KURSHANDLEDNING RÖD AKTIVITETSLEDARE

Transkript

1 KURSHANDLEDNING RÖD AKTIVITETSLEDARE Kursbeskrivning Kursen är framtagen för personer mellan år som vill lära sig praktiskt ledarskap. Kursen ska innefatta vissa röda delar ut boken Unga leder unga. Delar av det gröna och blå spåret kan också ingå för att anpassa kursen till deltagarnas förkunskaper. Tidsupplägg: Minsta kravet är 12 utbildningstimmar (à 45 min) eller 9 timmar (à 60 min) för kursen. Det står utbildaren fritt att förlänga kursen enligt överenskommelse med deltagarna/beställaren. Mål Efter genomgången utbildning ska deltagarna: känna till hur skolidrottsförbundet och Svensk idrott är organiserad, ha fått verktyg för att kunna leda andra, ha kunskap om Idrotten vill och kunna koppla den till den egna verksamheten, ha kunskap om hur tonåringar bör träna, äta och hur skador kan förebyggas och hanteras, kunna planera och arrangera en aktivitet Introduktion Presentation (ca 10 min) - Hälsa välkommen och presentera dig. - Presentera kursens upplägg och mål. Skriv gärna en disposition på plats där alla deltagare kan se den och pricka av allteftersom de olika avsnitten genomförs. Det är då lättare att hålla den röda tråden under kursens gång och deltagarna kan lättare följa med. - Visa och presentera schemat för kursen med hålltider - Be deltagarna fylla i deltagarlistan Lära känna kursdeltagarna (ca 20 min) - Låt deltagarna presentera sig. - Låt deltagarna skriva ner sina förväntningar av kursen. Detta kan göras genom att deltagarna skriver ner sina förväntningar/förhoppningar på post-it lappar som utbildaren går igenom och sätter upp på ett synligt ställe. I slutet av kursen går ni tillsammans igenom en lapp i taget och ser om det är något som behöver förtydligas eller läggas till. Alla förväntningar kanske inte kan uppfyllas men då är det kanske möjligt att skicka med hänvisning till var/hur deltagaren kan få behovet tillgodosett. - Se till så att alla får utrymme att prata och synas tidigt i kursen för att skapa en god stämning i gruppen och bryta isen. Kapitel 1 Skolidrottsförbundet och idrottens organisation (ca 30 min) Se handledningarna för Bas grön och Bas blå om mer grunder behövs Skolidrottsföreningens medlemskap i skolidrottsförbundet Förklara bilden på sid 18. Beskriv vilka krav en förening behöver följa för att kunna vara med i ett SF (sid 19).

2 Prata i grupp om Idrotten i samhället. Vad har idrottsrörelsen för status i samhället? Hur påverkas den demokratiska idrottsrörelsen av konkurrensen från kommersiella aktörer? Vad är skolidrottsförbundets och skolidrottsföreningarnas roll i samhället? Vad är våra styrkor? Vad kan vi erbjuda som de kommersiella aktörerna inte kan? Kapitel 2 Mångfald och värderingar (ca 30 min) Idrotten vill Berätta om Idrotten vill. Förklara hur Idrotten vill påverkar skolidrottsföreningen, att den måste förhålla sig till Idrotten vill. Låt deltagarna enskilt fundera på och skriva ned hur de i praktiken kan göra idrottens värdegrund levande i deras förening i sin roll som aktivitetsledare. Redovisning sker inom mindre grupper. Gå igenom vikten av det ideella ledarskapet. Vad betyder att idrottsrörelsen är ideell? Vad är en ideell ledare? Vad kan konsekvenserna bli av att färre väljer att engagera sig ideellt inom idrottsrörelsen? Kapitel 3 Ungdomars inflytande och delaktighet (ca 30 min) - Berätta hur en idrottsförening styrs (årsmöte och styrelse). - Diskutera på vilket sätt man som ungdom har chans att påverka genom årsmöte, förslag till styrelse, arbetsgrupper. Finns fler sätt? Hur kan deltagarna ha inflytande över aktiviteterna? - Hur kan du som aktivitetsledare säkerställa att medlemmarna i föreningen har inflytande på aktiviteterna? Vad är rimligt att medlemmar i olika åldrar har inflytande över? - Diskutera på vilket sätt man kan ta hjälp av sitt vuxenstöd i föreningen. Vad måste vuxenstödet göra och vad kan någon annan medlem göra? Kapitel 4 Praktiskt ledarskap ( ca 90 min) Ledarstilar Diskutera. Vad finns det för fördelar och nackdelar med de olika ledarstilarna? Vad innebär det att ha ett situationsanpassat ledarskap? Lärstilar Prata om de olika lärstilarna och låt sedan deltagarna fundera över vilken lärstil de själva upplever som bäst för sin egen inlärning. Förklara att det är vanligt att människan tenderar att lära ut på samma sätt som den själv helst lär sig och att det är viktigt att vara medveten om detta då den lärstilen kanske inte passar mottagaren. Hur skapar jag ett bra klimat? Vad har ledaren för påverkan på klimatet i gruppen? Hur bör en ledare göra och vara för att skapa förutsättningar för ett bra klimat där medlemmarna får inflytande, kan vara sig själva och känner sig trygga och välkomna? Rollen som formell och informell ledare? Vad betyder det att vara formell eller informell ledare? Diskutera i bikupor om deltagarna har mött informella eller formella ledare. Låt deltagarna komma med förslag på goda egenskaper som en ledare kan ha och vad gruppen förväntar sig av ledaren. Skriv upp dem på en tavla eller liknande.

3 Låt deltagarna fundera själva och sedan berätta för en kamrat vilka starka respektive svaga sidor de tror att de själva har som ledare. Prata om feedback och hur viktigt det är. Feedback är stimulerande om man vill utvecklas i sitt idrottande men det är viktigt att den framförs på ett bra sätt för att göra nytta. Kapitel 5 Demokrati och fair play (ca 60 min) - Demokrati i er förening Diskutera till exempel: Vem bestämmer i er förening? Är det demokrati? Hur kan du säkerställa att ni har demokrati i er förening? Varför är det bra om det är demokrati i er förening? Vad skulle kunna vara annorlunda om ni hade/inte hade demokrati i er förening? Hur kan demokrati i en förening se ut (styrelse, årsmöte, medlemsråd, inflytande över träningsplanering etc.). - Rent spel på och vid sidan av planen. Förklara ordet fair play och berätta om dess innebörd. Diskutera varför det är viktigt med fair play. Ta upp exempel och låt deltagarna diskutera om situationen. Till exempel: Varför får man inte säga dumma saker till motståndarna? Varför får man inte skrika på domaren om man tycker att den har gjort fel? Varför är det så farligt om man fuskar lite? Sätt det i ett större perspektiv samhällets och medlemmarnas förtroende för idrottsrörelsen skada minskade anslag minskade möjligheter att utveckla den demokratisaka idrottsrörelsen. Vill du ha mer hjälpmedel finns det bra diskussionsmaterial att tillgå på idrottsbokhandeln.se. - Idrott och droger Varför bör en förening ha en policy om tobak, alkohol och andra droger? Prata om doping och gå in på de fyra anledningarna till varför man inte ska dopa sig som RF har listat upp. Prata varför doping uppkommer (se diskussionsbubbla). Kapitel 7 Träningslära (ca 60 min) - Hur tränar du på bästa sätt? Berätta om frekvens, duration och intensitet. - Hjärta och lungor Beskriv sambandet mellan cirkulationssystemet och musklerna. Beskriv hjärtats funktion. Låt deltagarna ta pulsen på sig själv och en annan deltagare. - Styrka och uthållighet/pulsträning/rörlighetsträning Berätta kortfattat om styrketräning och uthållighet, pulsträning och rörlighet. Välj vinkeln utifrån deltagarnas behov. Är de aktivitetsledare hur gamla är då deras adepter? Låt det avgöra vad ni pratar om. - När ska man inte träna? (Från gröna spåret.) Vid halsont och förkylning. Farligt för hjärtat! Röda aktivitetsledare Vad som händer i kroppen under fysisk ansträngning. Berätta om stora muskler i kroppen och hur vi kan använda dem (koncentriskt, isometriskt och excentriskt)

4 Kapitel 8 Idrottsskador (ca 60 min) - Traumatiska skador Hur ska man agera vid olika skador som uppstår genom olyckor? Snabbt omhändertagande på rätt sätt förkortar rehabiliteringstiden på ledbandsskador och minskar risken för fortsatta besvär till följd av skadan. Hur tar man hand om skrubbsår, fotledsstukning, knäskador, skador mot huvud/nacke/rygg. (Flytta aldrig på den som har en misstänkt skada på nacke eller rygg!) - Diskutera i bikupor: Vad kan ledare och tränare göra för att förhindra skador (både traumatiska och belastningsskador)? - Låt deltagarna få prova praktiskt med akut omhändertagande. Ex lårkaka och stukad fotled. - Prata om när läkare bör uppsökas, vid vilka skador och vid vilka olycksfall. Hur utvecklas tonåringar fysiskt? Vad händer när man växer så kraftigt? Hur påverkas kroppens möjlighet att prestera som förut? Grupparbete: Skriv lappar med en skada på varje lapp och dela ut dem till grupperna. Låt gruppen få några minuter på sig att läsa om skadan och hur man behandlar den. Låt sedan gruppen förklara skadan för övriga deltagare. Alternativt kan en grupp få lappar med alla skador att fördela inom sig. Inläsning och redovisning sker sedan enskilt inom gruppen. Kapitel 8 Kost vad du ska äta och varför (ca 60 min) - Kolhydrater, fett och proteiner Vad fyller de för funktion i kroppen? När är det extra bra att äta vad? - Socker och sportdryck Prata om fördelar och nackdelar med socker och vikten av att äta en balanserad mängd socker. Berätta om sportdryck och vatten. Undvik sportdryck. Det finns forskning som visar hur farligt det är för kroppen, kan t ex orsaka hjärtfel. Vad är kosttillskott? Varför är det inte nödvändigt att ta kosttillskott? Kapitel 10 Arrangera och engagera (ca 60 min) - Arrangera aktiviteter Prata om vilka typer av aktiviteter deltagarna kan ha i sin förening. Vad har de idag? Saknar de något? (Till exempel eftermiddagsaktiviteter, Skoljoggen, tävlingar i föreningen, mm.). Dela in deltagarna i par eller tre och tre och ge dem i uppgift att planera hur de skulle kunna skapa någon aktivitet som de saknar. Redovisas i helgrupp. Hur skulle de förbereda det? Hur har de planerat aktiviteten? Hur skulle de informera om och marknadsföra aktiviteten för att rekrytera deltagare? Hur skulle de utvärdera den?

5 Utvärdering och avslutning (ca 30 min) - Backspegel; har deltagarna några frågor på det som ni har gått igenom? Behövs någon kort repetition på något? - Återkoppla till inledningen. Har alla fått med sig det de ville/är alla Post it lappar avklarade? Besvara annars resterande i den mån det är möjligt. - Stäm av med deltagarna om de har kommit på något som de vill göra när de kommer hem till sin förening igen. Vet de hur de kan gå tillväga då? Är det något de vill förändra baserat på det de har lärt sig på kursen. Låt deltagarna göra en enkel utvärdering, antingen på plats eller via mail några dagar senare. Ställ gärna frågor som; Hur har upplägget varit, hur har lokalen/lokalerna varit/ hur har du upplevt kursledarna, vad tycker du om materialet, har du lärt dig någonting, är det något vi borde ändra på till nästa utbildning, vad kommer de att ta med sig från utbildningen. Be dem motivera sina svar Kurslokalen Möblering Blädderblock Projektor Whiteboard Pennor till skrivtavlorna Kablar mellan projektor och dator Övriga hjälpmedel Tejp Sax Eventuellt papper i olika färger, post-it lappar Musik Litteraturlista Material till deltagarna Anteckningsmaterial Kopieringsunderlag Pennor Kurslitteratur Eventuellt en gåva ex t-shirt Viktiga frågor till dig som kursledare Vilken målgrupp är det? Hur många deltagare? Vilka förkunskaper finns? Vilken ålder är det på deltagarna?

6 Vilka förväntningar har deltagarna på kursen? Vad vill jag att de ska kunna efter kursen? Vilka störningar eller avbrott kan uppstå? Hur kan jag skapa god stämning i gruppen? Hur får jag en aktiv grupp? Hur ska lokalen vara möblerad? Vilka pedagogiska hjälpmedel ska jag använda? Vilka pedagogiska metoder ska jag använda? Pedagogiska grundregler Var personlig. Det är du/ni som handledare som måste sätta er prägel på kursen. Det går inte att ta över någon annans stil och metodik. Var positiv. Humor är ett bra redskap. Skratta och ha roligt så skapar du en positiv stämning. Prata inte till utan med deltagarna. Bjud in till dialog. Våga göra bort dig. Då vågar deltagarna det också. Det ger en öppnare och mer tillåtande atmosfär samt inbjuder till kommunikation och deltagande. Beröm och uppmärksamma deltagarna. Försök att lära dig allas namn och använd dem. Minska informationsmängden öka delaktigheten. Ge praktiska exempel ur din verklighet och låt deltagarna gör detsamma. Hjälp deltagarna att dra egna slutsatser. Då kommer de att minnas bättre. All inlärning kräver trygghet. Se till att gruppen inte är för stor. Vi rekommenderar max 15 deltagare per grupp. Se till att alla är aktiva och deltar. Försök få med även de tystlåtna. Har man pratat en gång blir det lättare nästa gång. Titta på deltagarnas kroppsspråk. Ser de trötta ut, behöver de paus eller något annat. Använd Power Point-materialet som finns tillgängligt på Insidan. Tänk på ditt språk och ordval. Anpassa det efter deltagarna. Praktik är viktigt learning by doing.