Trafik. Hus. Mötesplatser. Grönska. Nyréns Arkitektkontor ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trafik. Hus. Mötesplatser. Grönska. Nyréns Arkitektkontor ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN 2012.06.08 SID 1"

Transkript

1 Trafik Hus Mötesplatser Grönska ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 1

2 VÄG I BEFINTLIGT LÄGE SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 2

3 VÄG NERE I TORGLÄGE SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 3

4 Byggsten: Trafik Albyvägen blir Albygatan med förändrad karaktär. Oavsett om Albyvägen ligger kvar i sitt nuvarande läge eller sänks till torgets nivå behöver den förändras till Albygatan. Albygatan ska vara det samlande stråket för alla trafikanter. Bilar och bussar trafikerar, liksom gång- och cykeltrafik på separata banor. Samtlig ny bebyggelse vänder sig med sina entréer mot gatan där det är möjligt att parkera och angöra längs kantsten. Gatan ska vara trädplanterad. För att samla stråk, öka tillgänglighet och trygghet kan så många planskilda korsningar som möjligt byggas bort. Parkering vid centrum sker för kort tid längs gatans kantsten och för längre tid samlat vid centrums östra del i markparkering och garage under centrum. Även centrums inlastning samlas här. FÖRSLAG: Albyvägen i befintligt läge Trafikseparerat bilfritt torg. Längre angöringsavstånd till handel och bostäder. Nivåskillnad i omstigning mellan t-bana och buss. Längre avstånd emellan. Handel- och servicefunktioner har entréer fördelade på två nivåer. Uppdelat och inte samma koncentration av flöden. Centrums delvis mörka ytor under vägens nivå kvarstår. Stråket ner mot Albydalen kvarstår med passage under vägen men görs tydligare och som en attraktiv del av torget lika förslag med vägen nere. Under vägen har passagen fasader med lokaler vilket förändrar stråkets karaktär till mer av ett lokalkantat centrumstråk. Även centrums inre bör ha en tydlig kommunikation mellan de två nivåerna och entréer i båda planen. De båda torgens nivåer förbinds med gradänger och ramper. Här kan också finnas soliga sittplatser. FÖRSLAG: Albyvägen nere i torgläge Gatan placeras i ett läge nära centrums norra fasad med en tydlig direkt koppling mot Eriksbergsområdet. Anslutningen upp mot Albyberget dras om. Gatudragningen ger ny exploaterbar yta väster om centrum. Ger en mer klassisk stadsstruktur med torg och gata i samma anslutande nivå. Mer lättillgänglig angöring till entréer, inlastning och kollektivtrafik. Enkelt att byta mellan buss och tunnelbana utan nivåskillnad. Ger ett större flöde genom centrum stadsmässighet. Logiskt och lättorienterat. Förändrar gatans karaktär då hastighet och framkomlighet begränsas. Gatan är en del av torgets liv. Ger centrum mer ljus exploateringsyta då yterliggare fasad exponeras. Ger möjlighet att också förändra trafikstrukturen i området i stort. Bensinstation flyttas till nytt läge vid Eriksberg. Där får den möjlighet till utökat kundunderlag samt nya etableringsytor. Samtidigt frigörs mark nära centrum för sammanhållen bostadsbebyggelse. ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 4

5 VÄG I BEFINTLIGT LÄGE SKALA 1:5000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 5

6 VÄG NERE I TORGLÄGE SKALA 1:5000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 6

7 VÄG I BEFINTLIGT LÄGE ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 7

8 3D BILDER VÄG NERE I TORGLÄGE ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 8

9 ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 9

10 Byggsten: Hus Centrum Centrumanläggningen byggs till och på. Centrum får fyra framsidor, fler entréer och skyltlägen. Centrum riktar sig utåt tydligare än idag. Centrum behöver kompletteras med ytterligare innehåll som inte är handel. Gärna skola, kultur och andra offentliga funktioner. Centrum kan också byggas på med bostäder, t ex för äldre. Delar av centrums tak kan vara gröna gårdar till skola eller bostäder. Centrum förbinds med tunnelbanehuset t ex genom ett generöst skärmtak som markerar sambandet. Parkering vid centrum sker för kort tid längs gatans kantsten och för längre tid samlat vid centrums östra del i markparkering och garage under centrum. Även centrums inlastning samlas här. Gatan och stråk Sambanden och stråken in mot centrum ska vara tydliga och attraktiva även under de tider centrum är stängt. Albyvägen blir Albygatan med förändrad karaktär. Angöring och entréer till både bostäder och service sker från gatan. Nya bostäder Runt centrum kompletteras med bostäder. Bostäderna ska variera i uttryck, upplåtelseform och skala för att också komplettera Albys befintliga bostadsutbud. Centrum markeras med ett högre bostadshus. I slänten vid centrum klättrar terrassmalhus. I bottenvåningarna på bostadshusen som vänder sig mot torgytorna förläggs lokaler för utåtriktad verksamhet. Längs nya Albygatan finns stadsvillor eller varierade flerbostadshus med entréer mot gatan. Mot det nya grön- och aktivitetsstråket ner mot vattnet finns radhus. De nya bostadshusen vid Albygatan får egna privata gröna gårdar. Förslaget innehåller ca 400 nya bostäder. ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 10

11 BYGGSTEN: HUS - CENTRUM SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 11

12 ALBY CENTRUM BUTIKSPLAN FRÅN RITNING 1970 ALBY CENTRUM TAKPLAN FRÅN RITNING 1970 BYGGSTEN: HUS - CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 12

13 ALBY CENTRUM ENTRÉPLAN VÄG NERE BYGGSTEN: HUS - CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 13

14 ALBY CENTRUM ÖVRE PLAN VÄG NERE ALBY CENTRUM KÄLLARPLAN VÄG NERE OCH UPPE BYGGSTEN: HUS - CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 14

15 ALBY CENTRUM ENTRÉPLAN VÄG UPPE BYGGSTEN: HUS - CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 15

16 ALBY CENTRUM ÖVRE ENTRÉPLAN VÄG UPPE ALBY CENTRUM PLAN 3 VÄG UPPE BYGGSTEN: HUS - CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 16

17 ALBY CENTRUM - VÄG UPPE ALBY CENTRUM - VÄG NERE BYGGSTEN: HUS - CENTRUM - SEKTIONER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 17

18 BYGGSTEN: HUS - CENTRUM - VÄG NERE ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 18

19 BYGGSTEN: HUS - CENTRUM - VÄG UPPE ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 19

20 BYGGSTEN: HUS - BOSTÄDER SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 20

21 BYGGSTEN: HUS - BOSTÄDER LÄNGS ALBYGATAN ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 21

22 BYGGSTEN: HUS - BOSTÄDER I SLÄNTEN ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 22

23 BYGGSTEN: HUS - BOSTÄDER VID CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 23

24 Byggsten: Mötesplatser Torg vid Alby Centrum Torget förstärks som den samlande mötesplatsen. Finns uteserveringar, torghandel, platser i solen och omstigning mellan buss och tunnelbana. Torget uppgraderas med nya markbeläggningar, ny möblering, planteringar och träd. Genom att centrum öppnar upp sig åt fyra sidor kan torget blir torget det hela golv som centrum landar på. Torget förstärker sambandet mellan centrum och T-banan. Lokaler, butiker och entréer vänder sig mot torget och aktiverar detta. Nya bygnader med bostäder, butiker och lokaler runt torget förstårker detta och gör det mer tryggt, befolkat. Aktivt grönstråk Blir ett tydligt och gent samlande gång- och cykelstråk i grön miljö. Innehåller mindre aktivitetsplatser knytna till gångsystemet och dess korsningpunkter. Aktivitetsplatserna vänder sig till olika användare och olika åldersgrupper. det är platser för småbarnslek, lek, vila, rekreation, spel och vistelse. Ett tema vilda grannar är genomgående genom stråket, och utgör i sig en serie mötesplatser. Stråkets noggrannt utformade utformning och vegetation gör möteplatserna till en inbjudande och grön miljö. Lek Lek blir ett inslag på flera platser och för olika åldrar i Alby Centrum. Möjligheter finns att vid torget ordna en del för lek. Leken ska inriktas på olika grupper och kön. Även utmed det aktiva grönstråket ska lek finns med, nära bostäderna. Leken öster om förskolan Ugglan kopplas till grönstråket. I naturmarken anläggs tydliga, säkra och överblickbara lekplatser som blir en attraktion utmed gångsystemet. ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 24

25 BYGGSTEN: MÖTESPLATSER SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 25

26 BYGGSTEN: HUS - MÖTESPLATSER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 26

27 BYGGSTEN: MÖTESPLATSER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 27

28 Byggsten: Grönska Naturmark Karaktären renodlas efter den grundsammansättning den har idag. Tillgängliggörs med förbättrade gångsystem, entrépunkter och platser vilket knytar den tydligare till bebyggelsen i Alby. Detta ökar medvetandet om naturmarken för närboende och besökare En renodling sker genom skötselinsatser, vilka tydliggör de olika bestånden inom helheten, som brynen, de torra öppna delarna och de mer slutna och rika partierna. Naturmarkens styrka med stora upplevelsevärden, ekologiska värden och naturvärden utvecklas inom tramen för dagens relativt stabila system. Gårdar Bostadsgårdarna ska präglas av småskalighet och variation. Varje bostadgård tydligt blir en halvprivat zon. Den tillhör en fastighet och knyts den närmre till de boende. Bostadsgårdens gränser utåt görs tydliga. Bostadsgården kan ges en prägel av trädgårdskaraktär. Den kan utformas med odlingsbäddar och växthus där de boende erbjuds att aktivt delta och ansvara för skötseln. Genom att göra de nya bostadsgårdarna till mer småskaliga och trädgårdslika platser som hör samman med kolonilottsområdet finns stora möjligheter för att öka engagemang och sociala värden inom bostaddelarna. Den småskaliga vegetationsstrukturen bidrar med goda ekosystemtjänster. Gårdarna kan planers utifrån grönytefaktorer. detta kan främja artdiversitet och större del av värdefulla varierade gröna element på bostadsgårdarna. Gatuträd Torg och mötesplatser I utformningen av torg och mötesplatser har vegetationen stor betydelse som en av de självklara byggstenarna. På torgen finns möjligheter att i högre grad använda exotiskt växtmaterial. Platserna till stor del är hårdgjorda och skapar växtmiljöer med speciella förutsättningar. På torgen finns möjligheter att här pröva arter som sumpcypress, jättetuja, ginkgo, robinia eller kinesisk poppel. Den exotiska vegetationen kan bidra med att skapa en rikare variation och upplevelse av miljön i Alby. Särskilt träden, som är stombyggande och rumsskapande stadsbyggnadselement kan här få en betydande roll. Aktivt grönstråk Ges en tydlig kulturell prägel, väl skild från naturmarken. Ska samtidigt att ge förutsättningar för förstärkta ekologiska möjligheter. Vegetationen hämtas främst från det inhemska växtmaterialet, men för att öka platsens samtida kulturella prägel, upplevelsevärden och variationsrikedom bör exotiskt växtmaterial även ingå som en självklar del. Innehållsmässigt bör vegetationen bestå av nektarrika växter, perenner med kvarsittande frökapslar, bärande träd och tätare grenställningar på buskar och häckväxter. Stråket ger både föda och skydd djur och insekter, som småfåglar och fjärilar. Bidrar genom sin sammanhängande sträckning genom Alby som en ekologisk korridor. Stråkets kopplar samman redan befintliga värdefulla delar i grönstrukturen. Stråket ger med sin utformning ett bättre lokalt klimat, mer lä samt erbjuder platser för både sol och skugga. Det bidrar även till bättre folkhälsa genom att vara tryggt, erbjuda platser för lek, utevistelse och rörelse. Gatuträd planteras längs områdets gator. Främst gäller detta Albyvägen. Gatuträdens sammansättning kan bestå av arter valda att stödja de lokala ekosystemen, på liknande vis som det aktiva grönstråket. Exempelvis kan användningen av ek, lönn eller malusarter utmed gatorna vara värda att pröva. Gatuträden ger lä, ledning, tydlighet och ett sammanhängande gaturum med mänsklig skala. ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 28

29 BYGGSTEN: GRÖNSKA SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 29

30 DET AKTIVA GRÖNSTRÅKET GÅRDAR MED TRÄDGÅRDAR LEKFULLT LÄRANDE VILDA GRANNAR ODLING BYGGSTEN: GRÖNSKA ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 30

31 Vegetationsanvändning inom området Alby Centrum Grönstruktur idag Inom området Alby Centrum utgörs den befintliga grönstrukturen huvudsakligen av två kategorier; naturmark utmed berget upp mot Albyberget i norr samt kulturpräglad vegetation på och mellan bostadsgårdar. Naturmark Naturmarken har både öppen och mer sluten hällmarkskaraktär och består av blandskog med främst tall- och ekbestånd med mellanliggande buskskikt samt undervegetation av risväxter. Beståndet bär både naturvärden och kulturvärden. Vegetationstypen är hemmahörande historiskt på platsen. Området är en äldre kulturbygd och ett tidigare brukat landskap som har varit hävdat under lång tid. Dagens naturmark bör tidigare ha varit betydligt mer öppen än idag. Uttrycket idag är en konsekvens av områdets nutida omvandling från brukad mark till bostadsområde. Dagens naturmark bär på både aktiva och slumrande kulturhistoriska värden. Naturmarken bär på stora upplevelsevärden och erbjuder möjligheter till rekreation, vilket framöver kan utvecklas vidare. Beståndet idag bär även stora naturvärden som bör skyddas och tillvaratas. Genom att ytterligare tillgängliggöra naturmarken med förbättrade gångsystem, entrépunkter och platser kan den tydligare knytas till bebyggelsen i Alby. Detta ökar medvetandet om naturmarken för närboende och besökare och gör den mer attraktiv att använda. Arbetet med entrépunkterna till naturmarken är betydelsefullt. Genom att de tydliggöra dessa och förlägga dem till de stråk och platser som är väl använda förbättras kopplingen mellan naturmark och Alby Centrum. Naturmarkens karaktär bör utvecklas genom att renodla den grundsammansättning den har idag, så att en tydlig karaktär av naturmark med hällmarkskaraktär framhålls. Naturmarkens styrka ligger i denna redan goda grundsammansättning, vilken bär på stora upplevelsevärden, ekologiska värden och naturvärden och dessutom är relativt stabil som system. En renodling kan ske genom skötselinsatser tydliggöra de olika bestånden inom helheten, som brynen, de torra öppna delarna och de mer slutna och rika partierna. Vegetation på och mellan befintliga bostadsgårdar Bostadsgårdarna utgörs idag främst av klippta gräsytor med fristående solitärträd, lövhäckar och buskage. Mellan bostadshusen finns större klippta gräsytor med fristående träd. Vegetationsbeståndet är relativt ensartat, präglat av monokulturer. Det bär trots detta på värden: trädrader och häckar skapar struktur, ger skugga och ger bättre mikroklimat, de bärande träden och buskarna och gynnar djurlivet. Gräsytorna ger möjlighet till infiltration av dagvatten. Dagens vegetationsbestånd saknar inte heller prydnadsvärden, även om dessa kan utvecklas. Beståndet utgör som grön byggsten ett viktigt element i områdets sammalagda struktur. Bostadsgårdarna bör dock utvecklas genom att ges ett mer varierat vegetationsinnehåll, för att bidra till ett mer komplext sammansatt bestånd inom hela Alby. Metoden att göra detta kan vara lik den som beskrivs nedan för de nya bostadsgårdarna. Genom att göra gårdarna mer avgränsade, halvprivata och småskaliga har de har större möjligheter att bli mer nyttjade av de boende. Med detta finns motiv att utforma gårdarna i direkt i samarbete med de boende, efter deras önskemål, kunskap och behov. Med en mer småskalig och trädgårdsmässig utformning finns möjligheter att öppna upp för lokal odling för de boende och med detta ökad delaktighet och stärkta sociala värden. Med en småskalig karaktär kan vegetationsbeståndet varieras rikare för de olika bostadshusen inom området. Småskaligheten bidrar dessutom till en ökat variation och artrikedom inom vegetationsbeståndet och utför högre grad av ekosystemtjänster lokalt. Nyskapad grönstruktur Vid en utveckling av Alby Centrum finns möjlighet att lägga till nya vegetationsstrukturer. Dessa kan kopplas till befintlig grönstruktur och tillföra nya användning, nytt innehåll och utveckla värden för den sammantagna grönstrukturen i området. I denna utredning föreslås en utveckling genom nya tillägg av tre huvudsakliga delar: nytt aktivt grönstråk, ny vegetation längs gator, ny vegetation på torg och mötesplatser, nya bostadsgårdar. Samtliga tre ger möjligheten att föra in nya typer av bestånd och karaktärer till Alby. Genom att de görs tydliga och renodlade i sina karaktärer kan de komplettera de befintliga vegetationsdelarna i området, som naturmarken. De kompletterar både på ett upplevelsemässigt och innehållsmässigt plan. De nya delarna kan bidra med innehåll som idag saknas, som bredare artdiversitet och större ståndortsamplitud. Det aktiva grönstråket Grönstråket leder från Alby Centrum ner mot koloniområdet och vattnet. Det är ett brett stråk, vilket innehåller en gen och tydlig väg för gångoch cykel, mindre platser för vistelse, lek och vila. Stråket ges en tydligt kulturell prägel. För att ytterligare bestämma dess karaktär kan förslagsvis temat vilda grannar användas. Detta betyder att vegetationsmaterialet och partier i stråket byggs upp utifrån att gynna lokal fauna de vilda grannarna - som igelkottar, småfåglar, salamandrar, fjärilar, bin. Ett vegetationsbestånd med detta som motiv kan bidra med stor variation i sammansättning och rikedom i uttryck. Detta blir då ett igenkännbart, lekfullt och delvis pedagogiskt tema att följa från Alby Centrum ner mot vattnet. Genom att med stråkets konstruktion locka småfauna ökar även upplevelsevärdena. För att vidare åstadkomma detta ordnas platser för igelkottsbon, fågelholkar, fjärilsrestauranger, blötare partier för salamandern i diken och översilningsytor. Detta görs med karaktärsfull och väl genomförd gestaltning av stråket. Gestaltningen ges samtidigt en tydlig kulturell prägel, väl skild från naturmarken. Dess funktion är samtidigt att ge förutsättningar för förstärkta ekologiska möjligheter. Innehållsmässigt bör vegetationen därför bestå av nektarrika växter, perenner med kvarsittande frökapslar, bärande träd och tätare grenställningar på buskar och häckväxter. Detta ger både föda och skydd djur och insekter, som småfåglar och fjärilar. Utformningen av stråket ska även göras noggrant för att åstadkomma en genom helheten genomtänkt variation av mikroklimat och livsmiljöer. Detta innebär att rent fysisk säkra tillgången på exempelvis både snabbt uppvärmda platser, skuggigare och blötare partier samt översilningsytor, som öppnare dikesgångar. Klippt gräs behöver finnas, som bra vistelseytor, men det görs väl avvägt och kompletteras med mindre ängsytor i varma lägen som slås 1-2 gånger per säsong. Ängsblomster, perenner, blommande träd och buskar bidrar till säsongsvariation och upplevelsevärden. Med detta som förutsättning byggs stråket upp med stabila växtbestånd, utformade för att med rätt skötsel gynna den lokala faunan och floran (slåtter, beskärning, lagom städning, kompostering mm). Genom att etablera stråket med god och genomtänkt gestaltning blir det en attraktiv plats att vara på och uppleva vegetation och naturvärden i. Vegetationsbeståndet i stråket hämtas främst från det inhemska växtmaterialet, eftersom den lokala faunan främst gynnas av denna, men för att GRÖNSTRUKTURENS DELAR NATURMARKEN NYA OCH BEFINTLIGA BOSTADSGÅRDAR ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 31

32 öka platsens samtida kulturella prägel, upplevelsevärden och variationsrikedom bör exotiskt växtmaterial även ingå som en självklar del. Stråket i sig utför med detta en god del ekosystemtjänster, både för fauna och flora. Den ökar påtagligt andelen träd, ängsflora, perenner, buskar och häckväxter i området. Den ersätter en stor del av dagens hårdgjorda mark med vegetationbäddar och andra permeabla ytor. Det aktiva grönstråket bidrar genom sin sammanhängande sträckning genom Alby som en ekologisk korridor för dessa tjänster. Stråkets sträckning bidrar även atill att kopla samman redan befintliga värdefulla delar i grönstrukturen. Detta gäller exempelvis länkningen från naturmarkskullen söden om förskolan Ugglan, via lekparkens planteringar och de närliggande bostadsgårdarna vidare ner mot kolonilottsområdet och slutligen anslutningen till strandbrynets vegetationsområden. Genom att stråket utformas som ett gent, tydligt, tryggt rum att vara och röra sig genom till områdets utpekade målpunkter blir det ett aktivt gränssnitt mellan de boende och de naturvärden som byggs upp däri. Stråket ger med sin utformning ett bättre lokalt klimat, mer lä samt erbjuder platser för både sol och skugga. Det bidrar även till bättre folkhälsa genom att vara tryggt, erbjuda platser för lek, utevistelse och rörelse. Vegetation längs gator Genom att förändra trafikstrukturen ges förutsättningar till att skapa nya vegetationsstrukturer längs områdets gator. Främst gäller detta Albyvägen, som ges en annan utformning än dagens trafikseparerade trafikrum. Albyvägens sektion ändras genom att i bredd innehålla körbana, kantstensparkering, gångbana och cykelbana. Till detta kommer även att den kantas av trädplantering. Trädplanteringen bidrar tilllsammans med den ändrade sektionen att Albyvägen blir ett inbjudande, tydligt och mer skyddat gaturum att röra sig i för gående och cyklister. Gatuträden har en viktig roll genom att de skapar lä och ger bättre mikroklimat, samt bidrar med upplevelsevärden. Träden förbättrar även luftkvaliten och fångar till del upp partiklar från trafiken. Viktigt är att träden ges anpassade växtbetingelser med tillräckligt goda växtbäddar. Gatuträdens sammansättning kan bestå av arter valda att stödja de lokala ekosystemen, på liknande vis som det aktiva grönstråket. Exempelvis kan användningen av ek, lönn eller malusarter utmed gatorna vara värda att pröva. En metod är att trädarterna väljs ut för att tydliggöra och skilja de olika gatustråken från varandra, dvs varje stråk blir utformat med en unikt karaktärsart. Detta skapa igenkännbarhet, reda och struktur i helhetsmiljön. Med olika arter parallellt i de olika stråken ges god variation i området som helhet. En annan metod är att använda sig av arboretumalléer. Detta innebär att det enskilda gatustråket består av olika trädarter som varvas om vartannat. Detta ger god variation i varje enskild del, med uttrycket kan samtidigt bli oroligt om det inte genomförs med stor omsorg och kunskap i varje led. Utöver gatuträd kan ekodiken, med fluktuerande vattennivåer och dagvattenfördröjning och ängsvegetation utefter gaturummen bidra med ekosystemtjänster. Exempelvis är ängsvegetation av torrartskaraktär som sköts med slåtter är möjliga att pröva i refuger och rondeller. Detta gynnar insekts- och fågellivet lokalt. Ny vegetation på torg och mötesplatser Inom Alby centrum ändras de offentliga rummens karaktär. De ges en annan fysisk utformning och för att kunna inta en tydligare uppgift som vistelseplats, mötesplats, omstigningsplats och handelsplats. Utformningen av torg och mötesplatser ska bidra till att signalera att dessa platser är väl omhändertagna offentliga rum av betydelse för Alby. I utformningen har vegetationen stor betydelse som en av de självklara byggstenarna. Liksom det aktiva grönstråket ges torgen och mötesplatserna en tydlig och upplevelserik karaktär som skiljer sig från och kompletterar naturmarken. På dessa platser finns dock möjligheter att i högre grad använda exotiskt växtmaterial. Detta eftersom platserna till stor del är hårdgjorda och skapar växtmiljöer med speciella förutsättningar. Växtmiljöerna ställer hårda krav på vilket växtmaterial som väl kan utveckla sig på platserna. Träd som visat sig lämpa sig väl för denna typ av miljöer är vanligen exoter som klarar torka, värme och liten tillgång på luft i mark. Därför finns intressanta möjligheter att här pröva arter som sumpcypress, jättetuja, ginkgo, robinia eller kinesisk poppel. Pålitliga inhemska arter för dessa miljöer finns givetvis. Men de exotiska kan bidra med att skapa en rikare variation och upplevelse av miljön i Alby. Särskilt träden, som är stombyggande och rumsskapande stadsbyggnadselement kan här få en betydande roll. Men även underplantering med buskar och perenner kan ges samma tema med att bära ett exotiskt grundmaterial. Få platser finns där detta är konsekvent genomfört, och det kan väl bidra till att vara identitetsskapande för Albys offentliga platser. Nya bostadsgårdar I de tillkommande bostadsgårdarna i Alby centrum finns möjligheten att skap en ny typ av småskalighet och variation än vad som erbjuds på de befintliga i Alby idag. Genom att varje bostadgård tydligt blir en halvprivat zon vilken tillhör en fastighet knyts den närmre till de boende. Den kan då bli det mellansteg mellan privat och offentligt som i stora delar saknas för de boende i Alby idag. Som halvprivat zon ordnas den för att ha platser för vila, rekreation, möten och vistelse. Betydelsefullt är att definiera bostadsgårdens gränser utåt och att den inte görs för stor och delas av för många boende. Genom detta kan bostadsgården göras småskalig och få de boende att vilja använda och ta ansvar för dess innehåll. Bostadsgården kan ges en prägel av trädgårdskaraktär. Den kan utformas med odlingsbäddar och växthus där de boende erbjuds att aktivt delta och ansvara för skötseln. Den kan innehålla prydnadsrabatter, klippta häckväxter och värdefulla blommande träd. Den kan ges ängsytor, klätterväxter och rymma plats för vatten och kompost. Genom att göra de nya bostadsgårdarna till mer småskaliga och trädgårdslika platser som hör samman med kolonilottsområdet finns stora möjligheter för att öka engagemang och sociala värden inom bostaddelarna. Dessutom bidrar vanligen denna småskaliga vegetationsstruktur med goda ekosystemtjänster. Ett sätt att uppmuntra detta är att vid planeringen av området arbeta med grönytefaktorer. Grönytefaktorn är prövad i stadbyggnadssammanhang, som i Malmös Västra Hamnen och i Norra Djurgårdsstaden. Där har den gett goda resultat genom att främja artdiversitet och större del av värdefulla varierade gröna element på bostadsgårdarna. Genom grönytefaktorn har byggherrarna tidigt i processen engagerats i att ta ansvar för den viktiga gröna byggsten, och sporrats i att öka den gröna variationsrikedomen inom bostadsprojekten. VEGETATION LÄNGS GATOR DET AKTIVA GRÖNSTRÅKET VEGETATION PÅ T ORG OCH MÖTESPLATSER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 32

33 VYBILDER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 33

34 VYBILDER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 34

35 VYBILDER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 35

36 VYBILDER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 36

37 VYBILDER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 37

38 ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 38

39 ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 39

FHK TINGSTORGET 140829 ARKITEMA ARCHITECTS. Markanvisning

FHK TINGSTORGET 140829 ARKITEMA ARCHITECTS. Markanvisning FHK Markanvisning Idé/ koncept Förslaget tar sin utgångspunkt i platsens topgrafi, läge och stadbyggnadsvision Framtid Alby. Genom att variera de olika byggnaderna i höjd och orientering så följer vi topografin

Läs mer

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans

Läs mer

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER 4. HANDEL HANDEL På östra delen av området föreslås en handelsplats med inriktning mot storskalighandel och livsmedel. I tre av kvarteren kommer bostäder kombineras med handel i bottenvåningarna. En unik

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

1 Befintliga förhållanden

1 Befintliga förhållanden Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp

Läs mer

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden Gestaltningsprogram Kavallerivägen/Rissneleden 2013 03 27 Inledning BAKGRUND Planering för sydvästra Rissne har pågått i flera år. Området är utpekat som ett förändringsområde i Fördjupad översiktplan

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Bebyggelsens gröna karaktär

Bebyggelsens gröna karaktär Bebyggelsens gröna karaktär HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Vilken typ av bebyggelse som finns i ett område påverkar grönytetillgången. Det påverkar även graden av offentlighet i dessa grönområden. Indelningen

Läs mer

GE DIN GÅRD ETT LYFT!

GE DIN GÅRD ETT LYFT! GE DIN GÅRD ETT LYFT! TRÄDGÅRDSINGENJÖRERNA NATALIA & MAJA Trädgårdsingenjörerna Natalia Andersson och Maja Schmidt är utbildade vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp strax utanför Malmö. Sedan 2010

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

tyresö konwm Planuppdrag för bostäder vid Granängstorget, Granängsringen i Bollmora Förslag till beslut START-PM Tyresö kommun 2015-06-17 1 (9)

tyresö konwm Planuppdrag för bostäder vid Granängstorget, Granängsringen i Bollmora Förslag till beslut START-PM Tyresö kommun 2015-06-17 1 (9) Sara Kopparberg 1 (9) 2015 KSM 0336 Miljö- och samhällsbvggnadsutskottet Stadsbyggnadschef Diarienummer tyresö konwm Samhällsbyggnadschef Stadsbyggnadschef Åke Skoglund Sara 1< parberg förordningen 1998:905

Läs mer

Utveckling och komplettering av gröna stråk

Utveckling och komplettering av gröna stråk Utveckling och komplettering av gröna stråk Förbindelser och kopplingar mellan olika områden är viktiga liksom möjligheten att lätt kunna nå olika områden till fots och med cykel. Tyvärr finns ofta barriärer

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Skolan är en viktig symbol för

Skolan är en viktig symbol för rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

GESTALTNINGSPRINCIPER

GESTALTNINGSPRINCIPER BILAGA PLANBESKRIVNING GESTALTNINGSPRINCIPER Volym och skala Kvarteret mellan Norra Promenaden och Slottsgatan tredelas av gatorna i två husgrupper med bostadsbebyggelse och en med hotellverksamhet/kontor.

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

NYTORP - Parkentré till Centralparken. Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28

NYTORP - Parkentré till Centralparken. Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28 NYTORP - Parkentré till Centralparken Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28 NYTORP BLIR EN INTEGRERAD STADSDEL I TÄBY Nytorp i Näsby Park ligger relativt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården GESTALTNINGSPROGRAM Kv. Mården Dec 2013 Medverkande Beställare: Umeå Kommun, Detaljplanering Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Umeå Uppdragsansvarig: Eva Henriksson Medv landskapsarkitekt: Stina Åslund Allmänt

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,

Läs mer

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2015-04-23 1 (8) Christian Nützel planarkitekt Diarienummer 2012 KSM 0101 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan

Läs mer

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 , Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 Dnr 2008/721 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3 Bakgrund 3 Planområdets läge samt syfte 3 Beskrivning av området 3 Överordnad struktur- och gestaltningsidé

Läs mer

Uteserveringar i Borås Stad

Uteserveringar i Borås Stad Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering

Läs mer

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) KS06.233 Detaljplan för bostäder på Skiffervägen Hunstugan 1:129 m fl, Lerums kommun Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten 2010-08-17

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand GESTALTNINGSPROGRAM Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand Översikt av planerad bebyggelse i Frösjöstrand. GESTALTNINGSPROGRAM Sid 1(5) Syfte Syftet med detaljplanen är att omvandla det befintliga

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs

Läs mer

sidsjön. förslag 6 november 2007 situationsplan 1:2000

sidsjön. förslag 6 november 2007 situationsplan 1:2000 original - hakon ahlberg ursprungsprincip sidsjön. förslag 6 november 2007 topografi hus på en platå högre ås i söder slänt mot staden i norr situationsplan 1:2000 tvärsektion halvöppen skog i norr för

Läs mer

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 NYA TRÄDGÅRDSPARKEN I BOLLEBYGD Förutsättningar Området ligger centralt i Bollebygd, nära samhällets torg. Platsen är omgärdad av tre vägar, varav Göteborgsvägen

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 SYFTE 3 NULÄGESBESKRIVNING 4 GESTALTNINGSIDÉ 5 ALLMÄN MARK 7 KVARTERSMARK Tillgänglighet

Läs mer

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE 1(9) Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum Trafikstrategi för Karlskrona Vision stråk i Landbrogatan Vy över Landbrogatan norrut mot stationen en tidig sommarmorgon. Landbrogatan är en mycket vacker gata med ett storslaget perspektiv från Ronnebygatan

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG ETT LEVANDE KVARTER MED FLERA FRAMSIDOR Mer publik bottenvåning Då kopplingen i markplan mellan DN-skrapan och Tidningshuset rivs får byggnaden flera

Läs mer

KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04

KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04 KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04 Vision och målsättning Innehållsförteckning ANNETORPS GÅRD Förutsättningar/allmänt 2 Höjdutredning 3 Analyser 5 Funktioner

Läs mer

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik s yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik (LHF) får med anledning av samråd kring planprogram för Centrum/Torsvik lämna följande synpunkter. Yttrandet har beretts av föreningens Natur- och Kulturgrupp

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ANTAGANDEHANDLING Dnr 152/08 Stadsbyggnadskontoret Handläggare Jan Kristoferson Tel: 031 315 14 21 Mailadress: jan.kristoferson@molndal.se Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda

Läs mer

Program till Vision Luleå 2050

Program till Vision Luleå 2050 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 INNEHÅLL 1 NR I ORIENTERINGSPLAN INNEHÅLL sid 2 1 ÖVERSIKT 3 9 2 ILLUSTRERAD PLAN 4 3 4 3 HANINGE LIFE - DET CENTRALA TORGET 5-6 6 4 BUSSTERMINALEN 7 5 7 10 5 6 7 TORGSTRÅKET

Läs mer

Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet)

Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) YIMBY Yes in my Back Yard. Stockholm 2008-11-25 SBN/2008:349 Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) - Inledning YIMBY ser det som oerhört positivt att det äntligen görs kraftansträngningar

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Detaljplan för Knislinge Resecenter

Detaljplan för Knislinge Resecenter Dnr: KS 2011/447.343 LAGA KRAFT 2014-10-25 Antagen i KS 2014-10-01 150 Planbeskrivning Detaljplan för Knislinge Resecenter del av Knislinge 43:1, Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se

Läs mer

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S Detaljplan för Småhus vid Mjärden omfattande del av fastigheten Norrtil 3:1 i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län ÖVERSIKTSKARTA PLANOMRÅDE

Läs mer

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Entrétorg Entrétorg Entrétorg vid Hedeleden Entrén från den kommande Hedeleden markeras av de gärdesgårdar som finns i området idag

Läs mer

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen Kumla 33:2 samt del av Kumla 3:1264 och Snickaren 1. Inom

Läs mer

Söderut vid kristallfasaden

Söderut vid kristallfasaden O m r å d e t Å n g f ä r j a n Söderut vid kristallfasaden Vy söderut längs med Helsingörskajen. Hamnpromenaden och den allmänna platsmarken skapar en naturlig övergång från Norra hamnen. Med reservation

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Sidan 3 av 11 Ärende 1 Sidan 4 av 11 Kommunledningskontoret Sidan 5 av 11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum

Läs mer

Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen

Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen FÄRJESTADENS HANDELSOMRÅDE GESTALTNINGSPROGRAM Bilaga till detaljplan för del av Algutsrum 20:10 Brofästet, östra delen. Dnr 06/67, 2009-05-08 Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen INNEHÅLL

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010 september 2010 TITEL: Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp tätort Dnr:. BESTÄLLARE: Tekniska nämnden - Falköpings Kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Johan Larsson HANDLÄGGARE: Christina

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför? INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta

Läs mer

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan Drottningtorget - Framtidens torg Trollhättan »» Drottningtorget - Ett torg för Trollhättans invånare, ett torg för framtiden. En flexibel aktivitetsyta för bl a fotboll, basket, handboll och volleyboll.

Läs mer

A 4994 PLANBESKRIVNING. Uppdragsbeslut 2009-02-10 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-03-17 Antagen 2010-10-11 Laga kraft 2010-11-15

A 4994 PLANBESKRIVNING. Uppdragsbeslut 2009-02-10 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-03-17 Antagen 2010-10-11 Laga kraft 2010-11-15 A 4994 Uppdragsbeslut 2009-02-10 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-03-17 Antagen 2010-10-11 Laga kraft 2010-11-15 Detaljplan för del av Kristineberg 1:2 Middelfartsvägen, Centralorten Oskarshamns

Läs mer

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare

Läs mer

Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst. Synpunkter på Stortorget

Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst. Synpunkter på Stortorget Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst Synpunkter på Stortorget Båda förslagen har positiva inslag. Torget är omtyckt av många men det har blivit mer igenväxt.

Läs mer

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika

Läs mer

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Flygbild över kv. Broccolin, Årsta Centrum och Årsta skolan Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Inledning Fastighetsbolaget Årsta 85:1 har av plan- och byggnadsnämnden fått positivt

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Datum 2011-06-09 Dnr KS 15/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Översiktsbild över

Läs mer

Fem förslag har blivit ett

Fem förslag har blivit ett Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs

Läs mer

Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG Partille kommun, Västra Götalands län

Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG Partille kommun, Västra Götalands län 2008-03-03 Handläggare Karin Telldén Tel: 031-792 12 02 ANTAGANDEHANDLING Diarienummer KS 2007:80 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-28 Laga kraft 2009-06-25 Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG

Läs mer

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås Elisabeth Lindblad 021-39 15 09 DP 1660 2010-02-16 Dnr 07:10058-BN 540 Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med

Läs mer

Bo i Örebro sammanställning av synpunkter. 12 augusti 2015

Bo i Örebro sammanställning av synpunkter. 12 augusti 2015 Bo i Örebro sammanställning av synpunkter. 12 augusti 2015 Örebro kommun, Sam 532/2015 Bo i Örebro Bo i Örebro arrangerades på Krämaren den 12 augusti 2015. Under dagen hölls drop-in samtal, samt flera

Läs mer

NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN

NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN EXPLOATERINGSSTUDIE FÖR FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Denna studie syftar till att utreda lämplig exploateringsgrad och tänkbar bebyggelsestruktur i Nya Älvstaden, Trollhättan. Arbetsområdet

Läs mer

Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan)

Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan) PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-05-20 Antagandehandling Dnr: 10BMN7 Handläggare: Thobias Nilsson Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan) Detaljplan för bostäder och skola m.m. Gävle

Läs mer

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras

Läs mer

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yimby Göteborg ser positivt på en förtätning i det aktuella området. Planförslaget innehåller många bra

Läs mer

Markheden 4:61 mfl, Furugården

Markheden 4:61 mfl, Furugården PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-10 Dnr: 10BMN242 Handläggare: Sari Svedjeholm Antagen av BMN: 2010-10-27 Laga kraft: 2010-11-25 Markheden 4:61 mfl, Furugården Detaljplan för vård och särskilt

Läs mer

Åtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014

Åtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014 Åtgärdsförslag för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014 Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag för att nå uppsatta mål Nedan följer åtgärdsförslag som stärker Lidingös grönstruktur och bidrar till att

Läs mer

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR 1 (8) NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar Håbo kommun, Uppsala län ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19 Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur

Läs mer

VÄSTRA ROSLAGS-NÄSBY MARKANVISNINGSTÄVLING ANBUDSOMRÅDE 2D

VÄSTRA ROSLAGS-NÄSBY MARKANVISNINGSTÄVLING ANBUDSOMRÅDE 2D VÄSTRA ROSLAGS-NÄSBY MARKANVISNINGSTÄVLING ANBUDSOMRÅDE 2D INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 4 5 6 7 8 9 10 BESKRIVNING OCH EXPLOATERINGSDATA SITUATIONSPLAN SKALA 1:500 TYPPLANER RADHUS SKALA 1:100 TYPPLANER RADHUS

Läs mer

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Soon Hammarström, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Kattfoten 2, 3 och del av Näsby 51:2 samt del av Kumla 3:1264 i Skälsätra.

Läs mer

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Sammanfattning Platsen är attraktiv för att vara under vintersäsongen eftersom besökare till och med satt i den kalla vårsolen, men den skulle kunna bli mycket bättre

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen

Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen Ett öppet möte om upprustningen av parkleken Nybygget i Gubbängen hölls den 28 maj 2015 klockan 18-19.30. 30-40 personer, alla vuxna, närvarade på

Läs mer

Skärhamn. Märkesten WORKSHOP. Märkesten. 2015-05-06 Tjörns Kommun, Västra Götaland. Tjörn - Möjligheternas ö

Skärhamn. Märkesten WORKSHOP. Märkesten. 2015-05-06 Tjörns Kommun, Västra Götaland. Tjörn - Möjligheternas ö Skärhamn Märkesten WORKSHOP Märkesten 2015-05-06 Tjörns Kommun, Västra Götaland Tjörn - Möjligheternas ö Information Ytterligare information finns att tillgå på kommunkontoret i Skärhamn på adress; Kroksdalsvägen

Läs mer

GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5. Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB

GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5. Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5 Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB Allmänt - Gården i Kv.5 utformas så att den blir en samlande och gemensam gård för de två fastigheterna. Utformningen bygger på ett enkelt upplägg

Läs mer

P L A N F Ö R S L A G

P L A N F Ö R S L A G P L A N F Ö R S L A G Delområden: - Centrumdelen - Hamnpiren med hamnmiljön - Kvarnberget - Badholmarna - Nordanskog CENTRUMDELEN Fig. 243. Föreslagen kanal med hamnbassäng och intilliggande bostadsområden

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11 GESTALTNINGSPROGRAM 2016-05-11 - ENTRÉN - Den första plats som besökare och boende i Snurrom kommer möta är en platsbildning, ett mindre torg. Hela ytan blir upphöjd till torgnivå och platsen blir en ordnad

Läs mer

Plug Inn. - Underlag från Nyréns till Fas 2

Plug Inn. - Underlag från Nyréns till Fas 2 Plug Inn - Underlag från Nyréns till Fas 2 PARAMETRAR Planfrågor Marken måste vara Kvartersmark enligt gällande detaljplan, alt icke planlagd mark. Bestämmelser för kvartersmarken i gällande detaljplan

Läs mer

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten PROJEKTPLAN för Nacka stad 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten Innehållsförteckning 1 Förutsättningar/bakgrund... 3 2 Mål och delmål... 5 3 Förväntat resultat... 5 4 Avgränsningar... 5

Läs mer