KYRKOHERDENS FISKEVATTEN, ENKÖPINGS KOMMUN

Transkript

1 PM GEOTEKNIK (PM/GEO) KYRKOHERDENS FISKEVATTEN, ENKÖPINGS KOMMUN SLUTRAPPORT

2 UPPDRAG , Kyrkoherdens fiskevatten, Enköping Titel på rapport: Gånsta, Enköpings kommun Status: Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Väg- och VA-ingenjörerna i Sverige AB Kristoffer Larsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Max Årbrink Max Årbrink John Byers REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: Uppdragsansvarig: Datum: Handlingen granskad av: Datum: Tyréns AB Kopparbergsvägen Västerås Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND UNDERLAG OMRÅDESBESKRIVNING UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI JORDLAGER ODRÄNERAD SKJUVHÅLLFASTHET GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN GRUNDVATTENOBSERVATIONSRÖR PORTRYCKSOBSERVATIONER DISKUSSION GEOHYDROLOGI SÄTTNINGSFÖRHÅLLANDEN ÖVERGRIPANDE REKOMMENDATIONER GRUNDLÄGGNING MARK OCH INFRASTRUKTUR ÖVRIGT (12)

4 1 BAKGRUND Området Kyrkoherdens fiskevatten i Enköping planeras att exploateras med ett flertal bostadskvarter med tillhörande infrastruktur. Tyréns AB har på uppdrag av Enköpings kommun, genom Väg- och VA-ingenjörerna i Sverige AB, studerat befintliga framtagna geotekniska handlingar med syftet att arbeta fram ett underlag för fortsatt projektering inom området. Föreliggande utredning utgör ett övergripande projekteringsunderlag för bebyggelse inom området. Separata objektspecifika geotekniska PM ska arbetas fram för planerad bebyggelse i samband med detaljprojektering. 2 UNDERLAG 1. Markteknisk undersökningsrapport, Romberga 23:14, Enköpings kommun, Kyrkoherdens fiskevatten, Bjerking AB, uppdragsnummer 15U29096, daterad Översiktligt grundläggningsförslag för 11 kvarter samt förstärkning av vägnätet inkl. grov analys, KA Ekstedt Konsult AB, daterad Detaljplan för del av Romberga 23:14 mfl, Antagandehandling, diarienummer KS2013/74, , rev Jordartskartan, 5. Grundvattenkartan, 3 OMRÅDESBESKRIVNING Aktuellt område utgörs av ett grönområde i Åkerby, norra Enköping, se nedanstående figur 3.1 och 3.2. Figur 3.1: Aktuellt område, källa: Google Earth. 4(12)

5 Figur 3.2: Del av antagandehandling till detaljplan [3]. 4 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Utförda undersökningar redovisas i separat handling, Markteknisk undersökningsrapport, Romberga 23:14, Enköpings kommun, Kyrkoherdens fiskevatten, Bjerking AB, uppdragsnummer 15U29096, daterad (12)

6 5 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 5.1 TOPOGRAFI Området utgörs av en relativt plan och horisontell yta med nivåer generellt varierande mellan ca +20,4 och +21,4 (RH 2000). Nivåer är hämtade från planritning bilagd MUR [1]. 5.2 JORDLAGER Jorden inom området består av lera på friktionsjord ovan berg. Leran har bedömts som torrskorpefast till ett djup av ca 0,5-1 m, ställvis överlagrad av organisk jord så som torv. Underliggande lera förekommer i mäktigheter om ca 5 30 m, se nedanstående figur Utförd hejarsondering i samma borrhål stannade 50 m under markytan, vilket generellt är ca 20 m djupare än övriga statiska sonderingar (Tr/Cpt) i området. Friktionsjordens mäktighet i området ska således anses som stor. Figur 5.2.1: Bedömd mäktighet löst lagrad lera. 6(12)

7 5.2.1 ODRÄNERAD SKJUVHÅLLFASTHET Totalt har bestämningar gjorts i 9 undersökningspunkter (totalt 10 st. bestämningar där 4 st utgörs av indexförsök på laboratorium, 4 st utgörs av cpt-sonderingar och 2 st med vingsond). Figur : Lerans odränerade skjuvhållfasthet (härlett värde), streckad linje representerar värderat medelvärde. Djup under my z 3,5 z > 3,5 Odränerad skjuvhållfasthet 11 kpa ,44 * (z - 3,5) kpa Med undantag av en mindre torrskorpa har leran ytligt en mycket låg odränerad skjuvhållfasthet (ca 11 kpa). Vid ca 3,5 4 m under markytan ökar lerans skjuvhållfasthet markant djupet och redan vid ca 8 m har lerans odränerade skjuvhållfasthet fördubblats. 7(12)

8 6 GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 6.1 GRUNDVATTENOBSERVATIONSRÖR Inom området har det utförts geohydrologiska undersökningar sedan 2009 då två stycken grundvattenobservationsrör installerandes inom området (GW204 och GW220). Tabell 7.1: Grundvattenobservationer i området [1]. Grundvattnets trycknivå har i samtliga mätningar legat mycket lågt, ca 16,6-17,5 m under markytan. 6.2 PORTRYCKSOBSERVATIONER Inom området har det även utförts portrycksmätningar sedan 2009 i två stycken mätstationer (209 och 207). Tabell 7.2.1: Portrycksobservationer station 209. Tabell 7.2.2: Portrycksobservationer station 207 8(12)

9 7 DISKUSSION GEOHYDROLOGI Förståelsen för de låga grundvattenytor som förekommer i området är viktigt för fortsatt geoteknisk projektering inom området. Grundvattnets trycknivå påverkar jordens effektivspänning vilket i sin tur, tillsammans med eventuella laster, avgör om långtidssättningar är att förväntas. De låga grundvattenobservationerna föreslås ha ett samband med kommunens vattentäkt i Munksundet. Figur 8.1: Jordartskartan, aktuellt område angränsar till åsen där vatten tas ut [4]. Figur 8.1: Grundvattenmagasin, aktuellt område har en vattendelare söder om vilket särskiljer uttagningsmöjligheterna från området söder om [5]. 9(12)

10 8 SÄTTNINGSFÖRHÅLLANDEN Sättningsanalys på ostörd lera, genom CRS-försök, har utförts i 3 punkter (207, 209 och BG1620). Halvempiriska effektivspänningsanalyser utifrån cpt-sondering har även utförts i 4 punkter. Både laboratorieförsök (CRS-försök) och cpt-sonderingar är bilagda MUR [1]. För att sättningar ska vara pågående i området ska lerans effektivspänning (totalspänning minus portryck) vara större än lerans förkonsolideringsspänning (den spänning då plastiska sättningar initieras). Figur 8.1: jordens effektivspänning vid uppmätta portrycksförhållanden kontra lerans förkonsoldieringsspänning (CRS-försök). 10(12)

11 Notera likheter i, av Bjerking AB, utvärderade cpt-sonderingar nedan: Figur 8.2: Utförda cpt-utvärderingar [1], effektivspänning kontra förkonsolideringsspänning. Leran kan således, för gällande por- och grundvattentryck, anses som normalkonsoliderad till svagt överkonsoliderad m under markytan förefaller leran innehålla mer finjord som silt eller sand vilket resulterar i en högre överkonsolideringsgrad samt uppmätta sättningsmoduler (M L) större än 4 MPa. Leran kan således betraktas som sättningskänslig för nya laster och ytterligare grundvattenavsänkning till ett djup av ca 15 m. För en höjning av markytan med 0,5 m, vilket motsvarar en last om ca 10 kpa, ska sättningar i storleksordningen 5 á 10 cm förväntas och vid en höjning av markytan med 1,0 m, vilket motsvarar en last om ca 20 kpa, ska sättningar i storleksordningen 10 á 15 cm förväntas. Med en antagen konsolideringskoefficient om c v = 1 * 10-8 cm 2 /s kan sättningar förväntas utvecklas enligt nedanstående tabell: Tabell 8.1: Bedömda sättningars storlek kontra tid. Tid 5 år 10 år 20 år 50 år 100 år % av total sättning 20% 30% 40% 65% 85% Belastning 10 kpa 2 cm 2 cm 3 cm 5 cm 6 cm Belastning 20 kpa 3 cm 4 cm 5 cm 8 cm 10 cm 11(12)

12 9 ÖVERGRIPANDE REKOMMENDATIONER 9.1 GRUNDLÄGGNING Grundläggning av byggnader och andra sättningskänsliga konstruktioner inom området bör förutsättas att utföras med fribärande golv och pålar. Ingen påldjupsbestämning är utförd i området och stor osäkerheter råder i dagsläget hur djupt pålarna kan förväntas nedtränga. Som exempel kan borrhål 207 i MUR [1] studeras där utförd trycksondering stannade då ca 28 m under markytan, vilket är representativt med övriga sonderingar i närområdet. Utförd hejarsondering i samma borrhål stannade 50 m under markytan vilket tyder på att underliggande friktionsjord förekommer i mäktiga lager. Val av pålningstyp, material och bedömning av pålars längder föreslås utredas i detaljprojekteringsskedet. 9.2 MARK OCH INFRASTRUKTUR Då höjning av ska förväntas ge sättningar så bör nivåer i området hållas så låga som möjligt. Vid större markhöjningar där förväntade sättningar bedöms som oacceptabelt stora kan markförstärkning/sättningsminskande åtgärder erfordras. Viss markförstärkning kan förutsättas att erfordras i anslutning till byggnader grundlagda med fribärande golv ovan pålar. Då torrskorpans utbredning i området är tunn i samband med att nivåer önskas hållas låga så finns risk att schaktbotten, både för gata och för ledningar, hamnar i lös lera. Det rekommenderas därför att en separat utredning utförs för gators överbyggnadsdimensionering. Denna utredning ska då även visa på om terrass måste förstärkas utifrån dess bärighet. För ledningar kan förstärkt ledningsbädd förutsättas i detta skede. Då torrskorpans utbredning i området är tunn ska stabilitetberäkningar utföras för schakter efter det att schaktdjup och utformning på schakten är bestämt. Djupare ledningar och eventuella pumpstationer kan förväntas erfordra stödkonstruktion vid anläggandet. Då lera förekommer i mäktiga lager inom hela området ska ingen infiltration av dagvatten förväntas. 10 ÖVRIGT Utifrån planerad bebyggelse i området ska objektspecifika undersökningar/utredningar utföras för respektive planerad bebyggelse efter det att information arbetats fram. 12(12)