RESULTAT FRÅN PETROGRAFISK ANALYS AV DELAR AV STENMATERIALET FRÅN RAÄ 330, SÄVAR SOCKEN, VÄSTERBOTTENS LÄN OCH LANDSKAP.

Transkript

1 ARBETSHANDLINGAR OCH PM NR 1991:1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET REGIONKONTORET I LULEÅ RESULTAT FRÅN PETROGRAFISK ANALYS AV DELAR AV STENMATERIALET FRÅN RAÄ 330, SÄVAR SOCKEN, VÄSTERBOTTENS LÄN OCH LANDSKAP. Av Anders Karlsson Erik Sanden Regionkontoret för arkeol og isk dokumentation i övre Norrland. Kontoret inrymt i lontmöteriets lokaler, Luleå. Besöks och gatuadress Stotionsgoton 7 Postadress Riksantikvarieämbetet Box Luleå Telefon internotionol Telefax Riksantikvarieämbetet Centrala Enheter Box 5405 l Stockholm Telefon

2 Resultat från petrografisk analys av delar av stenmaterialet från RAÄ 330, Sävar socken, Västerbottens län och landskap. av Anders Karlsson Erik Sanden

3 1 ; JNNEHÅLL 1. BAKGRUND s2 2. SYFTE s 2 3. ANALYSENS FINANSIERING OCH GENOMFÖRANDE s 2 4. RESULTAT s 2 5. SAMMANFAT T NING s 4 BILAGA 1 s 5

4 BAKGRUND Sommaren 1990 upptäcktes, vid Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering, boplatsområdet RAÄ 330, Sävar sn, i Västerbotten. Boplatsen sträcker sig drygt 800 rn längs stranden på Ö-sidan av Botsmarkssjön, som utgör en del av Sävaråns vattensystem. Delm av boplatsen låg på en allmän badplats (Sanabadet) där det gick att urskilja flera koncentrationer av framför allt skärvsten, men även en koncentration av brända ben. I södra delen av badplatsen fanns även en kokgrop i ett schakt- och erosionshak som var nära att erodera.ut fullständigt. En smärre undersökning genomfördes under sommaren 1990 av Anders Karlsson, Lillian Rathje, Erik Sanden och Pia Skålberg inom ramen för fornminnesinventcringcn. Undersöknigsresultaten finns presenterade i serien "Arbetshandlingar och PM 1990:8" vid Riksantikvarieämbetets regionkontor Fel Norr, Luleå. Vid undersökningen tillvaratogs brända ben, kol samt avslag och redskap av olika stenmaterial. Förutom material från själva utgrävriingen tillvaratogs även ytplockat material från boplatsen. Den största delen av stenmaterialet bestod av kvarts. Från den grävda ytan var andelen kvarts 87,2% om man ser till antal, och 89,4% av vikten. Övrigt stenmaterial från grävytan och ytplockning var kvru1sit, röd sandsten, flinta, sedimentgnejs samt andra bergarter som var mycket svåra att identifiera. Dessa h,-u- i grävningsrapporten betecknats som "bränd kvartsit (?)", "hälleflinta" och ibland som "kvat1sit". Ett urval av dessa svåridentifierade bergru ter har här lämnats in till en petrografisk analys. 2. SYFTE Syftet med den petrografiska analysen är att få en noggrann bestämning av dessa svåridentifierade bergarter. Denna bestämning kan sedan användas i en vidare tolkning av boplatsområdet vad gäller rårnaterialanvändning, eventuella kon taktvägar baserade på råmaterialkällor m.m. 3. ANALYSENS FINANSIERING OCH GENOMFÖRANDE Riksantikvareäinbetets region.kontor i Luleå har finansierat analysen som har genoq1förts av fil dr Karel Miskovsky vid Geoprospekt Nord AB i Umeå. Nio prover lämirndes in till analys. Två av dessa bestämdes endast n1ed okulär besiktning genom rnikrqskop. Av de övriga gjordes tunnslip som sedan analyserades under mikroskop. A ven mikrofotografier av dessa tunnslip har tagits fram. 4. RESULTAT De föremål som lämnades in för analys var: F2, F24 och F25, två avslag från ruta , 0-10 cm samt fyra avslag som ytplockats på boplatsen. F2 och F24 bestämdes.. okulärt. F2: (del av ett slipat förem11 som sedan slagits om och använts som skrapa) Basalt F 24: (del av en slipad spets) kvartsitisk skiffer

5 3 Av övriga föremål har gjorts tunnslip för att kunna göra en mycket noggrann analys av petrografin. Orginalblanketterna och mikrofotografier redovisas i bilaga 1. F25: Strnktur: massfon11ig - svagt folierad Textur: mikrokristallin, 0,01-0,2mm, ngt ojämnkornig (porfyrisk?) Huvudmineral: kvarts>>> glimmer (sericit) > fältspat Sekundär mineral: Malmmineral (hematit?), kalcit Klassifikation: sericit kvartsit alt. rek T istalliserad sur vulkanit (ryolit) Avslag f r ån ruta , A2 (1 ): Struktur: massfonnig Textur: finkornig ( < 0,01-0, 1) svagt porfyrisk Huvudmineral: kvarts>> glimmer (biotit) > fältspat Sekundär mineral: malmmineral, kalcit Klassifikation:sur vulkanit (ryolit) Avslag från ruta , A2 (6): Struktur: massfonnig Textur: finkornig, svagt porfyrisk (strökristaller i en tät mellanmassa Huvudmineral: K-fältspat > kvarts, plagioklas Sekundär mineral: Fe-hydrox. Klassifikation: sur vulkanit (ryolit) Ytplock (2) Struktur: massfom1ig Textur: finkornig ( < 0,01-0,2) porfyrisk Huvudmineral: kvarts, K-fältspat Sekundär mineral: malmmineral Klassifikation: sur vulkanit (ryolit) Ytplock (3) Struktur: massformig, finkornig ca 0,01-0,1mm, jämnkornig Huvudmineral: kvarts>> glimmer (biotit), aktinolit (amfibol) Accessorier: malmmineral Sekundär mineral: Fe-hydroxid Anm: mikrobilden visar tydlig vittringsrand med Fe-hydroxid Klassifikation: aktinoli t-biotitkvartsit Ytplock (4) Textur: finkorni'g (0, 1-0,01 mm) jämnkornig, svagt förskiffrad Huvudminerål: kvarts>> aktinolit (amfibol), glimmer (biotit) Accessorier: malmmineral Klassifikation: aktinoli t-biotitkvartsit Ytplock (7) Struktur: massformig Textur: finkornig (0,01-0, 1 mm), svagt skiffrig Huvudmineral: kvarts>> aktinolit, glimmer (biotit, klorit) Sekundär mineral: Fe-hydroxid Klassifikation: aktinoli t-biotitkvartsit

6 4 5. SAMMANFATTNING Av de sju prover som analyserats med hjälp av tunn slip och mikroskop var tre av dessa ryolit, som är en vulkanisk bergart. Tre av proverna var aktinolit-biotitkvcu"tsit och ett prov var mer svårbedömt och klassificerades som antingen sericitkvartsit eller rekristalliserad sur vulkanit (ryolit). Detta är bergarter som man inte hör talas om inom den norrländska arkeologin. De förekommer inte naturligt i berggrunden i närheten av den undersökta boplatsen. Enligt muntlig uppgift från Karel Miskovsky kan materialen härröra f r ån skelleftefältet. Om materialen kommer f r ån skelleftefältet kan de ha transporterats till boplatsen av människor, men det finns även en möjlighet att de kan ha transporterats av inla dsisen och återfunnits i den lokala moränen. F2 och F24, som var basalt och kvartsitisk skiffer, faller mer in under vad som kan anses som typiskt material i Norrland. Basalt förekommer dock inte naturligt i Norrland Har dessa material någon betydelse? I arkeologiska rapporter finner man ofta noggranna genomgångar av stenmaterialet där man tar upp kvarts, kvartsit, slåffer m.m. Man brukar även mycket noggrant redovisa även de minsta förekomster av flinta då just den är relativt lättidentifierad och själva förekomsten tyder på mycket långa transpor1er av materialet eftersom flinta inte förekommer naturligt i norra Sverige. Förutom dessa ganska noggranha grupper av material har man ofta olika "slaskgrupper" där man placerar material som inte stämmer överens med det gängse. Detta får till följd att man missar ett arkeologiskt material som skulle kunna ge betydligt mer kunskap än vad som vanligen är fallet. Det är svfu1, om inte omöjligt, att utifrån rapporter se om det förekommer liknande material på andra boplatser i Sverige. För närvarande vet vi inte i vilken utsträckning dessa material användes under forntiden. Vi vet inte heller vilken roll materialen spelade i förhållande till de mer vanligen förekommande materialen som kvarts, kvartsit och skiffer. Frågorna man kan ställa sig är bland annat: - ljur vanliga är dessa material på forntida boplatser? - Ar förekomsten kronologiskt bunden till någon speciell tid? - Har de använts till någon specifik aktivitet eller till speciella redskap? Svaren på dessa,frågor är svåra att ge i nuläget då vi än så länge bara känn,er, materialet från en boplats. För, att i framtiden kunna svara på frågorna krävs det att man ger arkeologer en bättre utbildning i geologi och/eller att man utnyttjar den sakkunskap som finns på området. I dag är det en självklarhet att lämna in kolprover för datering, och benfynd lämnas också in för analys. Varför inte använda sig mer av petrografiska analyser vid arkeologiska undersökningar?

7 B_Jj_a:;0 f si'jor BERGARTSBESKRIVNING Stuff nr: ---- Slip nr: Etikett: \L Q"'-"C-.S... 'V='"b $..., 9 Struktu....l'Yl_,... -s...,f Färg: Textur:... r, B <'JU 1n a, ra:....s"n "I... Q... r... Y>"l--'-'/ 'R v.i:..11f? --' l'- o.../...,1... m,'kr ok.r1:s!all1'n I (;--rryrit.t{) Mineralsanmansättning, -R._4_a_ ' J_ _o e... Cfl--...a'..._, _ t-,s --- 0/J I.. O,R..I n1-c o;'a-n-,nk t:;,r;-, 1;, Hu.vu<lrliner-al: ky:0 """t >>> /1 h-1 r:(i ttci C)?/:t:f/ 3,Pc, C (1 AccesS-Orier:.sekun-där rnirnn--al: H::,i>r; rheral f/t ;y,a{, 'c.l) ka/ci 'c Anm: Klassifikation: serie/ k.//ortrt'c. rt:-l!l@ a.. t f o4v;/ I 7 J

8 / ' / I

9 BERGARTSBESKRIVNING Stuff nr: Slip nr: Etikett: / ;_; :Ji'/.; /12.. struktur; s s&--t>-j,q Färg: {1) -----;;r-- ---rrr.,. _ Textur: f,h,.lc,,r,_r;, /j/f'2'/c,:, - C///J SJ/o,c pcu-;/-yr- Mineralsarrrnansättning Huv l./<lnti nera 1 : pl7c &_r q z! S Access-0 ri er: un-<lär mine-r-a.1: kt7//?-:7/77/ 7.c/tJ' /c:,/c, r / Anm:

10

11 BERGARTSBESKRIVNING Stuff nr: Sl 1p nr: Etikett: -L.!..P...:_:::3 :.._..:;::...3_;:... o _;._to_rj_:z_...)..u.;:.,_, 6,..._) _ Färg: Textur: I 'nk()rn,i I s m7 t. I' e>rfyr1 sk (s&olins /le.r / en ett- ;-rjl//q,-,n-, 4.s aa) Hineralsarrmansättning Hu.-i.u<lmner-al: k-,/ae ec-.t 7 kvarcs,1,ela'/1:'d-l./as Acceswri er: 5-e-kun-där mine-r-a l:...:..h...:e.= ¾' d_r_o_)(_ Anm: K1assifikation: S(,lr Vv/i:.Qnr t (ryöll 'c.)

12

13

14 BERG.ARTSBESKRIVNING Stuff nr: Slip nr: Etikett:. Y,o/oc;,K_ _ S:nikt t?:2 a s -h:2 1? Farg: Textur: ;7'1nkort1/ c.q q.01 -e;,,1,..., K/4 M"'-or -u '/ I' AccesS-Ori er: Anm: Klassifikation:

15 J h.. \

16 BERGARTSBESKRIVNING Stuff nr: ---- Slip nr: Etikett; St ni k till'; Färg: Textur: /ii+ /4-IL--j ( 01- () 1 o/ ) / 4.,c..., '; (,,i Hineralsalll113nsättning Huv r-al: :-4,.. """ vorc.s :>:::> o.it.6;,, ö// C (O'n-16. :60/)' 9 tem tt' r:::; I J ) I (5' I' o It'-- Sekun-&ir minera 1: Anm:

17 .1

18 I..,, BERGARTSBESKRIVNING Stuff nr: ---- Slip nr: E t i k ett : J/c,R /oc4': '"7 I - I Struktur' M? S z',:.,c.t?:717 Färg: Textur:,/-,ua.or ( {)/- O / IA---,) (J' r I / Mineralsanrnansättning Huvli-Otl1nera 1: k'vaccs :;, :> i/oc'-;;2 Access.ori er: Anm:

19