Flamskyddsmedel, brandskydd och miljöpåverkan -97 Innehåll

Transkript

1 Flamskyddsmedel, brandskydd och miljöpåverkan -97 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Vad säger reglerna?... 3 Räddningstjänstlagen... 3 Boverkets byggregler, BBR Konsumentverket... 5 Lagen om kemiska produkter... 5 Flamskyddsmedel för olika material... 5 Flamskyddsmedel för textil... 5 Bromorganiska flamskyddsmedel... 5 Flamskyddsmedel för kablar... 6 Färger... 7 Isoleringsmaterial... 7 Madrasser, möbelstoppningar... 8 Testmetoder och kravnivåer... 8 Möbler... 8 Hängande textilier... 9 Ytskikt... 9 Hur bedöma behov och alternativ?... 9 Riskbedömning... 9 Alternativ... 9 Checklista

2 Inledning För att minska risken för antändning av brännbara produkter, främst plastprodukter, tillsätts ofta flamskyddsmedel. Användningen av dessa medel har ökat starkt under senare år. Tyvärr har många av de medel som är effektivast ur flamskyddande synpunkt visat sig ha negativ inverkan på miljön. Kemikalieinspektionen fick 1989 i uppdrag av regeringen att utarbeta förslag till åtgärder för att begränsa användningen av särskilt skadliga ämnen. En av de ämnesgrupper som särskilt pekades ut var bromerade organiska flamskyddsmedel. PCB, som är ett sedan lång tid tillbaks väldokumenterat miljögift, liknar mycket dessa ämnen i spridningsmönster, uppbyggnad och skadeeffekter. Bromerade flamskyddsmedel är på samma sätt som PCB stabila och bioackumuleras vilket medför att de inte bryts ned i naturen och därför anrikas i organismer, dvs växter och djur. Miljösamverkan i Älvsborg, ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunförbundet och länets 19 kommuner, har som ett led i arbetet gett ut dessa riktlinjer till stöd för upprättande av policy för hantering av frågor om flamskydd och flamskyddsmedel. Målgruppen har främst varit den offentliga sektorn, men dokumentet bör kunna tjäna som stöd för alla som köper in, brukar eller på annat sätt handskas med flamskyddade produkter eller produkter där krav på flamsäkerhet kan ställas. Riktlinjerna har huvudsakligen begränsats till lös inredning i byggnader, byggnadsmaterial och detaljer. Övriga produktområden styrs i allt för stor utsträckning av bestämmelser som är svåra eller omöjliga att överblicka och påverka lokalt. På senare tid har emellertid inom t ex kontorsmaterialsidan kommit fram Svanmärkta produkter som datorer, bildskärmar och kopiatorer. Detta innebär bl a att miljöfarliga flamskyddsmedel inte använts. Användandet av svårnedbrytbara flamskyddsmedel innebär även problem efter brukstiden. Då i samband med avfallssortering, -deponering och -förbränning. Denna fråga berörs dock inte i detta dokument. Arbetsgruppen för framtagandet av dessa riktlinjer har utgjorts av: Ingemar Karlsson Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Enheten för civil beredskap Siv Hansson Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Miljö och planenheten Sören Johansson Räddningstjänsten, Marks kommun Owe Linder Miljökontoret, Marks kommun Håkand Rönnqvist Södra Älvsborgs Räddningstjänst förbund Jonas Edin Miljöskyddskontoret, Borås kommun 2

3 Sammanfattning Användandet av miljö- och hälsofarliga flamskyddsmedel måste minskas. Användning av halogenerade flamskyddsmedel, dvs de som innehåller klor- eller bromföreningar skall undvikas då dessa föreningar normalt har negativa miljö- och hälsoeffekter. Finns naturligt obrännbara eller svårantändliga produkter/material skall dessa väljas i första hand. Flamskyddsmedel bör endast användas i miljöer där det är befogat ur personskyddssynpunkt. I kontor, daghem, skolor och mindre samlingslokaler bör man inte generellt ställa krav på flamskyddsbehandlad lös inredning. Exempel på lokaler där höga krav på den lösa inredning är befogade är hotell, vårdanläggningar, restauranger och större samlingslokaler. Byggnadstekniska åtgärder som exempelvis minskad storlek på brandceller eller vattensprinkling, företrädesvis av de nyare enkla varianterna, bör oftare kunna övervägas som alternativ till flamskyddsbehandlad inredning och byggnadsmaterial med bibehållen säkerhetsgrad. Om behandling med flamskyddsmedel erfordras bör bl a följande beaktas: En flamskyddad produkt är inte obrännbar utan produkten är endast mer svårantändlig. När en flamskyddsbehandlad produkt antänts brinner den ofta nästan lika bra som en obehandlad. Röken kan även vara giftigare och mer besvärande än från en obehandlad produkt. En flamskyddad textilie skall vara tvättbeständig. Vad säger reglerna? Många produkter omfattas av regler som berör brandskyddet i produkten, t ex elapparater och flyginredningar. Likaså kan produkter som exporteras eller importeras omfattas av utländska krav på flamskydd. Branschstandards och företagspolicys kan även medföra att produkter "kräver" flamskyddsbehandling. "Flamskyddad" kan också framhållas som ett mervärde i samband med marknadsföring, ofta utan att det finns några formella krav. Man spelar då på människors inneboende rädsla för brand. Räddningstjänstlagen RtjL nämner ett antal områden där det avsågs att meddela föreskrift om typgodkänd lös inredning. Med lös inredning avses här bl a möbler, armaturer, mattor och textilier. Detta krav har emellertid inte kommit att införas i sin nuvarande form och arbetet har i huvudsak inriktats på att få fram en gemensam CEN-standard. Räddningstjänstlagen saknar därmed uttalade krav om flamskyddad inredning. De områden man inriktade sig på var: Hotell och pensionat. Barnstugor, skolor, elevhem, och förläggningar. 3

4 Sjukhus och andra vårdinrättningar. Varuhus, restauranger, teatrar, biografer och andra samlingslokaler för mer än 30 personer. Även om kravet på typgodkända produkter inte införts kan de uppräknade miljöerna tjäna som ledning till när och var man bör överväga högre säkerhet på inredning för att tillmötesgå de krav som ställs på personsäkerheten. Riskerna med olika verksamheter och därmed valet av säkerhetsnivå bör värderas för varje enskilt fall men nedanstående lista kan vara vägledande: Hotell, elevhem och förläggningar, sjukhus och vårdanläggningar, restauranger, teatrar, biografer och andra större samlingslokaler är exempel på högriskmiljöer som normalt kräver hög skyddsnivå, även på den lösa inredningen. Här kan det vara svårt att finna ersättningslösningar för flamskyddad inredning. Vattensprinkler kan dock vara ett alternativ i vissa lägen. Daghem, skolor, varuhus och mindre samlingslokaler är i detta sammanhang normalt inte av den karaktären att man generellt behöver ställa krav på lös inredning. I många sammanhang kan bättre skydd erhållas genom att i högre grad undvika stoppade möbler och större hängande textilier. Dock bör dessa materials ljuddämpande effekt tillföras på annat sätt. Kontor, även offentliga, är ett exempel på en miljö där det inte finns några som helst myndighetskrav på flamskyddad inredning. Normalt finns det heller inga skäl för det.kontorsbränder uppkommer vanligen i maskin- och elutrustning. De bränder som orsakas av t ex levande ljus bör man kunna komma tillrätta med utan flamskyddad inredning. Ändå är kontorsmöbler och hängande textilier, dvs gardiner, mycket ofta flamskyddade för att tillmötesgå mycket höga kravnivåer. Boverkets byggregler, BBR-94 BBR-94 reglerar kraven vid nybyggnation. I dessa berörs dock bara byggnaden, inredningen omfattas inte av Byggreglerna. Den förändrade hanteringen av bygglov m m som infördes 1 juli 1995 innebär att byggherren har det fulla ansvaret för att en byggnad uppförs i enlighet med kraven i BBR-94. Byggnadsnämnderna skall i huvudsak se till byggnadens placering, verksamhet och yttre utformning. Detaljkrav på ingående material och tekniska lösningar får inte ställas. Därmed är det svårt för kommunala myndigheter att i samband med bygglov föreskriva om t ex materialval. Råd och anvisningar kan dock många gånger vara väl så effektiva för att undvika dåliga lösningar. I BBR-94 regleras antändlighet och brännbarhet för ett fåtal områden: Fasader i högre byggnader. Isolering i brandavskiljande väggar och bjälklag. Ytskikt samt golv- och väggbeklädnader i samlingslokaler, skolor, vårdanläggningar, utrymningsvägar och högre byggnader. Skyddsnivåerna varierar men generellt kan sägas att beklädnader dvs vägg- och takskivor skall vara obrännbara medan ytskikt, dvs tapeter, färg etc får vara brännbara i viss utsträckning. Isoleringsmaterial skall nästan uteslutande vara obrännbara även om undantag finns för vissa yttertak och fasader. 4

5 Bruket av flamskyddsmedel vid byggnation är normalt tillkommet som kompensation för att man vill använda "otillåtna" material. Träinnertak och brännbar cellulosaisolering i bjälklag är exempel på detta. Eftersom dessa produkters brandegenskaper avviker från de ursprungliga kraven och materialen och då det många gånger finns fullgoda obrännbara ersättningsprodukter eller alternativa lösningar bör det finnas skäl att välja produkter utan kompenserande flamskyddsbehandling. Konsumentverket KV ställer krav på att alla möbler som säljs till enskild konsument skall klara prov med glödande cigarett utan att antändas. Detta innebär inte nödvändigtvis att flamskyddsmedel måste användas. Många gånger kan lämpliga kombinationer av ingående material vara väl så effektiva. Lagen om kemiska produkter Utbytesprincipen i denna lag gäller även flamskyddsmedel. Denna innebär att det ur miljö- och hälsosynpunkt minst skadliga alternativet skall väljas. Flamskyddsmedel för olika material Det finns ett mycket stort antal ämnen som används i flamskyddsmedel. Här tas endast de upp som har uppmärksammats som särskilt miljöfarliga eller misstänkt miljöfarliga. Några alternativ som bedöms som bättre ur miljösynpunkt redovisas också. Dessa är relativt välkända men även andra kan finnas. Utvecklingen av flamskyddsmedel går relativt snabbt. Detta beror på att halogenerade föreningar som tidigare har varit mycket använda bör avvecklas p g a deras misstänkta miljöfarlighet. (Halogenerade föreningar = innehåller klor, brom eller fluor). Flamskyddsmedel för textil Bromorganiska flamskyddsmedel Bromerade organiska föreningar bör definitivt undvikas p g a dess miljöskadlighet. De bromerade föreningarna som är tillräckligt undersökta har visat sig vara stabila i miljön och anrikas i näringskedjorna. Hittills är inte alla använda föreningar så väl undersökta att KEMI (Kemikalieinspektionen) har kunnat riskvärdera dem. Redan risken för att de kan vara miljöskadliga bör dock leda till att man skall undvika dem om det går. De ger dock ett mycket effektivt flamskydd och vissa högt ställda brandkrav är svåra att uppnå utan dem. Bromerade organiska föreningar används ihop med antimontrioxid och bindemedel vilket innebär att de kan finnas i plastbelagda textilier. De finns också i ex vis baksidesbeläggningar på möbeltyg och bilklädslar. PBDE (polybromerade difenyletrar) är en av de farligaste bromerade flamskyddsmedlen och den har särskilt pekats ut av KEMI. PBDE hittas i mätbara och ökande halter i sediment och i djur. I Sverige har användningen i stort sett upphört. Textilindustrin i Sverige använder den inte alls numera. Här bör man dock vara uppmärksam eftersom PBDE används utomlands i stora mängder vid bestrykning av textilier. T ex används ca ton per år i Storbritannien enbart till baksidesbeläggningar av syntetfibrer (uppgift från 1992). Importerade textilier kan därför vara behandlade med dessa föreningar. PBDE kan vid närvaro av antimontrioxid (som den normalt används ihop med för att få bra 5

6 flamskydd) bilda bromerade dibensofuraner redan vid upphettning till ganska låga temperaturer (uppmätt vid 250 C). Utomlands har speciellt denna dioxinproblematik uppmärksammats. Hexabromcyklododekan (HBCD) används för att ersätta PBDE inom plast och textil. Även denna används ihop med bindemedel (bestrykningar) d v s inte i mjuka textilier. Även denna förening hittas i exempelvis fisk och i luftprover från "opåverkade" miljöer. Detta tyder på att det är en stabil förening som också bör undvikas. Dessa är de vanligaste bromerade alternativen. Som ersättningsmedel till dessa kommer bl a andra bromerade organiska alternativ. Även dessa bör undvikas eftersom kunskapen om deras miljöeffekter är ofullständig. Detsamma gäller alla alternativ som innehåller klorerade föreningar exempelvis klorerade alkylfosfater. Icke bromerade flamskyddsmedel Kväve/fosforföreningar används som alternativ till bromerade organiska föreningar. De finns dels som föreningar som genom olika beredningar läggs på textilen dels som en i fibern ingående förening. T ex kan bomull ges ett tvättbeständigt flamskydd genom behandling med fosfoniumföreningar (t ex produkterna "Pyrovatex" och "Proban") och en polyester kan ha inbyggt flamskydd i fibern (t ex Trevira CS). Kväve/fosforföreningar kan vid beredningen lokalt påverka avloppsreningsverken. Detta kan dock åtgärdas vid de enskilda företagen. Dess miljöeffekter bedöms därför inte alls vara så allvarliga som exempelvis PBDE s. Alternativ utan flamskyddsmedel Aramid (Kevlar, Nomex) uppfyller flamskyddskrav utan extra kemisk behandling. Då fibern i sig är flamhärdig är den också tvättbeständig. Aramid används ibland som interliner i möbler som då klarar brandskyddskrav utan att exempelvis ha behandlats med PBDE. Aramid används också i olika skyddskläder som behöver motstå brand. Möbler med ylleklädsel kan klara brandtesterna utan kemisk behandling. Återimpregnering av textilier i tvätterier Ammoniumbromid används som icke tvättbeständigt flamskydd. T ex vid återimpregnering vid tvätterier (ex vis i produkten "Meteor"). Det används också kväve/fosforföreningar, ofta vattenlösliga, vilkas miljöeffekter bedöms vara av mindre allvarligt slag även om kväve och fosfor kan bidra till övergödning. Dessa föreningar bedöms dock inte anrikas i näringskedjorna eller vara svårnedbrytbara. Återimpregneringen med flamskyddsmedel tycks ha fått minskad efterfrågan. Det är också svårt att garantera brandskyddskraven när återimpregnering görs. Textilier med tvättbeständigt flamskydd bör därför i första hand väljas. Flamskyddsmedel för kablar Tidigare har användningen av klorparaffiner som mjukgörare i kablar medfört att man också fått produkter som uppfyller höga brandkrav. Svenska tillverkare av kablar har på senare år arbetat hårt för att av miljöskäl upphöra med användningen av klorparaffiner. Halogenfria alternativ har tagits fram och har fått en ökad efterfrågan. Exempel på flamskyddsmedel som används är antimontrioxid, 0,5-2 % inblandning, aluminiumhydrat, % inblandning. 6

7 Ett alternativ till PVC- kablar där stora krav på brandskydd ställs är kablar isolerade och mantlade med polyolefinbaserade vanligtvis metallhydratfyllda material. Färger Det finns flamskyddsbehandlade färger och lacker som tillsammans med olika material erhållit typgodkännande. I typgodkännandet föreskrivs mängden påförd lack eller färg. Flamskyddsbehandlade färger och lacker delas upp i svällande lacker och icke svällande latexfärger. Svällande lacker expanderar vid värmepåverkan och bildar ett isolerande kolskikt mot underlaget. Icke svällande latexfärger hindrar brandspridning till underlaget så länge färgskiktet är intakt men förlorar därefter sin verkan. Flamskyddsmedlen i svällande färg kan t ex vara ammoniumpolyfosfat. Det finns dock färger och lacker som innehåller klorerade eller bromerade föreningar vilka bör undvikas. Det finns tillräckligt bra klor- och bromfria alternativ. Isoleringsmaterial Brännbara isoleringsmaterial av returpapper eller träfibrer flamskyddas med borax eller borsyra. De fungerar dessutom som mögelskydd. Borax har i djurförsök haft effekter på fortplantningsförmågan. Dessutom har låga halter boraxdamm i luften gett upphov till irritation i de övre luftvägarna hos människa. Det saknas uppgifter om produktens allergiframkallande egenskaper. Borax används också som ogräsbekämpningsmedel och träskyddsmedel. Borsyras akuttoxicitet är medelhög vid exponering av skadad hud samt upptag via munnen. Flera förgiftningsfall på människa, även med dödlig utgång har inträffat. I djurförsök har bl a testikelskador, sterilitet och fosterskador noterats. Borsyra som damm eller aerosol orsakar mild till allvarlig irritation i ögon och övre andningsvägar. Giftigheten för vattenlevande organismer är måttlig till låg. Det finns dock uppgifter om högre giftighet för vattenlevande växter. Eftersom borax och borsyra kan borttransporteras med fuktig luft avtar flamskyddet med tiden. Sammantaget kan det konstateras att ett obrännbart isoleringsmaterial såsom mineralull (stenull och glasull) är att föredra framför ett material som behandlats med kemikalier för att uppnå en viss kravnivå. Cellplaster finns i två huvudtyper, expanderad cellplast ("frigolit") och extruderad cellplast. Den expanderade cellplasten är i standardutförande mycket brandbenägen men finns också i F-kvalitet som är flamskyddsbehandlad med bromoxid. Standardkvaliteten används vanligen som isolering i grunder och som ballastmaterial i vägbankar. F-kvaliteten används oftast vid tilläggsisolering av fasader och takkonstruktioner. Extruderad cellplast är i allmänhet flamskyddsbehandlad. Detta för att uppfylla kraven för svårantändligt material (NT FIRE 002 "Building products: Ignitability"). Flamskyddsmedlet kan vara t ex hexabromcyklododekan eller klorerade trialkylfosfater. Dessa föreningar avgår från produkten under hela dess livslängd och i avfallsledet eftersom de inte är bundna till materialet. Vid brand med klorerade alkylfosfater närvarande finns stor risk för att dibensodioxiner och andra klorerade föreningar bildas. Underlaget för en fullständig riskbedömning är inte tillräckligt för dessa föreningar. Det finns dock tillräckligt med uppgifter om hälsoskadlighet, cancerframkallande egenskaper, toxicitet för fisk och alger och svårnedbrytbarhet för man bör undvika användning av 7

8 dessa föreningar. Det finns alternativ till halogenerade föreningar i form av bl a dicumylperoxid även om det inte är så vanligt. Madrasser, möbelstoppningar Materialkombinationer i möbler kan medföra att vissa brandkrav kan uppnås utan särskild tillsats av kemikalier. Polyuretancellplast som används i möbler, madrasser, inredning i bilar etc kan vara behandlad med klorerade alkylfosfater för att uppnå flamskyddseffekt. Ett vanligt alternativ är användning av melamin som inte innehåller klor eller brom. Testmetoder och kravnivåer Observera! Flamskyddsbehandling innebär inte att produkten blir obrännbar. Vad som åstadkoms är en svårantändlighet. Denna svårantändlighet gäller i sin tur bara för en viss storlek på antändningskälla. De antändningskällor man vanligen testar mot är: Glödande cigarett Liten låga Träribbstapel Om den i testet definierade tändkällan överskrids kommer produkten normalt att antändas och brinner då ofta lika bra som en obehandlad och inte sällan med intensivare rökutveckling. Det är alltså av mycket stor vikt att man kan bedöma vilka risker man skall skydda sig mot när man kräver "flamskyddsbehandling". Även valet av testkriterier och -metoder är viktigt. Vi redovisar här några av de vanligaste metoderna. För närmare information kring testmetoder etc bör Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, f d Statens provningsanstalt, kunna ge mer upplysningar. Möbler Möbler testas normalt med en metod som benämns ISO De samnordiska metoderna NT Fire 029 och 037 används också ofta i Sverige. Testmetoderna är jämförliga, bl a sker test mot Konsumentverkets "cigarettkrav" enligt ISO 8191/NT Fire 029. Vårdbäddar testas enligt NT Fire 037 vilket innebär att de bl a skall klara nivån "liten låga". För stoppade möbler och bäddar inom restaurang, hotell och samlingslokaler bör ett skydd motsvarande "liten låga" (NT Fire 037) ge det skydd mot antändning som erfordras. I vissa fall kan dock finnas skäl att gå ännu längre. 8

9 Hängande textilier Här finns en testmetod, SIS , som sedan länge använts för att definiera begreppet "svårantändligt". Denna är dock tillämplig i första hand på mindre textilier. För ridåer, större draperier etc bör man använda sig av NT Fire 043 som även tar hänsyn till flamspridning och rök- och värmavgivning. Kravnivåerna här kan i viss mån jämföras med motsvarande krav för fasta ytskikt på väggar. (Se avsnittet ytskikt) Det finns också numera material till hängande textilier som utan att uppfylla nämnda norm har sådana goda egenskaper att de bör kunna godtas. Ytskikt Ytskikt i byggnader testas med metoderna NT Fire 025 och 004. NT Fire 025 är ett fullskaligt rumstest och 004 en mer småskalig testmetod. Kravnivåerna är 3 st där 1 är bäst och 3 sämst vilket motsvarar oskyddad träpanel. Hur bedöma behov och alternativ? Riskbedömning För att erhålla den brandsäkerhet som erfordras skall alltid göras en helhetsbedömning. Enstaka krav på detaljer som t ex lös inredning utan att de sätts in i ett sammanhang, är ofta av litet eller inget värde för den sammantagna skyddsnivån. Flamskyddsmedel är naturligtvis inte utan effekt för brandskyddet. En miljö där inga material eller produkter är lätta att antända ger givetvis ett minskat antal tillfällen till brand. De negativa effekterna av miljöfarliga flamskyddsmedel måste dock ställas mot de positiva effekter de kan ge för brandsäkerheten. I det valet bör personsäkerheten vara avgörande för när flamskydd skall krävas. I miljöer där konsekvenserna av en brand är oacceptabla för personsäkerheten och/eller inredningen löper mycket stor risk att antändas, måste skyddsnivån naturligtvis sättas högt. Exempel på detta är stora samlingslokaler, sjukhus, hotell, fängelser etc. I många andra fall kan risken, dvs produkten av sannolikhet och konsekvens, anses vara "acceptabel" ändå eller förebyggas på andra sätt än med flamskyddad inredning. Alternativ Minimera mängden stoppade möbler och hängande textilier. Undvik helt enkelt att placera stoppade möbler och större hängande textilier i känsliga miljöer som sjukhus, skolor etc. Utforma också hängande textilier så att de inte kan komma i närheten av eventuella tändkällor, naturliga såväl som mänskliga. Särskilt att tänka på i skolmiljöer och liknande. Förbättra personsäkerheten 9

10 Utrymningslarm, förbättrade utrymningsmöjligheter, minskade brandcellsstorlekar, etc medför minskade risker i samband med en uppkommen brand. Eftersom konsekvensen av en brand reducerats torde man kunna acceptera den ökade brandrisk en brännbar inredning utan flamskyddsbehandling kan ge. Installera sprinkler Även i en högriskmiljö kan kravet i vissa fall sänkas eller t o m helt utgå vid vattensprinkling. En metod som börjar vinna mark är s k "Bostadssprinkler". Som brukligt på sprinklersidan har den sitt ursprung i USA. Eftersom det för närvarande saknas svenska regler kring utformningen av sådana anläggningar hänvisas vanligen till NFPA s regler 13R. En svensk översättning är under utarbetande och planeras komma ut under hösten -97. Bostadssprinkler är en förenklad sprinkler som utformas för att hantera mindre bränder. De utformas för att kunna installeras på det vanliga vattenledningsnätet utan tryckhöjande pumpar och kan ofta anslutas mer eller mindre direkt på fastighetens normala vattensystem. Eftersom vattnet blir mer stillastående erfordras normalt backventiler för att inte trycka tillbaks "gammalt" vatten i dricksvattenledningarna. Sprinklerhuvudena är snabbreagerande och dimensionerade för att ge personskydd till skillnad mot normala sprinklers som dimensioneras för avsevärt mer omfattande bränder och används mer för egendoms- och byggnadsskydd. Bruket av bostadssprinklers har visat sig vara ett såväl enkelt som ekonomiskt alternativ och ger ett sammantaget högre skyddsnivå än enbart bruket av flamskydd. Många gånger ger en sådan installation också utrymme för förenklingar i brandskyddet vad avser konstruktion och brandcellsindelning vilket i sin tur kan reducera byggkostnaderna avsevärt. Borås kommun bl a har installerat bostadssprinkler i ett servicehus/sjukhem med mycket goda resultat. Ytterligare ett sjukhem planeras med bostadssprinkler. Som kompensation för dagrum i direkt anslutning till korridorer etc på exempelvis vårdhem är metoden numera allmänt accepterad. 10

11 Checklista Frågor att ställa vid exempelvis upphandling. Det är inte säkert att försäljaren kan svara på frågorna, men någon måste börja ställa dem för att informationen om flamskyddade produkter skall öka. Det är dessutom viktigt för en användare att veta vad en produkt har behandlats med bl a för att kunna avgöra om produkten kan deponeras eller om den bör brännas i en godkänd anläggning när den är förbrukad. Fråga Svar Anm Ställs brandkrav på produkten? I så fall vilka? Är produkten flamskyddad med kemikalier? Vilket flamskyddsmedel har använts (ämne)? Har en klorerad eller bromerad organisk förening använts? Tillverkningsland för produkten? (England, Frankrike och USA är länder som ofta använder bromerade medel). Finns flamskyddsalternativ utan klorerade eller bromerade organiska föreningar? Finns brandtekniska alternativ till flamskyddsbehandling? 11