Trafik. Hus. Mötesplatser. Grönska. Nyréns Arkitektkontor ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 1

Transkript

1 Trafik Hus Mötesplatser Grönska ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 1

2 VÄG I BEFINTLIGT LÄGE SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 2

3 VÄG NERE I TORGLÄGE SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 3

4 Byggsten: Trafik Albyvägen blir Albygatan med förändrad karaktär. Oavsett om Albyvägen ligger kvar i sitt nuvarande läge eller sänks till torgets nivå behöver den förändras till Albygatan. Albygatan ska vara det samlande stråket för alla trafikanter. Bilar och bussar trafikerar, liksom gång- och cykeltrafik på separata banor. Samtlig ny bebyggelse vänder sig med sina entréer mot gatan där det är möjligt att parkera och angöra längs kantsten. Gatan ska vara trädplanterad. För att samla stråk, öka tillgänglighet och trygghet kan så många planskilda korsningar som möjligt byggas bort. Parkering vid centrum sker för kort tid längs gatans kantsten och för längre tid samlat vid centrums östra del i markparkering och garage under centrum. Även centrums inlastning samlas här. FÖRSLAG: Albyvägen i befintligt läge Trafikseparerat bilfritt torg. Längre angöringsavstånd till handel och bostäder. Nivåskillnad i omstigning mellan t-bana och buss. Längre avstånd emellan. Handel- och servicefunktioner har entréer fördelade på två nivåer. Uppdelat och inte samma koncentration av flöden. Centrums delvis mörka ytor under vägens nivå kvarstår. Stråket ner mot Albydalen kvarstår med passage under vägen men görs tydligare och som en attraktiv del av torget lika förslag med vägen nere. Under vägen har passagen fasader med lokaler vilket förändrar stråkets karaktär till mer av ett lokalkantat centrumstråk. Även centrums inre bör ha en tydlig kommunikation mellan de två nivåerna och entréer i båda planen. De båda torgens nivåer förbinds med gradänger och ramper. Här kan också finnas soliga sittplatser. FÖRSLAG: Albyvägen nere i torgläge Gatan placeras i ett läge nära centrums norra fasad med en tydlig direkt koppling mot Eriksbergsområdet. Anslutningen upp mot Albyberget dras om. Gatudragningen ger ny exploaterbar yta väster om centrum. Ger en mer klassisk stadsstruktur med torg och gata i samma anslutande nivå. Mer lättillgänglig angöring till entréer, inlastning och kollektivtrafik. Enkelt att byta mellan buss och tunnelbana utan nivåskillnad. Ger ett större flöde genom centrum stadsmässighet. Logiskt och lättorienterat. Förändrar gatans karaktär då hastighet och framkomlighet begränsas. Gatan är en del av torgets liv. Ger centrum mer ljus exploateringsyta då yterliggare fasad exponeras. Ger möjlighet att också förändra trafikstrukturen i området i stort. Bensinstation flyttas till nytt läge vid Eriksberg. Där får den möjlighet till utökat kundunderlag samt nya etableringsytor. Samtidigt frigörs mark nära centrum för sammanhållen bostadsbebyggelse. ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 4

5 VÄG I BEFINTLIGT LÄGE SKALA 1:5000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 5

6 VÄG NERE I TORGLÄGE SKALA 1:5000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 6

7 VÄG I BEFINTLIGT LÄGE ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 7

8 3D BILDER VÄG NERE I TORGLÄGE ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 8

9 ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 9

10 Byggsten: Hus Centrum Centrumanläggningen byggs till och på. Centrum får fyra framsidor, fler entréer och skyltlägen. Centrum riktar sig utåt tydligare än idag. Centrum behöver kompletteras med ytterligare innehåll som inte är handel. Gärna skola, kultur och andra offentliga funktioner. Centrum kan också byggas på med bostäder, t ex för äldre. Delar av centrums tak kan vara gröna gårdar till skola eller bostäder. Centrum förbinds med tunnelbanehuset t ex genom ett generöst skärmtak som markerar sambandet. Parkering vid centrum sker för kort tid längs gatans kantsten och för längre tid samlat vid centrums östra del i markparkering och garage under centrum. Även centrums inlastning samlas här. Gatan och stråk Sambanden och stråken in mot centrum ska vara tydliga och attraktiva även under de tider centrum är stängt. Albyvägen blir Albygatan med förändrad karaktär. Angöring och entréer till både bostäder och service sker från gatan. Nya bostäder Runt centrum kompletteras med bostäder. Bostäderna ska variera i uttryck, upplåtelseform och skala för att också komplettera Albys befintliga bostadsutbud. Centrum markeras med ett högre bostadshus. I slänten vid centrum klättrar terrassmalhus. I bottenvåningarna på bostadshusen som vänder sig mot torgytorna förläggs lokaler för utåtriktad verksamhet. Längs nya Albygatan finns stadsvillor eller varierade flerbostadshus med entréer mot gatan. Mot det nya grön- och aktivitetsstråket ner mot vattnet finns radhus. De nya bostadshusen vid Albygatan får egna privata gröna gårdar. Förslaget innehåller ca 400 nya bostäder. ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 10

11 BYGGSTEN: HUS - CENTRUM SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 11

12 ALBY CENTRUM BUTIKSPLAN FRÅN RITNING 1970 ALBY CENTRUM TAKPLAN FRÅN RITNING 1970 BYGGSTEN: HUS - CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 12

13 ALBY CENTRUM ENTRÉPLAN VÄG NERE BYGGSTEN: HUS - CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 13

14 ALBY CENTRUM ÖVRE PLAN VÄG NERE ALBY CENTRUM KÄLLARPLAN VÄG NERE OCH UPPE BYGGSTEN: HUS - CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 14

15 ALBY CENTRUM ENTRÉPLAN VÄG UPPE BYGGSTEN: HUS - CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 15

16 ALBY CENTRUM ÖVRE ENTRÉPLAN VÄG UPPE ALBY CENTRUM PLAN 3 VÄG UPPE BYGGSTEN: HUS - CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 16

17 ALBY CENTRUM - VÄG UPPE ALBY CENTRUM - VÄG NERE BYGGSTEN: HUS - CENTRUM - SEKTIONER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 17

18 BYGGSTEN: HUS - CENTRUM - VÄG NERE ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 18

19 BYGGSTEN: HUS - CENTRUM - VÄG UPPE ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 19

20 BYGGSTEN: HUS - BOSTÄDER SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 20

21 BYGGSTEN: HUS - BOSTÄDER LÄNGS ALBYGATAN ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 21

22 BYGGSTEN: HUS - BOSTÄDER I SLÄNTEN ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 22

23 BYGGSTEN: HUS - BOSTÄDER VID CENTRUM ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 23

24 Byggsten: Mötesplatser Torg vid Alby Centrum Torget förstärks som den samlande mötesplatsen. Finns uteserveringar, torghandel, platser i solen och omstigning mellan buss och tunnelbana. Torget uppgraderas med nya markbeläggningar, ny möblering, planteringar och träd. Genom att centrum öppnar upp sig åt fyra sidor kan torget blir torget det hela golv som centrum landar på. Torget förstärker sambandet mellan centrum och T-banan. Lokaler, butiker och entréer vänder sig mot torget och aktiverar detta. Nya bygnader med bostäder, butiker och lokaler runt torget förstårker detta och gör det mer tryggt, befolkat. Aktivt grönstråk Blir ett tydligt och gent samlande gång- och cykelstråk i grön miljö. Innehåller mindre aktivitetsplatser knytna till gångsystemet och dess korsningpunkter. Aktivitetsplatserna vänder sig till olika användare och olika åldersgrupper. det är platser för småbarnslek, lek, vila, rekreation, spel och vistelse. Ett tema vilda grannar är genomgående genom stråket, och utgör i sig en serie mötesplatser. Stråkets noggrannt utformade utformning och vegetation gör möteplatserna till en inbjudande och grön miljö. Lek Lek blir ett inslag på flera platser och för olika åldrar i Alby Centrum. Möjligheter finns att vid torget ordna en del för lek. Leken ska inriktas på olika grupper och kön. Även utmed det aktiva grönstråket ska lek finns med, nära bostäderna. Leken öster om förskolan Ugglan kopplas till grönstråket. I naturmarken anläggs tydliga, säkra och överblickbara lekplatser som blir en attraktion utmed gångsystemet. ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 24

25 BYGGSTEN: MÖTESPLATSER SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 25

26 BYGGSTEN: HUS - MÖTESPLATSER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 26

27 BYGGSTEN: MÖTESPLATSER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 27

28 Byggsten: Grönska Naturmark Karaktären renodlas efter den grundsammansättning den har idag. Tillgängliggörs med förbättrade gångsystem, entrépunkter och platser vilket knytar den tydligare till bebyggelsen i Alby. Detta ökar medvetandet om naturmarken för närboende och besökare En renodling sker genom skötselinsatser, vilka tydliggör de olika bestånden inom helheten, som brynen, de torra öppna delarna och de mer slutna och rika partierna. Naturmarkens styrka med stora upplevelsevärden, ekologiska värden och naturvärden utvecklas inom tramen för dagens relativt stabila system. Gårdar Bostadsgårdarna ska präglas av småskalighet och variation. Varje bostadgård tydligt blir en halvprivat zon. Den tillhör en fastighet och knyts den närmre till de boende. Bostadsgårdens gränser utåt görs tydliga. Bostadsgården kan ges en prägel av trädgårdskaraktär. Den kan utformas med odlingsbäddar och växthus där de boende erbjuds att aktivt delta och ansvara för skötseln. Genom att göra de nya bostadsgårdarna till mer småskaliga och trädgårdslika platser som hör samman med kolonilottsområdet finns stora möjligheter för att öka engagemang och sociala värden inom bostaddelarna. Den småskaliga vegetationsstrukturen bidrar med goda ekosystemtjänster. Gårdarna kan planers utifrån grönytefaktorer. detta kan främja artdiversitet och större del av värdefulla varierade gröna element på bostadsgårdarna. Gatuträd Torg och mötesplatser I utformningen av torg och mötesplatser har vegetationen stor betydelse som en av de självklara byggstenarna. På torgen finns möjligheter att i högre grad använda exotiskt växtmaterial. Platserna till stor del är hårdgjorda och skapar växtmiljöer med speciella förutsättningar. På torgen finns möjligheter att här pröva arter som sumpcypress, jättetuja, ginkgo, robinia eller kinesisk poppel. Den exotiska vegetationen kan bidra med att skapa en rikare variation och upplevelse av miljön i Alby. Särskilt träden, som är stombyggande och rumsskapande stadsbyggnadselement kan här få en betydande roll. Aktivt grönstråk Ges en tydlig kulturell prägel, väl skild från naturmarken. Ska samtidigt att ge förutsättningar för förstärkta ekologiska möjligheter. Vegetationen hämtas främst från det inhemska växtmaterialet, men för att öka platsens samtida kulturella prägel, upplevelsevärden och variationsrikedom bör exotiskt växtmaterial även ingå som en självklar del. Innehållsmässigt bör vegetationen bestå av nektarrika växter, perenner med kvarsittande frökapslar, bärande träd och tätare grenställningar på buskar och häckväxter. Stråket ger både föda och skydd djur och insekter, som småfåglar och fjärilar. Bidrar genom sin sammanhängande sträckning genom Alby som en ekologisk korridor. Stråkets kopplar samman redan befintliga värdefulla delar i grönstrukturen. Stråket ger med sin utformning ett bättre lokalt klimat, mer lä samt erbjuder platser för både sol och skugga. Det bidrar även till bättre folkhälsa genom att vara tryggt, erbjuda platser för lek, utevistelse och rörelse. Gatuträd planteras längs områdets gator. Främst gäller detta Albyvägen. Gatuträdens sammansättning kan bestå av arter valda att stödja de lokala ekosystemen, på liknande vis som det aktiva grönstråket. Exempelvis kan användningen av ek, lönn eller malusarter utmed gatorna vara värda att pröva. Gatuträden ger lä, ledning, tydlighet och ett sammanhängande gaturum med mänsklig skala. ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 28

29 BYGGSTEN: GRÖNSKA SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 29

30 DET AKTIVA GRÖNSTRÅKET GÅRDAR MED TRÄDGÅRDAR LEKFULLT LÄRANDE VILDA GRANNAR ODLING BYGGSTEN: GRÖNSKA ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 30

31 Vegetationsanvändning inom området Alby Centrum Grönstruktur idag Inom området Alby Centrum utgörs den befintliga grönstrukturen huvudsakligen av två kategorier; naturmark utmed berget upp mot Albyberget i norr samt kulturpräglad vegetation på och mellan bostadsgårdar. Naturmark Naturmarken har både öppen och mer sluten hällmarkskaraktär och består av blandskog med främst tall- och ekbestånd med mellanliggande buskskikt samt undervegetation av risväxter. Beståndet bär både naturvärden och kulturvärden. Vegetationstypen är hemmahörande historiskt på platsen. Området är en äldre kulturbygd och ett tidigare brukat landskap som har varit hävdat under lång tid. Dagens naturmark bör tidigare ha varit betydligt mer öppen än idag. Uttrycket idag är en konsekvens av områdets nutida omvandling från brukad mark till bostadsområde. Dagens naturmark bär på både aktiva och slumrande kulturhistoriska värden. Naturmarken bär på stora upplevelsevärden och erbjuder möjligheter till rekreation, vilket framöver kan utvecklas vidare. Beståndet idag bär även stora naturvärden som bör skyddas och tillvaratas. Genom att ytterligare tillgängliggöra naturmarken med förbättrade gångsystem, entrépunkter och platser kan den tydligare knytas till bebyggelsen i Alby. Detta ökar medvetandet om naturmarken för närboende och besökare och gör den mer attraktiv att använda. Arbetet med entrépunkterna till naturmarken är betydelsefullt. Genom att de tydliggöra dessa och förlägga dem till de stråk och platser som är väl använda förbättras kopplingen mellan naturmark och Alby Centrum. Naturmarkens karaktär bör utvecklas genom att renodla den grundsammansättning den har idag, så att en tydlig karaktär av naturmark med hällmarkskaraktär framhålls. Naturmarkens styrka ligger i denna redan goda grundsammansättning, vilken bär på stora upplevelsevärden, ekologiska värden och naturvärden och dessutom är relativt stabil som system. En renodling kan ske genom skötselinsatser tydliggöra de olika bestånden inom helheten, som brynen, de torra öppna delarna och de mer slutna och rika partierna. Vegetation på och mellan befintliga bostadsgårdar Bostadsgårdarna utgörs idag främst av klippta gräsytor med fristående solitärträd, lövhäckar och buskage. Mellan bostadshusen finns större klippta gräsytor med fristående träd. Vegetationsbeståndet är relativt ensartat, präglat av monokulturer. Det bär trots detta på värden: trädrader och häckar skapar struktur, ger skugga och ger bättre mikroklimat, de bärande träden och buskarna och gynnar djurlivet. Gräsytorna ger möjlighet till infiltration av dagvatten. Dagens vegetationsbestånd saknar inte heller prydnadsvärden, även om dessa kan utvecklas. Beståndet utgör som grön byggsten ett viktigt element i områdets sammalagda struktur. Bostadsgårdarna bör dock utvecklas genom att ges ett mer varierat vegetationsinnehåll, för att bidra till ett mer komplext sammansatt bestånd inom hela Alby. Metoden att göra detta kan vara lik den som beskrivs nedan för de nya bostadsgårdarna. Genom att göra gårdarna mer avgränsade, halvprivata och småskaliga har de har större möjligheter att bli mer nyttjade av de boende. Med detta finns motiv att utforma gårdarna i direkt i samarbete med de boende, efter deras önskemål, kunskap och behov. Med en mer småskalig och trädgårdsmässig utformning finns möjligheter att öppna upp för lokal odling för de boende och med detta ökad delaktighet och stärkta sociala värden. Med en småskalig karaktär kan vegetationsbeståndet varieras rikare för de olika bostadshusen inom området. Småskaligheten bidrar dessutom till en ökat variation och artrikedom inom vegetationsbeståndet och utför högre grad av ekosystemtjänster lokalt. Nyskapad grönstruktur Vid en utveckling av Alby Centrum finns möjlighet att lägga till nya vegetationsstrukturer. Dessa kan kopplas till befintlig grönstruktur och tillföra nya användning, nytt innehåll och utveckla värden för den sammantagna grönstrukturen i området. I denna utredning föreslås en utveckling genom nya tillägg av tre huvudsakliga delar: nytt aktivt grönstråk, ny vegetation längs gator, ny vegetation på torg och mötesplatser, nya bostadsgårdar. Samtliga tre ger möjligheten att föra in nya typer av bestånd och karaktärer till Alby. Genom att de görs tydliga och renodlade i sina karaktärer kan de komplettera de befintliga vegetationsdelarna i området, som naturmarken. De kompletterar både på ett upplevelsemässigt och innehållsmässigt plan. De nya delarna kan bidra med innehåll som idag saknas, som bredare artdiversitet och större ståndortsamplitud. Det aktiva grönstråket Grönstråket leder från Alby Centrum ner mot koloniområdet och vattnet. Det är ett brett stråk, vilket innehåller en gen och tydlig väg för gångoch cykel, mindre platser för vistelse, lek och vila. Stråket ges en tydligt kulturell prägel. För att ytterligare bestämma dess karaktär kan förslagsvis temat vilda grannar användas. Detta betyder att vegetationsmaterialet och partier i stråket byggs upp utifrån att gynna lokal fauna de vilda grannarna - som igelkottar, småfåglar, salamandrar, fjärilar, bin. Ett vegetationsbestånd med detta som motiv kan bidra med stor variation i sammansättning och rikedom i uttryck. Detta blir då ett igenkännbart, lekfullt och delvis pedagogiskt tema att följa från Alby Centrum ner mot vattnet. Genom att med stråkets konstruktion locka småfauna ökar även upplevelsevärdena. För att vidare åstadkomma detta ordnas platser för igelkottsbon, fågelholkar, fjärilsrestauranger, blötare partier för salamandern i diken och översilningsytor. Detta görs med karaktärsfull och väl genomförd gestaltning av stråket. Gestaltningen ges samtidigt en tydlig kulturell prägel, väl skild från naturmarken. Dess funktion är samtidigt att ge förutsättningar för förstärkta ekologiska möjligheter. Innehållsmässigt bör vegetationen därför bestå av nektarrika växter, perenner med kvarsittande frökapslar, bärande träd och tätare grenställningar på buskar och häckväxter. Detta ger både föda och skydd djur och insekter, som småfåglar och fjärilar. Utformningen av stråket ska även göras noggrant för att åstadkomma en genom helheten genomtänkt variation av mikroklimat och livsmiljöer. Detta innebär att rent fysisk säkra tillgången på exempelvis både snabbt uppvärmda platser, skuggigare och blötare partier samt översilningsytor, som öppnare dikesgångar. Klippt gräs behöver finnas, som bra vistelseytor, men det görs väl avvägt och kompletteras med mindre ängsytor i varma lägen som slås 1-2 gånger per säsong. Ängsblomster, perenner, blommande träd och buskar bidrar till säsongsvariation och upplevelsevärden. Med detta som förutsättning byggs stråket upp med stabila växtbestånd, utformade för att med rätt skötsel gynna den lokala faunan och floran (slåtter, beskärning, lagom städning, kompostering mm). Genom att etablera stråket med god och genomtänkt gestaltning blir det en attraktiv plats att vara på och uppleva vegetation och naturvärden i. Vegetationsbeståndet i stråket hämtas främst från det inhemska växtmaterialet, eftersom den lokala faunan främst gynnas av denna, men för att GRÖNSTRUKTURENS DELAR NATURMARKEN NYA OCH BEFINTLIGA BOSTADSGÅRDAR ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 31

32 öka platsens samtida kulturella prägel, upplevelsevärden och variationsrikedom bör exotiskt växtmaterial även ingå som en självklar del. Stråket i sig utför med detta en god del ekosystemtjänster, både för fauna och flora. Den ökar påtagligt andelen träd, ängsflora, perenner, buskar och häckväxter i området. Den ersätter en stor del av dagens hårdgjorda mark med vegetationbäddar och andra permeabla ytor. Det aktiva grönstråket bidrar genom sin sammanhängande sträckning genom Alby som en ekologisk korridor för dessa tjänster. Stråkets sträckning bidrar även atill att kopla samman redan befintliga värdefulla delar i grönstrukturen. Detta gäller exempelvis länkningen från naturmarkskullen söden om förskolan Ugglan, via lekparkens planteringar och de närliggande bostadsgårdarna vidare ner mot kolonilottsområdet och slutligen anslutningen till strandbrynets vegetationsområden. Genom att stråket utformas som ett gent, tydligt, tryggt rum att vara och röra sig genom till områdets utpekade målpunkter blir det ett aktivt gränssnitt mellan de boende och de naturvärden som byggs upp däri. Stråket ger med sin utformning ett bättre lokalt klimat, mer lä samt erbjuder platser för både sol och skugga. Det bidrar även till bättre folkhälsa genom att vara tryggt, erbjuda platser för lek, utevistelse och rörelse. Vegetation längs gator Genom att förändra trafikstrukturen ges förutsättningar till att skapa nya vegetationsstrukturer längs områdets gator. Främst gäller detta Albyvägen, som ges en annan utformning än dagens trafikseparerade trafikrum. Albyvägens sektion ändras genom att i bredd innehålla körbana, kantstensparkering, gångbana och cykelbana. Till detta kommer även att den kantas av trädplantering. Trädplanteringen bidrar tilllsammans med den ändrade sektionen att Albyvägen blir ett inbjudande, tydligt och mer skyddat gaturum att röra sig i för gående och cyklister. Gatuträden har en viktig roll genom att de skapar lä och ger bättre mikroklimat, samt bidrar med upplevelsevärden. Träden förbättrar även luftkvaliten och fångar till del upp partiklar från trafiken. Viktigt är att träden ges anpassade växtbetingelser med tillräckligt goda växtbäddar. Gatuträdens sammansättning kan bestå av arter valda att stödja de lokala ekosystemen, på liknande vis som det aktiva grönstråket. Exempelvis kan användningen av ek, lönn eller malusarter utmed gatorna vara värda att pröva. En metod är att trädarterna väljs ut för att tydliggöra och skilja de olika gatustråken från varandra, dvs varje stråk blir utformat med en unikt karaktärsart. Detta skapa igenkännbarhet, reda och struktur i helhetsmiljön. Med olika arter parallellt i de olika stråken ges god variation i området som helhet. En annan metod är att använda sig av arboretumalléer. Detta innebär att det enskilda gatustråket består av olika trädarter som varvas om vartannat. Detta ger god variation i varje enskild del, med uttrycket kan samtidigt bli oroligt om det inte genomförs med stor omsorg och kunskap i varje led. Utöver gatuträd kan ekodiken, med fluktuerande vattennivåer och dagvattenfördröjning och ängsvegetation utefter gaturummen bidra med ekosystemtjänster. Exempelvis är ängsvegetation av torrartskaraktär som sköts med slåtter är möjliga att pröva i refuger och rondeller. Detta gynnar insekts- och fågellivet lokalt. Ny vegetation på torg och mötesplatser Inom Alby centrum ändras de offentliga rummens karaktär. De ges en annan fysisk utformning och för att kunna inta en tydligare uppgift som vistelseplats, mötesplats, omstigningsplats och handelsplats. Utformningen av torg och mötesplatser ska bidra till att signalera att dessa platser är väl omhändertagna offentliga rum av betydelse för Alby. I utformningen har vegetationen stor betydelse som en av de självklara byggstenarna. Liksom det aktiva grönstråket ges torgen och mötesplatserna en tydlig och upplevelserik karaktär som skiljer sig från och kompletterar naturmarken. På dessa platser finns dock möjligheter att i högre grad använda exotiskt växtmaterial. Detta eftersom platserna till stor del är hårdgjorda och skapar växtmiljöer med speciella förutsättningar. Växtmiljöerna ställer hårda krav på vilket växtmaterial som väl kan utveckla sig på platserna. Träd som visat sig lämpa sig väl för denna typ av miljöer är vanligen exoter som klarar torka, värme och liten tillgång på luft i mark. Därför finns intressanta möjligheter att här pröva arter som sumpcypress, jättetuja, ginkgo, robinia eller kinesisk poppel. Pålitliga inhemska arter för dessa miljöer finns givetvis. Men de exotiska kan bidra med att skapa en rikare variation och upplevelse av miljön i Alby. Särskilt träden, som är stombyggande och rumsskapande stadsbyggnadselement kan här få en betydande roll. Men även underplantering med buskar och perenner kan ges samma tema med att bära ett exotiskt grundmaterial. Få platser finns där detta är konsekvent genomfört, och det kan väl bidra till att vara identitetsskapande för Albys offentliga platser. Nya bostadsgårdar I de tillkommande bostadsgårdarna i Alby centrum finns möjligheten att skap en ny typ av småskalighet och variation än vad som erbjuds på de befintliga i Alby idag. Genom att varje bostadgård tydligt blir en halvprivat zon vilken tillhör en fastighet knyts den närmre till de boende. Den kan då bli det mellansteg mellan privat och offentligt som i stora delar saknas för de boende i Alby idag. Som halvprivat zon ordnas den för att ha platser för vila, rekreation, möten och vistelse. Betydelsefullt är att definiera bostadsgårdens gränser utåt och att den inte görs för stor och delas av för många boende. Genom detta kan bostadsgården göras småskalig och få de boende att vilja använda och ta ansvar för dess innehåll. Bostadsgården kan ges en prägel av trädgårdskaraktär. Den kan utformas med odlingsbäddar och växthus där de boende erbjuds att aktivt delta och ansvara för skötseln. Den kan innehålla prydnadsrabatter, klippta häckväxter och värdefulla blommande träd. Den kan ges ängsytor, klätterväxter och rymma plats för vatten och kompost. Genom att göra de nya bostadsgårdarna till mer småskaliga och trädgårdslika platser som hör samman med kolonilottsområdet finns stora möjligheter för att öka engagemang och sociala värden inom bostaddelarna. Dessutom bidrar vanligen denna småskaliga vegetationsstruktur med goda ekosystemtjänster. Ett sätt att uppmuntra detta är att vid planeringen av området arbeta med grönytefaktorer. Grönytefaktorn är prövad i stadbyggnadssammanhang, som i Malmös Västra Hamnen och i Norra Djurgårdsstaden. Där har den gett goda resultat genom att främja artdiversitet och större del av värdefulla varierade gröna element på bostadsgårdarna. Genom grönytefaktorn har byggherrarna tidigt i processen engagerats i att ta ansvar för den viktiga gröna byggsten, och sporrats i att öka den gröna variationsrikedomen inom bostadsprojekten. VEGETATION LÄNGS GATOR DET AKTIVA GRÖNSTRÅKET VEGETATION PÅ T ORG OCH MÖTESPLATSER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 32

33 VYBILDER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 33

34 VYBILDER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 34

35 VYBILDER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 35

36 VYBILDER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 36

37 VYBILDER ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 37

38 ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 38

39 ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 39