Undervisningsmaterial inför delegering. Läkemedel Reviderat den 24 april Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Transkript

1 Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Reviderat den 24 april 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

2 Vad är omvårdnad? Allmän omvårdnad Åtgärd som är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling. Utförs av all personal. Specifik omvårdnad Riktad åtgärd som kräver formell kompetens Sjuksköterskan har ansvar för både allmän och specifik omvårdnad

3 Delegering Delegering: När Hälso- och sjukvårdspersonal med formell kompetens överlåter en medicinsk arbetsuppgift till en annan person som har reell kompetens. Formell kompetens: Har personer med legitimation, godkänd högskoleutbildning eller specialistutbildning. Reell kompetens: Får man genom erfarenhet eller genom fortbildning.

4 Att mottaga / åtaga sig en delegering Du ska känna att Du har tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften Du har ansvar för den uppgift Du utför Du får enbart utföra det som är delegerat Du får ej överlåta uppgiften till någon annan Rapportera avvikelser till kommunsköterskan Bevaka när Din delegering upphör och meddela kommunsköterskan detta En delegering ska omprövas när omständigheterna påkallar det och ska omedelbart återkallas om beslutet inte är förenligt med god och säker vård Föreskrifter och allmänna råd: Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14)

5 Hälso- och sjukvårdspersonal Den som är legitimerad för yrke inom hälso- och sjukvården, eller biträder legitimerad yrkesutövare Skyldighet att arbeta i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Arbetstagaren bär själv ansvar för att fullgöra sina arbetsuppgifter Vissa arbetsuppgifter kan överlåtas när det är förenligt med god och säker vård

6 Lagar och föreskrifter SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen SFS 2008:355 Patientdatalagen SOSFS 1997:14 Om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård SOSFS 2001:17 Läkemedelshantering i hälso- och sjukvård SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen

7 Lagar och föreskrifter (forts) SFS 2010:1369 Patientsäkerhetsförordningen SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

8 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) God vård på lika villkor God kvalitet tillgodose trygghet i vård och behandling Respekt för patientens självbestämmande och integritet Vara lättillänglig Vården skall så långt det är möjligt utformas i samråd med patienten

9 Patientdatalagen Skyldighet att föra patientjournal detta för patientens säkerhet, som informationskälla, stöd för dem som ansvarar för patientvården, instrument för uppföljning och utvärdering. Tillgång till patientjournalen endast för den personal vid enheten som är involverad i patientvården.

10 Handhygien är viktigt Basala hygienrutiner skall gälla överallt där vård och omsorg bedrivs! De ska tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller inte. Syftet är att förhindra smitta: Från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare. Mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder.

11 Handhygien är viktigt Basala hygienrutiner skall gälla överallt där vård och omsorg bedrivs! I basala hygienrutiner ingår: Handhygien, dvs alltid handdesinfektion och ibland också handtvätt. Handskar. Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock. Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir.

12 Medicinhantering Egenvård Handräckning Delegering för läkemedelshantering

13 Vad är ett läkemedel? Ett läkemedel är en vara som är avsedd att för människor eller djur, för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom (SFS 1992:859 Läkemedelslagen)

14 Hur förvaras läkemedel? Läkemedel ska förvaras inlåst i särskilt skåp, detta för att obehöriga ej ska komma åt dem. Detta gäller även flytande läkemedel.

15 Vad är en läkemedelsordination? En ordination är ett läkemedel som är utskrivet av läkare eller annan yrkeskategori med förskrivningsrätt. Ordinationen kan komma i form av ett recept eller E-dos.

16 Läkemedelshantering Ordination av läkare eller sjuksköterska med förskrivningsrätt Iordningställande Administrering Rekvisition Förvaring Kassering av läkemedel

17 När ska ett läkemedel ges? Vad står det i ordinationen? Den som förskriver läkemedel tar hänsyn till att läkemedlen fördelas över dygnet och att olämpliga kombinationer inte ges samtidigt. Många läkemedel ska ges i samband med någon form av mat, men det behöver inte innebära en hel måltid.

18 Läkemedelsformer Tabletter, kapslar, resoribletter, brus-, entero-, depottabletter m fl Inhalationsberedningar Mixturer/flytande Suppositorier Vagitorier/vaginalkräm Klysma/rektalvätska Ögon-, öron-, näsdroppar Salvor, kräm, gel Injektioner Depotplåster, mm

19 Tabletter Många patienter har svårt att ta tabletter, men tabletter får inte krossas innan kontakt tagits med sjuksköterska. Detta då vissa tabletter kan vara så kallade entero / depot-tablett som är gjord för att verka först när den kommer till tarmen, om en sådan tablett krossas / delas blir doseringen fel.

20 Tabletter Munsönderfallande tabletter, lägges på tungan där den smälter och sväljes därefter utan vatten. Brustabletter löses upp i ca 1 dl vatten, vänta tills tabletten är helt upplöst och sedan ska patienten dricka upp vätskan.

21 Resoribletter Resoribletter stoppas under tungan eller läppen. Detta görs för att på dessa ställen finns många små blodkärl som tar upp läkemedlet snabbt och ger då snabb effekt.

22 Kapslar Kapslar ska sväljas hela, då de har ett hölje som gör att de inte ska lösas upp för tidigt.

23 Mixturer / flytande Mixturer / flytande läkemedel ska mätas upp ur originalförpackning och tas via munnen. Viktigt med rätt styrka och rätt dosering!

24 Inhalationsberedningar Läkemedel som ska andas in finns i pulver, vätska och gasform.

25 Inhalationsberedningar

26 Spray Sprayas under tungan, medan patienten håller andan. Ges om patienten är ordinerad detta vid kärlkrampsanfall.

27 Suppositorier Suppositorier ska ges via ändtarmen. Kom ihåg att person med stomier inte ska ta suppositorier! Den trubbiga sidan ska föras in först

28 Klysma / rektallösning Klysma / rektallösning ges i ändtarmen. Det är viktigt att tänka på tekniken hur man ger rektallösningen. Ska inte ges till personer med stomier!

29 Vagitorier / vaginaltablett Vagitorier / vaginaltabletter ges i slidan. Tänk på etiken kan vara en jobbig situation för patienten!

30 Plåster Placeras på överkroppen, inte på trasig hud. Tänk på att variera plats på plåstret vid byte. Använd handskar för att inte komma i kontakt med läkemedlet. Viktigt att plåstren kasseras i avsedd burk. När burken är full lämnas den till sjuksköterska för kassering.

31 Ögondroppar / -salva / -gel Om patienten har mer än en sort är det viktigt att vänta 5 minuter mellan. Kom ihåg god handhygien för att minska risken för infektioner. Viktigt att se till att man ger i rätt öga!

32 Örondroppar Droppa i rätt öra och i rätt mängd!

33 Salvor / krämer / gel Kom ihåg att smörja på rätt ställe och finns ett schema vara noga att följa det. Det är viktigt att använda handskar vid applicering!

34 Vanliga läkemedelsgrupper Smärtstillande medel Alvedon, Morfin, NSAID Lugnande medel Oxascand, Haldol Hjärt- och kärl medel Enalapril Blodförtunnande medel Waran, Trombyl, Xarelto, Fragmin Blodsockerreglerande medel Metformin

35 Vanliga läkemedelsgrupper (forts) Inhalationsmedel Pulmicort, Atrovent, Bricanyl Urindrivande medel Furix Tarmreglerande medel Laktulos, Duphalac, Movicol, Laktipex, Forlax / Omnilax Laxermedel Cilaxoraldroppar, Microlax, KLYX

36 Aktuella dispenseringssystem Dosdisp delat från apotek tabletterna kommer färdigdelade från ett dosapotek i påsar eller bubblor som är märkta med: Datum Tid Namn Personnummer Antal tabletter och namn på läkemedlen

37 ApoDos

38 Vår läkemedelslista

39 Aktuella dispenseringssystem Dosett Liten box indelad i fack med veckodagar och tidpunkter (den vanligaste räcker en vecka och har fyra dosfack för varje dag) Dosetten ska vara märkt med patientens namn och personnummer. Dosetten delas veckovis av sjuksköterska.

40 WARAN i dosett

41 Aktuella dispenseringssystem (forts) Flytande läkemedel - Många har även flytande läkemedel som inte kan färdigställas i förväg utan måste mätas upp inför varje dos. Görs av delegerad omvårdnadspersonal. Viktigt att det blir rätt styrka och rätt dosering!

42 Aktuella dispenseringssystem (forts) Originalförpackning - Läkemedel som endast ska tas ur sin förpackning vid användandet.

43 Signeringslista: Överlämnande av Signeringslistor kan se olika ut. Detta är ett exempel. läkemedel

44 Iordningställande av flytande läkemedel Rätt patient namn och personnummer Rätt läkemedel - till rätt namn och personnummer på läkemedlet Rätt styrka vad står på läkemedlet, vad står på signeringslista/doskort/läkemedelskort Rätt dos det är viktigt att noga kontrollera så det blir rätt mängd, ibland ska det bara ges några droppar, ibland mäts det upp i ett mått graderat med ml, ibland dras det upp i spruta.

45 Aktuella dispenseringssystem (forts) Vid behovs-medicin Läkemedel som patienten inte behöver ha dagligen men finns att ta vid behov. T. ex. Tabl Alvedon vid huvudvärk. Läkemedlet ska finnas ordinerat på läkemedelskortet / doskortet och även vara skrivet på särskild lista över läkemedel att ta vid behov. Viktigt att kontrollera dos och styrka!

46 Uppföljning av givet läkemedel Önskad effekt Anna hade ont i huvudet, du gav T. Alvedon. Gick huvudvärken över? Biverkan Reagerade hon underligt, uteblev önskad effekt? Rapportering Verkan av läkemedlet ska alltid dokumenteras i patientens omvårdnadsdokumentation. Dokumentationen är viktig då läkemedlet kan vara ordinerat på prov och ska utvärderas.

47 Uppföljning av givet läkemedel (forts) Viktigt att genast rapportera om patienten uppvisar tecken på överkänslighet mot läkemedlet! Ex. utslag, svullna slemhinnor, andningssvårigheter, klåda eller ökad förvirring. Gavs läkemedlet inte alls eller inte i rätt tid Då ska en avvikelserapport skrivas, enligt gällande rutin.

48 Rapportering till sjuksköterska Vid förändring av patientens tillstånd - reagerar på given medicin, ramlar, blir mer förvirrad, smärtstillande har ingen effekt. Rapportera även vid förbättring av tillståndet. Vid avvikelse i läkemedelshanteringen - t. ex. medicin till fel patient, fel tidpunkt, fel dos. Om dessa händelser inträffar ska en avvikelseblankett fyllas i och lämnas till enhetschefen. När risk för fel kan uppstå - ska detta också rapporteras t. ex. otydlig signeringslista och många synonympreparat.

49 De 7 gyllene reglerna vid överlämnade av läkemedel 1. Kontrollera alltid signeringslistan innan du ger läkemedel. Någon annan kanske redan har gett läkemedlet. 2. Rätt patient, kontrollera alltid namn och personnummer 3. Rätt tid och datum 4. Rätt administreringssätt

50 De 7 gyllene reglerna vid överlämnade av läkemedel (forts) 5. Kontrollera att det är rätt antal tabletter genom att läsa på originalhandling och räkna tabletterna. 6. Kontrollera att patienten har svalt medicinen - det är viktigt att patienten sitter upp, får riklig mängd vätska till tabletterna. Patienten kan annars sätta i halsen. Om läkemedlet blir kvar i mun eller svalg, kan frätskador uppstå och läkemedlet får inte den effekt det ska ha. Många av patienterna är muntorra och har försämrad salivproduktion.

51 De 7 gyllene reglerna vid överlämnade av läkemedel (forts) 7. Signera givet läkemedel EFTER att patienten svalt medicinen.

52 De 7 gyllene reglerna 1. Kontrollera alltid signeringslistan innan du ger 2. Rätt patient 3. Rätt tid och datum 4. Rätt administreringssätt 5. Rätt antal tabletter/mängd flytande läkemedel 6. Kontrollera att patienten har svalt medicinen 7. Signera givet läkemedel EFTER att patienten svalt medicinen.

53 Några symtom på läkemedelsbiverkningar Illamående, kräkningar, diarré, förstoppning Förändrat allmäntillstånd Yrsel, blodtrycksfall Förvirring Magsår Huvudvärk Trötthet Allergi

54 Iordningställande av Vid behov (vb) läkemedel Medel vb får endast ges vid kända åkommor. Patienten ska vara ordinerad läkemedlet - se doskort / läkemedelskort Bedömning av behov - vid osäkerhet - kontakta sjuksköterska Kontrollera som vid annan administrering av läkemedel - rätt patient, vad behovsläkemedlet får ges för, rätt dos. Dosering och maxdos står på doskort / läkemedelskort / signeringslista för läkemedel vb.

55 Iordningställande av Vid behov (vb) läkemedel (forts) Dokumentation av givet läkemedel vb sker på särskild signeringslista samt enligt lokala rutiner. Om läkemedlet är narkotikaklassat ska alltid läkemedlet kontrollräknas före givandet och skrivas på speciell nedräkningslista. Återrapportering av läkemedelseffekt till sjuksköterska.

56 Signeringslista: Överlämnande av läkemedel som ges vid behov Signeringslistor kan se olika ut. Detta är ett exempel T.Panodil 2 st a 500 mg l

57 Kassering av läkemedel Läkemedel räknas som riskavfall. Kasserade läkemedel sparas i speciell behållare, som hålls inlåst. Lämnas till sjuksköterska som i sin tur lämnar vidare till apoteket.

58 Att mottaga / åtaga sig en delegering Du ska känna att Du har tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften Du har ansvar för den uppgift Du utför Du får enbart utföra det som är delegerat Du får ej överlåta uppgiften till någon annan som inte har delegering Rapportera avvikelser till kommunsköterskan Bevaka när Din delegering upphör och meddela kommunsköterskan detta En delegering ska omprövas när omständigheterna påkallar det och ska omedelbart återkallas. Om beslutet inte är förenligt med en god och säker vård Föreskrifter och allmänna råd: Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) Det är viktigt att du själv känner att du kan och vill åta dig delegeringsuppdraget. Prata gärna med din sjuksköterska om detta!