Många läkemedel kan verka irriterande och framkalla överkänslighetsreaktioner på huden. Undvik därför att röra vid läkemedlen med händerna.

Transkript

1 4. Läkemedelsformer Läkemedel finns i många olika former, så kallade beredningsformer. Att det finns olika läkemedelsformer beror på flera faktorer, till exempel var i kroppen läkemedlet ska verka, vilken effekt man vill ha och vilka egenskaper läkemedlet har. Några vanliga läkemedelsformer är tabletter, kapslar, flytande medicin, stolpiller eller suppositorier, vagitorier, nässpray, inhalationspulver, droppar, plåster, salva och kräm. Noggrann handhygien är viktigt vid all läkemedelshantering. Använd handdesinfektionsmedel. Om händerna är synligt smutsiga, tvätta först med tvål och vatten. Många läkemedel kan verka irriterande och framkalla överkänslighetsreaktioner på huden. Undvik därför att röra vid läkemedlen med händerna. Beredningsformer Noggrann handhygien Undvik hudkontakt Exempel på administreringsvägar 1 Bilden hämtad från Läkemedel och läkemedelshantering för sjuksköterskor Studentlitteratur

2 Läkemedel som tas genom munnen Observera! Dela eller krossa aldrig läkemedel utan att först haft kontakt med sjuksköterska! Läkemedlet kan då ge snabbare, kraftigare och kortvarigare effekt. Om läkemedlet måste krossas ska detta vara dokumenterat i omvårdnadsjournalen. För att läkemedlet inte ska fastna och ge frätskador kan man börja med att fukta munnen och strupen innan läkemedlet intas. Vid sväljsvårigheter kan man försöka ge läkemedlet med något trögflytande, till exempel fil, nyponsoppa eller vätska med förtjockningsmedel och dricka vatten efteråt i stället. Kontroll ska alltid göras med sjuksköterska om det är lämpligt att ge läkemedlet tillsammans med till exempel fil. Vårdtagaren ska stå eller sitta upp när läkemedlet ges. Tabletter är den vanligaste läkemedelsformen och den som är enklast att använda. Tabletter är vanligen runda eller ovala. Vissa tabletter är försedda med skåra/kryss som gör dem delbara. Depåtabletter är långtidsverkande. De kan ha effekt upp till 24 timmar eller ännu längre tid. Bör sväljas hela. Enterotabletter löser upp sig först i tarmen för att inte irritera magsäcken eller för att det aktiva läkemedlet inte tål magsyran i magsäcken. Dessa tabletter får inte delas eller krossas. Lösliga tabletter (till exempel Betapred) ska lösas upp i lite vatten, lämpligen i en medicinkopp. Eftersom tabletterna är fukt- och ljuskänsliga ska de vara kvar i sin originalförpackning tills de ska överlämnas till vårdtagaren. Ska inte delas i dosett. Brustabletter ska lösas upp i minst ett halvt glas vatten och röras om innan de ges. Läkemedlet ska vara kvar i sin originalförpackning tills de ska överlämnas till vårdtagaren. Munlösliga tabletter löses upp i munnen och kan sväljas ner utan vatten. Eftersom läkemedlet redan är löst ger det vanligtvis en något snabbare effekt än andra tabletter. Läkemedlet ska vara kvar i sin originalförpackning tills de ska överlämnas till vårdtagaren. Resoribletter placeras under tungan eller under överläppen, där de snabbt smälter. Det verksamma ämnet tas upp i blodet genom munnens slemhinna och man får effekt inom ett par minuter. Denna form av läkemedel ges framförallt vid kärlkrampsbesvär (bröstsmärtor). Vårdtagaren bör sitta ner vid intaget då läkemedlet kan ge kortvarig yrsel. Läkemedel mot kärlkramp kan även ges i form av munspray. Låt vårdtagaren sitta samt: Tabletter Depåtabletter Enterotabletter Lösliga tabletter Brustabletter Munlösliga tabletter Resoribletter Munspray 18

3 Håll behållaren upprätt och nära munnen Be vårdtagaren hålla andan Rikta sprayen under tungan Tryck ner knappen hårt, en gång Be vårdtagaren stänga munnen omedelbart Andas inte in sprayen Låt vårdtagaren resa sig långsamt på grund av risken att svimma Sugtabletter har en långsam upplösning och används både för att ge en lokal effekt i munnen och i vissa fall för effekt i hela kroppen. Tuggtabletter ska först tuggas sönder och sedan sväljas ner. Tuggningen påskyndar sönderfallet av tabletten och ger en snabbare effekt. Tuggummi kan ha lokal verkan i munnen men de kan också ge effekt i andra delar av kroppen. Kapslar kan vara hårda eller mjuka och innehåller läkemedel i fast eller flytande form. Höljet består av gelatin som löses upp i magen eller tarmen. De flesta kapslar bör sväljas hela. Vissa kapslar får tuggas sönder och andra får delas om innehållet sväljes utan att det tuggas. Det är viktigt att följa anvisningarna på förpackningen. Rådgör med sjuksköterska. Ett fåtal läkemedel förekommer i form av pulver eller korn och kallas oralt pulver eller granulat. De ska röras ut i vätska eller strös över mat, till exempel filmjölk. Det är viktigt att dricka ett extra glas vatten vid intag av vissa pulver/granulat. Annars kan medlet bilda en klump som fastnar i och skadar matstrupen. Dessa läkemedel används framförallt för att förhindra förstoppning. Flytande medicin som tas genom munnen kallas antingen oral vätska eller orala droppar. Droppar är ofta mer koncentrerade. Det finns också flytande läkemedel som används vid gurgling och sköljning och har lokal effekt i munnen. Sugtabletter Tuggtabletter Tuggummin Kapslar Pulver och granulat Flytande läkemedel Kontrollera alltid om flytande läkemedel har märkningen Omskakas! Läkemedel som andas in (Inhalationsläkemedel) Viktigt att informera sig om vad som gäller, rätt inhalationsteknik är viktig! Obs! Viktigt att skölja munnen efter inhalation för att avlägsna läkemedels- rester och dålig munhälsa! Inhalationspulver finns som: Kapslar (Spinhaler) Dosskivor (Diskhaler) Dosanordning (Diskus, Easyhaler, Turbohaler) Inhalationspulver 19

4 Eftersom inhalationspulvren är känsliga för fukt ska man aldrig andas ut genom inhalatorn, och inte heller förvara den på fuktiga ställen. Inhalationsvätskor finns som lösning som andas in med hjälp av speciella inandningshjälpmedel. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ska ge instruktion innan användning. Inhalationsvätskor Läkemedel som tas genom näsan Nässpray och näsdroppar droppas eller sprayas in i näsan, där de sprids över slemhinnorna som tar upp det verksamma ämnet. Nässpray med dospump tas i sittande ställning. Näsdroppar finns även i engångspipetter som slängs efter att läkemedlet överlämnats. Nasalpulver är läkemedel i pulverform som andas in i näsan med hjälp av en apparat och som sprids över nässlemhinnan. När man använder nasalpulver är det viktigt att man gör en kort kraftig inandning genom näsan så att pulvret sprider sig ordentligt. Det är också viktigt att man inte andas ut i apparaten eftersom fukten från utandningsluften kan göra att pulvret klumpar ihop sig. Nässpray och näsdroppar Nasalpulver Läkemedel för ögonen Om både droppar och salva ska ges samtidigt ska dropparna ges först. En del ögondroppar ska förvaras i kylskåp men den förpackning man använder bör förvars i rumstemperatur eftersom kalla droppar kan irritera ögonen. Förvara dropparna i sin originalförpackning eftersom läkemedlet ofta är ljuskänsligt. Hållbarhet för ögondroppar med konserveringsmedel är efter öppnandet en månad och utan konserveringsmedel en vecka. Skriv alltid datum på flaskan när en ny förpackning öppnas. Ögondroppar Om flera sorters ögondroppar ska användas i samma öga så ska man vänta i minst fem minuter mellan de olika sorterna. Ibland ska man vänta längre med vissa ögondroppar. Läs bipacksedeln om vad som gäller. Ögonsalva har ofta en mer långvarig effekt än ögondroppar. Hållbarheten för ögonsalva efter öppnandet är en månad med konserveringsmedel och en vecka utan. Skriv alltid datum på förpackningen när en ny öppnas. Tuben har en lång spets så att man lättare kan lägga på salvan innanför det undre ögonlocket. Förvara den tub som används i rumstemperatur. Kall ögonsalva kan irritera ögonen. Ögonsalva Så här ges ögondroppar/ögonsalva Låt vårdtagaren ligga ner eller luta huvudet bakåt Rengör ögat vid behov med ljummet vatten 20

5 Be vårdtagaren rikta blicken uppåt och dra försiktigt ner det undre ögonlocket Tryck ut en droppe i taget/lägg en sträng ögonsalva mellan undre ögonlocket och ögat Be vårdtagaren blunda en kort stund Undvik att röra vid ögat eller ögonfransarna med flaskan/tubspetsen. Händer detta så torka av med desinfektionssprit innan korken sätts på. Läkemedel för öronen Örondroppar och öronsalva har olika hållbarhetstider. Läs på förteckningen och informationsbladet. Örondroppar och öronsalva Om både örondroppar och öronsalva ska användas samtidigt ska man börja med örondropparna. Örondroppar och öronsalva bör ha rumstemperatur innan de används. Så här använder man örondroppar/öronsalva: Ges vid liggande sidoläge Dra örat uppåt och bakåt. Då rätas hörselgången ut och dropparna rinner lättare in. Håll flaskan/tuben nära örat, men undvik att röra vid örat med flaskspetsen så att bakterier inte kommer in i flaskan/tuben. Händer detta så torka av med desinfektionssprit innan korken sätts på. Tryck försiktigt ut läkemedlet i hörselgången enligt ordination Låt vårdtagaren vara kvar i liggande sidoläge i ungefär fem minuter så att läkemedlet hinner tas upp. Läkemedel för huden Använd alltid handskar och förkläde! Skillnaden mellan kräm och salva är att salva är fetare. Salva används ofta på torra hudskador. Den bildar en tunn hinna som bevarar fuktigheten. Kräm släpper igenom fukt, och används därför oftast på skador som vätskar eller på ställen där huden är fuktig. Kräm och salva Stryk alltid på kräm eller salva tunt. Tjocka lager ökar inte effekten. Läs på förpackningen. Tvätta alltid händerna efter att ha strukit på krämen eller salvan. Lösningar är lätta att stryka ut på huden. De är lämpliga att använda när stora ytor eller hud med mycket hår på ska behandlas. Lösningar kallades tidigare liniment. Schampo används vid behandling av mjäll och löss. Det Lösningar och schampo 21

6 är mycket viktigt att följa bruksanvisningen för att det ska fungera. Puder innehåller ofta talk eller stärkelse som kan ge en svalkande känsla och skydda huden. Särskilt gäller det där hud ligger mot hud, till exempel i ljumskarna, mellan skinkorna eller under brösten. Använd aldrig puder eller talk tillsammans med kräm eller salva. Det blir som en gröt som kan skava och irritera. Puder Läkemedel som tas upp genom huden (Medicinskt plåster) Depåplåster fästs på huden och avger det verksamma ämnet i jämn takt under en viss tid. Ämnet tränger genom huden och tas upp av blodet. Plåstren används till exempel vid smärtlindring och demens. Depåplåster Olika plåster ska fästas på olika ställen på kroppen. Läs därför bruksanvisningen noggrant. Alla använda medicinska plåster måste tas omhand på särskilt sätt. Ta reda på hur avfallshanteringen för plåstren fungerar på arbetsplatsen. Så här används medicinskt plåster Avlägsna det gamla plåstret Vid behov tvätta av huden med ljummet vatten och torka torrt där plåstret ska sitta Värm gärna plåstret i handen innan skyddsfilmen tas bort, då fäster det bättre Undvik att röra vid plåstret efter att skyddsfilmen tagits bort Skriv datum och signatur på plåstret Läkemedel som förs in i ändtarmen Tänk på vårdtagarens integritet, använd gärna täcke/filt för att skyla kroppen. Läkemedel som förs in i ändtarmen kan antingen ge lokal effekt eller tas upp i blodet och verka i hela kroppen. Så här ges suppositorier Använd förkläde och handskar Låt vårdtagaren inta sidoläge med benen lätt böjda ben Ta av höljet runt suppositoriet Doppa suppositoriet hastigt i ljummet vatten För in suppositoriet med den raka sidan först. Vid besvär av hemorrojder förs den rundade sidan in först Suppositorier (stolpiller) 22

7 För in suppositoriet så långt att läkemedlet kommer innanför slutmuskeln i ändtarmsöppningen Rektalsalva ska strykas på kring ändtarmsöppningen eller föras in i ändtarmen. Rektalsalva Så här ges rektalsalva Använd förkläde och handskar Låt vårdtagaren inta sidoläge med benen lätt böjda ben Om salvan ska föras in i tarmen används en medföljande pip. Ta lite salva på pipens spets och för in hela pipen i ändtarmen och tryck ut ordinerad mängd salva Rektalvätskor är flytande läkemedel som ska föras in i ändtarmen. Rektalvätskor ges till exempel som lavemang vid förstoppning eller som muskelavslappande vid krampanfall. Rektalvätskor (klysma) Så här ges rektalvätskor Använd förkläde och handskar Låt vårdtagaren inta sidoläge med benen lätt böjda ben Smörj eventuellt lite salva på behållarens pip och för in hela pipen i ändtarmen Tryck ihop behållaren och töm den helt Dra ut pipen med behållaren hoptryckt så inte vätskan dras tillbaka in i tuben Låt vårdtagaren behålla sängläge en stund så att inte vätskan rinner ut Läkemedel som förs in i slidan Tänk på vårdtagarens integritet, använd gärna täcke/filt för att skyla kroppen. Läkemedel som man ska föra in i slidan kallas vaginala läkemedel och ger lokal effekt. Läkemedlen används ofta vid svamp- och bakterieinfektioner eller som hormontillskott. Använd gärna binda eller trosskydd efter tillförseln av läkemedlet för att skydda kläderna. Dessa läkemedel finns i tub och med denna följer en särskild införare, en applikator. Vaginalkräm och vaginalgel Vagitorier och vaginaltabletter Läs medföljande instruktion eller följ läkares anvisning för införandet av läkemedlet Vagitorier ska föras in i slidan. 23

8 Så här ges läkemedel i slidan Använd förkläde och handskar Be vårdtagaren inta ryggläge med benen särade Ta bort eventuellt skyddshölje på vagitoriet Fukta vagitoriet med lite vatten För försiktigt in vagitoriet så långt som möjligt i slidan. Använd eventuellt applikator Vaginaltabletter förs oftast in i slidan med särskild applikator. Följ anvisningarna 24