Utbildningsmaterial. Teoretisk utbildning inför delegation av hälso- och sjukvårdsuppgift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsmaterial. Teoretisk utbildning inför delegation av hälso- och sjukvårdsuppgift"

Transkript

1 Utbildningsmaterial Teoretisk utbildning inför delegation av hälso- och sjukvårdsuppgift

2 Innehållsförteckning: Allmänt om delegering...sid 2 Allmänt om dokumentation...sid 5 Allmänt om läkemedel...sid 7 Ansvarsfördelning vid läkemedelshantering...sid 18 Allmänt om diabetes mellitus...sid 23 Allmänt om sår...sid 30 Allmänt om urinkateter, blåssköljning hygien, urinprovtagning... sid 36 1

3 Allmänt om delegering SOSFS 1997:14 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Delegering av arbetsuppgifter inom hälso och sjukvården och tandvården. Formell kompetens: innebär att man har legitimation för yrket eller godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen enligt särskild examensutbildning. Sjuksköterskan är den som i kommunal hälso- och sjukvård har formell kompetens gällande uppgifter i läkemedelshanteringen. Sjuksköterskan kan delegera uppgiften till annan befattningshavare som hon bedömt har tillräckliga kunskaper för uppgiften och om hon anser att det är förenligt med god och säker vård. Reell kompetens: innebär att någon genom praktisk yrkesverksamhet eller genom fortbildning erhållit de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna utföra en viss eller vissa uppgifter. Den som har reell kompetens för en arbetsuppgift får inte göra arbetet på eget bevåg. Först sedan man få uppgiften tilldelat sig genom delegering, får man utföra den. - Den arbetsuppgift som skall delegeras skall vara klart definierad. Vilken/vilka arbetsuppgifter som delegeringen avser samt under vilka förutsättningar delegeringen skall gälla. - Ej vidaredelegeras: Ett delegeringsbeslut är alltid personligt. Det innebär att den delegerade arbetsuppgiften aldrig kan överlåtas till en annan person. - Tidsbegränsad: Ett delegeringsbeslut kan gälla vid ett bestämt tillfälle eller för en längre tid, men högst 12 månader. Beslutet kan när som helst omprövas eller återkallas av den som meddelat delegeringen, om beslutet inte längre är förenligt med god och säker vård. - Delegering av en arbetsuppgift får inte ske mot någons vilja. - Delegeringen är en skriftlig handling som skall undertecknas av både den som mottar delegeringen och den som ger den. - Delegeringen gäller endast på den/de enheter eller enskilda vårdtagare som står på delegeringsbeslutet. - Delegationen upphör att gälla om den sjuksköterska som utfört delegeringen slutar sin tjänst. - Den som mottagit en delegering är personligt ansvarig för hur den/de delegerade arbetsuppgifterna utförs. Sjuksköterska skall före en delegering kontrollera att den man skall delegera till är reellt kompetent att fullgöra arbetsuppgiften som man delegerar. Tala om vilken/vilka arbetsuppgifter som delegeringen gäller och klargöra vilka teoretiska och praktiska kunskaper som krävs. Sjuksköterskan som delegerar skall fråga den som delegeras om denne anser sig ha tillräcklig utbildning och erfarenhet för arbetsuppgiften som skall delegeras. Den som delegeras skall tala om, om denne anser sig ha förmåga att utföra den/de delegerade arbetsuppgifterna. Anser sig den delegerade inte ha tillräckliga kunskaper och erfarenhet för arbetsuppgiften, får denna arbetsuppgift inte delegeras. Både kontroll av teori och praktiska kunskaper skall utföras. Sjuksköterskan kommer också att följa upp och bevaka att uppgifterna utförs på ett tillfredsställande sätt och kan handleda den som delegerats om så behövs. 2

4 Ordinationsprocessen När ett behov av hälso och sjukvårdsinsats uppstår eller förändras gör legitimerad personal en bedömning som kan resultera i en åtgärd. Åtgärden dokumenteras som en ordination där det framgår vad som ska utföras och i vilken omfattning. Om den legitimerade personalen bedömer att patienten klarar att ta ansvaret för utförandet av ordinationen resulterar det i vård under eget ansvar - egenvård. Handledning ges då till patienten. Det innebär att åtgärden utförs självständigt av patienten eller med hjälp av någon som patienten själv instruerar. I de fall patienten inte kan utföra åtgärden som egenvård utförs hälso och sjukvårdsuppgiften av den legitimerade personalen själv eller lämnas över till omvårdnadspersonal som då får handledning i hur uppgiften ska utföras. I vissa fall måste uppgiften också delegeras. Vad innebär A-nivå utan delegering: Okomplicerade sjukvårdsuppgifter: - observationer och kontroller (förändring av allmäntillstånd, nutrition, temperatur,puls,blodtryck, urin/faeces - enklare såromläggningar - stomi- och kateterskötsel - byte av inkontinenshjälpmedel - på och avtagning av kompressionstrumpa - akut insättning av PEG-sond - allmän omvårdnad vid livets slut, omhändertagande av avliden - hantering av material, smittförande avfall, skötsel av medicintekniska produkter - rapportering och dokumentation av utförd hälso och sjukvårdsuppgift (enligt HSL när ansvaret för åtgärden är övertaget) Vad innebär B-nivå med delegering: Läkemedelshantering enligt lokal instruktion från MAS: - administrering och i vissa fall iordningsställande av läkemedelsdos - iordningsställa och administrera subcutan injektion med insulin i penna vid stabil blodsockernivå - vid långtidsbehandling iordningsställa och administrera subcutan injektion med penna - beslutas i samråd med MAS i varje enskilt fall - administrera iordningsställd subcutan injektion enligt ordination - beslutas i samråd med MAS i varje enskilt fall - syrgasbehandling - byte av mask/grimma, apparatvård - ej inställning av syrgasflöde - inhalationsbehandling med endoshållare Komplicerade sjukvårdsuppgifter tex: Nutrition: - matning av person med uppenbara sväljningssvårigheter - avslutning av matning via nasalsond - handhavande av och matning via PEG-sond 3

5 Elimination: - katetrisering i okomplicerade fall - kateterspolning, blåssköljning, blåsträning - manuell peritonealdialys - skötsel av suprabubiskateter Övrigt: - venprovtagning ( ej blodgruppering) - lindning av ben i kompressionsyfte - tracheostomiskötsel och sugning i tracheostomin - beslutas i samråd med MAS - sugning av övre lyftvägar - omfattande såromläggningar och sårbehandlingar - dokumentation av utförd hälso och sjukvårdsuppgift. Källa: Patientsäkerhetslagen (2010:659). 4

6 Allmänt om dokumentation Patientdatalagen 2008 Informationshantering och journalföring (SOSFS 2008) Varför en patientjournal? Hälso- och sjukvårdsverksamheten är mycket informationsintensiv, det vill säga stora mängder information är i omlopp på olika sätt och ofta är många personer inblandade i den enskilde patientens vård. För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar som har gjorts och som ligger till grund för olika beslut. Såväl den planerade som den genomförda vården måste finnas dokumenterad i patientjournalen. Även råd i telefon ska dokumenteras, samt viktig information som lämnats till anhörig/närstående. Patientjournalen är ett arbetsredskap som ska finnas tillgänglig för alla som har ansvar för de olika delarna av vården. Informationen i journalen måste därför vara tillförlitlig, tydlig och aktuell. En väl förd patientjournal utgör dessutom grunden till utvärdering och uppföljning och kan därigenom också förbättra vården för den enskilde patienten. Skyldig att föra journal är den som enligt lag är behörig att utöva yrke inom hälso och sjukvården, som har en legitimation t.ex. sjuksköterska. Icke legitimerad yrkesutövare är skyldig att föra journal om de i hälso och sjukvården biträder en legitimerad yrkesutövare att utföra arbetsuppgifter, t.ex. delegerad omvårdnadspersonal. Med journalhandling avses alla de anteckningar och handlingar som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd. Vårdplan eller åtgärdsplan Vårdplanen innehåller de diagnoser (problem, risker, resurser) och mål som satts för och med patienten, åtföljt av åtgärder och ordinationer. Syftet med vårdplanen är att alla personer som är involverade i patientens vård ska arbeta mot samma mål och gemensamt genomföra de åtgärder som beslutats. Vårdplanen är tvärprofessionell och prospektiv, vilket innebär att alla journalföringspliktiga yrkesgrupper tillför och ansvarar för sin del i den gemensamma vårdplanen som pekar framåt i tiden. Vad som ska göras för patienten från och med nu och framåt. Säker journalhantering Identitetskontroll När en journal upprättas och i samband med varje vårdtillfälle ska patientens identitet kontrolleras för att förhindra förväxling så att inte någon annans uppgifter förs in journalen. I en pappersbaserad journalhandling ska patientens namn och personnummer finnas på varje sida på journalblad där en journalanteckning har gjorts. Det gäller alltså även baksidan på journalhandlingar som är skrivna på fram- och baksidan. 5

7 Datering och signering Journalanteckningar ska skrivas klart och tydligt samt dateras och signeras av den som gör dem. Ibland är det viktigt att även klockslag anges. Skilj då mellan tidpunkten för när olika händelser har inträffat eller åtgärder har vidtagits och tidpunkten för när anteckningen har gjorts i journalen. Ändring i journaltext Journaltext får inte ändras med mindre än att det går att se vad som tidigare var skrivet. Det ska även framgå vem som har ändrat och varför. Formulering i journal Texten ska vara tydlig och entydig och måste utformas med omsorg så att den inte kan feltolkas eller uppfattas som kränkande av patienten eller dennes närstående. Det är också angeläget att inte upprepa eller dubbeldokumentera uppgifter. Patientjournalen ska vara skriven på svenska. Fackuttryck får användas för att uppfylla kraven på tydlighet. Därutöver bör journalen vara skriven på lättförståelig svenska så att såväl patienten som den vårdande personalen ska förstå informationen. De förkortningar som används ska gå att hitta förklaring till i Medicinsk terminologi och Svenska Akademins Ordlista. För övrigt gäller svenska skrivregler, där en förkortning ska vara så utförd att det inte går att missförstå vad som avses. Använd i möjligaste mån gemensamma termer och begrepp. I första hand, när så finns, nationellt överenskomna termer. I andra hand lokalt överenskomna termer. Journalanteckningarna måste anpassas efter olika situationer och behov. Ständig kunskapsutveckling Förståelse för vikten av vårddokumentation kan underlättas om man på vårdenheten har diskussioner och seminarier om journalens betydelse och utformning. Detta kan i sin tur bidra till att höja kvaliteten på patientjournalen vilket även gagnar både patienten och vårdarbetet. Journalrutiner vid vård i hemmet Ibland kan det finnas praktiska svårigheter för journalhanteringen, till exempel i samband med vård i hemmet då flera personer engageras för att anteckna i journalen. För att tillgodose kravet på säkerhet måste tydliga rutiner fastslås. En signeringslista vid vård i hemmet är till exempel en journalhandling som under en viss tid finns i patientens hem och som används för att vårdpersonalen ska bekräfta utförda ordinationer. Källa: Vårdhandboken Dokumentation enligt HSL Dokumentation enligt SOL, LSS 6

8 Allmänt om läkemedel (SOSFS 2000:1) Läkemedelshantering i hälso- och sjukvård Uppföljning läkemedelshantering (SOSFS 2001:17) Inledning Dessa föreskrifter ska tillämpas på läkemedelshanteringen inom sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Om en patient själv har ansvaret att hantera sina läkemedel ska föreskrifterna inte tillämpas. Detta gäller även om patienten behöver viss praktisk hjälp. Den som förskriver läkemedel kan behöva ta ställning till om patienten klarar av att hantera sina läkemedel själv. Om det bedöms att patienten inte klarar av det bör ställningstagandet dokumenteras i patientjournalen. Med läkemedelshantering avses ordination, i ordningsställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. I dessa föreskrifter används följande begrepp: Administrering av läkemedel Tillförsel eller överlämnande av en i ordningsställd läkemedelsdos till en patient. Iordningsställande Uppdelning till en enskild patient av till exempel tabletter, samt uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska. Upplösning av torrsubstans. Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska. Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i form av medicinsk gas till en patient. Läkemedelsform Tillverkningsform, som tablett, kapsel mixtur,mm. Läkemedelsförråd Utrymme för förvaring av läkemedel, till exempel läkemedelsrum eller läkemedelsskåp. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Den befattningshavare i kommunernas hälso- och sjukvård som anges i hälso- och sjukvårdslagen. Ordinationshandling Handling som ska ge en samlad bild av en ordinerad och genomförd läkemedelsbehandling och som är en del av journalen. Ordinationskort Ordinationsbehandling för dosdispensering av läkemedel. Med dosdispensering avses iordningsställande av läkemedel i patientdoser på apotek. Rekvisition Beställning av läkemedel från apotek till läkemedelsförråd. Sluten vård Sådan hälso- och sjukvård som enligt hälso- och sjukvårdslagen kräver intagning på sjukhus. Verksamhetschef Den befattningshavare som inom hälso- och sjukvård svarar för verksamheten. Vårdgivare Fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård enligt lag. 7

9 Uppgifter som enligt dessa föreskrifter ska utföras av verksamhetschefen fullgörs inom den kommunala hälso- och sjukvården av den medicinskt ansvariga sjuksköterskan. Kvalitetssystem och lokala rutiner Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. Verksamhetschefen ska fastställa rutiner och fördela ansvaret för läkemedelshanteringen, speciellt för narkotiska läkemedel, inom verksamhetsområdet vilket ska dokumenteras i en lokal instruktion. Verksamheten ska fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen och se till att en extern kvalitetsgranskning görs minst en gång per år. Ordination av läkemedel En läkemedelsordination ska innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkter för administrering. Dosering ska anges som antal tabletter och dylikt eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Doseringen kan få anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Internationella enheter ska förkortas med E. Om det behövs får en hänvisning till behandlingsschema göras i ordinationshandlingen, t.ex. vid behandling med blodförtunnande läkemedel. Iordningsställande och administrering av läkemedel Läkemedel ska i ordningsställas av en sjuksköterska, läkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska eller läkare som iordningsställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten. När patientdoser iordningsställts av en receptarie eller apotekare ska en sjuksköterska eller läkare eller den som ordinerat läkemedlet ansvara för administreringen av läkemedlet till patienten utom i de fall då delegering av den arbetsuppgiften skett. Annan personal får då i ordningsställa och administrera läkemedlet. Verksamhetschefen svarar för att besluten om delegeringar är förenliga med säkerheten för patienterna, samt i hur stor utsträckning iordningsställande och administrering av läkemedel får delegeras. En sjuksköterska får genom delegering överlåta åt en annan befattningshavare att iordningsställa och administrera läkemedel om det är förenligt med en god och säker vård. För patientens säkerhet och trygghet bör läkemedelshanteringen skötas av så få som möjligt och delegering bör göras restriktivt. Sjuksköterskan bör kontrollera att personen som ska få delegering har kompetens, erfarenhet och har gott omdöme, samt är lämplig i övrigt. Delegeringsbeslut bör regelbundet omprövas. Den som i ordningsställer ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkt mot ordinationshandlingen. Den som administrerar ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet och ge det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt. I ordinationshandlingen ska det framgå genom signering vem eller vilka som ansvarat för i ordningsställandet och administreringen av varje ordinerat läkemedel. Om läkemedelsordinationerna sammanställs i en ordinationshandling får signering göras på en särskild lista och avse administrerat läkemedel till en viss patienten vid en viss tidpunkt. Ett iordningsställt läkemedel ska på förpackningen vara märkt med uppgifter om patientens identitet och läkemedlets namn, styrka och dos samt övriga uppgifter som behövs för en 8

10 säker hantering, se lokal instruktion för läkemedelshantering. Rekvisition och kontroll av läkemedel Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig hälso- och sjukvårdspersonal som namnges i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Tillförsel och förbrukning av narkotiska läkemedel ska dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Inventering och kontroll ska utföras av en annan behörig hälso och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring, eller eventuellt en farmaceut. Förvaring av läkemedel Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd som är anpassat till verksamheten, samt vara oåtkomliga för obehöriga. Om det är förenligt med en säker hantering får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel ska finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. 3. Läkemedel Definition: Med läkemedel avses varor som är avsedda att tillföras människor eller djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom. Källa: SOSFS 1992: Ordination - Recept, läkemedelslista/dosrecept/ - Ordinationskortet för Waran, (PK-brev) 5. Aktuella dispenseringssystem - Dosett/Dispens - Apoteksdelat APODOS. - Tilläggsmedicinering. 6. Olika läkemedelsformer Fasta orala läkemedel Läkemedel som tillförs kroppen genom munnen kallas för orala läkemedel. Ta alltid tabletter och kapslar tillsammans med minst ett halvt glas vatten eller någon annan vätska. Tabletter Är den vanligaste läkemedelsformen. Det enklaste sättet att ta ett läkemedel är ofta att svälja en tablett. Tabletter är vanligen runda eller ovala. Vissa är försedda med skåra som gör dem delbara. De kan också vara överdragna med socker eller något annat ämne som skyddar mot luft, fuktighet och ljus, eller obehaglig smak. Tabletter som är överdragna med ett sådant skyddande hölje kallas dragerade. Brustabletter Brustabletter ska lösas i ett glas vatten innan de tas. Detta innebär vanligtvis att man får en snabbare effekt. Brustabletter måste alltid förvaras i orginalförpackningen. 9

11 Depottabletter Depottabletter är långtidsverkande tabletter. De kan ha effekt upp till 24 timmar eller ännu längre tid. Tabletterna görs på olika sätt. Ett sätt innebär att läkemedlet är inlagt i ett plastskelett. Allt eftersom tiden går lämnar plastskelettet ifrån sig läkemedel ut i tarmen. En av fördelarna med detta är att effekten blir jämnare och att biverkningarna kan bli färre än när man tar det verksamma ämnet som vanliga tabletter. Det händer att plastskelettet kommer ut helt med avföringen, men det är då tomt på läkemedel. De flesta depottabletter ska sväljas hela och får oftast inte tuggas eller krossas. En del depottabletter kan dock delas. Enterotabletter Vissa läkemedel verkar retande på magsäcken eller ska utöva sin effekt lokalt i tarmen. Enterotabletter (av latinets enter=tarm) har ett täckande hölje som motstår den sura magsaften i magsäcken, så att tabletten släpper ifrån sig sitt verksamma ämne först i tarmen. Enterotabletter ska sväljas hela. Sublinguala resoribletter En sublingual (av latinets sub=under och lingua=tunga) resoriblett är en tablett som placeras under tungan, där den löses i saliven och tas upp i kroppen via slemhinnans blodkärl. Ex. Nitromex. Får tas direkt ur originalförpackning. Det är viktigt att tabletten löses upp under tungan och inte sväljes och att man inte heller sväljer ner saliven. Av hållbarhetsskäl är det dessutom viktigt, att tabletterna förvaras i originalförpackningen med väl tillslutet lock. En annan tablett som ska lösas upp i munnen är så kallade buckaltabletter, som placeras under överläppen. De vanligaste läkemedlen i denna grupp är mot kärlkramp.ex. Suscard. Obs även här så läkemedlet ej ligger i tandprotes och därmed ej hjälper. Sugtabletter Sugtabletter ska smälta i munnen. De har ofta sin effekt lokalt i mun och svalg. Men det finns även sugtabletter som har effekt i kroppen, till exempel nikotinsugtabletter. Medicinskt tuggummi Medicinska tuggummin ska tuggas men inte sväljas ner. De verkar lokalt i munnen eller blandas med saliv och tas upp i kroppen. Nikotintuggummi är ett av de vanligaste medlen i denna grupp. Det är viktigt att tänka på hur man tuggar så att man inte tuggar ut allt nikotinet på en gång. Var noga med att följa bruksanvisningen. Kapslar Kapslar innehåller läkemedel i fast eller flytande form. Kapselhöljet består oftast av gelatin. Kapslar ska sväljas hela, med minst ett halvt glas vatten. Fukta mun och svalg med lite vätska innan kapseln sväljes. Det finns annars en risk att kapseln kan fastna på vägen ner genom strupen. Det finns olika typer av kapslar. Sådana som ska tuggas sönder och sådana som kan delas men inte får tuggas eller krossas. Depotkapslar och enterokapslar har samma egenskaper som motsvarande tabletter 10

12 Flytande läkemedel som tas genom munnen kallas orala vätskor. Det finns två olika läkemedelsberedningar: orala vätskor och orala droppar. Orala vätskor kan även indelas i lösningar, suspensioner och emulsioner. Lösningar är i regel vattenlösningar men kan ibland ha en mindre mängd alkohol tillsatt. Suspensioner innehåller läkemedel i finfördelad form i vätska. Emulsioner innehåller både vatten och olja. Orala vätskor är vanligen sötade och smaksatta. Sötningsmedel kan vara sorbitol, aspartam eller sackarinnatrium. Var noga med att kontrollera om den orala vätskan ska skakas om innan den används. Skakar du inte om flaskan, kan vätskan skikta sig och du kan få för låg dos i början av behandlingen och alldeles för hög dos av läkemedlet i slutet. Droppar Orala droppar är en oral vätska som intas i droppform. Det är viktigt att använda den droppanordning som finns med i förpackningen, annars finns det risk för att man får i sig för mycket eller för lite läkemedel.orala droppar kan oftast blandas med olika drycker tex Cilaxoral Pulver och granulat Orala pulver är små korn som ska lösas i vatten. Orala pulver kan användas både mot diarré och förstoppning. Vid förstoppning är det viktigt att dricka rejält med vatten eller annan vätska. Vid diarré behöver man inte dricka lika mycket. Orala granulat är som pulver men med lite större, jämntjocka korn. Eventuellt kan man strö dem över mat, till exempel filmjölk. Det som gäller för pulver gäller även för granulat.ex Inolaxol. Dospulver och dosgranulat Dospulver och dosgranulat är korn färdigpackade i små påsar. Oftast är en påse lika med en dos. Ex. pulver Laktipex, Importal, Movocol. Enterogranulat Enterogranulat är korn som inte ska lösas upp i magsäcken utan först i tarmen. Därför har man skyddat dem med ett hölje som inte förstörs i magsäckens sura miljö Drick minst ytterligare ett glas vatten utöver, det glas vatten i vilket du har löst upp pulvret eller granulatet. Drick också minst ett glas vatten efter att du ätit granulat som du strött över till exempel filmjölk. Läkemedel som ges i näsa, ögon och öron Näsdroppar tar man med pipett (dropprör) eller genom sprayning, till exempel med dospump. Snyt ur näsan innan läkemedlet tas. Tar du dropparna med pipett, ska huvudet böjas bakåt. Tar du dem som spray ska huvudet hållas upprätt. Första gången en sprayflaska används eller när den inte använts på ett tag är det bra att först spraya ett par gånger i luften tills duschstrålen blir jämn. Efter det att näsdropparna kommit in i näsan, ska du sniffa in luft lätt ett par gånger. Näsdroppar finns på flaska och som endospipetter. Näsdroppar på flaska innehåller konserveringsmedel medan endospipetter är fria från konserveringsmedel. Spray i flaska kan fås med eller utan konserveringsmedel. 11

13 Ögondroppar Ögondroppar är alltid sterila när de lämnas ut från apotek. En öppnad ögondroppsflaska bör inte användas under längre tid än en månad, eftersom risken med bakterier i flaskan kan öka med tiden och användning. Anteckna på flaskan den dag den öppnas. Använder du olika sorters ögondroppar ska du ta dem med några minuters mellanrum. Ögat rymmer inte flera droppar samtidigt. En del ögondroppar ska förvaras svalt (se förpackningen). Den flaska som används bör emellertid stå i rumstemperatur. Då irriterar dropparna ögonen mindre, än om de är kalla. Ögondroppar finns också i engångsförpackningar och är då utan konserveringsmedel. Kasta alltid förpackningen efter varje doseringstillfälle även om det finns droppar kvar i behållaren. Ögonsalva Ögonsalvor är liksom ögondroppar alltid sterila när de lämnas ut från apotek. En öppnad förpackning med ögonsalva bör inte användas under längre tid än en månad, därefter kan antalet bakterier som kommit in i förpackningen vara så stort att salvan är olämplig att använda. Anteckna på förpackningen den dag den öppnas. Ögonsalvor förekommer också i engångspipetter. De ska kastas efter varje doseringstillfälle även om det finns salva kvar i behållaren. Ögonsalva i engångspipetter innehåller inte konserveringsmedel. Ögonsköljvätska Ögonsköljvätska, eller ögonvatten, är lösningar som används för att badda eller skölja ögonen. Ögonsköljvätska bör inte sparas mer än någon månad efter det flaskan öppnats, eftersom antalet bakterier i flaskan därefter kan göra ögonsköljvätskan olämplig att använda. Örondroppar och öronsalva Både örondroppar och öronsalva är sterila när de lämnas ut från apotek. En öppnad örondroppsförpackning bör inte användas under längre tid än en månad, därefter kan antalet bakterier som kommit in i förpackningen vara så stort att lösningen är olämplig att använda. Anteckna på förpackningen den dag den öppnas! En tub med öronsalva bör kasseras när behandlingen är avslutad. Öronsalva stryks lämpligen i hörselgången med hjälp av bomullspinne. Stick inte in denna för långt. Läkemedel som ges till lungorna Det finns två former för läkemedel som ges via andningsluften; inhalationsvätskor och finfördelat inhalationspulver. Inhalation innebär att läkemedlet ska inandas. Samtidigt som dosen utlöses eller sprayas in i munnen, ska man därför göra en djup inandning. Läkemedlet kommer då ner i lungorna, där det har sin verkan. Effekten kommer i regel snabbt. Läkemedel i inhalationsform finns framför allt mot astma. Det finns en mängd olika hjälpmedel för att underlätta inhalation. Inhalationsvätska kan inandas med hjälp av en särskild apparat (nebulisator), som finfördelar vätskan. Inhalationspulver förekommer som kapslar eller dosskivor. Även inandning av pulver fordrar särskilda hjälpmedel. Läkare och apotekspersonal ger råd om dessa hjälpmedel. Det är viktigt att inhalera rätt för att få avsedd effekt. Följ därför noga instruktionen. När det gäller kortisonpreparat för inhalation är det viktigt att skölja munnen efter varje användning. 12

14 Kvarblivet kortison kan befrämja växt av svamp i munnen. En del inhalationsmedel innehåller relativt stora mängder laktos (mjölksocker) som innebär ökad kariesrisk. Borsta tänderna eller skölj munnen efter varje intag. Pulvren är fuktkänsliga, andas därför inte ut genom inhalatorn, och förvara den inte på fuktiga ställen, till exempel i badrummet. Läkemedel som ges genom huden Depotplåster är plåster som innehåller ett eller flera verksamma ämnen. När ett depotplåster har fästs på huden, avger det sitt innehåll, exempelvis ett hormon, i jämn takt under en viss tid. Ibland kan den verksamma tiden vara 24 timmar, ibland ännu längre. Läkemedlet tränger igenom huden och tas upp av blodet. Innan plåstret sätts fast på huden ska en skyddsplast tas bort. Värm gärna plåstret i handen, då fäster det bättre. Fäst plåstret enligt bruksanvisning på ett ställe på huden som är torrt och ej hårigt. Risken för irritation av huden minskar om du sätter plåstret på olika ställen varje gång du byter det. Det bör gå ungefär en vecka innan samma ställe används igen. Det använda plåstret innehåller rester av läkemedel. Lämna in plåster som läkemedelsavfall till apoteket. Plåster som är narkotikaklassat lämnas till sjuksköterskan för dokumentation i förbrukningsjournal. Gel Gel är medel som har gelékonsistens och som masseras in på ett hudområde. Läkemedlet tränger via gelen genom huden. Läkemedel för utvärtes bruk Salvor, krämer och pastor Salvor, krämer och pastor skiljer sig åt genom sin konsistens och sitt användningsområde. Pastor är relativt fasta, salvor är huvudsakligen feta, och krämer är lösa (innehåller alltid vatten) och ofta lätta att tvätta av. Det finns också fet kräm. Det är en kräm med mycket fett och lite vatten. Normalt ska en salva eller kräm strykas på tunt. Det är viktigt att man som vid all behandling fullgör ordinerad behandling och inte avslutar då man tycker att det verkar vara bra. Exempelvis vid svampbehandling. Det är också vanligt att finns det svamp i ex ljumskar så kan det även finnas på andra ställen som fötter el. händer. Förebyggande behandling är också mycket viktig som daglig borttvättning av ev. salvor och cremer, torkning och luftning av huden samt dagliga byten av klädesplagg. Ha särskild handuk till berörda ställen så du ej medverkar till vidare spridning av svampen Läkemedel som ges via rektum Rektalvätska Rektalvätska (kallades tidigare klysma och lavemangvätska) är vätska i en behållare som töms i ändtarmen. I många fall rör det sig bara om några milliliter, så kallade mikrolavemang. Rektalvätskor används också som alternativ till stolpiller för att ge läkemedel genom ändtarmsöppningen. 13

15 Rektalsalva En rektalsalva används utanför eller innanför ändtarmsöppningen. När salvan ska tas innanför ändtarmsöppningen använder man en lång tubspets, som medföljer förpackningen och som skruvas på salvtuben. Det går lättare att föra in tubspetsen om man sitter på huk eller ligger på sidan med böjda ben. Smörj först in tubspetsen med lite salva. Stolpiller Stolpiller, eller suppositorier, är avsedda att införas i ändtarmen. Det verksamma ämnet är vanligen blandat med fett eller vax, som smälter i ändtarmen. Där tas antingen ämnet upp i blodet eller verkar på plats (till exempel vid hemorrojder). Stolpiller kan vara ett alternativ när det är svårt att ta medel genom munnen, till exempel vid illamående och kräkning. Om ett halvt stolpiller ordineras, bör det delas på längden. Man bör gå på toaletten och försöka tömma tarmen innan stolpillret förs in. Det är lättare att föra in ett stolpiller om det först fuktas lätt i ljummet vatten. Det går lättast att ta stolpiller om du ligger på sidan med böjda ben eller sitter på huk. Läkemedel som ges i slidan och i livmoderhalsen Vaginala läkemedel ska införas i slidan (vagina) och används ofta vid svampinfektioner och bakterieinfektioner eller som hormontillskott. Dessa läkemedel finns som vätskor, halvfasta beredningar (kräm, gel, salva och skum) Vaginalkräm och gel Vaginalkräm och vaginalgel förs in i slidan med särskild införare (applikator) som medföljer förpackningen. Där finns också anvisningar om hur den ska användas. För applikatorn försiktigt djupt in i slidan. applikator. När du har tömt applikatorn tar du ut och rengör den (om den inte är av engångstyp) enligt tillverkarens anvisning. Eftersom det finns risk för att medlet kan rinna ur slidan, bör du använda binda för att skydda kläderna. Vagitorier (slidpiller) är avsedda att föras in i slidan. Där löses de upp eller smälter och avger det verksamma ämnet. Förpackningar med vagitorier innehåller ofta en särskild införare (applikator), som används enligt tillverkarens anvisning. Fukta gärna vagitorier i lite varmt vatten innan de förs in. För applikatorn försiktigt djupt in i slidan. När du har tömt applikatorn tar du ut och rengör den (om den inte är av engångstyp) enligt tillverkarens anvisning. Eftersom vagitoriet smälter i slidan, och det då finns risk för att det börjar rinna ur slidan, bör man använda binda för att skydda kläderna Läkemedel som injiceras Läkemedel kan injiceras (sprutas in) på tre sätt; djupt i en muskel (intramuskulärt), under huden (subkutant) och i ett blodkärl (intravenöst). Injektionsläkemedel hanteras av sjuksköterska eller läkare, med några få undantag, till exempel insulin som i lämpliga fall kan delegeras att ges av undersköterska. Detta då endast vid stabila blodsockervärden och lämpliga förhållanden. Med s.c., menas subcutant. Styrka/mängd anges på olika sätt Ett läkemedels styrka anges förutom i g (gram), mg (milligram) och μg (mikrogram) även i E som betyder enheter. 14

16 Källa: Fass för allmänheten.olika läkemedelsformer.läkemedelsboken 7. Uppdelning av läkemedel Uppdelning av läkemedel ska ske av en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Uppgiften kan delegeras då det gäller flytande tarmreglerade läkemedel, suppositorier, vagitorier, inhalationspreparat, salvor, ögondroppar, klysma, resoribletter, orala lösningar. Jämför läkemedlet med ordinationshandlingen och tillse att det är: - rätt vårdtagare - rätt medicin - rätt styrka - rätt dos - rätt tid 8. Överlämnande av läkemedel Innan läkemedlet ges måste man kontrollera att det är: - rätt vårdtagare - rätt medicin, rätt antal tabletter - rätt styrka - rätt dos - rätt tid - rätt administreringssätt Gör följande kontroller: - kontroll mot ordinationshandling - kontroll av signeringslistan innan läkemedlet ges - kontrollera att vårdtagaren har tagit sin medicin Observera att det kan finnas tilläggspåsar. Signera på kontroll-listan. 9. Uppföljning av givet läkemedel Rapportera och dokumentera om läkemedlet har gett önskad effekt eller inte, samt om medicinen har gett biverkan ( allergisk reaktion, ont i magen, diarre?) Vissa läkemedel kan interagera med varandra. Överkänslighet ska dokumenteras i journalen. Misstänkta biverkningar av läkemedel ska rapporteras. 10. Vanliga läkemedelsgrupper Vanligt förekommande läkemedelsbehandling vid olika sjukdomstillstånd Hjärtsvikt Om hjärtmuskeln av någon anledning är svag orkar den inte pumpa runt blodet tillräckligt effektivt. Vanliga orsaker till detta är: Hjärtinfarkt, högt blodtryck, kärlkramp och hjärtklaffsjukdomar Vanliga läkemedel är: ACE-hämmare- Enalapril (vidgar blodkärl, blodtrycket sänks) Diuretika (vätskedrivande)- Impugan, Furosemid (vid svullna ben, andfåddhet) Digitalis- Digoxin, Lanacrist (bromsa upp hjärtrytm, stärka upp hjärtat) Långtidsverkande Nitroglycerinpreparat- Imdur (vid kärlkramp) 15

17 Kärlkramp Orsakas av att hjärtats kranskärl är trånga, förkalkade eller skadade av ex. propp. Utlöses ofta av ökad fysisk ansträngning då hjärtmuskeln inte får tillräckligt syre för att klara den ökade belastningen, kraftiga måltider, kyla och blåst) Vanliga läkemedel: Resoribletter som smälts under tungan : Nitromex Resoribletter som smälts under läppen: Suscard Spray som sprayas på eller under tungan: Nitrospray Har en mycket snabb effekt om det hjälper. Verkar då efter 1-3 min. Urinvägsinfektioner Vanligt hos äldre p.g.a. ex. svårt att tömma blåsan, torra slemhinnor, minskat vätskeintag, att man tvättas fel, förstoppning, stroke, läkemedelspåverkan m.m. Symtom: Täta trängningar Sveda vid vattenkastning Feber Inkontinens Illaluktande urin Förvirringstillstånd Hematuri Vid misstanke om urinvägsinfektion kontaktas sjuksköterska för vidare handläggning. Smärta Det finns många olika sorters smärtstillande Perifert verkande Acetylsalicylsyra (Magnecyl, Treo) Acetylsalicylsyra med koffein Paracetamol(Alvedon, Panodil, Pamol)Dämpar även inflammationer och är febernedsättande)används främst vid ledsjukdomar och arthros. Centralt verkande Alla läkemedel med varningstriangel på förpackningen. Morfin ges vid svåra smärtor. Antikoagulantia Läkemedel som förhindrar uppkomsten av blodproppar i kärlen. En blodpropp (trombos) består av levrat blod som helt eller delvis kan täppa till blodkärl. Medicinen minskar blodets förmåga att levra sig. Waran är det mest verksamma läkemedlet mot detta. Eftersom läkemedlet kraftigt sänker blodets förmåga att levra sig är det också stor risk för blödningar som kan vara svår att stoppa, både spontanblödningar och efter trauma. Patienten ska därför till sjukhus om: Näsblödning ej stoppar Blödning från tarm eller urinvägar Bukhematom ofta med smärta Blodkräkningar Succesiv medvetandesänkning och/eller förvirringstillstånd efter skalltrauma även dagar/veckor efter traumat. Det kan då röra sig om subdural- eller epiduralblödning 16

18 dvs.blödning mellan hjärnans hinnor. Acetylsalicylsyra i låg dos: Ex. T Trombyl kan ordineras för att förhindra uppkomst av blodproppar. Ges ofta till personer med kärlkramp eller haft hjärt- eller hjärninfarkt.kan även användas vid olika tillstånd av syrebrist i hjärnan. Laxeringsmedel Duphalac, Laktulos, Movicol Lunelax Omnicol Laktipec tex. Binder vatten eller ökar det osmotiska trycket i tarmen vilket ger volymökning i tarmen och detta i sin tur stimulerar tarmperistaltiken. Kan användas såväl vid hård som lös avföring. Antibiotika Amimox, Kåvepenin, Selexid tex. En typ av biverkan som bara förekommer hos antibiotika är påverkan på den normala bakteriefloran som alla har på huden, i tarmen och på slemhinnorna. När dessa nyttiga bakterier slås ut av antibiotika kan sjukdomsframkallande bakterier och svampar lättare få fäste. En mycket vanlig biverkan är därför svampinfektion i slidan och diarre. Psykofarmaka Mest sömnmedel (Stilnoct, Zopiklon) och lugnande medel (Oxascand) används hos äldre.en vanlig biverkan är att man blir dåsig, trött, muskelsvaghet, får yrsel och problem med balansen vilket gör att risken ökar för att falla. En biverkan kan också vara att minnet, tids och rumsuppfattning påverkas vilket kan bidra till förvirring. Trött dagen efter s.k hang over. Medel mot depression (Cipramil, Citalopram, Zoloft). Vanliga biverkningar är magbesvär, viktförändring, trötthet, yrsel, huvudvärk och sömnbesvär. Medel mot psykos (förändrad kontakt med verkligheten)nozinan, Haldol, Risperdal. Biverkningar kan vara skakningar, muskelstelhet, långsamma rörelser, förvirring, blodtrycksfall. Källa: FASS,Läkemedelsboken, Dokument: Omvårdnad och läkemedel- Göteborgs stads centrum 11. Vid behovsmediciner - Finns under rubriken Vid behov på apodoskortet. - Behovsbedömningen avgörs av tjänstgörande sjuksköterska som därför ska kontaktas innan något vid-behovs-läkemedel ges om det ej klart och tydligt står vid vilket symtom medicinen kan ges - Den givna vid behovsmedicinen skrivs sedan upp med namn, styrka, antal och klockslag på den avsedda Vid-behovslistan med signering samt dokumententeras på samma sätt i procapita. - Utvärdera om det har gett effekt eller inte och dokumentera detta i Procapita. - Patientansvarig sjuksköterska eller tjänstgörande sjuksköterska på dagtid ska se till att vid-behovs-medicinerna är aktuella. 12. Rapportering till tjänstgörande sjuksköterska - Vid alla förändringar i vårdtagarens tillstånd. - Vid utebliven eller förväntad effekt av något givet vid behovs läkemedel. - Vid felhantering och avvikelser. 17

19 Ansvarsfördelning vid läkemedelshantering Riktlinjer för läkemedelshantering inom Skaraborgs Kommuner 2012 Alla befattningshavare inom förvaltningen har ett yrkesansvar. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon utför sina arbetsuppgifter. Med hälso- och sjukvårdspersonal enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) avses; Den som har legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården. Den som vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare. Den enskildes/patientens ansvar: Grundprincipen är att den enskilde själv har ansvar för att ta hand om och förvara sina läkemedel och sköta sin egen medicinering. Det har ingen betydelse om den enskilde bor i eget boende eller i särskild boendeform. När den enskilde själv svarar för sin medicinering är det viktigt att skapa förutsättningar för att denne själv kan klara av läkemedelshanteringen. Doserings hjälpmedel och tillgång till bra och säker förvaring kan vara en av förutsättningarna. Läkemedel kan ges av personal utan delegering när en person på grund av rörelsehinder eller annan funktionsnedsättning behöver praktisk hjälp med att ta sina läkemedel. Det förutsätter att bedömning och beslut om egenvård är gjord. De personer som bor i särskilda boendeformer har i regel ett stort omvårdnadsbehov, vilket inte alltid är liktydigt med hjälp med läkemedelshantering. En individuell bedömning bör alltid göras vid vårdplanering i samråd med patient, ansvarig läkare, vårdpersonal och anhöriga. Om läkemedelsansvaret har övertagits skall detta klart framgå i omvårdnadsjournalen vilka delar och varför. Vårdgivarens ansvar: Med vårdgivare avses statlig myndighet, landsting och kommun samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård(sfs 2010:659). Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshantering (SOSFS 2000:1) Enligt HSL 22 utövas ledningen av kommunens hälso- och sjukvård av den nämnd som kommunfullmäktige enligt 4 socialtjänstlagen (1998:620) bestämmer. Kommunen skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i en särskild boendeform, åt de som har hemsjukvård samt åt de som vistas på kommunens dagverksamhet. Ledningsansvaret för den kommunala hälso- och sjukvården har verksamhetschefen och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Verksamhetschef över Hälso- och sjukvårdens ansvar: Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och det är vårdgivaren som ansvarar för att verksamhetschefer utses för all hälso- och sjukvårdsverksamhet. I den kommunala hälso- och sjukvården begränsas verksamhetschefens ansvarsområde av de uppgifter som den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har enligt 24 Hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap. 3 Patientsäkerhetsförordningen(SFS 2010:1369). Om verksamhetschefen är någon annan än den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, har verksamhetschefen ansvar för att den medicinskt ansvariga sjuksköterskan får möjlighet att 18

20 fullgöra sina ledningsuppgifter på ett tillfredställande sätt. Medicinskt ansvarig sjuksköterska: Inom den kommunala hälso- och sjukvården skall den medicinskt ansvariga sjuksköterskan fastställa ändamålsenliga riktlinjer/rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av riktlinjer/rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. Medicinskt ansvarig sjuksköterska skall fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården. ( SOSFS 2000:1) Enligt allmänna råd bör Medicinskt ansvarig sjuksköterska se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. När det gäller läkemedelshanteringen skall medicinskt ansvarig sjuksköterska också se till att det finns fungerande rutiner för att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när så behövs. Hon/han ansvarar även för att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för den enskilde. Enligt den s.k. Lex Maria- förordningen skall MAS anmäla ärende till ansvarig nämnd, där en enskild, i samband med vård och behandling, drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Arbetsledarens/enhetschefens ansvar: För att trygga den enskildes säkerhet har arbetsledaren/enhetschefen ansvar för att bemanna inrättade tjänster med adekvat utbildad personal. Denna skall även se till att personalen får möjlighet att lära sig att förstå och tillämpa rutiner, arbetsordningar och föreskrifter. Aktuellt informationsmaterial, författningar och arbetsordningar skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Personalen måste också känna till var informationen förvaras. Sjuksköterskans/Distriktssköterskans ansvar: Sjuksköterskan har legitimation för sitt yrkesutövande inom hälso- och sjukvård och regleras i Patientsäkerhetslagen(SFS 2010:659) Sjuksköterskan skall på ett betryggande sätt förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som hon/han ansvarar för. Sjuksköterskan skall hålla sig ajour med aktuell utveckling på läkemedelsområdet. Hon/han ansvarar för att givna ordinationer och anvisningar oavsett ordinatör, blir utförda samt att säkra rutiner för läkemedelshanteringen tillämpas. Sjuksköterskan skall fånga upp och tillgodose omvårdnadspersonalens behov av information om nyheter på läkemedelsområdet. Sjuksköterska med förskrivningsrätt ansvarar för ordinationer och uppföljningar av ordinationer. I alla verksamhet där läkemedelshantering förekommer skall en ansvarig sjuksköterska utses. Läkemedelsansvarig sjuksköterska är ansvarig för att upprätta en lokal rutin för läkemedelshantering. Rutinen ska förankras hos MAS och ska revideras 1g/år. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. 19

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Många läkemedel kan verka irriterande och framkalla överkänslighetsreaktioner på huden. Undvik därför att röra vid läkemedlen med händerna.

Många läkemedel kan verka irriterande och framkalla överkänslighetsreaktioner på huden. Undvik därför att röra vid läkemedlen med händerna. 4. Läkemedelsformer Läkemedel finns i många olika former, så kallade beredningsformer. Att det finns olika läkemedelsformer beror på flera faktorer, till exempel var i kroppen läkemedlet ska verka, vilken

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet Lagar och föreskrifter som ligger till grund för riktlinjerna SOSFS 2000:1 ändrad och omtryckt i 2001:17 Läkemedelshantering inom hälso-

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25 Sida 1 (7) 2015-08-25 DELEGERING MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Definitioner... 3

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Socialtjänsten Utbildningsmaterial inför Läkemedelsdelegering

Socialtjänsten Utbildningsmaterial inför Läkemedelsdelegering Socialtjänsten Utbildningsmaterial inför Läkemedelsdelegering Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660 Sida 2 (20) Inledning Detta

Läs mer

Riktlinje för läkemedelshantering inom särskilt boende/ dagverksamhet i Haninge kommun

Riktlinje för läkemedelshantering inom särskilt boende/ dagverksamhet i Haninge kommun Riktlinje för läkemedelshantering inom särskilt boende/ dagverksamhet i Haninge kommun Allmänt Inom öppen hälso- och sjukvård är det patienten/ boende som i första hand ansvarar för sin läkemedelsbehandling.

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun.

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504 Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. För läkemedelshanteringen inom Vimmerby kommun gäller föreskriften SOSFS 2001:17

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

LÄKEMEDELSHANTERING Kommunal hälso- och sjukvård

LÄKEMEDELSHANTERING Kommunal hälso- och sjukvård Vård och omsorg LÄKEMEDELSHANTERING Kommunal hälso- och sjukvård Uppdaterad Juli 2011 Anna Schölin, distriktssköterska Läkemedelshantering Många av de personer vi möter inom kommunal omsorg har av sin

Läs mer

Delegering Partille Kommun Kommunal hälso- och sjukvård

Delegering Partille Kommun Kommunal hälso- och sjukvård Delegering Partille Kommun Kommunal hälso- och sjukvård Sara Jordö Leg sjuksköterska 2013-06-10 Innehållsförteckning: Del 1 Verksamhet 3 Delegering 3 DEL 2 Läkemedel vem har ansvaret? 5 Ansvaret vid överlämnande

Läs mer

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA HÄLSO- & SJUKVÅRD DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Uppdaterad 2015-06-17 HÄLSO & SJUKVÅRDSUPPGIFTER 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 4 FORMELL KOMPETENS...

Läs mer

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-06-01 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, medicinsk

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

MAS Riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

MAS Riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter MAS Riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Delegering måste vara förenligt med god och säker vård I 6 kap Patientsäkerhetslagen 1 om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen 2 regleras

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Denna delegeringsrutin används när någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter

Läs mer

Riktlinje för delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter

Riktlinje för delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter Dokumenttyp: Dokumentet gäller för, personalkategori: Fastställt av, befattning och namn: Riktlinje Fastställelsedatum: 2015-03-25 Dokumentansvarig, befattning och namn: Senast uppdaterat: All personal

Läs mer

Läkemedelsdelegering

Läkemedelsdelegering Hemsjukvården/Funktionsstö Kungsbacka kommun Läkemedelsdelegering 2009-01-28 Anita Andersson-Lundahl, ssk Lena-Marie Bergendahl, ssk Anna-Carin Lehnberg, ssk Marie Persson, ssk Gunnel Sjögren, ssk Christina

Läs mer

Rutin för läkemedelshantering

Rutin för läkemedelshantering Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Läkemedelshantering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Vård och omsorg Handbok

Läs mer

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Läs mer

Rutin för läkemedelsbehandling

Rutin för läkemedelsbehandling 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-08-01 Gäller från och med: 2008-08-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink,

Läs mer

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Dokumentnamn: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2015-05-25

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Gäller från: 2012-06-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd

Läs mer

Läkemedelshantering Utbildningsmaterial inför delegering. 2013-02-20 Mölndals stad Anna-Karin Sävemalm

Läkemedelshantering Utbildningsmaterial inför delegering. 2013-02-20 Mölndals stad Anna-Karin Sävemalm Läkemedelshantering Utbildningsmaterial inför delegering 2013-02-20 Mölndals stad Anna-Karin Sävemalm Innehåll Utbildningsmaterial Läkemedelshantering... 2 Ledningssystem för kvalitet... 2 Delegering...

Läs mer

Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården

Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Skara den 21 november 2011 Anna-Lill Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköt. Innehållsförteckning DELEGERING... 3 Personalplanering...

Läs mer

7.1 Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

7.1 Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter 1(10) 7.1 Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter I 6 kap Patientsäkerhetslagen 1 om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen 2 regleras att hälsooch sjukvårdspersonalen ska utföra

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Till dig som ska utföra. kommunal hälso- och sjukvård

Till dig som ska utföra. kommunal hälso- och sjukvård qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghj klöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwerty

Läs mer

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Jansson Giltig f o m: 2015-03-01 Lagstiftning,

Läs mer

Läkemedelsdelegering

Läkemedelsdelegering Hemsjukvården/Äldreomsorgen Kungsbacka kommun Läkemedelsdelegering 2011-06-28 Reviderat 2015-03-31 Agneta Lindo, Ssk Carina Sunden, Ssk Gunilla Albertsson, Ssk Helena Bringeland, Ssk Joanne Ahlinder, Ssk

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ANSVAR... 5 1.1. Allmänt... 5 1.2. Övergripande ansvar... 5 1.3. Verksamhetens ansvar... 5 1.4. Farmacevtiskt ansvar... 6 1.5. Avdelningschefens ansvar... 6 1.6. Läkarens ansvar...

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Utbildningsmaterial inför delegering av hälso- och sjukvårdspersonal

Utbildningsmaterial inför delegering av hälso- och sjukvårdspersonal SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-05-13 annika.nilsson@kil.se Utbildningsmaterial inför delegering av hälso- och sjukvårdspersonal VID DELEGERING FÖRSTA GÅNGEN GÄLLER

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010 1(8) SN 2010/0022 Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på bostäder med

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Omsorgsförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska. Delegering. av arbetsuppgifter och läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård

Omsorgsförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska. Delegering. av arbetsuppgifter och läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård Omsorgsförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Delegering av arbetsuppgifter och läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård 2 (25) Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Rutin delegering, Falkenbergs kommun

Rutin delegering, Falkenbergs kommun Rutin delegering, Falkenbergs kommun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Hälso- och sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Innehåll RUTIN VID DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER... 2 ARBETSUPPGIFTER... 2 TIDSBEGRÄNSNING...

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Delegeringsutbildning Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Läkemedel

Delegeringsutbildning Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Läkemedel Delegeringsutbildning Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Läkemedel Örebro kommun 2014-05-07 Delegering. Läkemedel, Örebro kommun 1 Innehåll Vanliga läkemedelsgrupper...

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(15) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare: Inger Torpenberg Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Äldreboende

Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Äldreboende Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Äldreboende Uppdaterad 2012 02 03 2 (31) Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att ta emot en delegering

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

9. KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

9. KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 49 50 9. KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÖPPEN VÅRD 9.1 Allmänt Grunden för läkemedelshanteringen inom den kommunala hälso- och sjukvården är att den skall vara individuellt anpassad till den enskildes sjukdom

Läs mer

MAS Riktlinjer för läkemedelshantering

MAS Riktlinjer för läkemedelshantering MAS Riktlinjer för läkemedelshantering 1(30) Bakomliggande lagstiftning - Innehållsförteckning Inledning sida 4 Ansvarig förskrivare sida 4 Egenvård, allmänt sida 4 Delegering sida 5 Handräckning sida

Läs mer

9.6. Bjurholmskommun. Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård i ordinärt och särskilt boende. Bjurholms ÄHO

9.6. Bjurholmskommun. Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård i ordinärt och särskilt boende. Bjurholms ÄHO 9.6. Bjurholmskommun Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård i ordinärt och särskilt boende Bjurholms ÄHO 2 (28) Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot

Läs mer

Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård

Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård 08-01-23 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att ta emot en delegering är att ta över en annans

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Delegering: bakgrund, ansvar, vad delegeras och hur, beslut, återkallelse

Delegering: bakgrund, ansvar, vad delegeras och hur, beslut, återkallelse MAS 2011 Flik 9.1. Delegering: bakgrund, ansvar, vad delegeras och hur, beslut, återkallelse 1. Bakgrund Mot bakgrund av att allvarliga avvikelser i läkemedelshanteringen är relativt vanligt och det faktum

Läs mer

Läkemedelshantering Lokal arbetsordning för Nordmalings kommuns Hälso- och sjukvård

Läkemedelshantering Lokal arbetsordning för Nordmalings kommuns Hälso- och sjukvård Läkemedelshantering Lokal arbetsordning för Nordmalings kommuns Hälso- och sjukvård 1 Ledningssystem för läkemedelshantering i Nordmalings kommuns särskilda boenden, korttidsplatser samt hemsjukvård i

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsuppgifter i Skaraborgs kommuner

Hälso- och sjukvårdsuppgifter i Skaraborgs kommuner i Skaraborgs kommuner 2010 Reviderat 2010-05-10 Innehåll 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Definitioner och begrepp... 4 3. Ordinationsprocessen... 5 4. Delegering... 6 5.... 7 Arbetsterapeut... 7 A. Ordinerade

Läs mer

Inför delegering av läkemedel

Inför delegering av läkemedel GÄLLIVARE KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD 2013 04 29 Inför delegering av läkemedel 2 Innehåll DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO-OCH SJUKVÅRD INOM GÄLLIVARE

Läs mer

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Syfte Rutinen beskriver förfarandet vid delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso-

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Skara 2012-11-21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skara kommun har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

INFÖR DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER

INFÖR DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2014-01-16 Beslutad av 1(129) Ninette Hansson RUTIN Delegeringshandbok UTBILDNING INFÖR DELEGERING

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Läkemedelshantering Inledning Styrdokument Ansvarsförhållande Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Läkemedelshantering Inledning Styrdokument Ansvarsförhållande Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Vård- och omsorgskontoret 2008-09-02 Uppdaterad 2009-07-15, 2010-07-08, Ann-Mari Godeberg 2011-01-04, 2011-07-19, 2012-07-25 2013-03-20, 2013-08-01, 2014-08-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-11-06

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LÄKEMEDELSHANTERING

RIKTLINJER FÖR LÄKEMEDELSHANTERING Riktlinje Utgåva Antal sidor 4 18 Dokumentets namn Riktlinje för läkemedelshantering Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2012-10-192 Reviderad 2014-03-19 RIKTLINJER

Läs mer

Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Utgåva Antal sidor 1 27 Dokumentets namn Utbildnings material inför delegering Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2015-07-28 Reviderad Utbildningsmaterial

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

KAN DELEGERAS TILL REELLT KOMPETENT OMVÅRDNADSPERSONAL

KAN DELEGERAS TILL REELLT KOMPETENT OMVÅRDNADSPERSONAL 2015-04-14 VÄGLEDNING VID DELEGERING - Följande arbetsuppgifter räknas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. Före avsteg från denna vägledning ska medicinskt ansvarig sjuksköterska kontaktas för godkännande.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Innehåll Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län

Innehåll Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län Innehåll Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län Förord 1 Inledning 1:1 Övergripande arbetsordning 1:2 Lokal arbetsordning med bilaga 1 2 Ansvar 2:1 Kommunal nämnds ansvar

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer