e-kompetens: Den internationella dimensionen och globaliseringens påverkan

Transkript

1 e-kompetens: Den internationella dimensionen och globaliseringens påverkan page 1

2 Ansvarsfriskrivning Varken den Europeiska Kommissionen eller en person som agerar på uppdrag av Kommissionen är ansvarig för den användning som kan göras av följande information. De åsikter som uttrycks är författarnas och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska Kommissionens åsikter. Ingenting i denna broschyr innebär eller uttrycker en garanti av något slag. Resultaten skall endast användas som riktlinjer som en del av en övergripande strategi. Redaktörer Dr Eileen Doherty, IVI, Dr Clare Thornley, IVI, Dr Marian Carcary, IVI, Dr Stephen Mc Laughlin, IVI, Werner B. Korte, Karsten Gareis, empirica GmbH, Marianne Kolding, Gabriella Cattaneo, IDC, Fiona Fanning, CEPIS. Design & Layout: Snap Jervis, Översättning: Wordperfect. European Communities, Kopiering tillåten med angivande av källan. Redaktionsruta Denna broschyr har utarbetats av Innovation Value Institute, National University of Ireland, Maynooth, Kildare, Irland i samarbete med följande partners: empirica, IDC och CEPIS på uppdrag av Europeiska Kommissionen, Enterprise and Industry Directorate General. Det är en publicering av den europeiska e-kompetens: Den internationella dimensionen och globaliseringens påverkan serviceavtal.

3 FÖRORD Förmågan för europeiska företag att konkurrera och utvecklas i början 2000-talet blir allt mer beroende av innovative och effektiv användning avny informations- och kommunikationsteknik (IKT). Strategin e-kompetens är en del av den digitala agendan för Europa och sysselsättningspaketet för att öka konkurrenskraft, produktivitet och arbetskraftens anställbarhet. Europa måste skapa bättre ramvillkor för innovation och tillväxt och nya digitala arbetstillfällen och se till att kunskap, färdigheter, kompetenser och uppfinningsrikedom hos den europeiska arbetskraften, inklusive IKTpersonal uppfyller de högsta internationella standarder och att de ständigt uppdateras i en process av effektivt livslångt lärande. Trots höga nivåer av arbetslöshet, fortsätter brister på e-kompetens att öka i alla sektorer. Den bristande överensstämmelsen mellan den kompetens som finns och behoven på arbetsmarknaden berör alla medlemsstater, även om de påverkas i varierande grad. Anmärkningsvärt är att efterfrågan på IKT-utövare växer med cirka 4% per år, vilket överstiger tillgången. Prognosen för vakanser 2015 är cirka , och många kommer att förbli outnyttjade om inte mera görs för att attrahera unga människor till datorstudier och för att omskola arbetslösa. Regeringar i Europa ökar avsevärt sina ansträngningar för att ta itu med kompetensbristen genom särskilda strategier, initiativ och partnerskap. Det finns ytterligare positiva signaler eftersom medlemsstaterna blir mer och mer aktiva, till exempel Grekland, Italien och Bulgarien har under 2014 etablerat nationella koalitioner som en del av den Stora koalitionen för digitala jobb, som lanserades av den Europeiska kommissionen i mars Den internationella dimensionen gjorde nyligen sitt inträde på den europeiska politiska agendan för e-kompetens och ett viktigt evenemang ägde rum i mars 2014 i Bryssel med deltagande av experter från hela världen. Responsen var mycket positiv i den mån det finns en bred enighet om behovet av och fördelarna med att stärka dialogen och utbyta information på en internationell nivå för att bättre komma tillrätta med bristerna på e-kompetens, lära sig bra metoder och främja ökad IKT- professionalism. Denna broschyr belyser de viktigaste resultaten och slutsatserna angående den internationella dimensionen av e-kompetens och globaliseringens effekter på digitala jobb i Europa. Den ger en snabb analys och konkreta och ambitiösa rekommendationer. Det mänskliga kapitalet och i synnerhet agendan för e-kompetens förblir av avgörande strategisk betydelse för alla länder i världen. Europeiska Kommissionen och nationella regeringar måste fortsätta vara aktiva på detta område. Michel Catinat Enhetschef Key Enabling Technologies and Digital Economy DG Enterprise and Industry Europeiska Kommissionen SIDA 1

4 BAKGRUND De viktigaste målen för detta Europakommissionens serviceavtal är att: Utforksa den internationella dimensionen av e-kompetenser (särskilt ansträngningar att främja IKT-professionalism), inklusive en analys av viktiga politiska initiativ och de bästa metoderna i världen Bedöma globaliseringens effekter på e-kompetens på hög nivå Ytterst är målet för serviceavtalet att förstå den internationella dimensionen av e-kompetens för att bättre kunna förutse förändringar och överväga eventuella möjligheter till samarbete och samverkan. På så sätt är det tänkt att projektet på lång sikt skall bidra till att få till stånd en rad fördelar för olika intressegrupper. Det är värt att betona att många av de angivna målen är långsiktiga mål relaterade till mognandet av IKTprofessionen som helhet. Sådana mål kräver ytterligare arbete och samarbete av många intressenter och rapporten som är ett resultat av detta serviceavtal syftar till att fungera som en av de viktigaste språngbrädorna för att uppnå detta. Sedan slutet av 1990-talet har initiativen som rör utvecklingen av e-kompetenser och att ta itu med kompetensbristerna stått högt på dagordningen för den Europeiska kommissionen och EUs medlemsstater. Sådana initiativ har haft ett starkt fokus på strategier för att förbättra e-kompetens i hela Europa. Exempel på detta: Betoningen på kompetensutveckling och livslångt lärande inom den europeiska sysselsättningspolitiken. Den Europeiska kommissionens DG Enterprise and Industry s GoDigital initiativ till samarbete mellan industrin och den akademiska världen för att definiera krav på IKTkompetenser, samt utveckling och genomförande av ett SME utbildningsprogram. Europeiska Kommissionens Europa (2020) Digital Agenda för Europa , med betoning på att förbättra och genomföra långsiktiga e-kompetenser och digitala kunskapsstrategier i medlemsstaterna. Europeiska kommissionens lansering av Stora koalitionen för digitala jobb. Arbetsgivare behöver arbeta globalt och samverkande för att odla IKTprofessionen och hjälpa till att lösa e-kompetensgapet. Christian Pagel, Head of Information Technology Management / CIO, ThyssenKrupp Industrial Solutions AG. Den europeiska kommissionens handlingsplan för kompetens och rörlighet (2002) fokuserar på att utveckla en anpassningsbar, kompetent och rörlig arbetskraft för en dynamisk kunskapsbaserad ekonomi. Karriärutvecklingen av kärngeneriska kompetensprofiler, där IKT-industrin upplevde kompetensbrister. Målet att Investera i människor och kompetens i Europa (2002), med särskild tonvikt på IKT digital kompetens, utbildning och träning i IKT, och europeisk certifiering av grundläggande IKT-kunskaper. Europainitiativets (2005) politiska åtgärder inklusive till exempel införande av e-lärandeprogram och omskolning för kunskapssamhället. SIDA 2

5 E-KOMPETENS LANDSKAP Kunskapsklyftan inom IKT Skickliga arbetare är grundvalen för framgångsrika företag. En färsk undersökning av 1700 verkställande direktörer över hela världen upptäckte att mänskligt kapital rankas högre än alla andra faktorer som källan till hållbart ekonomiskt värde. I dagens mycket konkurrensutsatta företagsklimat är tekniken en viktig främjande faktor för kommunikation, innovation och effektivitet. Men i många globala ekonomier intensifieras efterfrågan på arbetskraft med relevant e-kompetens och tillgången misslyckas att möta denna efterfrågan. En empiricaundersökning bland informations- och personalchefer i åtta europeiska länder 2012 beräknade efterfrågan på e-kompetens i hela EU till Av tre scenarier som utarbetats i denna undersökning, tyder den som representerar den mest sannolika framtiden av blygsam ekonomisk tillväxt på en sannolik blygsam sysselsättningstillväxt på jobb fram till 2015, med en strukturell brist på jobb orsakade av brist på tillgänglig talang. Flaskhalsarna är störst i Storbritannien, Tyskland och Italien, som tillsammans står för 60% av alla vakanser i Europa. Denna växande trend av IKT-vakanser sammanfaller med en period av hög arbetslöshet, vilket medför en minskning av effektiviteten på arbetsmarknaden. Liknande IKT-kompetensbrister är uppenbara i USA, Kanada, Brasilien, Australien, Ryssland, Sydafrika, Latinamerika, Malaysia och Japan. E-kompetensgapet är särskilt alarmerande när man granskar ny framväxande teknik. En IBM-undersökning av 1200 beslutsfattare inom IT och affärsverksamhet i 13 länder visade att två tredjedelar tror att mobil, analysverktyg, moln och social teknik är strategiskt viktiga; men 25% rapporterade stora kompetensluckor inom varje område och 60% rapporterade måttliga till stora brister. E-kompetensgapet påverkas dessutom av antalet kvinnor på arbetsmarknaden. i OECD-länderna utgör kvinnor nu mindre än 20% av IKT-specialisterna. Inom Europa utgör kvinnor mindre än 30% av IKT-sektorn och i USA är endast 23% av arbetstagarna i STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics)-relateerade job kvinnor. Situationen är ännu mer uttalad vid rörlighet upp i organisationshierarkin. En färsk rapport visar att kvinnor endast har 9% av chefsbefattningarna inom IT och endast 14% av den högsta ledningen (inklusive icke tekniska avdelningar) vid nyetableringar i Silicon Valley. Mänskligt kapital Kundrelationer 71% 66% Produkter/service innovation 52% Varumärke(n) 43% Affärsmodell innovation 33% Teknik 30% Partnerskap nätverk 28% Dataåtkomst, databundna insikter 25% F&U, immateriell egendom 22% Pris/intäkter innovation 19% Tillgångar (fysiska, infrastruktur) 15% Företagets social ansvar 13% Tillgång till råmaterial 8% Figur 1: Källor till hållbart ekonomiskt värde identifierat av verkställande direktörer. (Källa: IBM, 2012) 9,300,000 8,800,000 8,300,000 7,800,000 7,300,000 6,800, Jobb totalt Total potentiell efterfrågan 2020 Figur 2: IKT efterfråganspotential i Europa (EU27) (Källa: empirica 2013) Vår forskning vid Forfás visar att de kunskaper som krävs för att analy sera och förstå stora uppgifter blir allt viktigare. Gerard Walker, Senior Policy Advisor, Forfás, Irland. SIDA 3

6 Att öka tillgången på e-kompetenta utövare Att öka tillgången på IKT-examinerade inom det högre utbildningssystemet är en lösning på e-kompetensproblemet; men tiden det tar för en student att passera genom processen är normalt 3-4 år. Dessutom är skalbarheten i det nuvarande utbildningssystemet begränsad. För att möta denna utmaning, överväger regeringar och industrin alternativa mekanismer för att ta itu med den omedelbara bristen på e-kompetenta utövare: Grundskola och gymnasium: Föbättrad IKT-utbildning är nyckeln till att förbättra tillgången på e-kompetent arbetskraft på längre sikt. Högre utbildning: förväntningar på den akademiska världen kontra industrin: Vissa röster från industrin är kritiska till kvaliteten på utexaminerade från den högre utbildningen. Den europeiska kommissionen inser att en förbättrad anpassning mellan industrin och den akademiska världen är en nyckel. Yrkesutbildning/praktikplatser: En McKinsey (2013) rapport som undersöker den globala övergången från utbildning till anställning för unga människor upptäckte att 60% av ungdomarna tror att arbetsplatsförlagd utbildning och praktisk inlärning är de mest effektiva undervisningsmetoderna, men mindre än hälften av dem är inskrivna i läroplaner som prioriterar sådana metoder. Därför planeras en växande roll för praktikplatser/yrkesutbildning för att ta itu med e-kompetensgapet. Kontinuerlig omskolning och livslångt lärande: IKT återuppfinner sig själv hela tiden och det är denna snabba förändringstakt som hjälper till att främja innovation och ökad produktivitet i organisationer. Följaktligen kräver dessa förändringar nya kunskaper av IKT-utövare; därav det pågående kravet på livslångt lärande. Industribaserad utbildning och certifiering (IBTC): En färsk empirica-rapport (2013) konstaterade att: certifikat baserade på IBTC är oumbärliga för vissa IKT-vakanser eller erbjudanden enligt 30% av tillfrågade HR/CIO. Massive Open Online Courses (MOOCs): blandat lärande: En MOOC är en online-kurs som syftar till storskalig interaktiv delaktighet och öppen åtkomst via webben. MOOCs ger möjlighet för studenter att få tillgång till utbildning som tidigare inte skulle ha varit tillgänglig för dem på grund av ekonomiska begränsningar, geografisk plats, institutionella inträdeskrav och/eller personliga scheman. Vikten av en global kompetens offshoring ebb och flod När man inser den globala naturen av IKT och den växande betydelsen av globala värdekedjor, finns en ökad medvetenhet om behovet av att IKT-utövare har interkulturella kompetenser. Många organisationer utlokaliserar arbete, delar upp verksamheter över geografiska, språkliga och kulturella gränser. Rörlighet och immigration En del av obalansen härrör från det faktum att kvalificerad arbetskraft finns i geografiska regioner där det finns liten efterfrågan på arbete och är ovilliga att flytta till platser med hög efterfrågan. i en undersökning 2012 av 500 europeiska beslutsfattare, identifierades bättre ömsesidigt erkännande av examina och yrkeskvalifikationer över gränserna som den främsta åtgärden för att förbättra rörligheten av överförbar kompetens. Immigranter spelar också en viktig roll i många samhällen. En färsk rapport Then and Now America s new immigrant entrepreneurs fann att 24% av verkstads- och teknikföretag har minst en nyckelgrundare som var utrikesfödd. i Silicon Valley, var denna siffra 44%. Med tanke på kompetensbristen som finns globalt och det starka bidrag till innovation som immigranter står för, granskas invandringspolitiken som en möjlig lösning för tillväxt. Många inom den tekniska industrin kräver förändringar i invandringen för att lindra det nuvarande e-kompetensgapet. IKT professionalism kan sätta Europa i täten för konkurrenskraft och innovation. Declan Brady, Professionalism Task Force Chair, CEPIS. SIDA 4

7 IKT PROFESSIONALISM LANDSKAP Behovet av IKT-professionalism Varför är det viktigt att utveckla IKT-professionen? Förutom det tidigare nämnda e-kompetensgapet finns det ytterligare skäl: Dålig bild av IKT-yrket: Allmänhetens dåliga uppfattning om IKT-yrket påverkar antalet som kommer in i yrket. IKT-kunskapsbrister: Låga nivåer av IKT-kunskap bland IKT-utövare och/eller kunskapssilos förhindrar helhetsbilden av IKT, dess samhörighet och dess roll för att möjliggöra organisatorisk kapacitetsplanering. Traditionellt fokus och tillit till datavetenskapsexamina: Högre utbildningsanordnare måste anpassa sig för att möta den växande industriefterfrågan på IKT-specialister som har både affärs- och teknisk expertis. IKT-projekt misslyckas: Många IKT-projekt misslyckas med att leverera sina utlovade effektivitetsvinster. Samhällelig påverkan: Den utsträckning i vilken IKT, om det går fel, har potential att skada samhället. På IEEE har vi utvecklat ett ramverk för professionalism i samarbete med industrin, inklusive en ITBOK som fungerar som en referenssamling till andra BoKs för IT-specialister. Chuck Walrad, Chair, Professional Activities Board, IT Committee, IEEE Computer Society. Byggstenar i IKT-yrket IVI och CEPIS rapporten e-skills and ICT Professionalism Fostering the ICT Profession in Europe (2012) identifierade fyra byggstenar för IKT-yrket: Kunskapsmängd Yrkesetik Utbildning och träning Kompetenser Figur 3: Byggstenar för IKT-yrket SIDA 5

8 Kunskapsmängd (BOKs): En metod för upprättande av en profession är att först definiera en lämplig mängd kunskap för detta yrke, som sedan kan användas för att fastställa standarder och certifieringsprocesser. Kompetenser: En förståelse för kapacitets- och kompetensbehov för människor med olika uppgifter är nödvändig för organisationer för att effektivt rekrytera och utveckla lämpliga medarbetare. Utbildning och träning: Formella meriter, certifieringar, icke-formellt lärande och informellt lärande är ömsesidigt stödjande komponenter i en professionell karriär. Yrkesetik: En definierande aspekt av alla yrken innebär att följa ett yrkesetiskt agerande. IKT-professionella en arbetsdifinition Det finns ingen enskild överenskommen definition av en IKT-professionell. Olika länder och organisationer har olika åsikter i ämnet. Den definition, som används inom ramen för denna forskning, härrör från ett tidigare initiativ av den Europeiska Kommissionen, och godkändes av CEPIS-rådet För att komma vidare i takt med globala företag, stödjer Intel aktivt de anställda till att kontinuerligt utveckla sina IKT-kunskaper för at bidra till att skapa en bättre framtid. Jim Kenneally, Principal Investigator, Intel Labs Europe, Senior Research Fellow, Innovation Value Institute. Definition: IKT-Professionella Ha en omfattande och updaterad förståelse för en relevant kunskapsmängd. Visa pågående engagemang för professionell utveckling genom en lämplig kombination av kvalifikationer, certifieringar, arbetslivserfarenhet, ickeformell och/eller informell utbildning. Följa en överenskommen etisk kod/ etiskt agerande och/eller tillämplig regleringspraxis, och; Genom kompetent praxis ge valuta till intressenterna. SIDA 6

9 TEKNISKA TRENDER Förändringstakt Förändringstakten i IKT är snabb och blir allt svårare att hålla jämna steg med. Därför måste IKT-yrket vara smidigt och tillräckligt flexibelt för att anpassa sig till, såväl som utforma dessa förändringar. Snabb förändring kan också ge upphov till nya och oförutsedda etiska frågor såväl som problem med utbildning och träning för att hålla sig uppdaterad med den tekniska utvecklingen. Några av de viktigaste teknsika trenderan är: Sakernas internet Internet of Things (IoT) kallas så därför att det ursprungligen hänvisade till det faktum att Internet innehåller allt mer saker eller enheter såsom smartphones och smarta apparater. Vår miljö kommer alltmer att innehålla en mängd sensorer inbäddade i objekt (eller saker ) som kommer att driva kontextuellt medvetna tjänster som kan utnyttjas av människor och företag. Stordata Stordata har definierats som de stora mängder data som samlas over tid som är svåra att analysera och hantera med hjälp av vanliga databashanteringsverktyg. Det finns en kontinuerlig ström av nytt innehåll som driver tillväxt inom data inklusive webbplatsinlägg och användardata, sensoriska data, användargenererat innehåll, GPS, och RFID. Big data är viktigt eftersom det ger insikter för marknadsavdelningar, ekonomi, verksamhet, strategi och för eknomier och samhällen som helhet. Detta driver efterfrågan på medarbetare som har affärs- och matematiska kompetenser för att undersöka och analysera dessa data på ett sätt som kan ge både affärsoch samhällsnytta. Efterspørgsel på store analytiske talenter i USA kunne være 50 til 60 % højere end dens prognosticerede udbud i Udbud af og efterspørgsel på stort analytisk talent i Tusinde personer % gap i förhållande tilltillgång sysselsättning Utexaminerade med djup analytisk talang Övriga tillgång Talanggap 2018 planerad efterfrågan 1 Övrig tillgång inkluderar avgång (-), immigration (+) och återanställning av tidigare arbetslös djupanalytisk talang(+). KÄLLA: US bureau of Labour Statistics; US Census; Dun & Bradstreet; company interviews; McKinsey Global Institute analysis Figur 4: Projekterad efterfrågan på analytisk talang framemot 2018 SIDA 7

10 Molntjänster Molntjänster eller moln upplevs som mycket viktigt av de flesta företag. En Accenture/LSE-undersökning 2011 av mer än 1000 ledande befattningshavare visade att mer än 50% av de som svarade trodde att moln skulle göra det möjligt för oss att fokusera på att omvandla vår verksamhet och inta bara vår IT. Fördelarna med moln är särskilt stora för SMEs eftersom de kan utnyttja IKT-möjligheter, som tidigare endast var tillgängliga för stora multinationella företag. Sociala verktyg och tekniker Sociala tekniker avser teknikaktiverade metoder som underlättar samspelet mellan människor och organisationer. Exempel på sociala verktyg och tekniker I affärssammanhang omfattar sociala nätverk och video. Mobilt Mobila tekniker har en enorm inverkan på affärsverksamheter globalt. IDC uppskattar att smarta mobile enheter kommer att generera 57% av IT-branschens totala tillväxt over hela världen. Även om det finns en organisatorisk efterfrågan på mobil talang, antyder en undersökning 2012 från Information- Week att detta inte skulle leda till ytterligare anställningsbehov för företag,eftersom de flesta företag istället vidareutbildar befintliga medarbetare. På INSEAD lär sig våra civilekonomer att använda dataanalys för att ta itu med affärsproblem genom projektbaserat lärande på verkliga företagsdata samtidigt som de använder toppmoderna molnbaserade och öppna källkodsverktyg. Theodoros Evgeniou, Professor of Decision Science and Technology Management, INSEAD elab. SIDA 8

11 MAKROEKONOMISKA OCH SAMHÄLLELIGA TRENDER Trender De makroekonomiska och samhälleliga trender som sannolikt kommer att påverka det framtida behovet av kvalificerad arbetskraft omfattar bland annat: den globala arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxttakt, ungdomsarbetslöshet, åldersdemografi och kvinnor I arbetsstyrkan. Att förstå dessa trender är värdefullt eftersom det bidrar till att ge en inblick i hur globaliseringen kan utvecklas med tiden. Dessa delades in i tre grundläggande delar: Landskap: det nuvarande globala makroekonomiska och samhälleliga landskapet. Terräng: några av nyckelfaktorerna som formar landskapet. Horisont: de trender som kan tänkas utgöra en del av landskapet i framtiden. Landskap Global arbetsmarknad: International Labour Office uppskattade en ackumulerad total av 197 miljoner människor utan arbete Global tillväxttakt: Den långsamma tillväxttakten i utvecklade ekonomier är bara en bråkdel av det som upplevs I utvecklingsländer. Östra Asien som har haft hög tillväxt de senaste åren verkar ha bromsats upp kraftigt. Omvänt, visar nu vissa europeiska ekonomier som var I lågkonjunktur visa tecken på återhämtning, om än bräcklig. Ungdomsarbetslöshet: Den globaal situationen vad gäller ungdomsarbetslösheten ger anledning till oro. Med hjälp av siffror från ILO, OECD och Världsbanken, uppskattar Economist att det kan vara så många som 290 milj 15-till- 24 år gamla som inte deltar på arbetsmarknaden nästan en fjärdedel av världens ungdom, och en grupp lika stor som befolkningen i Amerika. Samtidigt finns det också en brist på arbetskraft med kvalificerad ingångsnivå. De två olika mönstren av ungdomsarbetslöshet och bristande tillgång på arbetskraft med kvalificerad ingångsnivå illustrerar arten av det aktuella kunskapsgapet och understryker vikten och behovet av att förbättra kompetensutvecklingen för denna åldersgrupp, parallellt med ansträngningar för att skapa arbetstillfällen. I Japan utarbetar vi en årlig IT HRvitbok som ger oss data om viktiga förändringar av IT HRs roll i affärsmiljön så att vi kan basera vår e-kompetenspolitik på starka bevis. Masayoshi Tsuru, Tsuru, IPA Tillväxt men känslig för avbrott Polen 3.4% Frankrike 1.2% Australien 3.1% Japan 0.9% Kanada 2.3% Storbritannien 2.1% USA 2.4% Nederländerna 1.1% Tyskland 1.3% Irland 2.2% Kämpar för att växa Italien 0.3% Portugal 0.5% Spanien 0.9% Grekland 0.6% Sammanlagt Eurozonen 1.0% Globalt Marknadsräntor 3.5% Vækst og fremskyndelse Indonesien 6.2% Brasilien 4.0% Sydafrika 3.6% Tillväxt och retardation Kina 7.3% Sydkorea 3.6% Indien 6.6% Mexiko 3.7% Saudiarabien 4.2% Ryssland 3.8% Turkiet 5.1% Figur 5: Global topplista över tillväxt. (Källa: PwC -16th Global CEO Survey, 2013) SIDA 9

12 Bristen på kompetens är en vanlig orsak till ingångsnivåvakanser % av tillfrågade arbetsgivare Turkiet Indien Brasilien 36% av arbetsgivarna rapporterade också en brist på kompetens orsakade betydande problem vad gäller kostnad, kvalitet och tid eller värre USA Mexiko Saudiarabien Tyskland Storbritannien Marocko Figur 6: arbetsgivare hänvisar till kompetensbrist som en orsak till ingångsnivåvakanser (Källa: mckinsey-undersökning, 2012) Terräng Global efterfrågan på kvalificerad arbetskraft: The World Economic Forums rapport (2011) om global talang var tydlig i sin diagnos av problemet: Det norra halvklotet står inför talangbrister inom ett brett spektrum av yrkesgrupper till stor del beroende på att befolkningen åldras snabbt och att utbildningsstandarder är otillräckliga.många länder på det södra halvklotet rapporterar överskott på arbetskraft på grund av den höga ekonomiska tillväxten och stabila födelsetal. Men det finns frågor om anställningsbarhet för dessa arbetare huruvisda de har den kompetens som krävs för att få jobb och arbeta effektivt. Ökningen av kvinnor på arbetsplatsen: Antalet kvinnor inom arbetskraften i utvecklade ekonomier steg med 77 miljoner mellan 1980 och 2010, vilket motsvarar 61% av nettotillskottet på 122 miljoner till arbetskraften i utvecklade ekonomier. Noterbart är att kvinnor utgör en väsentlig del av den procentuella andelen akademiker i tillväxtekonomierna, men detta omsätter inte nödvändigtvis motsvarande nivåer av arbetskraftsdeltagande. Åldersdemografi: i många länder kommer den åldrande befolkningen att uppmuntras att arbeta efter den nuvarande pensionsåldern. Till exempel Storbritanniens Pensions Minister, Steve Webb, ser äldre arbetstagare som en outnyttjad resurs och hävdade att med tiden kommer det att finnas en hel uppsättning jobb där arbetsgivarna behöver erfarna äldre arbetstagare... ett företag som inte förändrar sin inställning till äldre arbetstagare kommer att hamna på efterkälken. Horisont Framväxten av Afrika Hittills har det mest fokuserats på utvecklingsmarknaderna Brasilien, Ryssland, Indiien och Kina. Men Afrika kommer sannolikt också att förändra sysselsättningsutvecklingen inom den närmaste framtiden. Världsbanken rapporterade 2014 att tillväxten i Afrika söder om Sahara beräknas stiga till 6% (exklusive Sydafrika, kontinentens största ekonomi). Digitaliseringen av SMF: Små och medelstora företag (SMF) är centrala för den europeiska ekonomin och världsekonomin. Hur SMF anpassar sig till följd av utvecklingen i IKT kommer att ha en betydande inverkan på behovet av e-kompetens. Globaliseringens möjligheter: Globaliseringen, tillsammans med de grundläggande teknikskiften som sker, ger också många möjligheter för företagen. Boomen inom infrastrukturen som sker i utvecklingsländerna över de närmaste tjugo åren, som beräknas överstiga $20 biljoner, kommer sannolikt att kräva tillhandahållandet av omfattande teknik, design, tekniska tjänster och företagstjänster, som skulle kunna komma från Europa. De potentiella fördelarna skulle delas av utvecklingsländer och utvecklade länder. BCG-forskning visare att teknikkunniga SMF ökar intäkterna 15 procentenheter snabbare och skapar arbetstillfällen nästan dubbelt så snabbt som sina kollegor. Ralf Dreischmeier, Globale ledare (IT praxis), The Boston Consulting Group. SIDA 10

13 PRIMÄRA FORSKNINGSRESULTAT INTRESSENTERS VISIONER OCH STRATEGIER Trender En viktig del av detta tjänsteavtal var att genomföra primär forskning med ledande intressenter för att fånga in deras visioner 18.1% och strategier inom området för e-kompetens och IKT-professionalism. Intressenterna bestod av IT-chefer, ledande 15.3% IKT-chefer och IKT HR-chefer från en rad olika industribranscher i Europa. Vad anser du om följande påståenden? I vårt land som helhet, finns en allvarlig IKT-kompetensbrist/obalans som hindrar företagens tillväxt? 1.4% 33.3% 31.9% Instämmer inte alls(1) 0 0.0% 48.6% Instämmer inte(2) 5 7.1% Neutral(3) % 22.9% 21.4% Instämmer(4) % Instämmer helt(5) % 0.0% 7.1% I vår organisation har en brist på tillgång till IKT-kompetens på hög nivå en negativ inverkan på vår förmåga att. Instämmer inte alls(1) 1 1.4% 33.3% 31.9% Instämmer inte(2) % Neutral(3) % 18.1% 15.3% Instämmer(4) % Instämmer helt(5) % 1.4% Figur 7: Upplevd IKT-kompetensgap/obalans av respondenterna Resultaten visade att majoriteten (70%) av de tillfrågade tror att det finns en allvalig IKT-kompetenslucka/obalans som hindrar tillväxten av företag. Dessutom, nästan hälften (47%) av alla tillfrågade känner att bristen på tillgång till IKT-kompetens på hög nivå påverkar deras förmåga att utöka sin verksamhet. Effekter av offshoring och automatisering Majoriteten (61%) av de tillfrågade känner att offshoring sannolikt kommer att ha en måttlig eller hög inverkan på den framtida efterfrågan på IKT-kompetens i deras organisation. Mer är tre fjärdedelar av de tillfrågade (76%) känner att automatisering sannolikt kommer att påverka den framtida efterfrågan på IKT-kvalificerad arbetskraft inom deras organisation. 48.6% Effekter av viktiga professionella trender En minoritet av de tillfrågade (44%) anser att det i framtiden kommer att bli färre IKT-professionella på traditionella IKTavdelningar, vilket sammanfaller med att fler IKT-professionella arbetar på hela företaget. Fler än hälften av de tillfrågade 22.9% (53%) anser att Massive Open Online Courses 21.4% (MOOCs) avsevärt skulle förändra det sätt på vilket fortbildning för IKT-utövare levereras inom de närmaste tre åren. Detta är 7.1% förvånansvärt högt med tanke på hur relativt nytt MOOCs är, men understryker 0.0% möjligen de höga förväntningarna på denna innovation. Mer än tre fjärdedelar (77%) av de tillfrågade tror att IKT är ett globalt yrke och att nationella ansträngningar måste anpassas på en global nivå för att utveckla yrket framgångsrikt. Vidare tror en betydande majoritet av de tillfrågade (80%) att IKT-professionella bör ha en gemensam förståelse för en grundläggande IKT Body of Knowledge (en kärna av kunskap som alla IKT-utövare måste känna till). SIDA 11

14 Andra resultat är: En rapporterad ökning (från en tidigare studie 2011 av IKTprofessionalism) i användningen av IKT kompetensramar av de tillfrågade. Mer än hälften av de tillfrågade (51%) anger att de senaste IKT-utexaminerade saknar den nödvändiga kombinationen av teknisk, affärs- och social kompetens som behövs för att bidra till verksamheten utan ytterligare utbildning. Majoriteten (71%) av IT-cheferna anger att när det gäller fortbildning, är erfarna IKT-utövare fram gångsrika i att hålla sina IKT-kunskaper aktuella genom fortsatt utbildning. De viktigaste tekniska trenderna som mest sannolikt kommer att driva framtida tillväxt i efterfrågan på expertis är I prioritetsordning: cybersäkerhet, mobil teknik, molnteknik, big data, social verksamhet och konsumtionssyn (Bring Your Own Device BYOD). Den kompetens som mest sannolikt kommer att förbli onshore : Informationssäkerhet. IKT-leveranshantering. Företagsarkitektur. Affärsprocesshantering. Digital marknadsföring. E-ledarskap; datavisualisering/dataanalys, Högpreserande datorkunskaper och User Experience (UX) Design-kompetens. Underhållskompetens. Den kompetens som mest sannolikt hyrs ut: Kodning/ programvaruteknik/ appbyggnad och mjukvarutestning. Summering av primära forskningsresultat Ett antal centrrala teman framkom genom denna forskning. Framför allt, de flesta intressenterna uppfattar att det finns en allvarlig IKT-kompetenslucka/obalans och ser detta som ett hinder för företagets tillväxt. Detta förvärras av det faktum att majoriteten av intressenterna uppfatttar att IKT-akademiker inte besitter de nödvändiga IKT-kunskaperna för att bidra till verksamheten. Dessutom stöddes tidigare rapporterad forskning om effekterna av utlokalisering och automatisering på efterfrågan på IKT-kompetens, med över 60% respektive 75% av de tillfrågade som tor att offshoring och automatisering skulle kunna påverka deras organisationer I framtiden. Varierande efterfrågan för en mängd olika IKT-kunskaper rapporterades, var och en med olika omfattning för offshoring. En förståelse för den upplevda framtida tillväxten/ nedgången för specifika kunskaper och grad av sannolikhet för offshoring är avgörande för enskilda medarbetare i planeringen av karriärvägar, för organisationer i planering av verksamheten och för regeringen i upprättandet av stödjande strategier. Både arbetsgivare och utbildningsanordnare kommer att gynnas av samarbete för att se till att studenter har rätt IT-kompetens vid rätt tidpunkt. Frits Bussemaker, Partner CIONET, Nederland Liaison International. SIDA 12

15 EFFEKTEN AV GLOBALISERING PÅ IKT-LEVERANS: OFFSHORING OCH GLOBAL SOURCING Offshore-tjänster Tillhandahållandet av offshore-tjänster vann i popularitet på 1990-talet. Initialt var den viktigaste drivkraften för offshoring att minska kostnader, men eftersom tjänsteleverantörer har blivit mer erfarna i att driva offshoreverksamhet och har ökat sina ambitioner, har de i allt högre grad tagit på sig att driva operativa förbättringar av kompexa processer och att omvandla och standardisera processer för sina kunder. En perfekt analys av dessa förändringar är svår att genomföra, eftersom mycket offshoring över åren har blivit under radarn av sådana skäl so matt kunder oroar sig för potentiella imageåterverkningar av att flytta jobb offshore eller helt enkelt därför att offshorelementet har blivit en integrerad del av total leverans i en global leveranskedja. Officiell statistik saknar omfattning och typ av offshoring som har genomförts och utvecklingen under det senaste årtiondet. Så hur får vi tillgång till omfattningen av av offshoring, typ av aktiviteter som påverkas mes och därmed typ av kompetenser som påverkas? Genom analys av omfattningen av IT- och affärskontrakt undertecknade i Nordamerika och Europa och analys av inkomstsammansättning hos ledande indiska offshoreleverantörer är det klart att apprelaterat arbete är det vanligaste för offshore. Men det finns en ökad tendens mot infrastruktur-relaterat arbete och utläggning av affärsprocesser. Innovation (dvs R&D) och annat star genomgående för den minstaandelen av kontrakt över perioden. Den CIO-undersökning som genomförts för denna studie ger visa indikationer på den förväntade utvecklingen i den framtida efterfrågn på kunskaper offshore fram till 2020 (se föregående avsnitt). I huvudsak indikerar dessa resultat en fortsättning på trenderna som obeserverades under de senaste tio åren med inga store förväntade quantum leaps. Det är av ytterst strategisk vikt för Avaloq att rekrytera och utveckla mycket e-kompetenta medarbetare på våra europeiska orter. Martin Frick, General Manager BPO, Avaloq Evolution AG. Kompetenser i offshore-värdekedjan Mot denna bakgrund, vilka kompetenser flyttas offshore? De kompetenser som behövs offshore är lika varierande som de som behövs onshore, men naturligtvis för aktiviteter som kan levereras på distans och där ansikte-mot-ansikte interaktion med slutkunden för tjänsten eller produkten är mindre viktig. Offshore-värdekedjan är komplex, och I alla typer av arbete, finns det låg- och högkvalificerade människor inblandade i att leverera aktiviteten eller uppdraget. Det har blivit mera så allt eftersom offshore-leverans har utvecklats och eftersom organisationer inte bara använder offshore för lågprisleverans utan snarare som en del av en mera komplex global sourcingstrategi. SIDA 13

16 Från arbets-arbitrage till standardisering, automatisering och moln Med ökad mognad av offshore leveransservice, finns det en övergång från att kasta människor på problemet till att leverera mer avancerade tjänster och högre produktivitet genom standardiseringsprocesser och ökad automatisering där det är möjligt. Standardisering av processer leder till skapandet av repeterbara och skalbara icke-mänskliga tillgångar som proramvaror, processmodeller, och så vidare, för att komplettera och/eller ersätta mänsklig arbetskraft, och därmed automatisera processen så långt som möjligt. Hur automatisering kan leda till ersättning av kvalificerad arbetskraft har i stor utsträckning beskrivits. Men den centrala frågan är huruvida detta skulle resultera i ersättning av dessa heltidstjänster eller omplacering. Det troliga svaret är att det skulle bli en blandning av båda, precis som observerats med offshoring. Produktivitetsvinster leder inte alltid till förlust av arbetstillfällen. En annan intressant aspekt av automatisering av kvalificerat arbete är att den har potential att skapa lika villkor mellan västvärldens högkostnadsländer och typiska offshoreplatser. Om en process eller en uppgift endast kan utföras av datorer, försvinner den ekonomiska fördelen med att flytta denna uppgift eller process till andra sidan världen. Sedan finns det moln. Moln utgör en fundamental förändring i hur datorkraft genereras och distribueras. Molntjänster kan ses som ett alternative till offshore, arbetsintensiva tjänster, som kan tillhandahållas från var som helst. Standardisering, automatisering och moln är förbättringar och utvecklingar inom tekniker som kombinerat med ökad mognad och erfarenhet av brukarorganisationer fundamentalt förändrar hur IKT och affärprocessuppdrag och tjänster konsumeras. Offshoring kan inte betraktas isolerat. Figur 8 illustrerar denna sömlösa globala resursanvändning lokal, nearshore, offshore, och molnbaserad för att leverera en integrerad IT- eller affärsprocess. Komplexiteten i den globala värdekedjan belyser behovet av ny kompetens onshore för att hantera och/eller komplettera de många elementen. Att hantera grupper av människor, ibland över många tidszoner, onshore eller via tjänster som levereras genom molnet, betyder att IT-avdelningen i framtiden I allt högre grad behöver ta på sig rollen av tjänstemäklare eller integratör, snarare än att nödvändigtvis ta på sig all verksamhet själv. Detta är en helt ny uppsättning utmaningar för informationschefen. Slutanvändarorganisation Upphandla eller organisera integrerad IT, affärsprocesser och branschspecifika uppgifter/tjänster Lokal leverans Nearshore centrum Offshore centrum Moln X-som-en-tjänst Figur 8: komplekse færdigheder og sourcing mix i den globale værdikæde. (Kilde: IDC, 2013) SIDA 14

17 DEN KVANTITATIVA INVERKAN AV GLOBALISERING Projektioner/Scenario 1: Försiktig tillväxt IT-världen förändras i grunden. De trender som driver IToffshoring förändras, eftersom den ökade användningen av automatiseringsverktyg, standardisering av processer, och återanvändning av resurser kombinerat med molntjänster skapar en global sourcing-värdekedja. Följaktiligen växer efterfrågan på högt specialiserade ICTkunskaper både onshore och offshore. I framtiden kan också IKT-kompetens som nu betraktas som typiska offshore-kunskaper, såsom programmering få högre efterfrågan onshore. Det är viktigt att se till att IKT-kunskaper utvecklas på alla nivåer av värdekedjan onshore och att ansträngningar görs för göra dessa karriärer attraktiva. Om inte, kan en ny kompetensklyftekris uppstå. Hastigheten på digital omvandling av företag och organisationer, tack vare en ny typ av produkter och tjänster baserade på konvergensen av 3D-plattformsteknik (mobilitet, sociala tekniker, big data, molntjänster), kommer direkt at påverka mönstren av socioekonomisk tillväxt under de närmaste åren. Dock kräver digital omvandling en ny mix av e-ledarskapskompetens, som utnyttjar IT för innovation och affärsutveckling. Därför kan bristen på e-ledarskapskompetens vara en konkurrensnackdel för EUs industry och en begränsning av den potentiella tillväxten. Enligt våra modellberäkningar, i det mest sannolika scenariot Försiktig tillväxt kommer EUs efterfrågan på kompletta IKT- kunskaper att växa från 7,7 miljoner 2012 till 8,6 miljoner 2020, vilket motsvarar en 1,4% Compound Average Growth Rate (CAGR). Inom detta scenario, kommer effekterna av globalisering att leda till att ungefär arbetstillfällen flyttat offshore 2020, varav vilka faktiskt cirka 17-18% kommer att gå förlorade. Applikationssegmentet, som är det framträdande fokusområdet för många offshoreprojekt, visar det högsta antalet förlorade IKT-jobb. Mer oroande är att denna påverkan skulle drabba IKT-akademiker mer än proportionellt, eftersom enligt vår bedömning, upp till jobb eller 9% av ansällningar för IKT-akademiker kan förloras till offshoring Utbildning (E-kompetens) strategier och initiativ Tillväxt och innovationsstrategier och finansiering instrument/ikt fokus Arbetsmarknadspolitik och Initiativ Makroekonomiska trender IT marknadstrender Offshoring trender IT Innovation, automatisering och moln Prognosmodell effekter av globalisering Huvudutgångar Efterfrågan på IKT-jobb Uppskattning av förlorade IKT-arbetstillfällen Uppskattning av förlorade arbetstillfällen för IKT-examinerade Figur 9: Prognosmodellantaganden: interaktion av huvudtrender. (Källa: IDC 2014) SIDA 15

18 Prognoser/Scenario 2/3: innovation vinner kontra stagnation Ytterligare två scenarier testades genom denna forskning: In other words, the overall impact of globalisation and offshoring on the ICT skills market is marginal in quanti- tative terms, but qualitatively very important, and more Innovation vinner där ett hopp framåt i digital transfor- mation utlöser en positiv cykel av ekonomisk tillväxt och Stagnation där den ekonomiska recessionen minskar konsumtion och investeringar och drar ner innovationsdynamiken. I båda scenarierna förblir globalisering en stark trend, så offshoring fortsätter att växa. Omfattningen av arbetstillfällen som eventuellt flyttats varierar från endast 6% av alla IKT-kompetenser som efterfrågas 2020 i scenariet Innovation vinner, till 10% i Stagnationsscenariet (jämfört med 9% i Försiktig tillväxt-scenariet). Förekomsten av förlorade arbetstillfällen över den totala efterfrågan på jobb är marginell, men kvalitativt viktig: den varierar från 1,5% i Försiktig tillväxt-scenariet till 0,7% i scenariet Innovation vinner och en top på 3,4% i Stagnationsscenariet. Med andra ord, den totala effekten av globalisering och offshoring på marknaden för IKT-kompetens är marginell i kvantitativa termer, men kvalitativt mycket viktig, och ännu mer relevant för marknadssegment som applikationsutveckling å ena sidan, och unga IKT-akademiker å andra sidan. Vad kan politik göra för att främja scenariet Innovation vinner och förhindra riskerna med Stagnationsscenariet? Vi har undersökt tre huvudgrupper av politiska områden med ett direkt inflytande på e-kompetens: utbildning, arbetsmarknadspolitik och politik för tillväxt och utveckling av den digitala ekonomin. Vi drar slutsatsen att utbildningspolitik har den mest relevanta effekten på lång sikt för att forma utvecklingen av kunskaper som svarar mot de nya efterfråganstrenderna, men på kort sikt har yrkesutbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik (som att främja praktikplatser, mobilitet och offentlig-privata partnerskap för att överbrygga klyftan mellan universitet och arbetspltaser) den största chansen att påverka marknaden positivt. Forskning, innovation och makroekonomisk politik som stöder den digitala ekonomin har en mycket viktig roll för att skapa de ramvillkor som möjliggör tillväxt baserad på IT-innovation och stimulerar efterfrågan på e-kompetenser. Försiktig tillväxt (promille) Innovation (promille) Stagnation (promille) Summa flyttade IKT-jobb Summa förlorade IKT-jobb Figur 10: Summa IKT-jobb som flyttats och förlorats över tre scenarier. SIDA 16

19 KRAV PÅ NYA KURSPLANER FÖR FRAMTIDA KOMPETENS OCH ARBETSTILLFÄLLEN BÄSTA PRAXIS Krav på nya kursplaner för framtida kompetens och arbetstillfällen Nya trender inom IKT har alltid krävt ny kompetens och arbetstillfällen. Men som ett resultat av effektiviseringar och omstruktureringar, har de också lett till förlust av arbetstillfällen som inte längre uppfyller kraven i industrin och marknaderna. Bristen på utbildning/undervisning, fokus på fel kompetens, och problemet med föråldrade utbildningssystem och utbildare ses som de primära utbildningsrelaterade hindren för tillväxt eller effekten av nya framväxande tekniska megatrender (t ex molntjänster, social mediateknik, big data, sakernas Internet) som driver ekonomisk omvandling och ekonomisk tillväxt. Var och en av dagens megatrender antas representera en ny teknisk platform för tillväxt och innovation. Det är på dessa områden Europa och europeiska företag måste vara starka för att vara innovativa och konkurrenskraftiga i framtiden. För var och en av megatrenderna kan kompetensbehov identifieras både i IT-branschen och användarindustrierna. Anpassning av högre, verkställande utbildningsinstitutioner Högre, verkställande utbildningsinstitutioner måste snarast möjligt anpassa sig och vidareutveckla sina erbjudanden i linje med industrins behov. Ny forskning har identifierat behovet av en anpassning och/eller utveckling av högre och verkställande utbildningsutbud för tillhandahållande av kunskaper och kompetens för att möta dessa nya industrikrav. En metod som utvecklats för att stödja detta arbete inleds med att definiera e-kompetensdomäner och uppgifter för varje ny IKT-megatrend, specificera relevanta e-kompetenser och kunskaper och kartlägga dessa på de befogenheter som anges i European e-competence Framework (e-cf), samt beskriva de inblandade rollerna enligt de befintliga IKT-professionella arbetsprofiler som bygger på e-cf och utvecklades för CEN. Detta synsätt är i linje med expertutlåtanden som starkt argumenterar för en kompetensbaserad strategi för utveckling av högre utbildningsprogram när vi rör oss mot nästa generation av examensprogram i informationssystem. Högre och verkställande utbildninsinstitutioner kanske vill använda metoden och format som är utvecklade för att kartlägga sina egna kurser på dessa, för att identifiera om det finns anpassning till beskrivningarna och erforderlig kompetens och därmed passar med de nya framväxande kompetensbehoven till följd av ovanstående megatrender. Detta kommer att möjliggöra för högre och verkställande utbildningsinstitutioner att identifiera hur väl deras nuvarande utbud redan uppfyller industrins krav och/eller vidare utveckla och anpassa befintliga eller utveckla nya kursplaner för program som levererar dessa kunskaper. Detta kommer att bidra till att ytterligare utveckla de högre utbildningssystemen i Europa för att bättre motsvara arbetsgivarens behov och framväxande megatrender som beskrivs ovan. Undervisning för att tillgodose nya framväxande kompetenskrav De nya kundskaperna behöver läras ut på olika nivåer för att säkerställa maximal räckvidd. Detta är högre utbildningsinstitutioners ansvar och även deras som är aktiva i vidareutbildning. Olika metoder för att lära ut kunskaper för nya framväxande IKT-områden har identifierats. Dessa tillvägagångssätt följer olika undervisningstraditioner i olika länder och inkluderar följande: Lära ut nya kompetensbehov som en integrerad del av redan befintliga Informatik eller datavetenskaps -program, i olika masterprogram under masterstudierna (eller under sista året av kandidatstudierna) som i universitet i Tyskland, Finland och Storbritannien. Icke officiella utbildningsprogram (titulo propio) som erbjuds i samarbete med industrin i anslutning till de starkt reglerade kandidat- och masterutbildningar som leder till ett universitetscertifikat i länder som Spanien. Verkställande utbildnings-/vidareutbildningskurser vid universitet och handelshögskolor med antingen en mer teknisk inriktning eller ett starkare affärsfokus, varav den senare fokuserad på och undervisad till exempel vid INSEAD med INSEAD Executive Education Course Data Analytics for Business. Specifika och dedikerade big data, datavetenskap eller molntjänster högskoleutbildningar stämplade som sådana av kommersiella skäl och för att göra dem attraktiva och tilltalande för blivande studenter och arbetsgivare, som i USA, men även i viss mån i Storbritannien. SIDA 17

20 Det är troligt att dessa pedagogiska traditioner och sätt att undervisa kommer att fortsätta följas även i framtiden vid anpassning av befintliga eller utveckling av nya utbildningsprogram för att bäst passa industrins kunskapskrav. Dessutom kunde MOOCs ses som ett tillägg som kan bidra till att fylla befintliga kunskapsluckor och brister och för att öka räckvidden för och tillgången till lämpligt utbildningsutbud och därmed snabbare sprida de kunskaper som krävs. Bästa praxis att tillägna sig framtida kunskapskrav: exemplet gäller Big Data Analytics Följande figur ger ett exempel på ett högre utbildningsprogram som erbjuds av ett universitet (Technical University Berlin). Technical University Berlin: Masterprogramspåret på Data Analytics (med universitetscertifikat) Spår på Data Analytics Spåret innehåller ett rekommenderat schema av kurser som återspeglar en viss betoning på Data Analytics Masterprogram för vilket spåret Data Analytics är tillgängligt: 1. Affärsinformatik 2. Datateknik 3. Datavetenskap Mål för Data Analytics Track: 1. Ge studenter de nödvändiga kunskaperna för att utföra datadrivet beslutsfattande. 2. Härleda insikt från stora, heterogena datamängder. 3. Applicera inlärda metoder för att ta itu med verkliga problem inom näringsliv och vetenskap. Avsedda jobbprofiler: De avsedda jobbprofilerna inkluderar Datavetare / Dataanalytiker / Dataingenjör. Varaktighet och moduler: Spåret år igång under fyra terminers (två år) masterstudier med föreläsningar, seminarier och praktikplatser (samarbete med partners från industrin) med en masteruppsats under fjärde terminen. Den är uppdelad i tre pelare: 1. Dataanalys: maskinbaserat lärande, statistik, textutvinning etc. 2. Skalbar datahantering: Att handskas med stora, heterogena strukturer och data, kartlägga/minska koncept, nya hårdvaruarkitekturer. 3. Användningsområden: specifika för studier: hälsa, materialvetenskap, energi, logistik etc. Certifikat Framgångsrika studenter kommer att få ett certifikat utfärdat av EECS School vid TU Berlin som styrker deras specialisering, vilket utfärdas utöver masterexamen. Kontakt: Volker Markl, Professor and Chair of the Database Systems and Information Management (DIMA) group, Technical University Berlin Figur 11: Högre utbildningsprogram som erbjuds av Technical University Berlin SIDA 18