Ställer du miljökrav vid offentlig upphandling? Länsstyrelsen i Hallands län i samarbete med Miljöstyrningsrådet (MSR)

Transkript

1 Ställer du miljökrav vid offentlig upphandling? Länsstyrelsen i Hallands län i samarbete med Miljöstyrningsrådet (MSR) Camilla Funke vik. Klimat- och energisamordnare E-post: camilla.funke@lansstyrelsen.se Tel: ,

2 Att ställa miljökrav vid offentlig upphandling?? Kraftfullt styrmedel Upphandling av ca 500 miljarder kronor per år (i Sverige) Kan ställas i varje led Den offentliga sektorn ska gå före

3 PROGRAM 9.00 Välkommen! 9.05 Offentlig upphandling som styrmedel 9.40 Juridiska aspekter Bensträckare & fika Uppföljning så gör jag Offentlig sektor ska gå före i energiomställningen Livscykelkostnadsanalyser (LCC) Lunch Tema 1 & 2 Energieffektiva produkter Livsmedel Bensträckare & fika Tema 3 & 4 (se nedan) Hållbart byggande Transporter Gemensam avslutning

4 HÅLLBAR UPPHANDLING HALMSTAD 29 FEBRUARI 2012

5 UPPHANDLING PÅVERKAR Ca miljarder kr (EU 2,000 miljarder) 3 kategorier står för 70-80% av all miljöpåverkan

6 ETT KRAFTFULLT VERKTYG Spar pengar Spar på naturresurser Stärker konkurrenskraften hos miljödrivna företag GPP Stimulerar andra att köpa gröna produkter Minskar farliga ämnen Minskar CO 2 utsläpp

7 POLITISKA INCITAMENT EU och Sverige-ambitioner 50 % av alla offentliga upphandlingar med miljökrav i EU 80% i Sverige Nytt regelverk Energy star Lågenergihus 2019 Energieffektiva åtgärder 25% ekologiskt Bilar och kollektivtrafiktjänster Energiklassade produkter

8 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPDRAG Regeringens expertorgan inom hållbar offentlig och annan professionell upphandling Hela hållbarhetsbegreppet med miljöhänsyn och sociala krav integrerat är på väg in i den offentliga upphandlingen I LOU står det att man bör ta miljö- och social hänsyn vid offentlig upphandling Offentlig upphandling ett verktyg för samhällspolitiska mål

9 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS LÅNGSIKTIGA AMBITIONER Vi bidrar till: minskad miljöpåverkan genom att utarbeta drivande miljökrav för hållbar upphandling tillhandahålla stöd i arbete med hållbar utveckling genom tre frivilliga verktyg

10 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS ÖVRIGA UPPDRAG

11 CSR-KOMPASSEN ETT NORDISKT SAMARBETE

12 DÄRFÖR SKA MAN STÄLLA MILJÖ- OCH ANDRA HÅLLBARHETSKRAV

13 SAXAT UR TIDNINGARNA CO2 i atmosfären rekordhög Den genomsnittliga halten CO2 i atmosfären nådde 2005 den högsta nivån som hittills uppmätts, 379,1 ppm, visar en undersökning från FN-organet WMO Expressen

14 NÅ SVERIGES MILJÖMÅL Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

15 SPARA PENGAR MED MILJÖANPASSAD UPPHANDLING i de s.k. Green-7* i Europa såväl minskat miljöpåverkan som reducerat kostnader. Sett i ett livscykelperspektiv uppskattats besparingen till miljarder kronor årligen i Sverige. * Sverige, Finland, Danmark, Holland, UK, Tyskland och Österike

16 PÅVERKA SOM POLITIKER SÅ GÖR DU SKILLNAD Kommunens egna policys och mål Ambitionsnivå Samarbete en kritisk faktor Långsiktighet Se till hela livscykeln

17 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS VERKTYG

18 ETT GEMENSAMT VERKTYG ÖKAR NYTTAN Begränsade resurser hos upphandlande organisationer samordning leder till effektivitetsvinster. Vetenskaplig och juridisk grund viktig Behov av enhetliga kriterier förutsägbarhet för leverantörer Många användare ger stor genomslagskraft

19 REGERINGEN VILL UTVECKLA DEN MILJÖANPASSADE UPPHANDLINGEN GENOM DRIVANDE MILJÖKRAV

20 ALLT FLER ANVÄNDER MILJÖSTYRNINGSRÅDETS MILJÖKRAV % 1% 7% 34% % 0% 6% 43% % 6% 13% 39% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Ibland Vet ej Inget svar Nej

21 MILJÖHÄNSYN I UPPHANDLINGSPROCESSEN Upphandlingslagstiftningen, LOU Politiska beslut och policies Behovsanalys Marknadsanalys Krav Produkt/tjänst Krav Leverantör Tilldelningskriterier Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg Särskilda kontraktsvillkor Kontroll/ uppföljning Före Under Efter

22 Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU Kvalitetssäkrad process Expertgrupper Miljökrav i tre nivåer Sociala kriterier LCC-kriterier Motiv Förslag till verifikation Förstudie Seminarium, uppstartsmöte Remiss Remissgenomgång Expertgrupp Helpdesk Webutbildning/seminarier Handledning Slutgiltigt kriterieförslag Process granskning Dokument publiceras

23 Kontakta helpdesk Gå vår Webbutbildning Använd våra kriterier Nyhetsbrev

24 VAD MAN KAN STÄLLA KRAV PÅ

25 VIKTIGA OMRÅDEN Livsmedel Gatu och fastighet Fordon och transporter Sjukvård och omsorg IT och telekom Städ Kontor Inredning och textil Energi Tjänster

26 PRIORITERINGAR FORDON OCH TRANSPORTER Exempel på åtgärder från vårt kriteriedokument Lägsta möjliga bränsleförbrukning Förnybara drivmedel Sparsam körning Kontroll av hastighet Däck rullmotstånd, dubbfritt Effektivare transportsystem LCC

27 PRIORITERING LIVSMEDEL Exempel på åtgärder från vårt kriteriedokument Krav på salmonellafritt och antibiotikaanvändning Ställ tillverkningskrav på mineralgödsel Hållbar etisk produktion Djurskydd Välj ekologiska alternativ Måltidsplanering Minimera svinnet

28 PRIORITERING FASTIGHETER Exempel på åtgärder som omfattas av vårt verktyg Ställ prestandakrav på byggnaden Ställ krav på energieffektiva produkter. Ställ krav på livscykelkostnad Välj el från förnybara energikällor

29 FRAMTIDA FOKUSOMRÅDEN INOM OMRÅDET HÅLLBAR UPPHANDLING Kommunikation öka användbarheten, sprida och utbilda Uppdatera och utveckla befintliga produktområden Utarbeta kriterier för nya produktområden Prioriterade områden Bygg, livsmedel, transporter, IT, sjukvård Kemikalier, energi, klimatsatsning, Innovationsupphandlingar Livscykelkostnadskalkyler, LCC Expertfunktion för verifiering/uppföljning i leverantörskedjor Utveckla området hållbara råvaror Sociala krav

30

31 VAD INNEBÄR SOCIALT ANSVARSFULL UPPHANDLING? Främjande av möjligheter till anställning Främjande av anständigt arbete Främjande av sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter Stödja social integration och främja den sociala ekonomins organisationer Främja tillgänglighet och design för alla Ta hänsyn till frågor som har med etisk handel att göra Uppnå högre grad av företagens sociala ansvar, CSR Bekämpa kränkningar av mänskliga rättigheter Främja små och medelstora företag

32 VAD INNEBÄR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Tvångsarbete Barnarbete Diskriminering Föreningsfrihet Arbetsmiljö Anställningsvillkor Miljöskydd

33 MSR:S ARBETE MED SOCIALT ANSVARSFULL UPPHANDLING Ägardirektiv: hållbar upphandling Utvecklat sociala krav (kaffe, te kakao, drivmedel, textilier, läkemedel, frukt, skogsråvara) CSR-kompassen, webbaserat verktyg för socialt ansvarstagande Rapporter om riskanalys + uppföljningsmodeller Erbjuder helpdesk, vägledning och stöd

34 FLERA GODA EXEMPEL Sveriges landsting arbetar systematiskt med socialt ansvar i sina upphandlingar Fler och fler kommuner integrerar sociala krav i upphandlingar SKL Kommentus upphandling av leverantörsinspektioner Från att ställa krav till att följa upp! 46 / 122

35

36

37 SAMMANFATTNING Offentliga sektorn har stor köpkraft och stor möjlighet att påverka Bidrar till en mer hållbar framtid Stimulerar ny teknik Viktigt med mål, samarbete och prioritering Ge miljö hög vikt vid utvärderingen Resurser Miljöstyrningsrådets stöd finns

38

39 Läs mer om oss och våra verktyg på eller

40 DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Juridiska aspekter Bensträckare Uppföljning Först mot energieffektivt samhälle Livscykelkostnader

41 JURIDISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MILJÖANPASSAD OFFENTLIG UPPHANDLING

42 BESTÄMMELSER I EU Direktiv 2004/18/EG (klassiska direktivet upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster) Direktiv 2004/17/EG (försörjningsdirektivet upphandling för enheter som är verksamma inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster)

43 FÖRSLAG TILL NYA UPPHANDLINGSDIREKTIV Bakgrunden var bland annat att på ett bättre sätt möjliggöra för UM att använda OU får att nå samhälleliga mål i ljuset av Europa strategin om en hållbar tillväxt: LCC interna och externa kostnader Produktionsprocessen alla delar i livscykeln kan beaktas Märken Möjlighet att hänvisa direkt till ett märke. Även sociala märken. Forskning och innovation nytt förarande innovationspartnerskap Tilldelningsgrunder lägsta kostnad istället för lägsta pris Förhandling pågår inom EU. Gamla direktivet upphör 2014.

44 SVENSK UPPHANDLINGSLAGSTIFTNING LOU (2007:1091) LUF (2007:1092) Upphandlingsutredningen 2010: Syftet är att utreda om upphandlingsreglerna i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag.

45 BÖR-REGEL FÖR MILJÖKRAV OCH SOCIALA KRAV Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. (LOU 1 kap. 9 a )

46 UPPHANDLINGSPRINCIPERNA Proportionalitet - Ex. transportkrav vid varu-upphandling Likabehandling - Ex. miljömärken Transparens - Ex. miljövänlig Icke-diskriminering - Ex. närproducerat Ömsesidigt erkännande: - Godkänna andra intyg från ex myndigheter inom EU

47 MILJÖRÄTTSLIGA PRINCIPER Försiktighetsprincipen Substitutionsprincipen Integrationsprincipen

48 RÄTTSPRAXIS Miljökrav Concordia (C-513/99) Finska bussarna Wienstrom (C-448/01) Sociala krav anställning av långtidsarbetslösa Bentjees (C-31/87) Nord-Pas-de-Calais (C-225/98) -

49 FORMULERA MILJÖKRAV Krav kan ställas som: Kvalificeringskrav: t.ex. miljöledningssystem. Vid tjänster och entreprenader med stor miljöpåverkan Teknisk specifikation: t.ex. ekologiskt kaffe Tilldelningskriterier: t.ex. energiprestanda Särskilda kontraktsvillkor: t.ex. sparsam körning

50 FORMULERA SOCIALA KRAV Krav kan bl.a. ställas som: Teknisk specifikation: t.ex. tillgänglighetsanpassning av byggnader Särskilda kontraktsvillkor: t.ex. anställning av arbetslösa, mänskliga rättigheter i arbetslivet (framför allt vid upphandling av varor som produceras i låglöneländer)

51 TILLVERKNINGSPROCESSEN Krav på koppling till kontraktsföremålet: endast krav som rör tillverkningen av produkten och bidrar till dess egenskaper, utan att det nödvändigtvis syns (t.ex. el producerat med förnyelsebara energikällor). Anständiga arbetsförhållanden anses inte kunna jämställas med krav på tillverkningsprocessen: krav på leverantören

52 ANVÄNDNING AV MILJÖMÄRKNINGAR OCH SOCIALA MÄRKNINGAR Ej tillåtet att ställa krav på att en vara har ett visst märke (LOU 6 kap.4 ) Om sådan uppgift ges skall den följas av orden eller likvärdigt. T.ex. Kaffet ska vara Fairtrade. Skriv istället: Kaffe ska vara producerat under arbetsförhållanden som är förenliga med ILO:s kärnkonventioner

53 SAMMANFATTNING Man bör ställa miljökrav Det går att ställa krav på tillverkningsprocessen Det går att använda specifikationerna för miljömärkning i upphandlingen Var tydlig när miljökraven ställs! Ställ krav där det finns betydande miljöpåverkan Revidering av direktiven pågår för att bl.a. lättare kunna ta miljöoch social hänsyn

54 DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Juridiska aspekter Socialt ansvar Uppföljning Först mot energieffektivt samhälle Livscykelkostnader

55 UPPFÖLJNING 67 / 122

56 UPPFÖLJNING Varför uppföljning av leverantörer? Säkerställa att leverantören följer: kraven i upphandlingen avtalsvillkoren Säkerställa att myndigheten/enheten får det som upphandlats och man betalar för. Därigenom även: Se till att principen om likabehandling upprätthålls Visar att man är en seriös avtalspart inför andra avtalsparter, andra anbudsgivare/leverantörer, internt och gentemot andra intressenter

57 LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Vad kan organisationen behöva för att hantera uppföljningarna? Strategi för att hantera relationer med leverantörerna och hantera en stor bas med leverantörer Insatser kan kopplas till avtalens vikt (volym, strategisk vikt, närhet till leverantören, avtalslängd, svårighetsgrad i uppföljning, etcetera)

58 LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Vad kan upphandlaren behöva för uppföljningarna? Generella rutiner för avtalsuppföljning => miljöaspekter ingår Rutiner => uppföljning kan ske i olika steg / faser i avtalet => olika typer av insatser behövs i olika steg Tid

59 LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Vad behöver inköpsavdelningen för uppföljningarna? Mandat (att vidta åtgärder vid avvikelser) Resurser (egen tid, egna kostnader) Mer resurser (specialister och/eller andra extraresurser)

60 LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Vad en upphandling kan behöva för uppföljningen? Hur bör vara genomtänkt och angett (till viss del) i förfrågningsunderlaget i den specifika upphandlingen Hur skall vi ställa kraven för att underlätta kontroll och uppföljning? Vilka avtalsvillkor är viktigast att följa upp? Vilka verifikationer eller andra bevismedel kan man godta? Hur och när bör man kontrollera leverantörens uppgifter? Vilka resurser och kompetenser behövs för en trovärdig uppföljning/kontroll? Vilka parter samverkar man med i upphandlingen?

61 UPPFÖLJNING Uppföljning av vad? Förfrågningsunderlagets krav och tilldelningskriterier blivande avtalsvillkor så som utförandevillkor - särskilda kontraktsvillkor, Andra avtalsvillkor tillägg och ändringar av utförandevillkor, uppdragsbeskrivningar

62 UPPFÖLJNING Hur kan uppföljning göras? begär in egenrapportering/självdeklarationer ( Vi intygar på heder och samvete att ) begär in uppdaterade versioner av de verifikationer/intyg som användes i upphandlingsfasen granskning vid leveransmottagning (oftast varor), fältinspektioner (varor, tjänster, entreprenader, anläggningar) anlita annan part för andrapartsintyg begära intyg från oberoende tredje part följ upp trovärdiga tips från avtalsanvändare och konkurrenter uppföljningsmöten med leverantörer och avtalsanvändare

63 UPPFÖLJNING Exempel på bevismedel / verifikationer Miljö/kvalitetsledningssystem registrering enligt EMAS, certifikat på ISO14001, ISO9001, miljödiplomering Miljödeklarationer EPD/klimatdeklaration, branschspecifika Miljömärkningar Svanen, Bra Miljöval, TCO, KRAV, EU Blomman Andra märkningar Energy Star, Energiklasser, Fairtrade, FSC, PEFC, MSC Andra typer av Tredjepartsintyg exempelvis från auktoriserat provningsinstitut, tekniska typgodkännanden (kan kräva teknisk kompetens för att tolka) Andrapartsintyg exempelvis från revisionsfirma egenrapportering/självdeklarationer med sanningsförsäkran, teknisk dokumentation

64 UPPFÖLJNING Vad sker sedan? Hantera avvikelser! Hantering av avvikelser bör ju helst vara beskrivna i avtal (och helst redan i förfrågningsunderlaget). Exempel på hantering: uppmaning till rättelser inom tidsatt period (följ upp igen) kompensationer (arbeten/varor som rabatteras) Krediteringar Viten ingen avtalsförlängning uppsägning av avtal.

65 SAMMANFATTNINGSVIS Vad behöves för uppföljningarna? Mandat (att vidta åtgärder vid avvikelser) Medel (egen tid, egna kostnader) Mer medel (specialister och/eller andra extraresurser)

66 DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Juridiska aspekter Bensträckare Uppföljning Först mot energieffektivt samhälle Livscykelkostnader

67 FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Camilla Funke, Länsstyrelsen i Halland/Annie Stålberg, MSR

68 ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET

69 EU:S ENERGITJÄNSTEDIREKTIV (2006/32/EG) Nationell handlingsplan för energieffektivisering samt uppföljning Minst 9 % energibesparing 2016 (medelvärde av ) Europeiska rådets mål 20 % minskning av växthusgaser 20 % förnybar energi 20 % lägre energianvändning Fossiloberoende fordonsflotta 2030 och Färdplan 2050 Offentlig sektor ska vara ett föredöme Energieffektiviseringsåtgärder - ett systemperspektiv - ett verktyg för att nå målen (minskade utsläpp/kostnader, ökad vinst) - möjlighet snarare än kostnad!!!

70 TVÅ FÖRORDNINGAR Förordning (2009:1533) om energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting - beskriver förutsättningar och bestämmelser samt begränsningar Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter - genomförande av valbara åtgärder (krav på myndigheter) - bredare åtaganden kring strategier, implementering, uppföljning och rapportering vid stöd till kommuner och landsting Riktlinjer för statligt stöd till energieffektivisering för kommuner och landsting. Tolkning av åtgärd 1-6 enligt förordning 2009:893 om energieffektiva åtgärder för myndigheter. - idéer till aktiviteter som kan ingå i åtgärderna och referenser med länkar till kompletterande information och inspiration.

71 Varje offentlig myndighet ska genomföra minst två av de åtgärder som räknas upp i förordningen: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva.

72 ÅTGÄRD 2 OCH 3 KÖPA IN UTRUSTNING ENLIGT ENERGIMYNDIGHETENS RIKTLINJER: Upphandlande myndigheter ska kontinuerligt och i alla upphandlingar upphandla energieffektiva produkter inom de områden Miljöstyrningsrådet har tagit fram energikrav. Minst handla upp enligt Miljöstyrningsrådet (MSR) avancerade nivå MSRs kriterier bör även inkluderas i tjänsteupphandlingar Krav bör även ställas vid upphandling av transporttjänster. Miljöstyrningsrådet tillhandahåller upphandlingskriterier även för dessa områden.

73 ÅTGÄRD 4. BYTA ELLER MODIFIERA UTRUSTNING ENLIGT ENERGIMYNDIGHETENS RIKTLINJER: strategiskt sätt skapa rutiner, planera in resurser och sätta mål för centrala inköp Kan också avse modifieringar av utrustning med stor och långsiktig betydelse för effektivare energianvändning. Kommuner och landsting kan utifrån en fastställd plan eller vid strategiska beslut byta ut eller modifiera befintlig utrustning enligt de energieffektivitetskrav som följer av punkterna 2 och 3. Åtgärden kan innebära att en långsiktig strategi och genomförandeplan utformas för att byta ut och modifiera befintlig utrustning.

74 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER ETT HJÄLPMEDEL FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

75 VÅRT UPPDRAG FRÅN ENERGIMYNDIGHETEN Helpdesk Hemsida: Utbildning Riktad support ramavtalsmyndighet Kriterier (nyutveckling och aktiv förvaltning) Mervärden Informationsmaterial

76

77 VERKTYGETS OMFATTNING - ENERGI Kriterier för miljökrav: 5 Produktområden (fordon/transporter, IT/telekom, kök/renhållning, el/belysning, vård) 20-talet kriteriedokument 100-tals produkter

78 TRE NIVÅER SPJUTSPETSKRAV AVANCERADE KRAV BASKRAV

79

80 LCC SOM KOSTNADSEFFEKTIVT VERKTYG Så fungerar det

81 KOSTAR MILJÖANPASSNINGAR ALLTID PENGAR? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har Sverige inte bara gjort en miljöinsats utan också sparat pengar enligt studie från PWC

82 LCC SUMMAN AV ALLA KOSTNADER ÖVER LIVSCYKELN Investeringskostnad Driftkostnader Underhållskostnader Miljökostnad / miljöskatter Restvärde / Avvecklingskostnad

83 ATT TÄNKA LÅNGSIKTIGT LÖNAR SIG! Livscykelkostnad energikonsumerande varor Energianvändning Investeringskostnad underhåll Stigande energipriser kan dessutom ge framtida kostnadsmässiga fördelar för energisnåla produkter

84 NUVÄRDEMETODEN Framtida kostnader såsom drift- och underhållskostnader diskonteras 1 kr idag mer än 1 kr imorgon Räknar om framtida kostnader till ett nuvärde Kalkylräntan påverkar

85 VAD BLIR DYRARE OCH VAD BLIR BILLIGARE? Billigare Personbilar Bussar Skrivare Multifunktionsapparater Byggnader Transporter Belysning Ventilation Kaffeautomater Vitvaror Luftfilter Annan kontorsutrustning Dyrare Livsmedel Möbler El Papper Kläder

86 PRODUKTER SOM NORMALT KOSTAR MER BEHÖVER INTE ALLTID GÖRA DET Exempel: Vissa skolrestauranger har lyckats ha samma kostnader för maten trots att de köper 20% ekologisk mat Västra Götalands-regionen menar att deras kostnader inte ökat när de köpt gröna möbler

87 NÄR ANVÄNDS LCC I UPPHANDLINGSPROCESSEN? Behovsanalysen För att jämföra ett miljöalternativ med ett konventionellt Anbudsutvärderingen Kräver tydlig beskrivning i förfrågningsunderlaget ex. mätmetoder

88 MILJÖSTYRNINGSRÅDET HAR VERKTYG Finns verktyg på Miljöstyrningsrådets hemsida att ladda ned på Verktygen har tagits fram tillsammans med experter inom de specifika området allt för att anpassa och förenkla användandet till målgruppen upphandlare Miljöstyrningsrådet inkluderar LCC i sina upphandlingskriterier Finns även goda exempel

89 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS VERKTYG Generell kalkyl Lätta fordon Inomhusbelysning Utomhusbelysning Vending och kaffeautomater Bygg (ventilation) Kyl och frys för storkök Vitvaror

90 VILKA BESPARINGSPOTENTIAL FINNS? Skolan skulle kunna energieffektivisera med 1,1 TWh/år inom belysning och ventilation. I kronor motsvarar detta nästan 1 miljard kr/år. Utomhusbelysning är näst största posten i kommunernas drift- och underhållskostnader (25% av kostnaderna). Belysningskostnaden har ökat med ca 9 % senaste åren på grund av ökande elpriser.

91 LUFTFILTER Fortv har upphandlat med LCC Den näst dyraste blev i längden den billigaste!

92

93 Om ni har frågor eller förslag kontakta mig!