SKOGSÄNGEN ARKITEKTTÄVLING SEPTEMBER 2015

Transkript

1 ILLUSTRATION STENKVISTAVÄGEN

2 VISIONS- OCH KONCEPTBESKRIVNING Stadsmiljö i skogsbryn- nya bostäder i Skogsängen Ensembler av tätt placerade byggnader reser sig längs Stenkvistavägen, och varvas med de lätt upphöjda, grönskande gårdarna. Byggnaderna är enkla och rationella, men sättet att placera dem ger dynamik i stadsrummet. Från kvarterets inre skymtar Skogsängsgatan, med sitt myller av småbutiker och marknadsstånd i bottenvåningen på de äldre husen. Många tar vägen förbi här och handlar sånt som inte finns på Triangeln: koriander från Lagersberg och honung från Örsta. Skogsängen har gått från att vara förortstorg till stadsdelscentrum. I sin övergripande struktur är den nya bebyggelsen ett sakligt och rationellt tillägg, där lamellhus och radhus är de dominerande hustyperna. Poesin lurar snarare i detaljerna. Små hörn att vika runt. Doften av en solbelyst träfasad. En garageport som slås upp och avslöjar en liten verkstad. Ett noga valt tegel, robust och tåligt med subtil detaljering runt fönster och dörröppningar. Från skogen möter en högre byggnad, helt i trä. En egen gestalt, med det nya promenadstråket snett över kullen framför fötterna. Här, och längs de nya radhusgatorna, finns moderna bostäder, känsligt placerade med utsikt över skogen. Precis som Skogsängen planerades från början. I utvecklingen av Skogsängen skapas täta, dynamiska stadsrum i samklang med områdets ursprungskaraktär. Stadsrum som ges en form i samspel med områdets ursprungskaraktär, (snarare än en statisk idé om kvartersmiljöer). En stadsmiljö i skogsbrynet. Radhusen i anslutning till Vilstastråket, delområde 3&4, förtydligar utsidan av kvarteret och tar tillvara möjligheten att skapa attraktiva markbostäder. Den befintliga bollplanen tas i anspråk för bebyggelse som ger ett tydligt avslut på området. KOPPLINGAR, FÖRSTÄRKA BEF. ÖPPNINGAR OCH RÖRELSEMÖNSTER Ny bebyggelse placeras så att befintliga kopplingar och stråk aktiveras och stärks. Ett diagonalt grönstråk över naturmarken på kullen etablerar en ny koppling direkt mot Vilsta, och länkar även området mot centrum. PULKA- BACKE FÖR- PLATS VÄXTHUS ENTRÈ- TORG STENKVISTAVÄGEN FÖRÄNDRINGSBEHOV Till områdets kvaliteter hör ett centralt läge med goda kommunikationer och fina natur- och rekreationsområden. Samtidigt finns här stora obebyggda markytor, vilket är en öppning för att skapa ny stadsbebyggelse, och att tillföra nya kvaliteter till området som kompletterar och utvecklar den befintliga miljön. Idag är uppdelningen mellan privat och offentligt diffus, och att på ett tydligare sätt definiera privata, halvprivata och offentliga ytor har varit en utgångspunkt i detta arbete. Bostadstyperna utgörs idag i huvudsak av hyreslägenheter. Att införa andra bostadstyper och upplåtelseformer har därför setts som ett intressant sätt att komplettera det befintliga bostadsutbudet. Handel och service är också knapphändig, och bör utvecklas framöver. Gaturum och infrastruktur har stor potential att förädlas och utvecklas, och tas tillvara som aktiva stråk och kopplingar i staden. De gröna stråk och ytor som finns är redan idag mycket uppskattade, men kan ytterligare förbättras i framtiden för att skapa nya kopplingar och rörelsemönster i och mellan stadsdelar. Att införa varierad stadsbebyggelse i en skala som är anpassad för området och tillför nya typer av stadsrum har setts som en central del i utformningen av detta förslag. VASAVÄGEN IDROTT OCH BOLLSPORTER NYA VILSTASTIGEN FÖRHÅLLNINGSSÄTT I uppgiften efterlyses ett medvetet förhållningssätt till de modernistiska rumsliga principerna och dess tidstypiska arkitektur. Vad då var egentligen modernismen? I mycket ett sökande efter ett rationellt, bekvämt och nyskapande boende, i samklang med naturen. En utgångspunkt också för den nya bebyggelsen, men svaret på hur detta skapas får en annan form. Här används trädgårdsstadens skala och kvartersstadens rumsliga principer i placeringen av lamellhus, som i sin typologi relaterar till den befintliga bebyggelsen. Skogsängens bebyggelse präglas av sin tids planeringsideal, där stor omsorg lades på att differentiera olika trafikslag. Detta ger stora kvaliteter i form av de bilfria, soliga gårdarna vända mot skogen, men också en stor, diffus parkeringsyta mot Stenkvistavägen som gör att området distanserar sig mot den omgivande stadsmiljön och får en monoton och ödslig karaktär. Bostadshusen ritades av arkitektkontoret Höijer&Ljungqvist, som hade en framstående position inom bostadsbyggande under miljonprogrammet, med sina yteffektiva, väl gestaltade lägenheter. Den föreslagna nya bebyggelsen tar framförallt tag i områdets infrastruktur vägar, stråk och ytor och omgestaltar och omdefinierar dem på ett sätt som aktiverar gaturummen och på ett tydligare sätt integrerar området med stadskärnan. Befintliga bostadshus, och det sätt de placerats i landskapet, respekteras som en i sig kvalitativ miljö genom att inte göra några tillägg som på ett dramatiskt sätt förändrar dess relationer till landskapet. Längs Stenkvistavägen skapar den nya bebyggelsen en mer varierad stadsstruktur med korta avstånd och platsbildningar. I mötet med de befintliga husen engageras även dessa i ett nytt, inre gaturum, där de befintliga byggnadernas enkla men omsorgsfulla gestaltning lyfts fram som en kvalitet. Den känsliga placeringen av bostäder i naturmiljö vid Carl-Johansgatan är en referens till den nya träbyggnad som placeras väster om delområde 5. Ett naturnära boende innanför trafiksepareringens gräns. Längs Vasavägen förädlas gaturummet genom att ge det en tydlig inramning med stadsradhus. Bebyggelsen håller avstånd mot befintliga hus och bevarar de kvaliteter som finns i deras luftiga placering mot skogen, och kompletterar området med en ny boendeform som förslagsvis upplåts som äganderätt. SITUATIONSPLAN SKALA 1:2000 (A1) VILSTASTRÅKET med ny sträckning AXONOMETRI - översikt

3 OFFENTLIGA PLATSER Höja kvaliteten och stärka dem som vistelseoch mötesplatser Delområde 1 A Skogsängens centrum lyfts fram som områdets viktigaste offentliga mötesplats. Skogsängens torg har idag ett antal mindre butiker och verksamheter, koncentrerade till torget i norra delen. Torget aktiveras och förändras både genom bebyggelse och utformning, och genom programmering och användning. Den nya bebyggelsen ger en tydlig gatukaraktär åt Stenkvistavägen, etablerar en inre gata i samspel med de befintliga byggnaderna, och ger torget en mindre skala och tydligare rumslig avgränsning. I förskjutningarna mellan de nya byggnaderna bildas små, inre gårdar. De nya byggnaderna formar mindre ensembler, som är placerade för att stärka befintliga passager in mot Skogsängsgatans gårdar. Utveckling av befintlig byggnad Offentliga rum för alla Den inre gatan som etableras har med sitt skyddade läge och soliga hörn stor potential att utvecklas för serveringar och mindre lokaler. Bottenvåningarna i ny bebyggelse utformas på ett sätt som tillåter lokaler, men också kan fungera som bostäder. I den befintliga strukturen förädlas garagen i markplan med nya funktioner och genomgående entréer. I ett första skede kan förändrade hyresvillkor för upplåtandet göras, som möjliggör att portarna slås upp till tillfälliga marknader eller enkla verkstäder. I förlängningen kan en mer permanent omgestaltning göras med skyltfönster och entréer mot gata. I områdets södra del finns det möjlighet att garagen omvandlas till en ny, radhusliknande bostadsform med egen entré från gata och uteplatser på gårdssidan. Den paviljongliknande byggnaden närmast torget (som tidigare varit entré till matbutik) ges en ny, mer publik funktion där den befintliga entrén mot torget öppnas. Här kan förslagsvis en saluhall med servering både skapa liv på torget och stödja en marknad för lokalt odlade grönsaker. Genom att utnyttja en befintlig byggnad bör lokalhyror kunna hållas låga. Med saluhallen, tillfälliga garagemarknader och nya lokaler blir Skogsängsgatan ett levande bazarstråk, där de befintliga förutsättningarna använts som utgångspunkt för att skapa ett dynamiskt och attraktivt stadsrum. Gestaltningen av den offentliga utemiljön präglas av lugn och enkelhet. Ytmaterialen är tåliga och användbara. På ytorna finns angöringsparkeringar och träd tillsammans med mindre planteringar bryter ned skalan. Gestaltningens enkelhet ger flexibilitet i användningen, och kan i framtiden enkelt anpassas för förändrade behov och målgrupper. Uppgraderad asfaltyta Försäljning av lokala råvaror Nya torget i Skogsängen Tillgängligt skogsområde Delområde 5 Skogsängsgatans inre gårdar, som övergår i det större grönområdet bakom huset, upplevs idag som välfungerande men något slitet. I randzonen mellan kullen och torget placeras ett högre punkthus, helt i trä. Fasaden, klädd i spån, blir en ny bakre fond till torgmiljön. En upprustning av gårdsmiljön som görs i samspel med de boende, tillsammans med den nya förgårdsmarken till träbyggnaden förstärker denna inre zon som skyddad vistelseyta. Här börjar också det föreslagna nya stråk, som fortsätter genom naturmarken direkt till Vilsta. Naturområdet kan på sikt ges fler funktioner som integreras i naturmiljön: lek- och sportytor, pulkabackar, utomhusgym, småplatser osv. Detta är också en väg att stärka kopplingen mellan Skogsängen och Snopptorps villaområde. A DELPLAN (Torget, höghuset och nya stråket över kullen) SKALA 1:500 (A1) Höghus i trä Med innovativ träbyggnadsteknik uppförs denna 16 våningsbyggnad i skogsbrynet. Här etableras en helt ny bostadstyp, med luftiga, generella planlösningar där skogen utanför är ständigt närvarande i interiören. En unik miljö, där bilpool och högt ställda miljökrav blir viktiga inslag i ett modernt, resurssnålt boende. AXONOMETRI - översikt centrumtorget Gemensamma växthus SEKTION A-A

4 BEBYGGELSESTRUKTUR Längs Stenkvistavägen (delområde 1 och 2) används en enkel grundtyp av lamellhus, som i sin placering skapar varierade stadsrum. Upplåtelseformen kan göras som hyresrätt, eller i blandad form i kombination med bostadsrätter kring gemensamma gårdar. en placeras med gavlarna vinkelrätt mot befintlig bebyggelse och Stenkvistavägen. Förskjutningarna mellan byggnaderna skapar en serie passager och små, väldefinierade gårdsrum. Hushöjden varierar mellan tre och sex våningar, och möter den befintliga bebyggelsen med fyra våningar, medan höjden mot Stenkvistavägen bitvis görs högre. Samtliga hus får genomgående entré från gata till gården. De upphöjda gårdarna utmed Stenkvistavägen utförs med hög detaljeringsgrad och lummighet. Här föreslås stort inslag av blommande växter, som både skapar livsmiljö för fåglar och insekter, och gör gårdsytorna till ett fint motiv från de boendes fönster. B Husvolymer mot Stenkvistavägen Sidogata Intim skala på innergårdar Lägre enheter med kompakta lägenheter ansluts med loftgångar från intilliggande trapphus. Loftgångarna utformas så att dessa blir en kvalitet för de boende en liten förträdgård med väderstreck som ger kvällssol. Mot det befintliga villaområdet (delområde 2) placeras byggnaderna istället med distans från vägen i förlängningen av Skogsängsgatans gång- och cykelstråk. B Varierade hushöjder, mellanrum och genomblickar Socklar, trappor och lummiga innergårdar DELPLAN (Bostäder, gröna gårdar, och sidogatan) SKALA 1:500 (A1) AXONOMETRI - översikt nya bostäder och gårdsrum mot Stenkvistavägen Gårdarna har starka geometriska former som gör dem intressanta att betrakta även ovanifrån Varierad vegetation med mycket blomning SEKTION B-B

5 DELOMRÅDE 3, 4 och 6 Radhus En radhustyp med urban karaktär används som ett element i stadsmiljön som både skapar småskalig variation och tydligt definierade rum. Områdets potential för ett kvalitativt boende med markbostäder som upplåts med äganderätt utnyttjas också på ett yteffektivt sätt. Vilstastråket (delområde 3 och 4) Radhusen etablerar en liten gata längs Skogsängsgatans yttre kvarter, och förtydligar gatu respektive gårdssida i kvarteret. Idag finns en informell användning av uteplatserna som entréer från gata. Detta utvecklas och renodlas, och motivet samspelar med radhusentréerna på andra sidan gatan där nivåskillnaderna i mark hanteras med en subtilt nedsänkt förgård. Radhusgatan får ett tydligt avslut i en öppen samlande yta som klarar mått för angöring med större fordon, men har karaktären av en flexibel, öppen gårdsyta som kan användas av de boende. Vasavägen (delområde 6) Samma radhustyp föreslås längs Vasavägen, som en del i en omgestaltning av gatumiljön. Tillsammans med nytt gång- och cykelstråk och kantstensparkering går detta på sikt från väg till stadsgata. Placeringen längs gatan är också ett sätt att underordna sig den befintliga bebyggelsen, som står känsligt placerade i skogsbrynet. En stor del av boendekvaliteten i den befintliga miljön ligger i den luftiga placeringen. Samtidigt finns ett diffust avslut av området med de stora parkeringsytorna mot vägen. Radhusen blir då också ett sätt att göra parkeringsfunktionen till en mer underordnad miljö i stadsbilden som helhet. Möjligheten finns att i framtiden utföra fler etapper med samma byggnadstypologi på fler tomten utmed Vasavägen. PERSPEKTIV - nya radhus längs Vilstastråket Vilstastråk AXONOMETRI - radhus längs Vilstastråket DELPLAN - radhus längs Vilstastråket SKALA 1:1000 (A1) SEKTION - radhus längs Vilstastråket Vasavägen AXONOMETRI - radhus längs Vasavägen DELPLAN - radhus längs Vasavägen SKALA 1:1000 (A1) SEKTION - radhus längs Vasavägen

6 PUNKTHUS I TRÄ TYPPLAN - punkthus LAMELLHUS I TEGEL OCH BETONG TYPPLAN - lamellhus (3-spännare) TYPPLAN - lamellhus (4-spännare) TYPPLAN - lamellhus (6-spännare med loftgång till gårdshus) STADSRADHUS I TEGEL Entreplan Plan 2 Plan 3 TYPPLAN - radhus FASADER - radhus BEBYGGELSE- OCH BOSTADSTYPER (upplåtelseformer, storlekar, målgrupper) Nyckeltal ETAPP A Antal lägenheter: 125 st BOA: 7362 kvm LOA: 307 kvm BTA: 9679 kvm BTA garage: 5000 kvm (ca 190 platser + cykel) OBS Garage är en möjlighet och byggs enbart i omfattning enl. senare behovsanalys Upplåtelseform: Hyresrätt/Bostadsrätt Etapp B Antal lägenheter: 75 st BOA: 6092 kvm LOA: 105 kvm BTA: 6912 kvm BTA garage: 4200 kvm (ca 150 platser + cykel) OBS Garage är en möjlighet och byggs enbart i omfattning enl. senare behovsanalys Upplåtelseform: Hyresrätt/Bostadsrätt Etapp C Antal lägenheter: 36 st BOA: 2292 kvm BTA: 2940 kvm Upplåtelseform: Hyresrätt/Bostadsrätt Etapp D Radhus mot Vilstastråket Antal: 33 st. BOA: 3822 kvm BTA: 4347 kvm Upplåtelseform: Hyrköp/Bostadsrätt Etapp E Stadsradhus mot Vasavägen Antal: 19 st. (+ ev senare etapp) BOA: 2251 kvm BTA: 2525 kvm Upplåtelseform: Hyrköp/Bostadsrätt ETAPP F Punkthus Antal lägenheter: 55 st. BOA: 3851 kvm LOA: 83 kvm BTA: 5392 kvm Upplåtelseform: Bostadsrätt TOTAL antal lägenheter: 370 st. TOTAL BOA: kvm TOTAL LOA: 495 kvm TOTAL BTA: kvm För etappindelning, se separat etappdiagram.

7 PARKERING OCH ANGÖRING Två st nya parkeringsgarage under mark (ca 340 platser) försörjer både befintliga och nya bostäder längs Stenkvistavägen. Parkering ovan mark finns i mindre enheter i området (ca 120 platser). Parkering till radhus görs med kantstensparkering längs gata. Markbeläggning görs som en sammanhållen yta, utan markerande nivåskillnader för parkering. Till punkthuset föreslås parkering i närliggande P-garaget under mark utmed Stenkvistavägen. I kombination med en bilpool profileras byggnaden som en modern, resurssnål boendeform. GESTALTNING En sammanhållen palett av tegel i olika nyanser ger tyngd och karaktär åt de nya byggnaderna. Genom att använda områdets dominerande material i en samtida gestaltning blir äldre och nyare byggnader en sammanhållen helhet. Tegel är även ett återkommande inslag i Eskiltunas stadsbild som helhet, och motivet markerar Skogsängen som en integrerad stadsdel i centrum. Del av tegelvägg som är indragen och bildar relief Låga murar blir ett återkommande inslag i det nya stadslandskapet, och används för att hantera olika marksituationer. Flerbostadshusens gårdar får en subtil upphöjning som också hanterar Stenkvistavägens sluttning. Murarna håller samma höjd mot vägen, men formar gårdar som trappar uppåt och möter den befintliga strukturen invändigt. Radhusen får på liknande sätt en tydlig förgård, som kan vara upphöjd eller nedsänkt beroende på placering i terrängen. Tät del av fönsterparti i aluminium eller plåt Smidesräcke HÅLLBARHETSÅTGÄRDER Placering Nya byggnader utnyttjar till största delar redan exploaterad yta. Här ges även ett tillskott av grönska till området. Där naturmark till viss del tas i anspråk, placeras attraktiva, centralt placerade markbostäder- en boendeform som annars lätt tenderar att orsaka att städer växer ut över omgivande jordbruksmark. Befintlig infrastruktur förädlas och gör gång- och cykeltrafik till prioriterade trafikslag. Biodiversitet Kopplingen till Vilsta försärks med ett grönt stråk över Skogsängens torg som stärker stadens övergripande grönstruktur och etablerar en grön korridor vidare mot Djurgården och Gredbylund. Nya gårdar och trädgårdar ger ett tillskott på grönytor. Växtval görs så att pollinerande insekter och fågelliv gynnas. Betongfris som förstärker husens horisontalitet Sockelvåning i ljusa betongelement Låg sockel i betong FASADUTSNITT - lamellhus (3-spännare) PRINCIPSNITT FASADUTSNITT - lamellhus (4-spännare) Energi och miljö Nya utförs med hög energi- och miljöprestanda på en nivå som tas fram i samråd med beställaren. Förslaget baseras på användning av robusta, gedigna material utifrån ett långsiktigt livscykelperspektiv. Mikroklimat och lokal odling Nya gårdsrum är utformade så att ett gott mikroklimat med soliga hörn skapas. Här ges även möjlighet till småskalig odling för boende. KONSEKVENSBESKRIVNING SOCIALA KONSEKVENSER Idag finns en negativt färgad bild av Skogsängen, vilket skymmer blicken för områdets potential som attraktiv boendemiljö med goda bostäder och bra läge. Att lyfta fram denna potential och de befintliga kvaliteterna är en grundläggande strategi i att på sikt höja områdets status. I förslaget ingår att med små medel omvandla befintliga strukturer ett sätt att signalera att det som finns, har ett värde redan idag. Detta är en central del i arbete med social hållbarhet, som utvecklas i ett fortsatt arbete med området. Med ny bebyggelse och ökad inflyttning växer också områdets underlag för fungerande handel och service, och variationen i bostadsutbud och boende ökar. PLANUTSNITT - lamellhus (3-spännare) MATERIALITET 2 rok, 61 kvm PLANUTSNITT - lamellhus (4-spännare) 3 rok, 72 kvm EKONOMISKA KONSEKVENSER KONSEKVENSER FÖR MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET Förslagen för omgestaltning av vägmiljöerna till stadsgator är en strategi för att skapa en stadsmiljö där biltrafik förekommer på samma villkor som andra trafikslag. Sänkt hastighet, minskat trafikbuller och minskade luftföroreningar är också ett medel att ge en hälsosam och säker boendemiljö. Med en större befolkning bör behovet av ny förskola i området utredas i en fortsatt projektering. Till största delen etableras ny bebyggelse på redan exploaterad mark. I delområde 3, 4 och 5 tas naturmark delvis i anspråk, men med placering av byggnader som anpassas efter terräng och större värdeträd. Detta utifrån bedömningen att befintliga rekreations- och naturvärden kan tillgodoses genom andra åtgärder i förslaget. Den föreslagna nya kopplingen genom naturmarken länkas samman med torgets grönska och leder vidare mot större park- och naturområden i staden, och ger därmed en positiv effekt på den övergripande grönstrukturen. Fasad: Rödbrunt tegel Fasad: Grått tegel Fasad: Ljusgrått tegel Fasad: Träpanel Fasad: Cederspån Fönsterkarmar / Täta delar av fönsterpartier: Aluminium, naturanodiserat Fönsterkarmar / Täta delar av fönsterpartier: Aluminium, varm ton Plåtdetaljer / Täta delar av fönsterpartier: Tombak, mörkbrun plåtlegering Socklar, trappor: Ljus Betong Markdetaljer gata: Corten Rationella volymer och användning av ett fåtal grundtyper med varierad placering ger en grundläggande god projektekonomi. Förslaget öppnar för olika upplåtelseformer och tar höjd för olika möjliga framtida fastighetsbildningar. Byggsätt, materialval och gestaltning görs utifrån en långsiktig livscykelanalys. Förvaltningsperspektivet är centralt, där robusta material och väl gestaltade byggnader ger en långsiktigt god fastighets- och förvaltningsekonomi. Gestaltning och arkitektonisk utformning görs med lågmälda men väl valda material som står sig väl över tid.