre och funktionshindrade. Förvaltningen har även ansvar för kommunens hemsjukvård. Boende för äldre finns både i Skee och i Strömstad.
3 6(79) FÖP STRÖMSTAD TÄTORT MED SKEE Näringsliv och sysselsättning Allmänt De näringsgrenar som sysselsätter flest människor i Strömstad är handel samt vård och omsorg. Utvecklingen från ett ensidigt beroende av ett fåtal stora företag till en mer diversifierad och småföretagsinriktad tillverkningsindustri har varit påtaglig. Strömstads kommun har genom medverkan i EUprojekt kunnat etablera ett brett partnerskap för utveckling av det lokala näringslivet. Kommunen är väl medveten om att en långsiktigt hållbar utveckling av näringslivet också måste omfatta satsningar på andra näringsgrenar än de idag dominerande. En kraftfull markering av detta är t ex att kommunen 2003 förköpte industrimark väster om Skee. En annan sådan är att det i Tångenområdet avsatts tomtmark för utbyggnad av ett kunskaps- och kompetenscentrum där bl a Strömstad Gymnasium, Lärcentrum, biblioteken och Tjärnö Marinbiologiska forskningsstation ges möjligheter att samverka. Kommunen har i Näringslivsstrategier för Strömstads kommun (antagen av Kf ) lagt fast klara inriktningsmål och strategier för de mest betydelsefulla näringarna i kommunen. Dessa strategier anger såväl övergripande visioner som konkreta planer och åtgärder. Det senare ställer krav på att dokumenten hålls levande och uppdateras. Kommunens inriktningsmålen sammanfattas enligt följande: Att i ett långsiktigt hållbart perspektiv och i samspel med marknadens aktörer utveckla och stärka: ett samhälle som är bra för både kommuninvånaren och besökaren. en mångsidig arbetsmarknad sambanden mellan skola och näringsliv. infrastrukturen. service och gott värdskap. näringen i hela den geografiska kommunen Detta ska ske genom att i kommunens egna planarbeten skapa förutsättningar för ovannämnda mål. tillgodose behovet av bostäder och barnomsorg. ha en kompetensutveckling som försörjer näringslivet med arbetskraft. ha en aktiv dialog med näringslivets aktörer. tillsammans med näringslivet stödja och utveckla nätverk. ha en aktiv omvärldsbevakning. ha samverkan på såväl lokal, regional, nationell och internationell1 EU-nivå. verka för kvalité och mångfald. ha en hög kvalité i bemötande och handläggning. genom deltagande i EU-projekt stimulera till utveckling inom området. Handel och besöksnäring Handel och besöksnäring är näringsgrenar som av tradition har en stark ställning i Strömstads kommun. Gränshandeln mot Norge har under 1990-talet ökat kraftigt. Handeln i Strömstad centrum och längs Oslovägen är välbesökta handelsområden som kompletteras av Nordby och Svinesund. Norska intressenter har även gjort betydande investeringar i både mark och anläggningar i kommunen. Handelsstrukturen är i mycket hög grad beroende av det norska kundunderlaget, som med sin efterfrågan styr utbudet. Att tillströmningen av norska kunder är stor, illustreras av att omsättningen inom dagligvaruhandeln i Strömstad har en försörjningsandel på 1200%. Detta är helt unikt och skulle motsvara köpkraften i en ort om invånare. I stort omfattas all handel med varor och tjänster av gränshandeln. Det innebär att utbudet av livsmedel m m för lokalbefolkningen är mycket gott hela året. Detaljhandeln är väl tillgodosedd genom flera
4 FÖP STRÖMSTAD TÄTORT MED SKEE 7(79) stora dagligvarubutiker och ett stort antal butiker i skilda branscher. I samband med utbyggnaden av Nordby köpcenter 2004 vidgades varusortimentet till att även omfatta sällanköpsvaror. I de planer som presenterats för kommunen är denna tendens nu tydlig. Det stora beroendet av gränshandel, som också är länkad till besöksnäringen, innebär givetvis både sårbarhet (bl a valutaförändringar, olikheter i våra länders skattesystem och i alkoholprispolitiken) och vissa samhällskostnader. Kommunens strategi för att utveckla handeln och besöksnäringen innebär bl a att: i planer (t ex översiktsplan och detaljplaner) skapa förutsättningar för ovannämnda mål. aktivt inom den kommunala organisationen och tillsammans med övriga aktörer skapa en hög servicekultur och gott värdskap. medvetet investera i projekt och processer. Att tillsammans med marknadens aktörer ha god kännedom och känsla för besöks- och handelsnäringen och förutse marknadens förändringar i avsikt att ha en ledande och pådrivande roll för utvecklingen. utveckla förutsättningarna for hotell- och konferensstaden Strömstad. huvudsakligen marknadsföra Strömstad genom att besökarna har fått en god upplevelse av vistelsen och vill komma tillbaka eller rekommendera norra Bohuslän till andra. i samspel med det lokala näringslivet bedriva en informations, mottagning och "begränsad marknadsföringsverksamhet utveckla kulturutbudet som en tillväxt- och besöksfaktor. Handelsstaden Strömstad
5 8(79) FÖP STRÖMSTAD TÄTORT MED SKEE Fiske och areella näringar Kommunens strategier för att utveckla fisket och den areella näringen är att: delta i och stödja lokalt förvaltningsskap, exempelvis Koster-Väderöfjordssamarbetet. samverka med Tjärnö marinbiologiska laboratorium, TMBL. delta i nätverket Fiskekommunerna. utveckla stöd till entreprenörskap inom fisket och vattenbruk. utveckla företagsidéer inom areella näringarna stimulera näringslivet till att utveckla alternativ energiproduktion. stödja initiativ som syftar till ökat förädlingsvärde inom skog och trä. identifiera bevarandevärda kultur- och naturmiljöer. stimulera lokalt producerad mat. stimulera lokal bränsleproduktion, exempelvis genom lokal odling och förädling producera bränsle till naroch fjärrvärmeverk. stimulera utveckling av landsbygdsturism, boende och upplevelseturism Fiskenäringen präglar ännu Strömstad om än inte med samma tydlighet som under gångna decennier Industri och hantverk Kommunens strategier för att utveckla industri- och hantverksnäringarna är att: genom planläggning och exploatering skapa förutsättningar för etableringar av verksamheter. ha enkla kontaktvägar och hög service till företag som har en relation till kommunen. ha en kompetensutveckling som försörjer näringen med arbetskraft. stimulera och stödja entreprenörskap och nyföretagande vara en intressant kommun för etableringar av nya företag och utveckling av befintliga företag. medverka till att nätverk och arenor för partnerskap bildas. Utnyttja potentialen som gränskommun - "Kommunen på rätt plats!'' Service och tjänster Kommunens strategier för att utveckla tjänste- och servicesektorn är att: utveckla varumärket "Den moderna kurorten". marknadsföra Strömstad som etableringsort för kunskapsintensiva företag inom miljösektorn. genom planläggning och exploatering skapa förutsättningar för etableringar av olika verksamheter, ha enkla kontaktvägar och hög service till företag som har en relation till kommunen. ha en kompetensutveckling som försörjer näringen med arbetskraft. stimulera och stödja entreprenörskap och nyföretagande. vara en intressant kommun för etableringar av nya företag och utveckling av befintliga företag. medverka till att nätverk och arenor för partnerskap bildas. utnyttja potentialen som gränskommun - "Kommunen på rätt plats!" utveckla förutsättningarna för konferensstaden Strömstad. begreppet Ecovalley inom området Ekoparken - Strömstad innebär att företag med miljöteknik som inriktning med fördel kan etablera sig med omedelbar närhet till varandra och samutnyttja Ekoparkshuset som plattform för samverkan, kundutbildningar, intern kompetensutveckling m m.
Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö
Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln
Läs merNÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST!
NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST! ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-01-30 Del 1: Näringslivsvision Del 2: Mål Innehållsförteckning INLEDNING DEL 1 - NÄRINGSLIVSVISION VAD? NÄRINGSLIVSVISION
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merLokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011
Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...
Läs merHandelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson
Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte
Läs merNäringsliv och sysselsättning
Näringsliv och sysselsättning i Lomma kommun Torsten Lindh Exploateringsingenjör Kristina Johansson Näringslivsutvecklare Näringslivets struktur i Lomma kommun Nutid Lomma kommun har idag ett diversifierat
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs merSödertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs mer3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merServiceplan för Säters kommun 2015-2018
Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merBRASTAD OCH BRODALEN
BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen
Läs merLokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Katrineholm
Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 6 3 5 12 12 10 12 11 12 1-5 anställda 35 37 48 45 42 43
Läs merLokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Uddevalla
Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 4 4 9 12 12 10 12 12 12 1-5 anställda 28 26 31 42 42 41
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merLokalt företagsklimat 2007 - Hylte
Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 1-5 anställda 6-25 anställda 26-100 anställda Fler än 100 anställda 2 3 2 5 6 5 16 13 12 27
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merSTRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Läs merSocialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010
Socialdemokraterna 123 förslag som förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Vår kommun behöver nya tag, ett nytt ledarskap och en handlingskraftig ledning, som sätter kommunens intressen före
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merVision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv. BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram
Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram Ett stadsutvecklingsarbete i samverkan mellan SDN och SDN 2 (9) Innehåll Vision Angered Angered i ett
Läs merProgram för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun
Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs mer2014-01-17. Program PM
2014-01-17 Program PM Denna PM har upprättats för att förtydliga sambandet mellan olika utvecklingssatsningar inom Ulricehamns kommun och ingå som en del i underlaget till detaljplaner. Ulricehamn ligger
Läs merRegionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013
Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs mer26 JANUARI 2016 FRÅGA DUA
26 JANUARI 2016 FRÅGA DUA På gång Kontaktperson för uppföljning anmäls till AF. dua.se/uppföljning av samverkan Redovisa statsbidrag senast 29 februari. Webbinarium om utlysning 9 februari. Goda exempel
Läs merSLUTRAPPORT 060307 HANDELSUTREDNING NORRA BOHUSLÄN
SLUTRAPPORT 060307 HANDELSUTREDNING NORRA BOHUSLÄN ZÖK I MARS 2006 Innehållsförteckning F ö r o r d... 8 Huvudrapport, sammanfattning... 9 INLEDNING...9 Bakgrund och nytta med utredningen...9 Uppdraget...9
Läs merLokalt företagsklimat 2007 - Helsingborg
Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 1-5 anställda 6-25 anställda 26-100 anställda Fler än 100 anställda 3 3 4 13 14 13 23 22 21
Läs merLokalt företagsklimat 2007 - Grums
Lokalt företagsklimat 007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 4 7 8 19 14 17 1 18 1 1-5 anställda 5 5 56 47 43 48 4 45 40 6-5 anställda 18 15 17 3 6 7 4
Läs merLokalt företagsklimat 2007 - Arvidsjaur
Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 22 19 21 17 14 15 12 15 12 1-5 anställda 53 57 57 50 43 51 42 49 40 6-25 anställda 17 21 23
Läs merGenomlysning Campus Alingsås
Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5
Läs merUppdragsplan för näringslivskontoret
Uppdragsplan den 6 maj 2013 Uppdragsplan för näringslivskontoret 2013 KS 2013/0127 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-05-06 Uppdragsplanen för näringslivskontoret baseras på kommunfullmäktiges övergripande
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs mer11. Utbildning och omsorg
11. Utbildning och omsorg Sammanfattning Bra utbildning och omsorg är nödvändig basservice för att uppfattas som en attraktiv boendeort. Hit hör förskola, grundskola, gymnasium, hälso- och sjukvård samt
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merGenomlysning Campus Alingsås
Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5
Läs merDel 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
Läs merFolkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa
Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merDagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken
Introduktion Välkomna Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken 1. Vad vill vi uppnå? 2. Hur skall vi jobba för att uppnå det? 3. Hur skall alla
Läs merFRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.
FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara
Läs merBudget och planer för år 2014 2018
Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska
Läs merFörslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA. 2008-09-09 rev 2009-02-03
Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA 2 (10) FÖRORD INLEDNING Frykvalla Förvaltning AB har tagit fram detta förslag till program för en ny detaljplan. Avsikten är att visa på
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merRemissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)
Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merJobben är vår viktigaste fråga
Jobben är vår viktigaste fråga Vår politik gör skillnad Jobb och framtidstro! Socialdemokraterna i Olofström har genom en framsynt politik lagt grunden till den positiva utveckling vi idag har i kommunen.
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merLokalt företagsklimat 2007 - Piteå
Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 4 5 7 17 14 15 12 15 12 1-5 anställda 32 32 38 50 43 51 42 49 40 6-25 anställda 25 30 34 22
Läs merInrättande av vidareutbildning för vårdpersonal Motion av Mirja Räihä Järvinen (s) (2007:27)
Utlåtande 2008: RIV (Dnr 231-2446/2007) Inrättande av vidareutbildning för vårdpersonal Motion av Mirja Räihä Järvinen (s) (2007:27) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Utbildningsnämnden
Läs merSammanställning av redovisningar avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014
Sammanställning av redovisningar avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014 Uppdrag 1.3.3. (Mål 3) i regleringsbrev 2015 för Tillväxtverket Dnr 4.2.7Ä2015-383 Sammanställning av redovisningar från
Läs merStrategi för handelns utveckling
Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merStatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik
Läs merNäringslivspolicy för Nykvarns kommun
Näringslivspolicy för Nykvarns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18-129 Innehållsförteckning 1. Övergripande inriktning Sid. 2 2. Differentierat näringsliv Sid.3 3. Stimulera och stödja entreprenörsanda
Läs mer- samverkan mellan kommunen och näringslivet för ett klimatsmart centrum med förbättrad kommunal och kommersiell service samt fler bostäder
1 (5) 2010-07-02 Anders Johansson (S) Kommunalråd 08-591 260 01 073-663 87 85 anders.johansson@sigtuna.se Nya Märsta Centrum - samverkan mellan kommunen och näringslivet för ett klimatsmart centrum med
Läs merP ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
Läs merMöjligheternas Sotenäs bygger vi tillsammans
Möjligheternas Sotenäs bygger vi tillsammans Vår ideologi Arbete och välfärd genom Demokrati Solidaritet och Rättvisa Vi gör förbättringar och satsar framåt under de kommande fyra åren Britt Wall kommunalrådskandidat
Läs merVi bygger ut fjärrvärmen i Täby
E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,
Läs merAntagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018
Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3
Läs merBUDGET OCH PLAN 2016 2018 SANS OCH BALANS
BUDGET OCH PLAN 2016 2018 med SANS OCH BALANS DAGS FÖR VERKSTAD! Vadstena kommun är på väg åt fel håll. Vadstena behöver konkret handling, inte prat om unik plan och prat om bygga, bygga, bygga. Medan
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merVARUMÄRKET UDDEVALLA
VARUMÄRKET UDDEVALLA 2 VARUMÄRKET UDDEVALLA LÖFTET TILL OSS SJÄLVA OCH ANDRA Uddevallas varumärke är allt det som förknippas med namnet Uddevalla - bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett
Läs merVuxnas lärande i kommunernas styrdokument
Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning
Läs merHandelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183
Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183 Syfte Handeln har med tiden kommit att bli en allt viktigare näring. Handeln har nu inte bara rollen att tillgodose kommuninvånarnas
Läs merInledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag
4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merKronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010
Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra
Läs merFöretagsklimatet 2016 Skåne län
Företagsklimatet 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt
Läs merUtdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020
REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs merSKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten
SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs merMönster och utvecklingstendenser för Sveriges Nya Geografi. Westmanska Palatset Stockholm 5 februari 2014 Per Sandgren
Mönster och utvecklingstendenser för Sveriges Nya Geografi Westmanska Palatset Stockholm 5 februari 2014 Per Sandgren Sverige en unik välståndsresa på 100 år Tillväxt och välfärd - det dubbla uppdraget
Läs mer3 Remissvar angående Förslag till Botkyrkas nya översiktsplan
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden 2013-06-11 Tid 2013-06-11, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Information från förvaltningen 2 Svar på medborgarförslag-
Läs merArbetskraftflöden 2013
FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften
Läs merLokal handlingsplan för vård och omsorg 2008-2012
STRÖMSTADS KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN Syfte Lokal handlingsplan för vård och omsorg 2008-2012 Kommunfullmäktige beslutade 2004-09-16 att anta Lokal handlingsplan för vård och omsorg för år 2005-2010.
Läs merRemiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun
Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för
Läs merFramtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret
PM 2005 RI (Dnr 119-1789/2005) Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsledningskontorets
Läs merProgram för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merDet här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare
Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot
Läs merLägesuppdatering 2015
Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det
Läs merRiktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Läs merRegional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012
Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv
Läs mer20 Yttrande över motion avseende att utveckla Tullinge centrum(sbf/2014:143)
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2014-05-20 Dnr sbf/2014:143 20 Yttrande över motion avseende att utveckla Tullinge centrum(sbf/2014:143) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merStrukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering
Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive
Läs merArbetsmarknad, näringsliv och utbildning
Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2002-2003 16-w år Näringsgren 2002 2003 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk
Läs merGårdsten 2025. Utveckling av den arkitektoniska handlingsplanen från 2002 (urspr. Gunilla Svensson Arkitektkontor)
Utveckling av den arkitektoniska handlingsplanen från 2002 (urspr. Gunilla Svensson Arkitektkontor) Gårdsten nästa steg mot nya boendeformer och ökad trygghet Embryo till en plan för genomförande av visioner
Läs mer