Verksamhetsbeskrivning av organisationen KommunRehab

Transkript

1 Verksamhetsbeskrivning av organisationen KommunRehab Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Värdegrund/verksamhetsidé... 3 Organisation KommunRehab... 3 Organisation KommunRehab... 4 Verksamheter... 5 Lagar och förordningar... 5 Ansvarsområde/målgrupper... 5 Verksamhetsområden... 6 Dagrehabilitering... 6 Taktil massage...6 Dagverksamhet... 6 Sociala innehållet på Hunnebohemmet... 6 Sjukgymnastik... 7 Arbetsterapi... 7 Arbetsterapi och hjälpmedel region... 8 Avtal med Västra Götalandsregionen...8 Arbetsterapibiträde...8 Syn och hörsel... 8 Korttidsenheten... 8 Vård- och omsorgsresor... 9 Hjälpmedel... 9 Avtal...9 Grundutrustning...9 Transportfordon...9 Bostadsanpassningsärenden... 9 Övriga insatser Vårdplanering Samordnad vård- och omsorgsplanering SVOP Förflyttningskunskap Kvalitet och ledningssystem Metoder och arbetssätt Kvalitetsarbete Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS )...12 Modell för samverkan Uppdaterad /13

3 Inledning Verksamhetsbeskrivning av organisationen KommunRehab är en redigerad och tillgängligare version av tidigare rehabiliteringsplan för Sotenäs kommun Dokumentet beskriver Sotenäs kommuns verksamhetsområden inom rehabilitering, KommunRehabs organisation och uppdrag. Värdegrund/verksamhetsidé Den gemensamma värdegrunden för Sotenäs kommun är en övertygelse om alla människors förmåga och vilja att utvecklas och att alla medarbetare vill göra ett bra arbete där medborgarnas behov sätts i centrum. Ledorden är: Helhetssyn Öppenhet Delaktighet. KommunRehabs verksamhet grundar sig på att utifrån den enskildes utgångspunkt och kommunens tillgängliga resurser, ge människor möjlighet: att bo kvar i ordinärt boende genom att stödja och stärka den enskilde och anhöriga att klara sig så självständigt som möjligt samt att känna sig delaktig i samhället att ge förutsättningar för ett stimulerande vardagsliv och förhindra social ensamhet så att den enskilde upplever livet som meningsfullt Organisation KommunRehab KommunRehab år 2012 består av: enhetschef två sjukgymnaster fem arbetsterapeuter arbetsterapibiträde syn- och hörselinstruktör chaufför för vård- och omsorgsresor fyra undersköterskor som arbetar med dagverksamhet (SoL) inom demens och somatik samt dagrehabilitering (HSL) samordnare för sociala innehållet på Hunnebohemmet åtta undersköterskor på korttidsenheten Under 2012 finns även en sjukgymnast som arbetar med förebyggande hembesök på halvtid, finansierat av statliga stimulansmedel. 3/13

4 Organisation KommunRehab Uppdaterad Korttidsenheten Sjukgymnastik Sociala aktiviteter Arbetsterapi Dagverksamhet demens & somatik Avtal VGR Arbetsterapi & Hjälpmedel Enhetschef Dagrehabilitering Hjälpmedel Syn & hörsel Bostadsanpassning Vård- & omsorgsresor 4/13

5 Verksamheter Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall landstinget och kommunen erbjuda god hälso- och sjukvård. Ledningen av hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården samt främjar kostnadseffektivitet. Det ska finnas den personal som behövs för att god vård ska kunna ges. Socialtjänstlagen reglerar kommunens yttersta ansvar för att de människor som bor och vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Lagar och förordningar Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 1982:763 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2011:9 Patiensäkerhetslagen SFS 2010:659 (gäller från och ersätter LYHS) Lagen om medicintekniska produkter (LMTP), SFS 1993:584 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1 Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, SOSFS 2009:6 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård, SOSFS 1997:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:14 Offentlighets- och sekretesslagen, SFS 2009:400 Patientdatalagen, SFS 2008:655 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, SOSFS 2008:20 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, SOSFS 2005:28 Socialtjänstlagen (SoL), SFS 2001:453 Ansvarsområde/målgrupper Personer som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård som: bor i ordinärt boende bor i kommunens särskilda boenden vistas på kommunens dagverksamheter ingår i socialpsykiatrin har insatser enligt LSS och LASS Personer som inte är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård gällande: arbetsterapi hjälpmedel handrehabilitering En modell för rehabilitering skall vara en tidig, samordnad och intensiv rehabiliteringsinsats. Denna insats skall vara funktionsförbättrande och utföras av sjukgymnast/arbetsterapeut under en begränsad period för att uppnå största möjliga funktionsförmåga. Därefter övergår insatserna funktionsbevarande åtgärder, så kallad vardagsrehabilitering. 5/13

6 Verksamhetsområden Dagrehabilitering Dagrehabilitering inom hälso- och sjukvård är till för innevånare som är mantalsskrivna i Sotenäs kommun och behöver en tids rehabilitering efter skada eller sjukdom, samt har ett behov av social aktivering, sjukgymnastik och arbetsterapi. Anhörig har möjlighet att ta del av och få råd angående rehabiliteringen. Rehabiliteringsperioden är tidsbegränsad. Taktil massage Taktil massage är en metod att medvetet arbeta med beröring. Den taktila massagen är mjuk och omslutande, en beröring av huden som ges med respekt, omtanke och lyhördhet för individens integritet och behov. Beröringssinnet fungerar även när andra sinnen sviker, till exempel vid olika typer av hjärnskador. Taktil massage kan ha effekt för att motverka stressreaktioner, aktivering av kroppens lugn- och rosystem samt som smärtlindring där de kroppsegna endorfinerna höjer smärttröskeln. Dagverksamhet På dagverksamheten arbetar omsorgspersonal. Omsorgstagaren kommer till dagverksamheten via ett bistånd från kommunens biståndshandläggare. Dagverksamhet är en social träffpunkt som erbjuder stimulans och förströelse genom olika aktiviteter. Den är till för personer som har svårt att delta i det allmänna aktivitetsutbudet i samhället och som behöver bryta ensamhet och finna meningsfullhet i vardagen. Personalen ger förutom omvårdnad, upplevelser som berikar och utvecklar. Dagverksamheten blir ett direkt anhörigstöd samt en möjlighet att bo kvar längre hemma. Dagverksamheten har två inriktningar, en för personer med demens och en för kroppsliga besvär. Sociala innehållet på Hunnebohemmet En samordnare av fysiska aktiviteter samt personspecifika intresseområden är anställd på 50 % på Hunnebohemmet. Samordnaren planerar och genomför aktiviteter tillsammans med omsorgstagare och personal. Exempel på sådana insatser kan vara att ordna utflykter, skapa samlingspunkter samt bjuda in till sång och dans. Program för utveckling av det sociala innehållet: Samordnaren för det sociala innehållet har byggt upp ett samarbete med olika på samarbetspartners inom frivilligsektorn. Idag har vi ett kontinuerligt och nära samarbete med bland annat: Pensionärernas riksorganisation, PRO Förskolan i Hunnebostrand Föreningen Axel Biblioteket Studieförbundet Bilda väst 6/13

7 Hembygdsföreningen Lokala musikförmågor inklusive musikskolan i Sotenäs kommun Exempel på aktiviteter som ger stimulans och innehåll i vardagen: Filmvisning Gymnastik Dans och musik Påsk- och julmiddagar Rörelse och rytmik Tematräffar Utevistelse Den nyanlagda trädgården på Hunnebohemmet är också en mycket viktig del för det sociala innehållet och för att upprätthålla/förbättra den fysiska funktionsförmågan. Här ges möjlighet att ensam eller tillsammans med andra komma ut i friska luften i en säker närmiljö. Både dagverksamhet demens och dagverksamhet somatik samt dagrehabilitering är samlade på Hunnebohemmet i samma organisation vilket dels underlättar samarbetet mellan de olika verksamheterna och dels ger omsorgstagarna möjlighet att skapa nya kontakter och gemenskap. Sjukgymnastik Sjukgymnastik handlar bland annat om att förbättra eller bibehålla rörelseförmåga och fysisk funktion hos individen samt att skapa förutsättningar till självständighet i vardagen. Detta underlättas genom rehabilitering och/eller förskrivning av hjälpmedel. Rehabiliteringen kan exempelvis innefatta rörelseträning och styrketräning eller förflyttningsträning i vardagliga situationer. Sjukgymnastik handlar även om smärtlindring. Sjukgymnasten bedömer patientens fysiska förutsättningar och utformar individuellt anpassad rehabilitering och /eller behandling utifrån individens behov och önskningar och som syftar till att uppnå gemensamt uppsatta mål. Arbetsterapi Arbetsterapi har till uppgift att rehabilitera individer som på grund av olycka, sjukdom eller medfött funktionshinder har svårigheter att klara sitt dagliga liv. Med andra ord kan arbetsterapi ses som länken mellan funktionsnedsättning och en fungerande vardag. Arbetsterapeut samtalar med individen kring vardagliga bekymmer, intressen och levnadsvanor som individen upplever som meningsfulla och nödvändiga. Arbetsterapeuten gör en bedömning, gemensamma mål formuleras tillsammans med individen, därefter planeras och genomförs åtgärder som senare följs upp och utvärderas. Arbetsterapeutiska åtgärder kan innebära exempelvis aktivitetsträning, förskrivning av hjälpmedel och/eller bostadsanpassning. 7/13

8 Arbetsterapi och hjälpmedel region Avtal med Västra Götalandsregionen Nuvarande avtal avseende arbetsterapiinsatser och hjälpmedelshantering i Sotenäs kommun gäller under perioden 1 januari 2012 till och med december Parterna i detta avtal är Sotenäs kommun, omsorgsnämnden och Västra Götalandsregionen genom hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän. Genom avtalet övertar kommunen, under den tid avtalet gäller, det totala praktiska och ekonomiska ansvaret för att utföra de arbetsterapiinsatser och den hjälpmedelshantering som enligt lag, förordning eller avtal åvilar primärvården i Västra Götalandsregionen. Arbetsterapibiträde Arbetsterapibiträdet är ansvarigt för hjälpmedelsförråd, träning av enskild patient eller grupper av patienter efter instruktion från, eller på delegation av, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Arbetsterapibiträdet arbetar också med inträning av förskrivna hjälpmedel. Syn och hörsel Syn- och hörselinstruktören är en central resurs inom kommunens vård- och omsorg och skall på ett naturligt sätt ingå i samverkan med olika organisationer och myndigheter. Målsättningen är att utveckla den synskadades och hörselskadades förmåga att klara ett eget boende och att i övrigt leva så normalt aktivt och självständigt som möjligt. Målet för rehabiliteringen är att främja den enskildes bästa möjliga funktionsförmåga. Det är viktigt att särskilt uppmärksamma personer med nedsatt synförmåga och hörselnedsättningar. Korttidsenheten Kommunens korttidsenhet är inrymd på Hunnebohemmet i Hunnebostrand. I dagsläget finns det 13 platser för korttidsboende. Här får man insatser efter biståndsbeslut inom områdena: rehabilitering växelboende avlösning palliativ vård (vård i livets slut) Målet med korttidsvistelse är att stödja och stärka den enskildes möjlighet till att bo kvar i ordinärt boende. Utifrån omsorgstagarens behov ger personalen den vård och omsorg som behövs. Ett rehabiliterande förhållningssätt innebär att personalen tillsammans med omsorgstagaren strävar efter att upprätthålla eller förbättra kroppsfunktioner. 8/13

9 Vård- och omsorgsresor Sedan 1 september 2008 ingår vård- och omsorgsresor i KommunRehabs organisation. Vid beviljande av dagverksamheten enligt Socialtjänstlagen, kan resor till och från dagverksamheterna beviljas om den enskilde inte på egen hand kan ombesörja resan. Kost och städ köper årligen tjänster för mattransport av Omsorgsförvaltningen. Transport av särskolebarn sker på beställning av Utbildningsförvaltningen. Hjälpmedel Väl fungerande hjälpmedel, som räknas som en medicinteknisk produkt, är en viktig förutsättning i det dagliga livet för personer med funktionshinder. Hjälpmedel är en del av samlade habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsatser, vilket innebär att förskrivning av hjälpmedel inte kan frikopplas från dessa insatser. Hjälpmedel kompenserar inte bara en nedsatt funktionsförmåga, de skapar också en känsla av trygghet och en vilja och förmåga att vara aktiv. Brist på hjälpmedel kan medföra minskad självständighet, begränsningar i det dagliga livet och ökat beroende av andra samhällsinsatser. Avtal Västra Götalands 49 kommuner och Västra Götalandsregionen har tillsammans genomfört en gemensam upphandling av hjälpmedelsförsörjning. Ett avtal har slutits med hjälpmedelscentralerna som tillhör Område Hjälpmedel, Regionservice. Det nya avtalet som gäller från och med 1 mars 2010 är lika för alla 50 kunder. Utgångspunkten i avtalet är en enhetlig modell för alla kunder i Västra Götaland. Principen är funktionshyra samt köp av individuellt förskrivna hjälpmedel med låga värden. Det nya avtalet tydliggör rollerna mellan kunderna (beställande enheter) och leverantören som distribuerar hjälpmedlen. Grundutrustning Verksamheten skall vara inredd och utrustad med arbetstekniska hjälpmedel så att arbetsmiljön motsvarar normala behov för den vård och omsorg som bedrivs där (AFS 1998:1). Transportfordon För att kunna bedriva verksamheten och ha möjlighet att transportera hjälpmedel finns idag en buss och två personbilar med lastutrymme. Bostadsanpassningsärenden Bostadsanpassningsbidraget är ett bidrag som kommunen lämnar för vissa åtgärder som behövs för att personer med funktionsnedsättning skall kunna använda sin bostad på ett ändamålsenligt sätt. Utredningsdelen sker av legitimerad arbetsterapeut i samverkan med legitimerad sjukgymnast på KommunRehab. Ett samverkansavtal finns mellan Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommun. En handläggare arbetar i alla tre kommunerna. Verkställigheten sker i respektive kommun. 9/13

10 Kostnad för bostadsanpassning Kostnad för bostadsanpassningsbidrag i Sotenäs kommun Övriga insatser Vårdplanering När en patient är utskrivningsklar från slutenvården och hälso- och sjukvårdsansvaret övergår till kommunen kan rehabiliteringsbehovet uppmärksammas på olika sätt. En modell för rehabilitering skall vara tidig, samordnad och intensiv. Rehabiliteringen skall integreras i en samordnad vårdplanering av ett vårdplaneringsteam bestående av: Arbetsterapeut/Sjukgymnast Biståndshandläggare Sjuksköterska Planeringen sker tillsammans med den enskilde och närstående. I samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård, SOSFS 2005:27 framgår det att landstingen och kommunerna i samråd skall utarbeta rutiner för vårdplanering inför utskrivning av patienter och för överföring av information. I författningssamlingen står det också att det av vårdplanen tydligt skall framgå vilka insatser efter utskrivningen från den slutna vården som behövs för att en hälso- och sjukvård och socialtjänst av god kvalitet skall uppnås. 10/13

11 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, SOSFS 2008:20. Det centrala i föreskriften är kravet på att kommuner och landsting gemensamt ska utforma rutiner för samordning av rehabiliterings-/habiliteringsinsatser för den enskilde. Det ska vara båda huvudmännens ansvar att uppmärksamma den enskildes samlade behov oavsett vilken huvudman han eller hon inledningsvis har kontakt med. Målgruppen är personer med behov av omfattande och långvariga samtidiga rehabiliterings-/habiliteringsinsatser från olika huvudmän (hälso- och sjukvård, socialtjänst, LSS, tandvård). Samordnad vård- och omsorgsplanering SVOP Är patienten inskriven i den kommunala hälso- och sjukvården och det finns behov av nya ställningstaganden, kan en SVOP bli aktuell. Ett mångprofessionellt team tillsammans med den enskilde och närstående skall planera för den fortsatta vården och omsorgen. HSL vård vårdtagare/patient träning/behandling vårdplanering SoL/LSS omsorg omsorgstagare stöttning omsorgsplanering SVOP= samordnad vård- och omsorgsplanering Förflyttningskunskap För att kunna ge en god vård och omsorg och för att erbjuda en trygg och säker arbetsmiljö för personalen inom Omsorgsförvaltningen krävs det kunskap inom flera olika områden. Ett av dessa områden är att kunna utföra förflyttningar på ett tryggt och säkert sätt för vård- och omsorgstagare och utan risk för arbetsskador hos personalen. Sedan våren 2005 erbjuds all vård- och omsorgspersonal utbildning i förflyttningskunskap genom åtta utbildade förflyttningsinstruktörer som med olika upplägg har fortbildat vård- och omsorgspersonal. Kvalitet och ledningssystem Metoder och arbetssätt För att kunna bedriva en trygg och säker hälso- och sjukvård är det viktigt att arbeta med standardiserade arbetsmetoder och bedömningsinstrument. ADL kan på svenska översättas till Aktiviteter i Dagligt Liv. Med ADL-förmåga avses förmågan att självständigt klara de dagliga aktiviteterna. ADL-trappan är ett sammanfattande mått på människans förmåga att klara de dagliga aktiviteterna utan hjälp av andra personer. 11/13

12 Trappan består av tio trappsteg där det översta trappsteget symboliserar mest självständighet och det nedersta minst självständighet, när det gäller aktivitet Födointag 7 Kontinens 6 Förflyttning Toalettbesök 4 Dusch På- avklädning 1 Städning 2 3 Matinköp Transpor Matlagning t 0 ADL-trappa Upphandlingen av nytt verksamhetssystem för vård, omsorg och IFO slutfördes i mitten av april Det nya verksamhetssystemet heter Magna Cura med underleverantör Phoniro Care. Systemet kommer att ersätta nuvarande Pro Capita plus. Kvalitetsarbete Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS ) Trädde i kraft 1 januari 2012 och ersätter SOSFS 2005:12 och SOSFS 2006:1. Syftet med att ha ett ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 är att uppnå kvalitet därigenom skapas nytta för de som verksamheten är till för; patienter, brukare, klienter, medborgare och andra. Alla som bedriver hälso- och sjukvård, socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvalitén i verksamheten. Kvalitet definieras på följande sätt: Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt: Lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrande och Beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter 12/13

13 Vårdgivare eller den som bedriver verksamhet enligt SoL & LSS ska ansvara för att: ett ledningssystem tas fram som ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning att det används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten Modell för samverkan En fungerade rehabilitering kan dels underhålla och förbättra individens funktionsförmåga, dels stödja personen att behålla sin självständighet. Äldres rehabilitering bygger i hög grad på att rehabiliteringspersonalen kan arbeta indirekt genom omsorgspersonalen. Rehabilitering kräver samverkan och samarbete mellan olika professioner. Rehabilitering är således inte liktydigt med enbart insatser från sjukgymnaster och arbetsterapeuter, utan avser det som alla yrkeskategorier gör i samverkan. Nätverksträffar som KommunRehab deltar i: Bohusgruppen handläggare bostadsanpassning Dagrehabilitering Distriktsarbetsterapeuter Handrehabilitering i norra Bohuslän Rehabchefer Sjuksköterskor, rehabpersonal, närsjukvård Syn- och hörselinstruktör Sjukgymnaster i Sotenäs 13/13