NATURVÄRDESINVENTERING INFÖR FLYTT AV TRANSFORMATORSTATION, GRUNDFORS, STORUMANS KOMMUN

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT SVK Grundfors ledningsåtgärder UPPDRAGSNUMMER NATURVÄRDESINVENTERING INFÖR FLYTT AV TRANSFORMATORSTATION, GRUNDFORS, STORUMANS KOMMUN LEDNING SKOG & MARK JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sweco Environment AB Ruaridh Hägglund

2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Lokalisering av undersökningsområdet 2 3 Metodik Bakgrund Naturvärdesinventering på fältnivå Artskyddsförordningen Naturvårdsarter 5 4 Tillstånd och dispenser 5 5 Tidigare inventeringar 5 6 Allmän beskrivning av undersökningsområdet och kringliggande landskap 6 7 Resultat Naturvärdesobjekt Område 1: Våtmark Område 2: Mindre tjärn Område 3: Bäck Område 4: Tallskog Område 5: Tidigare tomtmark 12 8 Fågelinventering Metod Resultat Fältinventering Dokumenterad information 13 9 Ledningsgator AL7 S1 Ajaure 200kV UL28 S1-3 Blaiken 400kV UL1 S1-3 Porjusberget 400kV UL1 S4-5 Storfinnforsen 400kV UL5 S1-5 Ramsele 400kV Referenser 19 1(19)

4 1 Bakgrund Svenska Kraftnät planerar att bygga en ny transformatorstation intill befintlig station i Grundfors, Storumans kommun. Befintlig transformatorstation är gammal och behöver anpassas för vindkraft. På uppdrag av Svenska Kraftnät har Sweco Environment AB genomfört en naturvärdesinventering. Inventeringen ska vara ett av underlagen till miljökonsekvensbeskrivning för den nya transformatorstationen. Inför anläggandet kommer det att avverkas skog på området. Uppskattningsvis kommer ca 4 hektar skog att avverkas. Merparten av skogsmarken utgörs av ungskog med lågt naturvärde. Marken kommer även behöva schaktas och planen som bildas kommer att grusas och till viss grad asfalteras. När stationen är färdig kommer den att medföra viss grad av barriäreffekt då den av säkerhetsskäl kommer att vara inhägnad. 2 Lokalisering av undersökningsområdet Området för den planerade transformatorstationen befinner sig på den norra sidan av Umeälven strax uppströms Grundforsdammen och nordväst om befintlig transformatorstation (Figur 1). Undersökningsområdet är ca 28 hektar och avgränsat med tanke på den planerade transformatorstationens placering samt de planerade förändringarna av de luftledningar som kommer att ansluta till transformatorstationen. 2(19) Figur 1: Lokalisering av undersökningsområdet samt utbredningen för den befintliga och planerade transformatorstationen.

5 3 Metodik 3.1 Bakgrund Naturvärdesbedömningen utfördes enligt svensk standard för naturvärdesinventering (SS :2014 och Teknisk Rapport SIS_TR :2014) med tillägget för naturvärdesklass 4. Inventeringen är genomförd med detaljeringsgrad medel. Detaljeringsgraden innebär att alla naturvärdesobjekt i det inventerade området har identifierats som har en yta större än 0,1 ha eller ett linjeformat objekt längre än 50 meter eller bredare än 0,5 meter. I tillägg till naturvärdesinventeringen gjordes en övergripande inventering av fåglar upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1 och rödlistade fåglar. En naturvärdesinventering ger en god överblick av vilka naturvärden (område med positiv betydelse för biologisk mångfald) och biotoper (område med enhetlig miljö och organismsammanställning) som är av betydelse för den biologiska mångfalden och som finns inom det inventerade området. I miljöbalkens hushållningsbestämmelser (3 kap 3 ) anges att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska, så långt möjligt, skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt (ett avgränsat geografiskt område med naturvärde) med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass kan vara särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är således ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap Naturvärdesinventering på fältnivå I ett första steg genomfördes en skrivbordsstudie som låg till grund för fältinventeringen. I skrivbordsstudien kartlades kända naturvärden inom området genom att inhämta tidigare dokumenterad information. Informationskällor som användes var bland annat Skogens pärlor, Artportalen samt en tidigare naturvärdesinventering av området. Inventeringen utfördes av Ruaridh Hägglund (Sweco Environment, Umeå). Ruaridh är disputerad biolog med inriktning mot skoglig ekologi. Han har sedan tidigare gedigen erfarenhet av natur- och naturvärdesinventeringar och goda fågelkunskaper. Kvalitetssäkring av arbetet och granskning av rapport utfördes av David Rocksén (Sweco Environment, Umeå), som har mångårig erfarenhet av naturvärdes- och fågelinventeringar. Fältbesöket utfördes mellan 03:00 och 12:00 den 5:e juni 2017 under goda väderförhållanden med växlande molnighet och en temperatur på ca 15 C. Naturvärden klassades enligt standarden (tabell 1). Enligt standarden avgränsas områden som hyser naturvärden enligt naturvärdesklass 1-4 i naturvärdesobjekt. Områden som hyser lågt naturvärde har inte avgränsats inom undersökningsområdet. Alla fåglar av intresse för inventeringen noterades i fält. 3(19)

6 Vid inventeringen avgränsades geografiska områden som är av positiv betydelse för biologisk mångfald. Dessa områden avgränsades och redovisas som naturvärdesobjekt med en bedömning av naturvärdesklass. Naturvärdesklass tas fram enligt en fyrgradig skala baserat på bedömningsgrunderna art och biotop (Figur 3). Övriga inventerade områden som inte har klassats som naturvärdesobjekt, saknar inte naturvärden. Områdens värden bedöms dock inte vara så pass höga att de motiverar till en klassning. Naturvärdesbedömningen avser den biologiska mångfaldens nuvarande tillstånd. Figur 2: Naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till en av naturvärdesklasserna Artskyddsförordningen 4(19) Arter skyddade enligt artskyddsförordningen har ett starkt skydd. Det innebär att om man till exempel negativt påverkar arten eller dess livsmiljö kan utföraren behöva ansöka hos länsstyrelsen om dispens från förordningen. Detta skydd berör flera både ovanliga och i Sverige mer vanliga arter. Då vissa av dessa arter har ett starkt skydd bör man i ett

7 projekt tidigt försöka undvika påverkan helt och i andra hand minimera påverka och söka anpassa lösningar så att arten inte påverkas negativt. 3.4 Naturvårdsarter Naturvårdsarter är en samlingsterm för arter som är extra skyddsvärda, indikerar att ett område har höga naturvärden eller i sig själva är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Idag omfattar begreppet juridiskt skyddade arter enligt artskyddsförordningen, typiska arter, rödlistade arter, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter. 4 Tillstånd och dispenser I och omkring undersökningsområdet förekommer det spridda förekomster av rev- loppoch plattlummer. Dessa arter omfattas av artskyddsförordningen och är därför fridlysta, det kan därför krävas att dispens från artskyddsförordningen söks. Dispens söks i sådana fall från Länsstyrelsen. På senare tid har flera av Länsstyrelserna slutat att kräva dispens vid påverkan av lummer, men man bör kontakta dem i frågan. 5 Tidigare inventeringar I och upprättandet av samrådshandlingar för den planerade nybyggnationen av transformatorstation har naturvärdesinventeringar tidigare utförts. Inventeringarna för denna rapport har gjorts fristående från den tidigare rapporten. Jämfört med den tidigare naturvärdesinventeringen har vissa justeringar av inventeringsområdet gjorts för att bättre täcka in den yta som kommer att tas i anspråk. Stor del av informationen från den tidigare rapporten har kunnat bekräftas i och med arbetet med denna rapport. Vid den tidigare naturvärdesinventeringen avgränsades tre områden med påtagligt naturvärde och två områden med visst naturvärde (Figur 3). Objekt nr. 3 i den tidigare inventeringen har i den här inventeringen inte bedömts hålla visst naturvärde. Objekt nr. 4 i den tidigare inventeringen har avverkats sedan den förra inventeringen genomfördes. Figur 3: Resultat från tidigare inventering. 5(19)

8 6 Allmän beskrivning av undersökningsområdet och kringliggande landskap Undersökningsområdet består i huvudsak av skogsmark, varav den största delen består av kalhyggen under uppväxt. I det nordvästra hörnet sträcker sig undersökningsområdet in i ett skogsbestånd med cirka 80-åriga träd, företrädesvis tall men även tämligen allmänna förekomster av björk. Närmare beskrivning av området återfinns i resultatdelen. Inom undersökningsområdet finns en mindre tjärn, ett mindre vattendrag och ett våtmarksområde, vidare beskrivna i resultatdelen. Undersökningsområdet är genomkorsat av ett flertal stora ledningsgator. Undersökningsområdet är i dagsläget starkt påverkat av befintliga ledningsgator. Sydost om undersökningsområdet ligger den nuvarande transformatorstationen och öster om denna ligger samhället Grundfors. I sydlig till nordvästlig riktning om undersökningsområdet ligger Joranselberget. Joranselberget är ett trädklätt berg med relativt branta sidor. På den östra bergssidan och toppen av berget dominerar 80-årig barrblandskog med något större andel tall än gran, det förekommer också tämligen allmänna förekomster av björk. Tämligen allmänna förekomster av kolade stubbar vittnar om att området historiskt sett påverkats av skogsbrand. Inga levande träd med brandljud påträffades vilket indikerar att det är länge sedan skogen brann senast. Tillgången på död ved är ringa med enstaka förekomster av torrakor och lågor. Den västra bergssidan, som vetter mot Umeälven och Grundforsdammen, består av grandominerad skog med tämligen allmänna inslag av björk och sparsamma inslag av asp och sälg. Tillgången på död ved är relativt god med tämligen allmänna förekomster av främst gran lågor. Norr om undersökningsområdet sträcker sig ett skogslandskap bestående av en mosaik av brukad skog och våtmark. 7 Resultat Undersökningsområdet är markerat i figur 1 och 4. Merparten av området är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter. Bortsett från de spår av brand som finns i undersökningsområdets nordvästra delar finns det få element som vittnar om skoglig kontinuitet. Huvuddelen av området är relativt nyligen avverkat och består i dagsläget av planterad ungskog, i huvudsak tall. Röjda ledningsgator utgör också en stor del av undersökningsområdet. Den mindre skogsdunge i områdets västra del, som vid tidigare naturvärdesinventering bedömdes hålla påtagliga naturvärden, har avverkats och håller således inte tillräckliga naturvärden för att erhålla någon naturvärdesklass. Inom stora delar av undersökningsområdet förekommer det spridda förekomster av platt-, loppoch revlummer, några av förekomsterna är markerade i Figur 4. Alla lummerväxter är fridlysta enligt artskyddsförordningen. 7.1 Naturvärdesobjekt 6(19) Inom undersökningsområdet identifierades 5 naturvärdsobjekt (Figur 4). Två objekt bedömdes hålla påtagliga naturvärden (NK-klass 3) och tre objekt bedömdes hålla vissa naturvärden (NV-klass 4).

9 Figur 4: Undersökningsområde, befintligt och planerat stationsområde, naturvärdesområden samt naturvårdsarter och andra värdefulla naturobjekt. 7(19)

10 7.1.1 Område 1: Våtmark 8(19) Naturvärdes klass Visst naturvärde (naturvärdesklass 4). Naturtyp Myr Beskrivning Mindre våtmark under kraftledning i anslutning till tjärnen. Trots att myren ligger under kraftledningen är den relativt opåverkad av kraftledningen. Flackare och våtare partier domineras av starr och vitmossa med sparsamma inslag av vass. På tuvor växer ljung, vitmossor, renlavar, myrbjörnmossa, kråkbär, dvärgbjörkar, skvattram, rosling, tranbär och hjortron. Utmed våtmarkens kanter växer enstaka förkrympta tallar. Naturvårdsarter Inga dokumenterade eller påträffade naturvårdsarter Motivering och bedömning Eftersom inga naturvårdsarter påträffades vid inventeringen eller finns dokumenterade och att artsammansättningen inte skiljer sig från vad som kan förväntas i liknande miljöer i det kringliggande landskapet bedöms området hålla obetydligt artvärde. Eftersom myren inte utsatts för stark mänsklig påverkan och att myrar bidrar till att skapa variation i landskapet och på så vis skapar livsmiljöer för ett flertal organismgrupper, exempelvis insekter och växter, bedöms myren hålla visst biotopvärde.

11 7.1.2 Område 2: Mindre tjärn Naturvärdesklass Visst naturvärde (Naturvärdesklass 4). Naturtyp Småvatten Beskrivning Omgiven av myrmarker ligger tjärnen mellan en ledningsgata och en skogsremsa mot väg. Tjärnen är grund, har klart vatten, bottnen består av sten och mineraljord. I tjärnen växer det sparsamt med vass samt enstaka näckrosor. Naturvårdsarter Inga dokumenterade eller påträffade naturvårdsarter. Motivering och bedömning Eftersom inga naturvårdsarter påträffades vid inventeringen eller finns dokumenterade och att artsammansättningen inte skiljer sig från vad som kan förväntas i liknande miljöer i det kringliggande landskapet bedöms området hålla obetydligt artvärde. Småvattnet bidrar till att skapa variation i landskapet och skapar livsmiljöer för en mängd organismer som insekter och vattenväxter. Vattnet nyttjas även av olika djur som dricksvatten och skapar olika fuktighetsgradienter i landskapet. Skillnad i fuktighet skapar flera olika livsmiljöer för främst vegetationen. Tjärnen bedöms således hålla visst biotopvärde. 9(19)

12 7.1.3 Område 3: Bäck Naturvärdesklass Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3, preliminär bedömning) Naturtyp Vattendrag Naturvårdsarter Inga dokumenterade eller påträffade naturvårdsarter. Beskrivning En mindre skogsbäck med meandrande lopp och klart vatten. Enstaka döda träd ligger över vattendraget och det finns enstaka forsande partier. Förutom typisk myrmarksvegatation växer det också violer och vattenklöver i direkt anslutning till bäcken. Motivering och bedömning Eftersom inga naturvårdsarter påträffades vid inventeringen eller finns dokumenterade och att artsammansättningen inte skiljer sig från vad som kan förväntas i liknande miljöer i det kringliggande landskapet bedöms området hålla obetydligt artvärde. Då rinnande vatten bidrar till att skapa variation i landskapet samt att det finns mindre forsande partier, stenar och enstaka stycken död ved i bäcken bedöms bäcken hålla påtagliga naturvärden. 10(19)

13 7.1.4 Område 4: Tallskog Naturvärdesklass Visst naturvärde (NV-klass 4) Naturtyp Skog och träd Beskrivning Talldominerat område med tämligen allmänna förekomster av björk. I de lägre delarna består fältskiktet främst av blåbärsris och i partierna längre upp på berget består fältskiktet främst av lingonris. Skogen är ej fullskiktad men det finns träd av varierande ålder. Merparten av träden är cirka 80 år gamla och enstaka överståndare är över 150 år gamla. I skogen finns enstaka värdeelement i form av lågor, torrakor och kolade stubbar. Naturvårdsarter Inga sedan tidigare dokumenterade naturvårdsarter. Vid inventeringstillfället påträffades rev- och lopplummer samt stuplav. Motivering och bedömning Området bedöms hålla visst artvärde då det inom området gjordes fynd av rev- och lopplummer samt stuplav. Stuplav är en signalart som oftast påträffas på äldre sälgar och indikerar skoglig kontinuitet. Trots att området innehåller enstaka värdeelement är dessa för få för att området ska bedömas hålla visst biotopvärde, istället bedöms området hålla obetydligt biotopvärde. 11(19)

14 7.1.5 Område 5: Tidigare tomtmark Naturvärdesklass Påtagligt naturvärde (NV-klass 3) Naturtyp Park och trädgård Naturvårdsarter Dokumenterad förekomst av revlummer, inga övriga naturvårdsarter påträffades vid inventeringen. Beskrivning En uppväxande lövskog med för omgivningen naturligt förekommande växter som samsas med rester av trädgårdsväxter som vinbär och hallon. Trädskiktet domineras av lövträd som björk, asp och olika sälgarter. Här finns växter som skogsstjärna, skogskovall, gullviva och nävor. Men även arter som granlav och revlummer. Motivering och bedömning Området bedöms ha visst artvärde då området, genom sin historia som gammal tomt, är artrikare än omgivande landskap. Här trivs en variation av bland annat blommande växter. Området bedöms ha visst biotopvärde då det i området finns enstaka biotopkvaliteter som rik växtlighet och grov sälg. 12(19)

15 8 Fågelinventering 8.1 Metod Parallellt med naturvärdesinventeringen utfördes en översiktlig fågelinventering. Alla fåglar av naturvårdsintresse (rödlistade arter samt arter inkluderade i Fågeldirektivets bilaga 1) som observerades noterades. 8.2 Resultat Fältinventering Endast en fågel av naturvårdsintresse observerades under inventeringen. En buskskvätta (rödlistad som nära hotad: NT) satt och spelade inne på området för den befintliga transformatorstationen (Figur 4) Dokumenterad information Under perioden har 25 fågelarter (Tabell 1) med naturvårdsintresse rapporterats från fågellokaler som ligger inom cirka 1 kilometer ifrån området för den nya transformatorstationen. Bevarandestatusen för de arter som rapporterats in till Artportalen från det omgivande landskapet bedöms inte påverkas negativt på lokal, regional eller nationell nivå. Den geografiska exaktheten för en given fågel lokal är dock inte alltid så stor. Många gånger väljer rapportörer att knyta nya observationer till en redan befintlig fågellokal. Detta kan innebära att den egentliga observationen kan ligga flera kilometer ifrån angiven plats. För flera av de observationer av naturvårdsintressanta fågelarter som rapporterats kring Grundforsdammen är detta problem uppenbart. Genom att läsa information som finns tillgänglig för ett fåtal av observationerna visar det sig att vissa arter observerats flera kilometer ifrån Grundforsdammen. Detta gäller exempelvis trädlärka som rapporterats från Grundforsdammen men i verkligheten hade observerats strax norr om Mejvanbäcken som ligger mer än 3 kilometer söder om Grundforsdammen. Den information som kan hämtas ifrån artportalen ger alltså i detta fall bara en grov uppskattning av vilka arter som kan finnas i landskapet som omger dammområdet. Tabell 1: Observationer av naturvårdsarter från artportalen. Extraktionsdatum Kategori Artnamn Observationsmånad VU Bergand VU Gråtrut VU Gulsparv VU Hussvala VU Kungsfågel VU Ortolansparv (19)

16 Kategori Artnamn Observationsmånad VU Sävsparv VU Tornseglare NT Duvhök NT Fjällvråk NT Havsörn NT Kungsörn NT Smålom NT Spillkråka NT Storspov NT Tretåig hackspett T Orre F, T Järpe F Hökuggla F Ljungpipare F Storlom F Sångsvan F Tjäder F Trana F Trädlärka VU=sårbar, NT=nära hotad, F=Fågeldirektivet, T=Typart för Natura 2000 habitatet Västlig taiga. 14(19)

17 9 Ledningsgator I syfte att redogöra för hur naturvärdena inom undersökningsområdet kommer att påverkas av förändringarna i det befintliga ledningsnätet (Figur 5) i och med anläggandet av en ny transformatorstation beskrivs naturmiljön som kommer att påverkas av vardera ledningsdel som kommer att få en förändrad sträckning. Figur 5. Ändringar i ledningarnas dragning i och med anläggning av ny transformatorstation. 15(19)

18 9.1 AL7 S1 Ajaure 200kV Den planerade ledningsgatan kommer efter ombyggnation att korsa den mindre tjärnen och delar av våtmarksområdet som båda bedömts hålla visst naturvärde. Förutsatt att ingen ledningsstolpe placeras i vattnet kommer inga av de naturvärden som associeras till tjärnen att påverkas negativt. I övrigt kommer ledningen att passera ett mindre skogsparti mellan tjärnen och vägen. Detta skogsparti har bedömts hålla triviala naturvärden. Bild till höger: Vy från Sportstugevägen och norrut där ledningen kommer att dras. Bild nedan: Vy från den norra sidan myren och söderut. Ledningen kommer att gå längsmed den östra delen av våtmarken, till vänster i bild. 16(19)

19 9.2 UL28 S1-3 Blaiken 400kV Den planerade förändringen i ledningens dragning kommer innebära att ledningen kommer att korsa bäcken som bedömts hålla påtagliga naturvärden. Förutsatt att ingen ledningsstolpe placeras i vattendraget och att försiktighet iakttas vid transporter över bäcken i och med anläggningsarbeten kommer vattendraget ej att påverkas negativt av ledningen. I övrigt kommer ledningen att passera ett mindre skogsparti mellan tjärnen och vägen. Detta skogsparti har bedömts hålla triviala naturvärden. 9.3 UL1 S1-3 Porjusberget 400kV UL1 S1-3 kommer att dras över samma område som UL28 S1-3 och samma bedömning görs därför för de båda ledningarna (se ovan). Vy över området där ledningarna UL28 S1 Blaiken och UL1 S-3 Porjusberget kommer att dras. 17(19)

20 9.4 UL1 S4-5 Storfinnforsen 400kV Den nya ledningen kommer att ändra riktning och förläggas på den östra sidan av Joransellberget. Efter den nya brytpunkten kommer ledningen att gå över ett tidigare avverkat område som till viss del består av blockrik mark där huggorm har observerats. Vy över området där UL1 S4-5 Storfinnforsen kommer att dras. 18(19)

21 9.5 UL5 S1-5 Ramsele 400kV Ledningen kommer till stor del att gå över den befintliga transformatorstationen, ett mindre parti ung tallskog på den norra sidan om väg 969 samt redan befintliga ledningsgator. Inga av områdena bedöms hålla annat än triviala naturvärden. Vy över den talldunge som ledning UL5 S1-5 Ramsele kommer att dras över. 10 Referenser Artportalen, Rapportsystem för växter, djur och svampar. Naturvärdesinventering inför anläggning av kraftstation, Grundfors, Storuman Svenska kraftnät 2016, Samrådshandling: Ledningsåtgärder i samband med ombyggnation av stationen Grundfors, Skogsstyrelsen, Skogens pärlor. Swedish Standards Institute, Svensk standard för naturvärdesinventering, SS199000: (19)