Fågel- och naturvärdesinventering av Björnsholmen med omnejd, Skellefteå kommun

Transkript

1 PE LAG IA NATU RE & E NVIRON M E NT AB BILAGA 1 Rapport , uppdaterad Fågel- och naturvärdesinventering av Björnsholmen med omnejd, Skellefteå kommun På uppdrag av WSP Sverige AB.

2 Adress: Industrivägen 14, 2 tr Umeå Sweden. PE LAGIA NATURE & E NVIRON M E NT AB Telefon: ( ) E-post: info@pelagia.se Hemsida: Författare: Ulf Sperens Omslagsbild: I bakgrunden syns Björnsholmens nordostliga del. Direkt: ulf.sperens@pelagia.se Foto: Ulf Sperens Kvalitetsgranskat av: Jörgen Olsson Kartor: Kartor publicerade med tillstånd av Metria AB, SeSverigeavtal respektive Lantmäteriets öppna data. 2/20

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Genomförande Allmän beskrivning av inventeringsområdet Naturmiljö Fågellivet Kända naturvärden Naturreservat och riksintresse för naturvård Rödlistade arter och arter upptagna i Artskyddsförordningen Fåglar Växter Resultat av Pelagias fågelinventering Resultat av Pelagias naturvärdesinventering Bedömningsgrunder och naturvärdesklasser Objekt med naturvärde Lågt naturvärde Referenser /20

4 Sammanfattning Inför kommande beslut om skapandet av bebyggelse med småskalig karaktär och småbåtshamn på Björnsholmen har Pelagia Nature & Environment AB av WSP Sverige AB fått i uppdrag att dels göra en skrivbordsutredning om fågellivet i och kring Björnsholmen, dels en fågel- och naturvärdesinventering under år Det inventerade området utgjordes förutom Björnsholmen även av Stensgrönnan, Reveln, Storhägnen och delar av Nördfjärden, det vill säga områden i närheten av Björnsholmen som skulle kunna tänkas påverkas av den planerade bebyggelsen med småskalig karaktär. Skrivbordsutredningen av fågellivet inom inventeringsområdet mellan år 2008 och 2018 visar att 45 rödlistade arter eller arter upptagna i Artskyddsförordningen har noterats från inventeringsområdet. Tolv rödlistade och/eller arter upptagna i Artskyddsförordningen har dock bara noterats vid ett eller två tillfällen under perioden 2008 till Pelagias fågelinventering sommaren 2018 visade på förekomst av 54 fågelarter, varav 12 av dessa arter är rödlistade och/eller upptagna i Artskyddsförordningen (Svensk författningssamling 2007). Av dessa 12 arter bedömdes 6 arter häcka eller ha möjlighet att häcka inom inventeringsområdet och då endast inom den del av inventeringsområdet som utgörs av naturreservatet Innerviksfjärdarna. Vid naturvärdesinventeringen noterades förekomst av en rödlistad växt, ävjepilört, som noterades i vattnet norr om Stengrönnan. Resultatet av naturvärdesinventeringen utmynnade i en bedömning att Högt naturvärde (naturvärdesklass 2) finns inom inventeringsområdet som sammanfaller med naturreservatet Innerviksfjärdarna. Övriga delar öst om naturreservatsgränsen, dvs merparten av Björnsholmen och Stensgrönnan bedöms ha Lågt naturvärde. Med andra ord bidrar denna del i sitt nuvarande tillstånd inte eller endast i ringa omfattning till biologisk mångfald. Utanför reservatsgränsen på både Stensgrönnan och Björnsholmen har inga arter som är utpekade i Artskyddsförordningen blivit funna. Med andra ord krävs ingen dispens från Artskyddsförordningen för bebyggelse av småskalig karaktär på Björnsholmen. Pelagias inventering har inte kunnat påvisa förekomst av några av Skellefteå kommuns ansvarsarter (bergand, grenlav, havtorn, ripbär, strandögontröst och bottenviksmalört) på Björnsholmen eller Stensgrönnan eller i deras närhet. 4/20

5 1 Inledning I den fördjupade översiktsplanen som antogs år 2011 (Skellefteå kommun 2011) för Skelleftedalen föreslås att mindre kompletterande bebyggelse kan vara möjlig i området Bockholmen (Stackgrönnan) (Figur 1). Figur 1. Inom svart streckat område (Bockholmen) har Skellefteå kommun föreslagit att mindre kompletterande bebyggelse kan vara möjlig. Ett av de förslag för mindre kompletterande bebyggelse inom området Bockholmen (Stackgrönnan) avser bebyggelse av småskalig karaktär på Björnsholmen (Figur 2). Figur 2. En plan för bebyggelse av småskalig karaktär på Björnsholmen finns inom området Bockholmen (streckad linje). 5/20

6 Utöver själva bebyggelsen av småskalig karaktär planeras även för en småbåtshamn där resterna av den tidigare industrihamnen ligger (Figur 3). Figur 3. Plankarta Detaljplan för Björnsholmen, arbetshandling (Skellefteå kommun 2019). Inför kommande beslut om skapandet av byggelse av småskalig karaktär och småbåtshamn har Pelagia Nature & Environment AB av WSP Sverige AB fått i uppdrag att dels göra en skrivbordsutredning om fågellivet i och kring Björnsholmen, dels en fågeloch naturvärdesinventering under år Genomförande Naturvärdes- och fågelinventeringar utfördes vid tre tillfällen, 22 maj (tidig morgon), 11 juni (natt och tidig morgon) och 23 juli (förmiddag) år Inventerare har varit Ulf Sperens och Jörgen Olsson, Pelagia Nature & Environment AB. Föreliggande naturvärdesinventering har utförts på fältnivå med detaljeringsgraden Detalj enligt grundutförande (kapitel i Svensk Standard, SIS 2014). Därutöver har tilläggen Generellt biotopskydd (Kapitel i Svensk Standard) samt Detaljerad redovisning av artförekomst, (kapitel i Svensk Standard) beaktats vid inventeringen. Uppgifter om naturvärden och artfynd har hämtats från Naturvårdsverket (2018), Skogsstyrelsen (2018), Länsstyrelserna (2018), Artportalen (2018) och ArtDatabanken (2018A och B), vilka använts både i skrivbordsutredningen och fältinventeringen. Skrivbordsutredningen samt fågel- och naturvärdesinventeringen har berört Björnsholmen inklusive närliggande områden, vilket hädanefter refereras som inventeringsområdet eller inventerat område (Figur 4). 6/20

7 Figur 4. Gul linje markerar det område (inventeringsområdet) som ingått i skrivbordsutredningen och den fågel- och naturvärdesinventering som genomfördes under år Allmän beskrivning av inventeringsområdet 3.1 Naturmiljö Det inventerade områdets natur präglas till stor del av Skellefteälven och den pågående landhöjningen. Dessutom är stora delar av Björnsholmen påverkad av den trä- och sågindustri som i större eller mindre omfattning var verksam fram till och med år Norr om Björnsholmen ligger ön Stensgrönnan där det idag finns en husvagnscamping. Även Stensgrönnan bär spår av tidigare verksamhet. En vägbank förbinder Stensgrönnan med fastlandet och en bro förbinder Björnsholmen med Stensgrönnan. Skogen närmast vattnet kan karaktäriseras som en typisk landhöjningsskog. Det vill säga att olika lövträd, framförallt glasbjörk men även gråal och rönn, bildar en bård av löv närmast vattnet (Figur 5). Floran i lövbården är mestadels trivial med arter som till exempel brunrör, hönsbär, skogsstjärna och blåbär. 7/20

8 Figur 5. Fotografiet visar Storhägnens västra strand där skogen närmast vattnet består av lövskog som bildar en bård mellan vattnet och den högre liggande terrängen. I de inre delarna av både Stensgrönnan och Björnsholmen är dominansen av löv påfallande, även om det på Björnsholmen finns ett visst inslag av tall. I undervegetationen, både på Stensgrönnan och Björnsholmen, har gran börjat att etablera sig och kommer på sikt att bli det dominerande trädslaget (Figur 6). Innanför strandskogen i de centrala delarna av Stensgrönnan och Björnsholmen är floran mestadels trivial med arter som till exempel björkpyrola, kruståtel, blåbär, lingon och ängskovall. Figur 6. Både på Stensgrönnan och Björnsholmen domineras skogen fortfarande av löv, framförallt då av glasbjörk, även om det på Björnsholmen finns ett visst inslag av tall. I undervegetationen, både på Stensgrönnan och Björnsholmen, är gran på väg att etablera sig. I och med att älven för med sig en del slam samt att landhöjningen fortfarande pågår är vissa delar av vattnen inom det inventerade området på väg att grundas upp. Detta är framförallt tydligt i Storhägnen, viken väst och norr om Björnsholmen, samt kring deltalandskapet Reveln norr om Stensgrönnan. Inne i viken Storhängnen finns ett brett bälte av vass längs stränderna (Figur 7), medan sjöfräken och starr dominerar stranden och vattnet kring Reveln. Övriga arter som förekommer på stränderna är vanligt förekommande arter som till exempel topplösa, sprängört, knappsäv, kabbleka, sumpmåra och strätta. 8/20

9 Figur 7. Storhägnens stränder domineras av ett brett bälte av vass. Vattenvegetationen på grunt vatten utgörs av mer eller mindre vanligt förekommande arter som till exempel vekt braxengräs, nålsäv, sylört, vattenpest, lånke, svalting och knoppslinga. På djupare vatten förekommer till exempel gul näckros, vit näckros, pilblad och gäddnate. 3.2 Fågellivet Fågellivet inom det inventerade området är relativt rikt. Det öppna vattnet, de utbredda vassarna, lövskogen och deltalandskapet vid Reveln lockar till sig en varierad fågelfauna. Uppgifter från Artportalen och ArtDatabanken mellan åren 2008 och 2018 anger att 128 arter noterats från någon av lokalerna Björnsholmen, Stensgrönnan, Storhägnen, Reveln eller Nördfjärden, det vill säga inom inventeringsområdet. Av dessa 128 observerade arter utgör fåglar knutna till strand och vatten (sjöfågel, vadare, vitfågel, hägrar, tranor och sumphöns) hälften av de noterade arterna (Tabell 1). Tabell 1. Observerat antal fågelarter respektive antal fågelarter som bedöms häcka inom inventeringsområdet. Arterna är uppdelade i grupper där de fyra första grupperna avser fåglar knutna till vatten (sjöfågel, vadare, vitfågel, hägrar, tranor och sumphöns), medan gruppen Övriga avser fåglar knutna till mer eller mindre öppna marker eller till busk- och skogsmarker. Fiskgjuse som utnyttjar vattnet för födosök är dock placerad i gruppen rovfåglar. Grupp Sjöfågel Vadare Vitfågel Hägrar, tranor, sumphöns Rovfåglar Hackspettar Tättingar Övriga Antal observerade arter Antal häckande/möjligen häckande arter Av de 128 arter som noterats förekomma inom inventeringsområdet mellan åren 2008 och 2018, bedöms ungefär en tredjedel (46 arter) häcka eller ha potential att häcka i området. 9/20

10 4 Kända naturvärden De enda kända naturvärdena inom inventeringsområdet utgörs av naturreservat (tillika riksintresse för naturvård) och rödlistade arter. 4.1 Naturreservat och riksintresse för naturvård En stor del av det inventerade området ingår i naturreservatet Innerviksfjärdarna vilket sammanfaller med området som är utpekat som riksintresse för naturvård (Figur 8). I det reviderade reservatsbeslutet från år 1985 (Länsstyrelsen Västerbotten 1985) påpekas Innerviksfjärdarnas betydelse för fågellivet och dess betydelse för rastande fåglar, främst under våren, samt dess betydelse för häckande våtmarksbundna fåglar, däribland sällsynta och hotade arter. Figur 8. Brun polygon i bilden visar det område som ingår i naturreservatet Innerviksfjärdarna, tillika det område som är utpekat som riksintresse för naturvård. Gul linje markerar inventeringsområdet. 10/20

11 Hotade Rödlistade 4.2 Rödlistade arter och arter upptagna i Artskyddsförordningen Rödlistade arter innefattar både hotade arter och nära hotade arter. Hotade arter är arter som av ArtDatabanken (Gärdenfors 2015) klassificerats som sårbar (VU), starkt hotad (EN) respektive kritiskt hotad (CR). Arter som kan riskera att bli hotade, men inte är det för tillfället klassificeras som nära hotade (NT). En art som inte befinner sig i en hotkategori klassificeras som livskraftig (LC) (Figur 9) Nationellt utdöd RE Regionally Extinct Akut hotad CR Critically Endangered Starkt hotad EN Endangered Sårbar VU Vulnerable Nära hotad NE Near Threatened Livskraftig LC Least Concern Figur 9. Den svenska rödlistans kategorier rödlistade och hotade arter enligt ArtDatabanken som används i föreliggande rapport (modifierad efter ArtDatabanken 2018A) I Artskyddsförordningen (Svensk författningssamling 2007) listas ett antal arter som har ett Europeiskt gemenskapsintresse och som innebär ett Europeiskt ansvarstagande för att dessa arter bevaras. I vissa fall förordas att särskilda bevarandeområden behöver utses för dessa arter skall bevaras eller att insamling/exploatering inte skall få ske. Dessutom anges ett antal arter som är fridlysta regionalt eller nationellt utöver de arter som har Europeiskt gemenskapsintresse Fåglar Uppgifter från Artportalen och ArtDatabanken mellan åren 2008 och 2018 visar att 28 rödlistade arter har noterats inom inventeringsområdet (Tabell 2). Tretton av dessa arter är klassificerade i kategorin Nära hotad (NT) och fjorton arter är klassificerad i kategorin Sårbar (VU). Utöver detta finns det en art (vitryggig hackspett) som är klassificerad i kategorin Akut hotad (CR) (Tabell 2). Åtta av de rödlistade arterna är också upptagna i Artskyddsförordningen. Utöver dessa åtta arter är ytterligare tjugo arter upptagna i Artskyddsförordningen som inte är rödlistade (Tabell 2). Totalt finns fyrtiofem rödlistade arter eller arter upptagna i Artskyddsförordningen från det inventerade området. Tolv rödlistade och/eller arter upptagna i Artskyddsförordningen har dock bara noterats vid ett eller två tillfällen under perioden 2008 till 2018 (kursiverat artnamn i Tabell 2). Av de arter som är rödlistade och/eller upptagna i Artskyddsförordningen finns ytterst få noteringar av observatörerna i Artportalens och ArtDatabankens register som antyder häckning av dessa arter inom det inventerade området. Det är egentligen bara en notering av ungfågel av dvärgmås som antyder att den häckar inom inventerat område. I avsaknad av uppgifter angående häckning för dessa arter har en bedömning gjorts om en art häckar eller har potential att häcka inom inventerat område (Tabell 2). Av de arter som bedöms häcka eller har potential att häcka inom inventerat område är det endast hussvala som bedöms kunna häcka på Stensgrönnan eller Björnsholmen, det vill säga utanför reservatsgränserna (ingen hussvala noterades dock vid Pelagias fågelinventering år 2018). 11/20

12 Övriga arter bedöms vara knutna till vatten-, strand eller landskogszonen inom reservatsdelen. Tabell 2. Rödlistade fågelarter och/eller fågelarter upptagna i Artskyddsförordningen som i Artportalen noterats inom inventerat område. Arterna är fördelade i motsvarande grupp som i Tabell 1. Arter med namnet kursiverat är arter som endast noterats en eller två gånger under perioden 2008 till Rödlistekategorierna är enligt följande; NT=Nära hotad, VU=Sårbar, EN=Starkt hotad och CR=Akut hotad. En bedömning om en art häckar eller har potential att häcka inom inventerat område anges i sista kolumnen där ett H anger att arten bedöms häcka medan ett frågetecken anger att arten inte konstaterats häcka i området men har potential att göra det. Grupp Art NT VU EN CR Artskyddsförordningen Häckande Sjöfågel Bergand Brunand Salskrake Smålom Stjärtand? Storlom Svarthakedopping? Svärta Sångsvan Sädgås Vitkindad gås Årta? Vadare Brushane Grönbena H Myrspov Smalnäbbad simsnäppa Storspov H Vitfågel Dvärgmås H Fisktärna H Gråtrut Silltrut Silvertärna H Skräntärna Trana, sumphöns Trana Småfläckig sumphöna Rovfåglar Blå kärrhök Brun kärrhök? Duvhök Fiskgjuse Fjällvråk Havsörn Hackspettar Gråspett Mindre hackspett? Vitryggig hackspett Tättingar Backsvala Blåhake Gulsparv Hussvala? Kungsfågel Rosenfink? Stare Sävsparv H Övriga Tornseglare Jorduggla Järpe 12/20

13 4.2.2 Växter Två rödlistade kärlväxter, varav den ena dessutom är upptagen i Artskyddsförordningen, är i Artportalen noterade från inventerat område. Fyrling är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT) och ävjepilört är likaledes rödlistad i kategorin Nära hotad (NT), samt upptagen i Artskyddsförordningen. Båda arterna är noterade från den grunda viken nordväst om Stensgrönnan inom naturreservatets gränser. Vid 2018 års inventering noterades endast ävjepilört norr om Stensgrönnan. 5 Resultat av Pelagias fågelinventering Resultaten av fågelinventeringen i föreliggande rapport bygger på noteringar från tre inventeringsdagar under år 2018, 22:a maj (inventerat av Jörgen Olsson och Ulf Sperens), 11:e juni (Ulf Sperens) och 23:e juli (Ulf Sperens). Inventeringarna har utförts från tidig morgon till sen eftermiddag. Nedan presenteras i tabellform (Tabell 3) vilka arter som setts och/eller hörts i undersökningsområdet. Totalt noterades 54 fågelarter, av dessa är fem arter rödlistade (Gärdenfors 2015) och åtta arter upptagna i Artskyddsförordningen (Svensk författningssamling 2007). Till de arter som är markerade som rödlistade och/eller är upptagna i Artskyddsförordningen i tabellen nedan ges en kommentar till observationerna efter tabellen. Tabell 3. Tabellen visar vilka arter som setts och/eller hörts i det av Pelagia inventerade området år För respektive art anges datum då arten noterats och på vilken lokal (Stensgrönnan, Björnsholmen, Reveln, Storhägnen eller Nördfjärden). I kolumnen Häckande ges en bedömning om arten häckar (H) eller möjligen häckar inom inventerat område (?). I kolumnen Rödl anges om arten finns upptagen i rödlistan (Gärdenfors 2015) med respektive hotkategori där följande kategorier använts; NT (nära hotad) och VU (sårbar). En markering med ett kryss i kolumnen Artsk anger att fågelarten finns upptagen i Artskyddsförordningen (Svensk författningssamling 2007). Art Datum Lokal Häckande Rödl Artsk 22-maj 11-jun 23-jul Stensg Björns Reveln Storh Nördf Björktrast x x x H Blåmes x x H Bläsand x x H Bofink x x x H Domherre x x x Drillsnäppa x x x x x H Dvärgmås x x x x x H x Fiskgjuse x x x Fiskmås x x Fisktärna x x x x H x Gluttsnäppa x x x x x H Gransångare x x x x H Grå flugsnappare x x Grågås x x Gråtrut x x VU Gräsand x x x x x H Grönbena x x H x Grönfink x x Grönsiska x x Gulsparv x x x VU Järnsparv x x Kanadagås x x x x H 13/20

14 Fortsättning på Tabell 3. Art Datum Lokal Häckande Rödl Artsk 22-maj 11-jun 23-jul Stensg Björns Reveln Storh Nördf Knipa x x x x H Koltrast x x x x H Kricka x x x x H Kråka x x x Ladusvala x x x x? Lövsångare x x x H Morkulla x x x? Mosnäppa x x Ringduva x x x x? Rödbena x x H Rödhake x x x x H Rödvingetrast x x x x H Silvertärna x x x H x Skedand x x x? Skrattmås x x x x x H Smålom x x x x NT x Småskrake x x Storskrake x x x Storspov x x x H NT Större strandpipare x x? Svarthätta x x Svartvit flusnappare x x H Sångsvan x x x x Sädesärla x x H Sävsparv x x x H VU Talgoxe x x? Talltita x x Taltrast x x x H Tofsvipa x x H Trana x x x Trädgårdssångare x x x H Vigg x x x H Nedan ges kommentarer till funna rödlistade arter och arter upptagna i Artskyddsförordningen. Dvärgmås Även om ingen observation med bestämdhet kunde verifiera att dvärgmås häckar inom inventerad område, så finns det biotopmässigt flera alternativa häckningslokaler i området varför det bedömts att dvärgmås häckar i området. Fiskgjuse En notering av fiskgjuse gjordes den 22:a maj av en födosökande fiskgjuse. Häckar troligtvis väster om inventerat område. Fisktärna Upprörda och varnande fisktärnor tyder på att fisktärna häckar i området. 14/20

15 Gråtrut En gråtrut sågs sittande på Reveln den 22:a maj. Bedömningen är att gråtrut endast födosöker i området. Troligtvis är häckplatsen belägen på någon hälla eller ö i kustbandet. Grönbena På samma sätt som för dvärgmås finns ett flertal potentiella häckningsbiotoper för grönbena inom det inventerade området. Även om endast en observation av grönbena gjordes den 22:a maj, så bedöms ändock grönbena på sannolika skäl häcka inom området. Gulsparv I Sverige häckar gulsparv i anslutning till odlingslandskapet i skogsbryn, gläntor, buskmarker, ungskog och ibland i fjällbjörkskog. Gulsparv noterades vid två tillfällen, 22:a maj och 11:e juni. Vid båda tillfällena hävdade en hane revir på gränsen till det inventerade området. Troligtvis är reviret förlagt till de skogsbryn, gläntor eller buskmarker som finns väst om Stensgrönnan istället för den mer eller mindre homogena lövskogen på Stensgrönnan. Silvertärna Liksom för fisktärna antyder upprörda och varnande adulta fåglar att silvertärna häckar i området. Smålom Smålommens häckningsbiotop utgörs av grunda fisktomma tjärnar och sjöar. Denna typ av häckningsbiotop finns inte inom inventeringsområdet, varför smålom endast bedöms utnyttja inventeringsområdet för födosök. Storspov Upprörda och varnande fåglar tyder på att storspov häckar i området. Sångsvan Sångsvan noterades endast den 22:a maj, varför sångsvan bedömts att endast utnyttja inventeringsområdet som rastlokal. Sävsparv Minst två hanar upprätthöll revir i vassarna runt Storhägnen. Trana Förvisso noterades en trana den 11:e juni i Storhägnen i lämplig häckningstid. Dock utgör Storhägnen ingen riktigt lämplig häckningsbiotop för trana, varför trana bedöms utnyttja inventeringsområdet endast för födosök. 15/20

16 Obetydligt artvärde Bedömningsgrund art Visst artvärde Påtagligt artvärde Högt artvärde 6 Resultat av Pelagias naturvärdesinventering 6.1 Bedömningsgrunder och naturvärdesklasser Den naturvärdesbedömning som gjorts i denna rapport följer Svensk Standard för naturvärdesinventering SS199000:2014 (SIS 2014), där betydelsen av ett geografiskt område för den biologiska mångfalden bedöms. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna art och biotop (område med enhetlig miljö och artsammansättning). De båda bedömningsgrunderna samverkar (Figur 10). Förekomst av vissa arter är ett kvitto på vilka kvaliteter en biotop har. De kvaliteter en biotop har kan i sin tur tala om hur bra biotopen fungerar som livsmiljö för olika arter. Ju fler sällsynta och mer specialiserade arter desto högre kvalitet torde en biotop ha. Mer allmänt förekommande arter som inte ställer några speciella krav på sin livsmiljö säger mindre om den plats de förekommer på. Mindre sannolikt resultat Högsta naturvärde Naturvärdesklass 1 Högt naturvärde Naturvärdesklass 2 Visst naturvärde Naturvärdesklass 4 Påtagligt naturvärde Naturvärdesklass 3 Lågt naturvärde Visst naturvärde Naturvärdesklass 4 Mindre sannolikt resultat Obetydligt biotopvärde Visst biotopvärde Påtagligt biotopvärde Högt biotopvärde Bedömningsgrund biotop Figur 10. Förhållandet mellan bedömningsgrunderna art och biotop och deras utfall i naturvärdesklasser. Motsvarar schema i Svensk Standard för naturvärdesinventering (SIS 2014), men är modifierad med avseende på färger. De båda bedömningsgrunderna bidrar även var för sig till biologisk mångfald. Mer välutvecklade och sällsynta biotoper bidrar mer till mångfald av ekosystem än vanligare biotoper gör. Sällsynta arter ger ett mervärde till biologisk mångfald. Naturvärdesbedömningen utifrån art och biotop resulterar i fem kategorier enligt följande: 16/20

17 Högsta naturvärde naturvärdesklass 1. Naturvärdesklass 1 kan innebära att en biotop (område med enhetlig miljö och artsammansättning) är nationellt eller internationellt sällsynt eller hotad (till exempel vissa Natura2000-naturtyper) och/eller att flera hotade arter förekommer. Högt naturvärde - naturvärdesklass 2. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Till exempel kan Skogsstyrelsens nyckelbiotoper vara exempel på sådana områden. Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Däremot bedöms området vara av särskild betydelse för att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Skogsstyrelsens naturvärdesobjekt kan vara exempel på sådana områden. Visst naturvärde naturvärdesklass 4. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringarna, men motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Lågt naturvärde. Områden som i sitt nuvarande tillstånd inte eller endast i ringa omfattning bidrar till biologisk mångfald, som till exempel ung produktionsskog, intensivt brukad åkermark eller liknande. 17/20

18 6.2 Objekt med naturvärde I nedanstående naturvärdesbedömning beaktas uppgifter om naturvärden och artförekomst från Länsstyrelserna (2018), Naturvårdsverket 2018, Skogsstyrelsen (2018), Artportalen (2018) och ArtDatabanken (2018A och B) samt resultat utifrån fågel- och naturvärdesinventeringen som utfördes under sommaren 2018 i Pelagias regi. Ett objekt inom det inventerade området bedömdes ha naturvärde i enlighet med inventeringsmetoden Svensk Standard. Detta enda objekt bedömdes ha Högt naturvärde (naturvärdesklass 2) och sammanfaller med Innerviksfjärdens naturreservat (Figur 11). Figur 11. Ett område (gulgrön polygon) inom inventeringsområdet (gul linje) bedömdes ha naturvärde i kategorin Högt naturvärde (naturvärdesklass 2). Bedömningen grundar sig på att objektet ingår i naturreservat Innerviksfjärdarna, att objektet är viktigt lokal för rastande och häckande fågel, varav ett flertal rödlistade arter och/eller arter upptagna i Artskyddsförordningen, samt att rödlistade kärlväxter i kategorin Nära hotad (NT) finns i eller nyligen rapporterats från objektet. Den rödlistade växten ävjepilört blev funnen 2018 norr om Stengrönnan, medan den rödlistade växten fyrling, som rapporterats från området år 2013 (Artportalen 2018) inte kunde noteras år /20

19 6.2 Lågt naturvärde Övriga delar öst om naturreservatsgränsen, dvs merparten av Björnsholmen och Stensgrönnan bedöms ha Lågt naturvärde (Figur 12). Med andra ord bidrar denna del i sitt nuvarande tillstånd inte eller endast i ringa omfattning till biologisk mångfald. Figur 12. Område med Lågt naturvärde visas av gråvit polygon. Gul linje markerar inventeringsområdet. Utanför reservatsgränsen på både Stensgrönnan och Björnsholmen har inga arter som är utpekade i Artskyddsförordningen blivit funna. Med andra ord krävs ingen dispens från Artskyddsförordningen för bebyggelse av småskalig karaktär på Björnsholmen. Pelagias inventering har inte kunnat påvisa förekomst av några av Skellefteå kommuns ansvarsarter (bergand, grenlav, havtorn, ripbär, strandögontröst och bottenviksmalört) på Björnsholmen eller Stensgrönnan. 19/20

20 7 Referenser ArtDatabanken 2018A. Rödlistade arter ArtDatabanken 2018B. Nationellt skyddsklassade arter Artportalen Rapportsystem för växter, djur och svampar Gärdenfors U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2015 The 2015 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Länsstyrelsen Västerbotten Revidering av gränser och bestämmelser för naturreservatet Innerviksfjärdarna, Skellefteå kommun. Länsstyrelserna Karttjänster och geodata Naturvårdsverket Kartverktyget skyddad natur SIS Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning, SS :2014. Skellefteå kommun Så ser ditt Skellefteå ut Fördjupning av översiktsplanen för Skellefteå kommun, Skelleftedalen. Del 2: Planförslag. Skellefteå kommun Planprogram för Björnsholmen, del av fastighet Ytterursviken 35:1, inom stadsdelen Bockholmen (Stackgrönnan), Skellefteå kommun, Västerbottens län. Skogsstyrelsen Skogsdataportalen Svensk författningssamling Artskyddsförordning, SFS 2007: /20