Seniorboende för svenskar i Thailand - Underrubrik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Seniorboende för svenskar i Thailand - Underrubrik"

Transkript

1 Institutionen för Infrastruktur Bygg- och fastighetsekonomi Kungliga Tekniska Högskolan Examensarbete nr 257 Seniorboende för svenskar i Thailand - Underrubrik Författare: Betty Hedman Handledare: Kurt Psilander Stockholm 2004

2 Master of Science thesis Title: Senior Housing for Swedes in Thailand Authors Betty Hedman Department Department of Infrastructure Building and Real Estate Economics Master Thesis number 257 Supervisor Kurt Psilander Keywords Senior Housing, Senior s Housing Market, Thailand, housing preference, membership housing, long stay tourism, healthcare tourism Abstract The Swedish population is constantly growing older and by the year 2015 it is expected that all those born in the forties has reached pension age. The senior of tomorrow is believed to have a superior financial strength than earlier generations because of the increase in pension fund savings and physical assets like private homes. As the population is getting older there is a raise in the demand for alternative housing options. As a consequence, a substantial number of new Senior s Housings have been completed during the last few years. During the eighties, Swedish seniors opted increasingly for acquiring property in Spain. The warm Mediterranean climate, especially during the winter months, was the key driver. Since then, Swedes have become more global whilst planning their vacations. Between 1997 and 2003 the number of Swedes visiting Thailand, on vacation, increased from to per year. Scandinavian Village is the first development for Senior s Housing built in Thailand aimed at Scandinavians. This exam thesis Senior Living for Swedes in Thailand shows that the development is a good product in the perspective of the residents. The thesis is based upon an enquiry and on-site interviews in Bangsean, Thailand. This investigation concludes that the residents feel comfortable and are satisfied with their choice to live at Scandinavian Village. Key factors impacting their opinion are the warm climate and the low cost of living. The residents are, on average, 65 years old and they are all very active. Physical exercise at the gym, swimming in the establishment pool and promenades are everyday activities. The sense of community with their neighbors is highly appreciated even though there is cause for concern that all the 90 flats will be inhabited simultaneously. From Scandinavian Villages point of view the establishment of this site may be looked upon as something less than a success so far. From March 2002 until December 2003 only 15 out of 90 built flats were sold. During the same period of time the enterprise Thailandfastigheter, building and selling villas with leasehold right succeeded in selling 54 houses. These two companies are not offering exactly the same services, still some comparisons can be made. One reason for the limited sales results for Scandinavian Village might be the relatively high entry fees for the apartments. When planning for a senior citizen living establishment in Thailand aimed at Swedes it is essential to focus on mapping the needs and desires of the target group. The majority of those acquiring a means for living in Thailand retain a home in Sweden. This means that the buyer s economy has to finance the double cost of living.

3 Examensarbete Titel: Seniorboende för svenskar i Thailand Författare Betty Hedman Institution Institutionen för Infrastruktur Bygg- och Fastighetsekonomi Examensarbete nummer 257 Handledare Kurt Psilander Nyckelord Seniorboende, seniorbostadsmarknad, Thailand, boendepreferenser, medlemsboende, långtidsturism, sjukvårdsturism Sammanfattning Den svenska befolkningen blir allt äldre och år 2015 har samtliga ur den talrika 40- talsgenerationen nått pensionsålder. Morgondagens seniorer tros vara mer kapitalstarka än tidigare med avseende på ett ökat privat pensionssparande och reella tillgångar i form av villa och bostadsrätt. I takt med att befolkningen blivit äldre har även efterfrågan på alternativa boendeformer ökat och på senare år har ett stort antal seniorboenden byggts i Sverige. Under 80-talet blev det populärt bland svenska pensionärer att köpa fastighet eller andel i fastighet i Spanien. Det varma klimatet vid Medelhavet under vinterhalvåret var det som lockade. På senare år har svenskarna blivit mer globala i sitt semestrande. Mellan 1997 och 2003 ökade antalet svenskar i Thailand från ca till besökare per år. Scandinavian Village är det första seniorboendet för skandinaver som byggts i Thailand. Examensarbetet Seniorboende för svenskar i Thailand visar att Scandinavian Village är en bra produkt ur de boendes perspektiv och har utgångspunkten i en enkät- och intervjuundersökning genomför på plats i Bangsean, Thailand. Studien visar att de boende är nöjda och känner sig trygga i sitt boende på anläggningen. Det varma klimatet och de låga priserna i Thailand nämns bland de boende som avgörande faktorer till att man flyttat till Scandinavian Village. De boende är i snitt 65 år och samtliga i gruppen är mycket aktiva. Träning på friskvårdsgym, bad i den gemensamma poolen och promenader tillhör vardagsaktiviteterna. De boende värdesätter gemenskapen mellan grannarna högt men oroar sig för att samtliga 90 lägenheter på området skall bebos samtidigt. Ur företaget Scandinavian Villages synvinkel bör dock projektet till viss del ses som ett misslyckande så här långt. Under perioden mars 2002 till december 2003 har endast 15 lägenheter sålts av de 90 som är byggda. Under samma period har företaget Thailandfastigheter som bygger och säljer hus med tomträtt i Thailand till skandinaver sålt 54 hus. De två företagen erbjuder inte exakt samma tjänster men det går ändå att göra vissa jämförelser. En orsak till den dåliga försäljningen för Scandinavian Village kan vara den relativt höga prisnivån på insatserna för lägenheterna. Vid projektering av ett seniorboende för svenskar i Thailand bör stor fokus läggas på att kartlägga information om målgruppen för boendet. Majoriteten av dem som köper ett boende i Thailand har kvar ett boende i Sverige och köparens privatekonomi skall då kunna finansiera de dubbla boendet.

4 Förord Detta examensarbete har utförts vid institutionen för Infrastruktur, avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet som omfattar 20 poäng påbörjades vintern Först vill jag rikta ett stort tack till min handledare på Kungliga Tekniska Högskolan, Kurt Psilander, för goda råd och vägledning under arbetets gång. Jag vill även tacka min farmor Margareta Hedman som har ställt upp som pådrivare och varit en ovärderlig hjälp med den språkliga utformningen av arbetet. Till grund för arbetet ligger ett besök vid Scandinavian Village i Bangsean, Thailand, och jag vill särskilt tacka Scandinavian Villages representant Åke Carlsson för rundvandring på området. Jag vill även tacka de anställda på anläggningen för service under vistelsen i Bangsean och de boende som ställde upp på intervjuer och fyllde i enkät. Sist men inte minst vill jag rikta ett stort tack till min familj och mina vänner för allt stöd under denna studieperiod. Stockholm, September 2004 Betty Hedman

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD DISPOSITION AVGRÄNSNINGAR LITTERATURSTUDIE SENIORBOENDETS UTVECKLING I SVERIGE DEMOGRAFIUTVECKLINGEN I SVERIGE ATT ANALYSERA SENIORBOSTADSMARKNADEN THAILAND STATSSKICK, POLITIK THAILÄNDSK KULTUR TURISMENS UTVECKLING I THAILAND VISUM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETABLERING SCANDINAVIAN VILLAGE FÖRETAGET SCANDINAVIAN VILLAGE BAKOMLIGGANDE BYGGET TJÄNSTEUTBUD MEDLEMSBOENDE ÖVRIGA AKTIVITETER INTERVJU- OCH ENKÄTUNDERSÖKNING, SCANDINAVIAN VILLAGE RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN THAILANDFASTIGHETER FÖRETAGET THAILANDFASTIGHETER VAD MAN HAR BYGGT TJÄNSTEUTBUD BYGGPROCESS OCH FÖRSÄLJNING DE BOENDE ANALYS OCH REKOMMENDATIONER SENIORBOENDE I THAILAND EN BRA PRODUKT SCANDINAVIAN VILLAGE, ETT PILOTPROJEKT HUR ETT SENIORBOENDE I THAILAND BÖR UTFORMAS... 45

6 REFERENSER Litteratur Internet Intervjuer BILAGOR Enkät- och Intervjumall Bilder Scandinavian Village Bilder Thailandfastigheter Insatspriser Scandinavian Village Huspriser Thailandfastigheter 6

7 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Statistiska centralbyråns undersökning av demografiutvecklingen i Sverige visar att den svenska befolkningen blir allt äldre. År 2015 har samtliga ur den talrika 40-talsgenerationen nått pensionsålder och år 2040 uppnår andelen ålderspensionärer 24 % av den totala befolkningen. En undersökning av TEMO visar samtidigt att morgondagens seniorer är relativt kapitalstarka med avseende på ett ökat privat pensionssparande och reella tillgångar som villa och bostadsrätt. I takt med att befolkningen blivit äldre har efterfrågan på alternativa äldreboendeformer ökat. Ålderspensionärerna idag bor i större utsträckning än tidigare kvar i eget hem istället för att flytta till ålderdomshem eller gruppboenden. Den svenska byggindustrin har uppmärksammat behovet av alternativa äldreboendeformer och konceptet seniorboende har utvecklats. Med seniorboende avses boende för äldre människor ofta i lägenhetsform i bostadsfastigheter men med tillgång till gemensamma utrymmen och aktiviteter för äldre i närhet till service (ur Privat Seniorboende en boendeform med utvecklingspotential, 2002, Petter Ahlström). Under flera decennier har svenska pensionärer valt att flytta till det varma klimatet kring Medelhavet istället för att bo i det relativt kalla Sverige. Det är framför allt i Spanien kring Alicante på östkusten som så kallade svenskbyar vuxit upp. På senare år har dock levnadsomkostnaderna för ett boende i Spanien kraftigt ökat och under samma tid har svensken blivit mer global i sitt resande. Statistik från Luftfartsverket visar att den thailändska turistorten Phuket var det tredje största charterresemålet svenskarna under vintersäsongen 2003/2004. Sedan 1997 har antalet svenska resenärer till Thailand ökat från dryga till cirka besökare år Scandinavian Village Co Ltd ägs av Otto Kreuger och Stefan Widing och företaget är registrerat i Thailand. Företagets verksamhet går ut på att bygga seniorbostäder i Thailand för långsiktigt ägande och förvaltande. I september 2001 påbörjades bygget av den första etappen på Scandinavian Village i Bangsean, Thailand. I mars 2003 stod tre terrasshus med totalt 90 lägenheter och gemensamhetsanläggningar klara för inflyttning. Scandinavian Village är det första seniorboendet som byggts i Thailand där man endast inriktar sig på skandinaver och håller en standard och ett serviceutbud som motsvarar seniorboenden i Sverige. 1.2 SYFTE Syftet med denna uppsats är att se till vilka boendepreferenser avseende innemiljö och närmiljö som de svenska seniorerna i Thailand har och hur ett seniorboende för svenskar i Thailand bör utformas. Målet med undersökningen är att försöka utreda om Scandinavian Village är ett lyckat projekt för de boende och vilka lärdomar man kan dra inför eventuell byggnation av flera liknande anläggningar på andra orter i Thailand. 7

8 1.3 METOD Uppsatsen bygger på litteraturstudier, intervjuer, besiktning och en enkätundersökning. Inledningsvis gjordes två besök i Bangsean, Thailand. Vid första besöket togs tid att undersöka byn Bangsean och dess omgivningar, tala med lokalbefolkning och ta del av den service som erbjuds i Scandinavian Villages omgivningar. Vid det andra besöket genomfördes en besiktning av anläggningen tillsammans med Scandinavian Villages representant Åke Carlsson. Lägenheter på varje våning besöktes liksom gym, maskinhus, servicelänga, restaurang och övriga gemensamhetsanläggningar. Enkät delades ut till de boende och intervjuer genomfördes. Därtill gavs möjligheten att prata med projektets grundare Otto Kreuger. För att komplettera besöket i Thailand genomfördes en litteraturstudie. 1.4 DISPOSITION Uppsatsen består av sju kapitel. Efter inledningen i kapitel följer ett teoribaserat avsnitt. I kapitel två redogörs demografiutvecklingen i Sverige och några bakomliggande tankar för hur man analyserar seniorbostadsmarknaden. I kapitel tre beskrivs Thailand, landets statskick och politik, sådant som är värt att känna till om landets kultur, siffror om turismutvecklingen i landet, visumkrav och villkor för att starta företag i Thailand. I kapitel fyra beskrivs företaget och anläggningen Scandinavian Village vilket är uppsatsens tyngdpunkt. I kapitel fem redogörs resultatet från den enkät- och intervjuundersökning som genomfördes på plats i Scandinavian Village. För att kapitlet inte ska bli för omfattande har själva enkätmallen lyfts ut ur kapitlet och lagts som bilaga i slutet av examensarbetet. För att ge ett bättre perspektiv och en bättre jämförelsegrund till analysen av Scandinavian Village har ett jämförelseprojekt tagits fram. I kapitel sex beskrivs företaget Thailandfastigheter som i Ban Huay Yang i sydvästra Thailand byggt villor för svenskar. I det sjunde och avslutande kapitlet redovisas en analys och sammanfattning av arbetet. 1.5 AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen gör inte anspråk på att vara heltäckande i ämnet seniorboende för skandinaver i Thailand. Seniorbostadsmarknaden förändras ständigt och även så våra inställningar till främmande länder och kulturer. Arbetet syftar till att ge en ögonblicksbild över situationen idag. För att arbetet med uppsatsen inte skall bli för stort har inte de ekonomiska aspekterna redovisats för ägare av Scandinavian Village eller byggherren och återförsäljare till Thailandfastigheter. 8

9 2 LITTERATURSTUDIE Detta kapitel syftar till att ge en bild av vad ett seniorboende är, hur den svenska befolkningssammansättningen förändras och hur man går till väga när man analyserar marknaden för seniorboenden. Avsnittet om seniorboendets utveckling i Sverige baserar sig huvudsakligen på Petter Ahlströms examensarbete Privat Seniorboende en boendeform med marknadspotential SENIORBOENDETS UTVECKLING I SVERIGE Dagens senior- och äldreboende har sin grund i de så kallade fattighusen som uppfördes redan under 1500-talet i Sverige. I slutet av 1800-talet började det klassiska institutionsboendet att ta form då fattighusen delade in sig i underkategorier som åldringar, döva och sinnessjuka. Ålderdomshem var den vanligaste benämningen på dessa inrättningar för äldre under talet. Hem för gamla människor fick lagstöd i 1918-års fattigvårdslag och 1920 kom standardiserade ritningar för uppförandet av hemmen. Begreppet ålderdomshem ansågs omodernt på 60-talet och man började införa så kallade servicehus, vilka innebar helinackordering. I servicehusen erbjöds de boende egen lägenhet med tillgång till viss gemensam service och gemensamma lokaler som dagrum. Boende i servicehus skulle klara sig själva och anläggningen kunde liknas vid en modern fritidsgård för äldre. Under 80-talet insåg man att den äldre befolkningen blivit så pass självständig att fler och fler bodde kvar i det egna hemmet längre än tidigare. En ny ideologi kom att basera sig på att erbjuda stödinsatser i hemmet enligt den så kallade kvarboendeprincipen istället för att flytta åldringarna. Det som tidigare kallats servicehus fick nu åter namnet ålderdomshem och kompletterades med gruppboenden och boende på sjukhem. Gruppboenden är i princip boenden inriktade på vård av demenssjuka och består av ett litet antal lägenheter med gemensamt kök, matsal och vardagsrum. Till gruppboendet finns personal som bevakar dygnet runt. På sjukhem bor en till två personer i varje rum och personalen har sjukvårdsutbildning skedde en skatteväxling där ansvaret för äldreomsorgen flyttades från landstingen till kommunerna. Det var även under 80-talet som det blev populärt bland svenska husköpare och då främst pensionärer att köpa en fastighet i Spanien istället för ett fritidshus i Sverige. På senare år har svenskarna ökat sitt semestrande till mer avlägsna platser som Thailand. Det varma klimatet i Thailand passar bra för vård av bland annat reumatiskt sjuka och ett första äldreboende, så kallat seniorboende för svenskar byggdes 2001 i Bangsean, Thailand Definition av seniorboende Seniorboendet är en utveckling från servicehusen på 60-talet. Med Seniorboende avses boende för äldre människor ofta i lägenhetsform i bostadsfastigheter men med tillgång till gemensamma utrymmen och aktiviteter för äldre i närhet tillservice 1. Vid byggnation av seniorboenden idag riktar man sig till en målgrupp på 55+ där många fortfarande är 1 Ur Privat Seniorboende en boendeform med marknadspotential, 2002, Petter Ahlström 9

10 yrkesverksamma. Ett motiv för den aktiva senioren att välja just ett seniorboende skall vara att slippa störande faktorer som högljudda barnfamiljer och tonåringar i närmiljön och istället finna nya vänner bland jämnåriga grannar. 2.2 DEMOGRAFIUTVECKLINGEN I SVERIGE Statistiska Centralbyrån presenterade i sin rapport Sveriges framtida befolkning att Sveriges ålderspensionärer, som åldersgrupp betraktat, idag uppgår till 16,4 procent av den totala befolkningen. Samtliga 40-talister uppnår år 2015 pensionsålder 65 år och då kommer andelen ålderspensionärer att ha ökat till 19,2 procent. År 2040 visar prognosen att ökningen har nått sin kulmen då 21,9 procent av Sveriges befolkning har nått pensionsålder. I absoluta tal har Sverige då ålderspensionärer att jämföra med 2003 års invånare. Det kan tilläggas att den faktiska pensionsåldern idag är närmare 60 än 65 om man tar med förtids- och sjukpensionärer i beräkningen. Folkmängd i tusental Bild 2.1 Befolkningsprognos Sverige, År Fler äldre Trenden i den svenska befolkningsutvecklingen är tydlig. En positiv utveckling syntes hos de i arbetsför ålder mellan 20 och 64 under perioden 1975 till Därefter har utvecklingen stabiliserat sig och utvecklats konstant. Mellan år 2000 och 2050 förväntas en viss negativ utveckling av samma åldersgrupp. I kategorin 80+ ser man först en minskning mellan åren 2000 och 2025, men vänder därefter då 40-talisterna börjar utgöra en del av gruppen. Den yngsta gruppen, 0-19 åringar, visar en negativ utveckling i proportion till landets totala befolkning. Förändringar i befolkningen % 60% Procent av totala befolknigen 50% 40% 30% 20% 10% 0% År Bild

11 Under de första 20 åren av det nya seklet kommer gruppen 65+ att öka med nästan 33 procent då den beräknas uppnå i absoluta tal personer att jämföra med dagens Över hela mätperioden kommer ökningen nästan vara 59 % då det år 2050 beräknas finna personer i ålder 65 och äldre. Prognosen visar att vi får en kraftig ökning av antalet äldre medborgare samtidigt som utvecklingen är svag för de arbetsföra medborgarna. Detta innebär problem för samhället och samhällets ekonomi när alla äldre skall få vård och bostad Fler äldre med mer pengar och aktivare liv Marknadsanalysföretaget TEMO har på uppdrag av Skandia genomfört en undersökning bland morgondagens pensionärer och presenterat resultatet i Seniorbarometern. Enligt undersökningen blir de äldre inte bara fler och friskare utan även mer kapitalstarka. Två av tre bland de intervjuade bor i villa och bland resten bor hälften i bostadsrätt och hälften i hyresrätt. Detta medför att ca 75 procent av morgondagens seniorer har tillgångar som kan kapitaliseras om man vid pensionering väljer att flytta till ett mindre boende. Morgondagens seniorers bostadsformer Bild 2.3 Villa Bostadsrätt Hyresrätt Undersökningen visar även att de äldres semestervanor har förändrats. Hälften av de intervjuade reser på utlandssemester minst en gång om året, var femte reser på utlandssemester minst två gånger om året. Att upptäcka främmande länder och världsdelar har visat sig vara det näst populäraste semesteralternativet efter att umgås med barn och barnbarn. Främst är det de högutbildade seniorerna och de som bor i storstadsregioner som semestrar långt bort. I Statistiska Centralbyråns rapport Fritid redogörs utvecklingen av svenskarnas fritidsliv. Idag motionerar 51 procent av männen och 49 procent av kvinnorna i åldern år minst två gånger i veckan. Både SCB:s rapport och TEMO:s undersökning visar att Internetanvändningen ökat kraftigt bland seniorerna. Två av fem av de som redan gått i pension använder Internet hemma vilket är anmärkningsvärt då de flesta lämnat sina arbetsplatser innan Internet introducerades Sammanfattning Ur ett statistiskt perspektiv är gruppen seniorer och ålderspensionärer en starkt ökande del av befolkningen. I kombination med att den arbetsföra delen av befolkningen förväntas ligga på en konstant nivå fram till 2050 innebär det att det svenska samhället kommer få en ansträngd 11

12 ekonomi och pensionsnivåerna kan sjunka. Det är dock tänkbart att många arbetande i dagens samhälle är medvetna om utvecklingen och därför har privata lösningar som pensionsförsäkring, för att försäkra sig om en god lägstanivå för boende och äldreomsorg. Ser man till helheten har 40-talisterna, majoriteten av morgondagens seniorer, stora reella tillgångar som kan kapitaliseras för till exempel seniorboende. 2.3 ATT ANALYSERA SENIORBOSTADSMARKNADEN Nedanstående diskussion om hur man analyserar marknaden för seniorboenden härstammar till största delen ifrån USA. Seniorboendet för skandinaver i Thailand skiljer sig mycket från vad developern 2 i USA tar hänsyn till. Utifrån det synsätt som man använder sig av i USA beskrivs nedan hur man utformar ett framgångsrikt seniorboende och med detta i åtanke görs en reflektion över områdena i Bangsean och Ban Hua Yuang i Thailand. Underlaget till följande litteraturstudie är hämtat från boken Analyzing Seniors Housing Markets 2002, av Susan B. Brecht Huvudkomponenter för analys av seniorbostadsmarknaden Under projektering av ett nytt objekt genomförs på ett tidigt stadium en lämplighetsstudie. Studien syftar till att granska förutsättningarna för den tilltänkta projekteringsplatsen och delas upp i två delar, en ekonomisk och en demografisk. Den demografiska analysen består av flera delmoment som syftar till att beskriva och avgränsa information om kundgruppens demografiska och geografiska utseende, trender och synsätt på seniorboendet som företeelse. I studien ingår sex delar för att ge en grundlig analys av utbud och efterfrågan. Områdesanalys Definition av upptagningsområde Socioekonomiska trender Demografisk information om äldre och vuxna barn Attityder, uppfattning och kännedom om seniorbostäder Analys av konkurrenter Områdesanalys Platsen som valts för ett seniorboende måste utvärderas utifrån flera perspektiv. Områdets utseende, storlek och topografi kan komma att bestämma projektets omfattning. I USA har man gjort studier som visar att närhet till service, lättillgänglighet och grad av synlighet är nyckelfaktorer i områdesanalysen. Den gamla uppfattningen bygg och kunderna kommer fungerar inte på de medvetna seniorerna som skall lämna ett tidigare boende. I områdesanalysen ser man till vad det kringliggande området har att ge, inte bara i projekteringsstadiet utan även framöver. Kommer det att ske några större förändringar i regionen? Finns statliga eller kommunala planer på 2 Developer, ett amerikanskt utryck som närmast kan beskrivas med vår svenska byggherre. 12

13 större förändringar i kommunikationsnät, infrastruktur, industriutrymmen eller dylikt? Dessa frågor måste även ställas om det direkta grannskapet då det är den närmaste omgivningen som har den största påverkan på hur platsen för seniorboendet uppfattas. Det närliggande området måste stödja bilden och marknaden man riktat in sig på för köparna till seniorboendet. Området skall reflektera de tilltänkta kundernas livsstil. Ett seniorboende skall kunna erbjuda lättillgängliga möjligheter till transport, både avseende kommunaltrafik och egen transport. Boendet bör vara lätt att finna för de boende och deras familjer samt dem som arbetar på platsen. I de fall att boendet ligger i ett område som saknar kollektivtransportsförbindelser bör seniorboendet erbjuda alternativ för dem som inte är bilburna. Seniorer i ett seniorboende eftersträvar så länge som möjligt ett aktivt liv, detta måste tillfredställas och möjliggöras i omgivningen. De flesta seniorer i dessa typer av boenden skyr isolering och föredrar att delta i diverse sociala och kulturella aktiviteter. Närheten till shopping, matvarubutiker, tvättinrättningar och apotek är mycket viktig för denna grupp. Amerikanska studier visar även att närheten till religiösa institutioner har en stor betydelse vid projektering av seniorboende. Närhet till sjukhus och tillgänglig sjukvård av god kvalité väger tungt då denna åldersgrupp realistiskt kommer att utnyttja denna typ av service mer än en 20- åring. Det finns två skolor när man talar om vad som är lättillgängligt eller inte. En del experter 3 anser att platsen för seniorboendet bör väljas utifrån de boendes möjlighet att gå till ett urval av servicetjänsterna då detta skall vara vad de boende föredrar. Andra hävdar att det inte är så viktigt med gångavstånd till serviceutbudet. Fler och fler av seniorerna har och kör bil. Lokaliseringen av ett projekt påverkas även av projektets synlighet. Det är i första hand frågan om marknadsföring och att nå ut till tänkbara kunder som påverkas av boendets synlighet. Ligger området nära en större genomfartsled kan man på så vis vinna mycket genom ren visuell reklam. Det är dock inte enbart fördelaktigt då större trafikleder medför buller och föroreningar som inte går ihop med seniorernas önskemål om lugn och ro. Undersökningar i USA 4 visar att nära 11 procent av de boende först uppmärksammade seniorboendet när de körde förbi det. I många fall har det även handlat om närstående som fått upp ögonen för projektet i samband med passage och sedan informerat vidare. Det ligger alltså starka marknadsföringsvinster att göra i samband med visuellt nåbara projekt. Definition av upptagningsområde En av de mest kritiska punkterna i analysen är att definiera det upptagningsområde varifrån den största andelen kunder kan tänkas komma. Studier har visat att så mycket som 70 procent eller mer av en etablerings potentiella köpare kan räknas komma från upptagningsområdet som definierats för projektet 5. Att definiera upptagningsområdet som landets samtliga seniorer i ålder 65 och uppåt är inte att rekommendera då ett sådant område är för stort för att hantera i en analys. Den geografiska gränsdragningen utgör ofta en radie eller en kommun omkring det tänkta projektet. Det geografiska området ger även gränser för analysen i fråga om konkurrenter, närhet till service, kommunikation osv. Intressenternas geografiska 3 Analyzing Seniors Housing Market, Brecht Susan B, s30 4 Analyzing Seniors Housing Market, Brecht Susan B, s30 5 Analyzing Seniors Housing Market, Brecht Susan B, s31 13

14 ursprung ger en bild av marknaden (om man har tillgång till denna typ av information) vilket underlättar för den finansiella analysen. Det finns olika sätt att göra den geografiska begränsningen. Utgår man från projektet i centrum kan man göra en så kallad radial analys. Vid radial analys väljs ett mått som en sträcka på t ex 3 km eller en formulering som en timmes bilfärd och en cirkel ritas upp med måttet som givare för radianen till cirkeln. Inom cirkeln har man då sitt primära upptagningsområde vilket används för analysen. Användningen av en bestämd radie för upptagningsområdets begränsning skapar dock problem då man inte tar hänsyn till andra begränsningar som olika sociala miljöer och psykologiska begränsningar inom området. Det går även, där det är möjligt, att använda kommungränser, postortsgränser och länsgränser för att definiera upptagningsområdet. Dessa kan ses som en bra startpunkt men är något förenklande då de kan föra med sig områden som inte är jämförbara med det tänkta projektets målgrupp. GIS-data har på senare tid förenklat dessa metoder och gjort gränsdragningarna lättare att genomföra. Med GIS-program kan man visuellt kombinera kartor med olika uppgifter som åldersfördelning och hushållsekonomi i samhället. Naturliga gränser i landskapet kan också utgöra gränser för upptagningsområdet. Det har visat sig att folk ogärna flyttar från den ena till den andra sidan av en större motorväg eller ett bergsmassiv (s36). Denna typ av psykologiska gränser kan även uppkomma i de fall där anläggningen som skall byggas är sponsrad av ett företag eller någon typ av organisation. I USA är det vanligt att boenden sponsras av till exempel religiösa förbund, olika brödraskap och politiska föreningar vilka samtliga kan ge en direkt negativ effekt hos de potentiella köpare som inte sympatiserar med sponsorns budskap. Socioekonomiska trender En marknadsanalys bör förutom beskrivning av upptagningsområdets geografiska utseende även innehålla en analys av befolkningsstatistik, hushållens ekonomiska status och ekonomiska prognoser. Befolkningsstatistik går att få tag på från företag som Statistiska centralbyrån (SCB) som årligen gör rapporter om demografiutvecklingen. Det är viktigt att vid en marknadsanalys se på utvecklingen över en längre tid. Hushållens sammansättning och ekonomiska status i upptagningsområdet är också av vikt då ett hushåll med två inkomsttagare har större möjlighet att investera i ett nytt boende än ett hushåll med endast en inkomsttagare. För anläggningar där köparen betalar en insats (till exempel en bostadsrättförening) kan genomsnittliga husförsäljningspriser vara en bra referenspunkt vid analys av områdets ekonomiska status. Äldre husägare har ofta betalat av lån på hus och kan använda större delen av försäljningsintäkterna till det nya boendet. Demografisk information om äldre Vid en marknadsanalys för seniorboende är det intressant att ur erhållen demografisk information urskilja information om den äldre befolkningen. Information om andelen äldre i området, de äldres ekonomiska status, hushållsstorlek och andelen äldre i hyresrätt, bostadsrätt eller eget hem är viktiga för att ge en klar bild av markanden. Vuxna barn är ofta inkluderade i analyser av seniorbostadsmarkanden. Denna åldersgrupp är ofta starkt involverad i valet av en äldre familjemedlems boende. Ju större behov av sjukvård 14

15 av den äldre desto mer intresse och inflytande har de vuxna barnen över den äldre familjemedlemmens boendealternativ. Studier i USA visar att upp till 84 procent 6 av de äldre uppgav att en son eller dotter varit delaktig vid beslut om flytt. Attityder, uppfattning och kännedom om seniorbostäder Då seniorboendet som begrepp är relativt nytt och ännu inte etablerat bland hela landets befolkning, har målgruppens kännedom om seniorboende en stor påverkan vid en marknadsanalys. För att få en uppfattning om de potentiella kundernas och deras anhörigas uppfattning, attityd och kännedom om seniorbostäder är det lämpligast att göra en direkt undersökning hos gruppen med hjälp av telefonintervjuer eller enkäter. Analys av konkurrenter Den sista delen i en marknadsanalys är den viktiga analysen av konkurrenterna. Innan projektering av ett seniorboende på en ort är det nödvändigt att se över huruvida konkurrenterna redan har mättat behovet och vilka typer av tjänster konkurrenterna erbjuder. Analysen av konkurrenterna ligger även till grund vid ansökan av lån från bank eller vid ett avtal med en investerare. Därefter kan långivare och byggare använda analysen för att lättare utforma ett attraktivt projekt och kanske finna en nisch i marknaden att specialisera sig inom. Aktiva konkurrenter definieras delvis genom upptagningsområdet men även genom vilket utbud de andra aktörerna har att erbjuda. Det är viktigt att inte bara se till de aktörer som redan finns på marknaden, utan även de som är i startgroparna att börja bygga eller har planer på att bygga ut existerande anläggningar. Det är intressant att få med information om konkurrenternas uthyrningsgrad, eventuella väntelistor och hur många enheter som är till salu Applikation på Thailand Vid en analys av marknaden för seniorboenden utomlands modifieras termerna utifrån dem som är brukbara i hemlandet. Områdesanalysen är dock till stor del densamma. Oavsett om senioren är bosatt i Sverige eller i Thailand är kraven på boendet och omgivningen desamma. Närhet till service och lättillgängliga transporter kan till och med väga ännu tyngre vid val av bostad i ett främmande land. Utöver den vanliga servicen krävs även språklig och juridisk hjälp i det initiala skedet av boendet. Definitionen av upptagningsområdet ser något annorlunda ut då man marknadsför boende utomlands. En analys kan baseras på ett definierat område runt försäljningskontor i Sverige, då det är kontoret som är synbart för eventuella kunder. De psykologiska gränserna blir i det här fallet större då avståndet växer. Det blir mer intressant att analysera hushållens samansättning, eventuella akademiska status och den ekonomiska statusen. 6 Ur Analyzing Seniors Housing Market, 2000, Susan B Brecht, s 41 15

16 3 THAILAND I detta kapitel ges en beskrivning av Thailand, den thailändska kulturen och förutsättningar för att etablera en verksamhet i landet. Kapitlet är till för att ge en bakgrund till analysen av och för att förstå förutsättningarna för ett svenskt seniorboende i Thailand. Thailand ligger i Sydostasien med Burma i väst, Laos och Kambodja i öst samt Malaysia gränsande i syd. 95 % av de dryga 62 miljoner invånarna är buddister 7. Den största delen av befolkningen är jordbrukare. Landets huvudexportvaror är kretskort, datorer och andra elektroniska apparater, kläder, gummi och ris. Viktigaste handelspartnerna är USA och Japan. 3.1 STATSSKICK, POLITIK Statsskick Thailand har aldrig varit koloniserat av utländsk makt. Burmeser och khmerer har under korta perioder ockuperat landet, liksom japanerna under andra världskriget. Ockupationerna har dock aldrig varit så långvariga att de påverkat landets självständiga tänkande. Thailand är en konstitutionell monarki med demokratiskt styre och väl utvecklad yttrandefrihet instiftades en ny författning med betoning på politisk maktdelning, demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. På senare år har dock reformtakten avstannat något och den nya regeringen har riktat in sig på relationerna med länderna i regionen. Där av har Thailands roll minskat i globala sammanhang och landet lägger inte lika stor vikt vid sin utrikespolitik och mänskliga rättigheter som det gjordes i slutet av 1990-talet Relationen mellan Thailand och Sverige De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand upprättades redan 1883 och är idag mycket goda. Tyngdpunkten i samarbetet mellan länderna ligger i de väl utvecklade handelsrelationerna. Exporten till Thailand uppgick 2002 till cirka 2.97 miljarder kronor och importen från Thailand till cirka 2,2 miljarder kronor. Den största delen av utbytet sker inom IT-, miljö- och infrastruktursektorerna. Ett tiotal svenska företag har tillverkning i Thailand. Narkotikafrågor och mänskliga rättigheter är exempel på sakområden där länderna har en likartad syn. Inom ramen för ASEM (Asian-Europe Meeting) har Sverige och Thailand gemensamt utarbetat en handlingsplan för att motverka människohandel Finanskrisen 1997 År 1997 kollapsade den Thailändska valutan (Bath) och Thailand hamnade i djup ekonomisk kris samtidigt som man drog med sig många andra länder i Sydostasien. Den thailändska ekonomin har ännu inte fullt återhämtat sig och den lider bland annat av strukturella problem som regeringen inte full kommit till rätta med. Utöver företagen drabbades även landets 7 Ur Lonely Planet, edition 5, Ur rapport från UD på 16

17 befolkning hårt. Klyftorna mellan fattiga och rika, stad och landsbygd och mellan regionerna har växt, miljöproblemen har tilltagit. Medvetenheten om att komma tillrätta med problemen finns hos regeringen medan urbaniseringen och överexploatering av naturresurser fortsätter att slita på miljön. 3.2 THAILÄNDSK KULTUR Den buddistiska läran gör sig starkt påmind i det thailändska samhället och dess vardag, även bland den del av befolkningen som inte aktivt utövar buddism eller tillhör en annan religion. Till skillnad från Sverige och kristendomen är en stor del av befolkningen, även unga, fortfarande aktivt utövande av sin religion. Sanùk är thailändska och betyder ha roligt. Det är viktigt att det i det thailändska samhället alltid finns lite sanùk. Samhället styrs i övrigt av relationen mellan phûu ýai (stor person) och phûu náwy (liten person). Den lilla personen skall visa respekt för den stora personen i alla situationer och den stora personen skall i sin tur alltid ta hand om och stödja den lilla personen inom familj och andra nära relationer. Typiska stor-liten person relationer finner man mellan en vuxen och ett barn, chefen och den anställda och mellan thailändsk och utländsk medborgare. Ålder, välstånd, status och politisk makt är även påverkande faktorer i en relation där ålder alltid är utslagsgivande för vem som är den stora personen. Det är kulturen med att den lilla (yngre) personen visar den stora (äldre) personen respekt som gjort att många äldre turister känner sig extra väl bemötta vid besök i Thailand. Vid anpassning till ett boende i Thailand är det ett par saker som bör tas i beaktande. Thailändarna har många traditioner som västerlänningen ej är van vid. I Thailand hålls huvudet heligt. Det anses förolämpande att klappa någon på huvudet och ifall detta sker, oavsiktligt eller ej, bör man be om ursäkt. På samma sätt skall varsamhet iakttagas med alla vid sittande positioner där fot eller skosulor pekar på någon. Skor förväntas avtagas av vid dörren vid besök av ett tempel eller ett thailändskt hem. Monarkin och kungafamiljen är viktiga för en thailändare och respekteras högt. Kungen finns avbildad på sedlar och mynt vilket medför att även dessa skall behandlas med respekt. Till vardags och vid affärsmöten är det viktigt att vara medveten om att det i Asien anses vara ytterst förödmjukande att förlora ansiktet. En öppen konflikt måste undvikas i alla situationer varför thailändaren ofta ler även då oenighet uppstår. Att skrika eller gråta öppet är mycket genant. Att pruta tillhör vardagen i Thailand. Det prutas på alla marknader och i affärer där ej fasta priser finns angivna. Det är dock viktigt att inte gå in i en förhandlingssituation där man ej är intresserad av att köpa en vara. Dagens första kund är väldigt viktig för en thailändsk försäljare. Förloras den första förhandlingen kommer resterande del av dagen gå dåligt för försäljaren. Går försäljningen igenom brukar försäljaren slå sedlarna han fått av kunden över de varor han har kvar att sälja för att nå framgång. 17

18 3.3 TURISMENS UTVECKLING I THAILAND Idag finns både reguljär flygtrafik och charterflyg från Sverige till Thailand. Det thailändska flygbolaget Thai Airways flyger fyra gånger per vecka direkt från Stockholm/Arlanda till Bangkok/Don Muang och resan tar cirka tio timmar 9. Det finns dock fler bolag som flyger reguljärt från Sverige till Thailand med mellanlandning ibland annat Helsingfors och Amsterdam. Chartertrafiken har ökat kraftigt de senaste åren men är säsongsberoende, dvs. att bolagen inte flyger till Thailand under regnperioden i juli-oktober Luftfartsverkets siffror Statistiken omfattar antalet avresande utrikespassagerare från Luftfartsverkets flygplatser. I en undersökning av Luftfartsverket visade det sig att turistorten Phuket var det tredje största charterresmålet för svenskar under vintersäsongen 2003, strax efter Las Palmas och Mallorca. Utslaget på hela året och med samtlig flygtrafik återfinns Bangkok först på en 21:a plats där Köpenhamn ligger i topp av listan med dryga 1,6 miljoner resenärer. Antal flygresenärer per destination från Luftfartsverkets flygplatser under 2003 Land Destination Ant. Passagerare Land Destination Ant. Passagerare 1 Danmark Köpenhamn Schweiz Zürich Storbritannien London-Heathrow Spanien Teneriffa Sur-Reina Norge Oslo-Gardermoen Storbritannien London-Stansted Finland Helsingfors-Vantaa Grekland Khania Nederländerna Amsterdam Turkiet Antalya Tyskland Frankfurt Spanien Malaga Frankrike Paris Charles de Gaulle USA Chicago Belgien Bryssel Österrike Wien Spanien Las Palmas Spanien Madrid Spanien Palma-Mallorca Thailand Bangkok Tyskland München Thailand Phuket Bild 1. Siffrorna visar endast flygresenärer som anlänt direkt från Luftfartsverkets flygplatser. Svenska besökare i Thailand som tagit sig in i landet landvägen, med båt eller flyg från andra länder finns inte med i dessa siffror. Uppgifterna är hämtade från Luftfartverkets hemsida, Tourism Authority of Thailand Tourism Authority of Thailand, T.A.T, är den myndighet i Thailand som arbetar med att främja turismen i landet, både utländsk om inrikes. Under år 2002 registrerades i Thailand cirka besök av svenska turister. I första hand handlar det om besök till semesterön Phuket dit flertalet charterbolag flyger från Sverige. Även den reguljära trafiken till Bangkok har ökat det senaste året. De svenska besöken under 2002 beräknas ha tillfört Thailand omkring 1,5 miljarder svenska kronor enligt en rapport från svenska Utrikesdepartementet den 13 januari Thai Airways International, Bangkok, 10 My Travel, Stockholm, 18

19 Utvecklingen för turismen till Thailand (i antalet resenärer) Bild 3.1. Statistik över skandinaviska besök i Thailand åren Uppgifterna kommer från Tourism Authority of Thailand, Denmark Norway Sweden Långtidsturism År 1998 inledde Thailand ett arbete för att attrahera så kallade longstayturister 11 till landet. Inriktningen på långtidsresenärerna kom sig av att man upptäckt att trots antalet besökare till landet ökat, så sjönk medelantalet besöksdagar år för år, dvs. fler turister uppehöll sig i landet under kortare tid. Samtidigt insåg man att i jämförelse med charterturisterna så för långtidsresenären in mer utländsk valuta och skapar fler arbetstillfällen, vilket förbättrar Thailands ekonomiska status. Långtidsresenären spenderar en period på en till sex månader i landet, men bör ej stanna mer än ett år. Resenären har en fast inkomst från tidigare sparade medel, pension, försäkring eller annan källa i hemlandet och har inget önskemål om att tjäna pengar i Thailand. Målet med långtidsboendet i Thailand skall vara att finna ett andra hem där man kan njuta av god livskvalité till en låg kostnad. För Långtidsturismen i Thailand har man fokuserat sig på fyra grupper 12 1) Äldre resenärer/pensionärer (55år +) med betoning på den Japanska markanden, Europeiska marknaden (England, Tyskland och Skandinavien) samt overseas chinese. 2) Så kallade snowbirds, turister som kommer från länder där vintersäsongen är kallare än i Thailand. 3) Studenter och trainees. Studenter spenderar inte så mycket pengar, men de skapar arbetstillfällen. 4) Idrottsutövare på träningsläger. 11 Longstayturism är en slags förlängd charterturism, där man stannar på en plats i minst en månad. 12 Från 19

20 Sedan slutet av 70-talet har bland andra reseföretaget Ving arrangerat så kallad långsemester. I flera år har det handlat om resor till Mallorca och Kanarieöarna men man har nu utökat utbudet till att inkludera bland annat Thailand, Gambia, Indien, Brasilien och Sri Lanka Sjukvårdsturism Efter trender som ekoturism har en ny typ av resande utformats, sjukvårdsturismen. Denna medicinska turism erbjuds främst på resmål där man kan kombinera sjukvård och semester. I Sydafrika har man lanserat koncept som Surgery and Safari 13 och det varma klimatet i Thailand är fördelaktigt för rehabilitering av reumatiker. Målet är god vård till lågt pris och minimala vårdköer. Prisexempel finns där kostnaden för ett ingrepp i Sverige är densamma som kostnaden för flygresa, boende och ingrepp i besökslandet 14. Två företag har riktat in sig på rehabiliteringsvård för svenskar i Thailand. Swe-Thai Healthcare ligger inhyst i en turistanläggning på Surin Beach på Phuket och Scandinavian Car öppnar i oktober 2004 i direkt anslutning till Scandinavian Village i Bangsean (se kapitel 4). I Thailand har framför allt tre sjukhus inriktat sig på att ta hand om västerlänningar som söker läkarvård i landet. Bangkok General Hospital, Bangkok Phuket Hospital och Bangkok Pattaya Hospital är privatsjukhus som byggdes upp under Vietnamkriget av amerikaner i Thailand. Sjukhusen har specialistläkare som utbildats utomlands. Även hos den övriga personalen finns ett brett kunnande i språk för att kunna kommunicera med patienterna så smidigt som möjligt. Upp till femton språk talas på sjukhusen, däribland svenska 15. Vid ett första besök på sjukhuset möter personal upp i receptionen och följer med till respektive avdelning för att patienten skall slippa onödiga orosmoment som att läsa utländska skyltar och inte hitta på det nya sjukhuset. År 2003 behandlades 201 svenska patienter på Bangkok General Hospital. Det finns många faktorer att ta hänsyn till innan ett beslut tas om ingrepp på ett sjukhus utomlands. Längre flygresor kan vara mycket påfrestande för en sjuk patient och det är viktigt att vänta med hemresa efter en operation. De flesta läkare vill träffa patienten en vecka före behandling för att ha tid att gå igenom och förklara ingreppet för patienten. En vecka behövs även för att patienten skall hinna ställa om sig till annan tidszon, klimat och matkultur. Den utländska läkaren vill i de flesta fall ta del av eventuella journaler och röntgenbilder som har tagits i hemlandet. Vanliga reseförsäkringar täcker inte då ett kirurgiskt ingrepp vid ett sjukhus utomlands planeras. Sjukhusen erbjuder särskilda försäkringar i samband med ingrepp vilket är den vanligaste lösningen på problemet. Vid felbehandling är det dock ofta mycket omständligt att åka tillbaka till det sjukhus där man fick behandling. För patienter skrivna i Sverige har den svenska sjukvården visst ansvar, men det finns inga garantier att få gratis vård i Sverige vid en felbehandling på ett sjukhus utomlands. 13 Ur Dagens Nyheter, 23 augusti Ur Dagens Nyheter, 23 augusti Ur Dagens Nyheter, 23 augusti

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål. Resultat från Visit Swedens Brand Tracking

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål. Resultat från Visit Swedens Brand Tracking Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Resultat från Visit Swedens Brand Tracking 1 Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Innehåll Inledning...3 Associationer till Sverige...4 Kännedom,

Läs mer

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 1 Översikt Tillgänglig turism en växande global trend Faktorer som påverkar Tillgänglighet som kvalitetsfaktor i

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! Resperiod: 14 till 29 mars 2015

Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! Resperiod: 14 till 29 mars 2015 Res med Plan till Laos och Thailand! Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! 1 Resperiod: 14 till 29 mars 2015 Resans innehåll Vi reser till

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Inflyttning till Skåne

Inflyttning till Skåne 2 8 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 2 9 inrikes flyttningar till och från skåne 2005 efter flyttarnas ålder Källa: SCB Inrikes flyttningar till och från (nettoflyttning)

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-1-12 Föregående 215-9-1 FLYG passagerarfrekvens Augusti 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

The International Bioenergy Days, Trollhättan 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson Oktober 2009

The International Bioenergy Days, Trollhättan 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson Oktober 2009 The International Bioenergy Days, Trollhättan Västsvenska Turistrådet Karin Olsson Oktober Viktoriagatan 13, Box 568, SE-42 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95, Fax +46 31 75 95 1, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Finländarnas resor 2012

Finländarnas resor 2012 Transport och turism 2013 Finländarnas resor 2012 Finländarnas resor till utlandet ökade år 2012 År 2012 gjorde finländarna 7,8 miljoner olika fritidsresor till utlandet. Detta var en ökning med 17 procent

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Svenskarna inte lättskrämda

Svenskarna inte lättskrämda Pressrelease 20 sept: Resebarometern Svenskarna inte lättskrämda Terrorattentat verkar inte skrämma svenskarna från att resa utomlands. Känns det osäkert på en plats reser vi helt enkelt till en annan.

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-12-7 Föregående 215-11-13 FLYG passagerarfrekvens Oktober 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Den internationella bilden av Sverige som land

Den internationella bilden av Sverige som land Den internationella bilden av Sverige som land SÅ STÅR SIG SVERIGE I VÄRLDEN ENLIGT NATION BRANDS INDEX SM Foto: Melker Dahlstrand/imagebank.sweden.se Foto:Johan Willner/imagebank.sweden.se VERSION 1.0

Läs mer

MARKNADSPLAN 2008 CARLSSONS RESOR. För fler kunder och större omsättning! Lyssna först till vad marknaden vill ha och sedan uppfyll önskningarna!

MARKNADSPLAN 2008 CARLSSONS RESOR. För fler kunder och större omsättning! Lyssna först till vad marknaden vill ha och sedan uppfyll önskningarna! MARKNADSPLAN 2008 För fler kunder och större omsättning! Lyssna först till vad marknaden vill ha och sedan uppfyll önskningarna! CARLSSONS RESOR INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. SAMMANFATTNING 3-4 2. VARFÖR

Läs mer

Finländarnas resor 2013

Finländarnas resor 2013 Transport och turism 2014 Finländarnas resor 2013 Finländarnas resor till Centraleuropa ökade år 2013 Enligt Statistikcentralens undersökning gjorde finländarna 7,8 miljoner olika fritidsresor till utlandet

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar:

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar: Swedavias resvanebarometer Kvartal 1, 2011 Sammanfattande kommentar: Den totala ökningen av privat- samt affärsresor inom och utom Sverige ökade under det första kvartalet 2011 med 9 procent. I denna rapport

Läs mer

Sommarrapport En genomgång av sommarturismen i Sverige , samt Visitas medlemsföretags prognos inför sommaren 2016

Sommarrapport En genomgång av sommarturismen i Sverige , samt Visitas medlemsföretags prognos inför sommaren 2016 Sommarrapport 2016 En genomgång av sommarturismen i Sverige 2008-2015, samt Visitas medlemsföretags prognos inför sommaren 2016 BAKGRUND OCH INNEHÅLL Sommarmånaderna är en mycket viktig period för den

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen?

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Åsa Wallström, professor industriell marknadsföring Maria Ek Styvén, bitr. professor industriell marknadsföring Vad är e-generationen?

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Svenskarna världens mest hemkära folk? en kartläggning av bostadsmarknader världen över

Svenskarna världens mest hemkära folk? en kartläggning av bostadsmarknader världen över Bakgrundsmaterial Svenskarna världens mest hemkära folk? en kartläggning av bostadsmarknader världen över Innehåll 1. Varför Hemnet har gjort studien 2. Hur studien har genomförts 3. Bostadssajters popularitet

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016

Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016 Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016 HAR NI ÅLDERSDISKRIMINERING I ERT LAND? EU måste ha kunskap om de äldre medborgarnas situation! AGE Platform Europe har därför frågat sina medlemmar:

Läs mer

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten

Läs mer

Den internationella bilden av Sverige som land. Så står sig Sverige i världen enligt Nation Brands Index SM

Den internationella bilden av Sverige som land. Så står sig Sverige i världen enligt Nation Brands Index SM Den internationella bilden av Sverige som land Så står sig Sverige i världen enligt Nation Brands Index SM Foto:Henrik Trygg/imagebank.sweden.se Innehåll Inledning...3 Nation Brands Index SM...4 Slutord...6

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-9-1 Föregående 215-8-28 FLYG passagerarfrekvens Juli 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa

Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa Privilegium San Fernando är beläget i Puerto de la Cruz, Teneriffa, på Kanarieöarna i Spanien. Centret är ett väletablerat

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Välkommen till JMs Kapitalmarknadsdag

Välkommen till JMs Kapitalmarknadsdag Välkommen till JMs Kapitalmarknadsdag Dalénum, 27 november 2009 Agenda Goda förutsättningar framåt Johan Skoglund, VD och koncernchef Strukturerad projektutveckling och miljösatsning Lennart Henriz, chef

Läs mer

Pine Bay. BBCG Construction - Akbük

Pine Bay. BBCG Construction - Akbük Pine Bay BBCG Construction - Akbük Pine Bay Pine Bay har det bästa läge i ett pittoreskt och lugnt område i Akbük med fantastisk havsutsikt åt ena hållet och tallar och berg åt andra. Komplexet ligger

Läs mer

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Ett samarbetsprojekt mellan JTH och HHJ, finansierat av Smart Housing Småland Demografi och byggande i Sverige

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER

Läs mer

Hej Nazar! Kommunikationskanal Språkligt budskap Visuellt budskap Reklam Instagram Reklam Digitalt nyhetsbrev Reklam Sydsvenskan Reklam Fysisk katalog

Hej Nazar! Kommunikationskanal Språkligt budskap Visuellt budskap Reklam Instagram Reklam Digitalt nyhetsbrev Reklam Sydsvenskan Reklam Fysisk katalog Hej Nazar! För att ni ska lära känna er nya primära målgrupp seniorer och få förståelse för hur ni på bästa sätt ska kunna kommunicera med dessa har vi träffat män och kvinnor i åldrarna 65-82 år. Utifrån

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

Stress- och återhämtningsbeteenden Huay Yang, Thailand

Stress- och återhämtningsbeteenden Huay Yang, Thailand Analys och förändring av Stress- och återhämtningsbeteenden Huay Yang, Thailand 5-9 januari 2016 Huay Yang är en liten fiskeby som ligger på östkusten i centrala Thailand, 13 mil söder om staden Hua Hin

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Marknadsbeskrivningar Några av de faktorer vi tittar på vid val av marknader är gästnattsvolymer, tillväxtpotential, dygnsutlägg samt marknadens kännedom om

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

IBIS 2013. Rapport 0168

IBIS 2013. Rapport 0168 IBIS 2013 Resultat från den nationella gränsundersökningen IBIS 2013, inkommande besökare i Sverige Results from the Swedish Border Survey IBIS 2013, foreign visitors in Sweden Rapport 0168 IBIS 2013

Läs mer

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige! Passagerarrederierna har en central roll i den svenska rese- och

Läs mer

Projektarbete om HIV i Laos

Projektarbete om HIV i Laos Projektarbete om HIV i Laos Rapport från min vistelse i Laos under ett par veckor för insamling av information kring HIV-situationen i landet. (december 2004) Jag har tidigare rest i Laos några gånger

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Okt Ökning med 1 i oktober Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 45.000 i Uppsala under oktober. Det var en ökning

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv 2012-03-23

Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv 2012-03-23 . Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv Hos oss är allt och alla som besökaren möter: Vad vill vi förbättra? Vi vet att vi behöver nå fler internationella gäster för att

Läs mer