Upphandlingsmyndighetens stöd inom samhällsbyggnadsområdet

Transkript

1 Upphandlingsmyndighetens stöd inom samhällsbyggnadsområdet Jens Johansson & Josefin Sporrong, Heini-Marja Suvilehto

2 Ett samlat upphandlingsstöd Miljöstyrningsrådet, stöd i hållbarhetsfrågor 2013 hösten Upphandlingsstödet, Kammarkollegiet Konkurrensverket, tillsyn 2014 sommar 2015 vinter Konkurrensverket, tillsyn & stöd 2015 höst Upphandlingsmyndigheten stöd Konkurrensverket, tillsyn

3 Upphandlingsmyndigheten Bildades 1 september Vikarierande generaldirektör Ann-Christin Nykvist Tillträdande (april 2016) generaldirektör Inger Ek (nu VD Göteborgs upphandlingsaktiebolag) Torsgatan 13 vid Norra bantorget i Stockholm 48 anställda 3

4 Upphandlingsmyndigheten Myndigheten ska ge stöd till upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer. Uppdraget är att stödet ska bidra/inriktas till/på att: 1. offentliga anskaffningar hanteras strategiskt 2. upphandlingar planeras, genomförs, följs upp och utvärderas på ett ändamålsenligt sätt, 3. ökad miljöhänsyn och sociala hänsyn samt utveckla och förvalta kriterier för miljöhänsyn, inklusive energikrav, och sociala hänsyn 4. öka kompetensen om innovationsupphandling, 5. bidra till att hela inköpsprocessen kan genomföras elektroniskt och delta i standardiseringen av densamma, 6. underlätta för små och medelstora företag samt idéburna organisationer att delta i upphandling, samt 7. utveckla och förvalta en nationell databas för annonsering av valfrihetssystem samt en kriteriedatabas för miljöanpassad upphandling. 4

5 Olika former av stöd (Myndighetens stöd är avgiftsfritt och frivilligt att använda sig av.) Vägledningar Kriterier att använda i upphandlingssituationer (kvalificeringskrav, tekniska specifikation, kontraktsvillkor) Informationstexter (ex om verifiering och uppföljning) Forskningsrapporter Helpdesk (e-post och telefon) Seminarier Inom samhällsbyggnadsområdet finns/görs i dagsläget stödinsatser i form av de inringade beskrivningarna.

6 Stödet täcker för närvarande in följande delar av samhällsbyggnadssektorn: Grön infrastruktur (bevarande och främjande av) Fysisk planering Material (vissa kemiska risker) Byggnader (hus) Anläggning (väg, järnväg, etc) Övrig teknisk infrastruktur Största delen av stödet utgörs i dagsläget av kriterier och informationstexter.

7 Kriterierna täcker in följande delar av byggandet: Material - utvinning, förädling, tillverkning och transporter, kemiska risker Byggandet - byggprocesser, arbetsplatsen, transporter Drift (genom krav på byggnadens prestanda) Reperationer och ombyggnad - rivning, byggprocesser, arbetsplatsen, transporter Rivning - rivningsprocess, arbetsplatsen, transporter

8 Kriterierna täcker in följande delar av byggprocessen

9 Upphandlingsmyndighetens kriterieområden användbara för offentliga: (Kriterier och informationstexter är paketerade i områden.) Byggentreprenader: Ombyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad lokaler Ombyggnad lokaler Ventilationsfilter Belysning, inomhus Belysning, utomhus El Fordon och transporter Vitvaror Fastighetsförvaltning Ombyggnad av flerbostadshus Ombyggnad av lokaler Ventilationsfilter El Fordon och transporter Belysning, inomhus Belysning, utomhus Vitvaror Städtjänster Möbler Papper IT och telekom

10 Kriterierna omfattar: Version 2.0 (2014) Miljöledning av entreprenader Energibesparing och energieffektivisering Materialval Version 1.0 (2009) Fukt Termiskt inneklimat Materialhantering Vatten Magnetiska fält Buller Byggavfall Transporter och Arbetsmaskiner Överlämnande till förvaltning Överlämnande till brukare

11 Kriterierna bygger på teknisk expertis från sektorns aktörer BeLok MSR & SKL energinivåer Bygga F, fuktsäkert AMA-rubricerade SVEBY, Standardisera, mäta & verifiera energi i byggnader Bygga L, lufttätt FEBY 12, passivhus BeBo R1:an, inneklimat Miljömärkningar som har beaktats: Miljöbyggnad BREEAM SE Svanen BASTA Kretsloppsrådets avfallsriktlinjer Sunda Hus MSR / KEMI - loggbok Byggvarubedömningen Det unika med kriterierna är att ett helhetsgrepp tagits och anpassning skett för offentlig upphandling!

12 Enkätundersökning 2015 inom byggområdet Syfte: Kartlägga användandet av miljörelaterade kriterier inom Sveriges kommuner Undersöka vilken form/vilka former av upphandlingsstöd som kommunerna efterfrågar Målgrupp: Medarbetare inom kommunens centrala inköpsfunktion Personer som är involverade i upphandlingar inom teknisk förvaltning/fastighetsförvaltning eller motsvarande Riktades till 120 kommuner Svar inkom från 96 kommuner (motsv. 80 % av de utvalda kommunerna) 12

13 Resultat av enkätundersökningen Det finns ett behov av stöd hos såväl inköpare centralt som teknisk personal för att utföra miljöanpassade upphandlingar inom byggområdet. Behovet av stöd skiftar även något mellan dessa två grupper. UHMs hållbarhetskriterier är uppskattade av dem som har använt dem. 13

14 forts. Resultat av enkätundersökningen 59 % känner till Upphandlingsmyndighetens bygg-kriterier Av dessa har 51 % använt kriterierna 97 % blev hjälpta av dem F2h2. Blev ni hjälpta av dem? (Bas: 35) Blev ni hjälpta av dem? % 50 0 Ja 3 Om Nej ange varför och eventuellt förslag på hur kriterierna kan förbättras: 14

15 forts. Resultat av enkätundersökningen Kännedomen om, och framför allt användandet av, kriterierna bör förbättras ytterligare. Det gäller speciellt den tekniska personalen. Ökat stöd behövs för att ställa kemikaliekrav, framför allt beträffande tillfälliga lokallösningar/moduler. Ökat stöd behövs för att kunna ställa krav som avser skydd av biologisk mångfald. Kunskapen om miljöklassningssystem och miljömärkning kan öka ytterligare. 15

16 forts. Resultat av enkätundersökningen Det stöd som efterfrågas av kommunerna själva är framför allt kriterier anpassade till LOU som är klara att använda i förfrågningsunderlag och vägledningsdokument i form av beskrivande texter. Behovet av dessa stöd är stort oavsett typ av upphandling. Kommunerna planerar att bygga/renovera framför allt skolor och förskolor, men även kontor, simhallar och sporthallar. (Behovet kan ha förändrats då enkäten genomfördes maj-augusti 2015.) 16

17 Upphandlingsstöd under arbete 2016 (preliminär planering) Stöd för badhus och simhallar Stöd för skolor och förskolor Stöd för tillfälliga lokallösningar/moduler Totalprojektsmodellen för renovering Ny webbportal Seminarier 17

18 Badhus & simhallar Ca 450 offentliga badhus Merparten byggda och 1970 talen. Från STIL Energimyndighetensrapport energianvändning i idrottsanläggningar. Energianvändningen i snitt per år 403 kwh/m2 fjärrvärme 164 kwh/m2 el. Ur STIL Energimyndighetens rapport, energianvändning i idrottsanläggningar. 18

19 Badhus & simhallar Ur nationellt perspektiv utgör de en liten del. Varje badhus är emellertid en stor investering och har en stor driftskostnad och använder mycket energi för den enskilda kommunen Stort upprustningsbehov. Renovering är kostsam. Ambition är att ta vara på det som redan görs och komplettera samt sprida krav med fokus på energi, vatten, kemikalier, hälsa och innemiljö. 19

20 Upphandlingsmyndighetens koppling till forskning inom upphandlingsområdet Är under uppbyggnad Upphandlingsorienterad forskning har hittills hanterats av Konkurrensverket KKV anslår medel till bland annat forskningsprojekt, uppdragsforskning och seminarier inom konkurrensoch upphandlingsområdet 20

21 forts. Upphandlingsmyndighetens koppling till forskning Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att bevaka forskningsläget och arbeta mot universitet och högskolor (t.ex. uppsatser) UHM kommer vilja arbeta bredare/ha ett större perspektiv än KKV vars forskning fokuserar på konkurrens UHM vill fokusera på fungerande upphandling i stort, samt ett tvärvetenskapligt perspektiv Inte aktuellt för närvarande att handha forskningsutlysningar 21

22 Övrig koppling till forskning och utveckling (byggrelaterat) ProcSIBE LCA i projektering (IVL/KTH) Hållbar upphandling i anläggningsbranschen (WSP/SBUF) 22

23 Samverkan för utveckling Energimyndigheten Myndigheten BeBo BeLok SKL Samverkan med fler parter i startgroparna. 23

24 Utmaningar? Saknas helhetssyn? - hur få befintliga problem att adresseras i nya projekt - hur undvika att nya projekt förstärker inlåsningar i befintliga problem - hur minimera nya problem som skapas i nya projekt - att ta tag i problem utifrån helhetssyn, hur kan det få större genomslag - vad samhällsbyggnadssidan kan och bör respektive inte kan lösa - hur nya lösningar implementeras på bred front? Saknas en övergripande vision (jämför miljonprogrammet)?

25 Utmaningar? Politisk förståelse (ex i kommuner) för ledtiderna i byggprojekt kan vara liten, eller så når informationen om detta ej fram. Det kan finnas obalanser i hur investeringar betraktas i förhållande till driftskostnader. Höga internräntor kan hindra behövliga investeringar och förhindra lösningar Uppföljning av att fattade beslut genomförs och policies efterlevs kan bli bättre? Integrationen av upphandlarkulturen och ingenjörskulturen

26 Utmaningar? Beställarsidans beställarorganisationer lider i många fall av resursbrist. Erfarenhetstapp hos beställarna vägs pensionsavgångar upp av nyrekryteringar? Bra/förväntat resultat kräver sannolikt högre grad av samverkan mellan beställare och entreprenör. Bra/förväntat resultat kräver sannolikt högre grad av uppföljning och verifiering av resultat. Ökat byggande kräver förmodligen ökade resurser på beställarsidan Finns andra lösningar också?

27 Utmaningar för UHM Hur kan UHM främja bättre och hållbara affärer? LCA-driven projektering och upphandling TCO(/LCC)-driven upphandling Skydd av biologisk mångfald Ekosystemtjänster Socialt inkluderande Stöd för strategiska inköpsprocesser Hur kan UHM stödja strategin för god bebyggd miljö? Hur kan UHM främja integrationen av kulturerna (tekniska resp. upphandlarkulturen)? Vilken roll kommer UHM ha för upphandlingsstödet inom samhällsbyggnadssektorn?

28 Stöd för upphandling i samhällsbyggnadssektorn: Vision några stödinsatser per område som kan ge hävstänger? Grön infrastruktur Fysisk planering Material och varor Byggnader (hus) Anläggning (väg, järnväg, etc) Övrig teknisk infrastruktur Förvaltning

29 Kriteriernas nya uppbyggnad Argument varför använda detta kriterium? Skrivning (+ AMA-rubriker) En skrivning att använda i förfrågningsunderlag Information till upphandlaren som kan vara bra att tänka på Verifiering såhär kan kriteriet följas upp och/eller verifieras

30 30

31 31

32 32

33 Här väljs ambitionsnivå på kriterierna Här väljs vilka kategorier som ska tas med (alla, några eller en) Valda kategorier Visas här

34 Alla krav bör användas för att få fungerande spårbarhet och uppföljning

35 AMA-hjälp KRAV Kravskrivning I bilagan definieras kravet I bilagan definieras kravet Bilagorna måste vara med i förfrågningsunderlaget! VERIFIKAT I upphandlingen 35

36 INFORMATION TILL UPPHANDLAREN 36

37 INFORMATION TILL UPPHANDLAREN Hur kan kravet följas upp under avtalsperioden 37

38 Bilagorna följer med utskriften!

39 Tack! Jens Johansson Josefin Sporrong Heini-Marja Suviletho Upphandlingsmyndigheten Box Stockholm