Kommunalt Entreprenörskap Sveriges kommuner tar. Urbana och regionala studier KTH

Transkript

1 Kommunalt Entreprenörskap Sveriges kommuner tar initiativ! Amy Rader Olsson Urbana och regionala studier KTH Seminarium i på KSLA 30 mars 2011

2 Politiskt (offentlig sektor) entreprenörskap Nya former för beslutsfattande och handläggning g Samarbete med andra aktörer Söka kunskap k och lära Marknadsföra ads a Lokal utvecklingspolitik, tillväxtprogram Kommunernas närings- och annan utvecklingspolitik?

3 pågående studier Enkät om kommunalt entrepreneurskap KE index för svenska kommuner Analys av samband mellan ekonomisk och kommunalt entrepreneurskap Multidimensionell utd so e entrepreneurskap- ep e eu likheter/olikheter

4 Enkät om kommunalt entrepreneurskap Kommunernas förmåga för innovation relaterade till lokalekonomisk utveckling Samverkan med industri Initiativ för att stärka näringsklimatet Samfinansiering av utvecklingsprojekt Samverkan med andra kommuner Utvecklingsprojekt Benchmarking, lärande, kompetens Marknadsföring

5 Enkäten juni 2009 webbenkät till alla 290 kommundirektörer i Sverige ca 30 frågor svarsfrekvens 83%

6 Exempel på frågorna Hur många projekt har Din kommun samfinansierat med det lokala näringslivet under ? Samverkar Din kommun med andra kommuner i syfte att attrahera nya invånare till kommunen? Deltar Din kommun i något Leader-program för landsbygdsutveckling? Har Din kommun deltagit i kommunkompassen eller någon annan typ av benchmarking för att jämföra sig med andra kommuner under perioden ? 2009? Konkurrerar Er kommun med andra kommuner, städer eller regioner i Sverige eller utomlands?

7 Samverkan med industri för att stärka det lokala näringslivet Vad gör kommunerna? initiativ för att underlätta för invandrare och kvinnor att starta företag (84%) stöd till utbildningsinsatser (65%) marknadsföringsinsatser för att locka nya företag (76%) investeringar i science parks (25%) och inkubatorer (50%) samfinansiering av transportinfrastruktur, PPP mm Form för samverkan? mindre initiativ/projekt: iti informell samverkan, kontinuerlig dialog större initiativ/projekt: nya företag/stiftelser/projektbolag

8 Samfinansiering av projekt med industrin Hur många projekt under en 3-års period? Vad görs? möten, evenemang (näringslivsfrukost, kongress) 0 till 1 2 till 4 5 till 9 över 10 ny infrastruktur (sports arena, biobränsleansläggning, training centre) större initiativ får ofta stöd av EU projekt, strukturfonderna, statliga bidrag mm

9 Samverkan/samarbete med andra kommuner Vad samarbetar kommunerna kring? 120% attrahera turister (94%) 100% attrahera boende och 80% företag (75%) marknadsföringsinitiativ dominerar för samverkan med andra svenska kommuner med andra länder, initiativ för att harmonisera skattesatser mm 60% 40% 20% 0% inom samma landsting med närliggande landsting med andra svenska orter med andra länder

10 Utvecklingsprojekt strukturfondsprojekt mm 160 ca 2 MSEK- 40 MSEK till kommunerna samfinansiering ca TSEK 57% av kommunerna har anställt en koordinator för EU-program utvecklingsprojekt som LEADER skapar nätverk för samverkan mellan småföretag och mellan kommunala myndigheter och hdet tlokala l näringslivet äi EU projects 60 Nationally 40 financed to 5 6 to to 14 more than 15 erfarenheterna från EU-program (Leader) hjälpte oss att mobilisera resurser få från andra EU-projekt och från andra lokala l aktörer

11 Benchmarking, lärande, kompetensutveckling Vad gör kommunerna? 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% Benchmarking och lärande är det vanligaste förekommande samverkansområde bland kommunerna och inom EU projekt 62% 60% enkäter för att mäta företagsklimat, t opinion i mm formella gemensamma studier såsom Kommunkompassen egna enkäter och andra insamlingsmetoder bland egen befolkning/personal

12 Marknadsföring Vad gör kommunerna? Hur vanligt är det? Stärka kommunens identitet Specifika erbjudanden vanligt förekommande: över hälften ibland: ca en tredjedel aldrig eller sällan: ca 8 procent Vanligt förekommande teman? specifika sektorer: turism, effektiv produktion bra livskvalité för boenden, säker och ren miljö bra näringslivsklimat, småföretagarnas kommun

13 Här är det möjlighet! Högsby - Möjligheternas kommun Berg - möjligheternas kommun Ljusdal I Ljusdal är det möjligt Malmö - Mångfald, möten och möjligheter. Tierp - Här är allt möjligt Åmål Möjligheternas stad

14 Kommunalt entrepreneurskapsindex Alla faktorer Storstad, urban, landsbygd, glesbygd Jordbruksverkets indelning Jämförelse med andel nystartade företag, befolkningsutveckling mm

15 Indexvärden Kommuntyp Ekonomisk Politisk Entrepreneurskap Entrepreneurskap (nyföretagsstart per bef) Storstad Urban Landsbygd Glesbygd Medel

16 Samband mellan ekonomisk och kommunalt entrepreneurskap i storstadsområden: negativt samband i glesbygden: positivt samband

17 Kommunalt och ekonomisk entrepreneurskap Likheter söker vinst från tillämpning av innovationer kräver både individer och institutioner/organisationer som kan driva initiativ framåt nytt för världen och/eller nytt för kommunen Olikheter Förekommer ofta inom en befintlig och rigid institutionsstruktur Transparens och insyn?

18 Den ekonomiska entrepreneuren agerar

19 Den kommunala entrepreneuren navigerar dirigera, samverka, sa marbeta läsa signaler, utnyttja möjligheter.se upp för farhågor