Vårprognos prognos per den 28 februari 2011

Transkript

1 Socialförvaltningen Dnr Martin Taavola Ekonom Socialnämnden Vårprognos prognos per den 28 februari 2011 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Godkänna vårprognos per den 28 februari 2011 och lägga densamma till handlingarna. Ärendebeskrivning Vårprognosen visar ett totalt underskott för socialnämnden på tkr. Dock visar socialnämnden exkl. ekonomiskt bistånd ett överskott på tkr. Däremot visar ekonomiskt bistånd ett underskott på tkr SOCIALFÖRVALTNINGEN Marja Kammouna Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef

2 Vårprognos Per

3 Driftredovisningsprognos Socialnämnden Budget 2011 Prognos 2011 Budget avvikelse 2011 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Socialnämnden Ekonomiskt bistånd SN Summa Ekonomisk uppföljning Vårprognos Socialnämnden Totalt visar socialnämnden (inkl. ek. bistånd) ett underskott på tkr. Socialnämndens huvudram (exkl. ek. bistånd) visar ett överskott på tkr. Ekonomiskt bistånd visar ett underskott på tkr. Äldreomsorg Visar ett överskott på tkr med en total budget på tkr. Hemtjänst Visar ett underskott på -700 tkr med en budget på tkr. Den främsta orsaken till underskottet är att kostnaderna för hemtjänstens nattpersonal är något högre än vad som var tänkt i planeringen. Åtgärder: Plan för effektiviseringar är framtagen för att uppnå en budget i balans. Äldreboende Visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Den främsta orsaken till underskottet är att kostnaderna för sjuksköterskorna beräknas bli något högre i år än vad som var planerat. Åtgärder: En översyn av sjuksköterskornas arbetsscheman pågår, och ska leda till en budget i balans. Biståndsenheten, äldre Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Orsakerna till överskottet är färre externa äldre placeringar och utskrivningsklara (betalningsansvar) än beräknat. Funktionshindrade Sammanlagt visar området ett överskott på tkr med en total budget på tkr. Socialpsykiatri och LSS daglig verksamhet Visar en budget i balans med en budget på tkr.

4 LSS övriga insatser Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Orsaken till överskottet beror främst på ökade LASS-intäkter. LSS gruppbostäder Visar en budget i balans med en budget på tkr. Biståndsenheten, funktionshindrade Visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Underskottet beror främst på fler placeringar än beräknat inom socialpsykiatrin under Åtgärder: En genomgång av sociala lägenheter pågår, vilket ska leda till att hitta lägenheter som passar vår brukare som för närvarande är placerade externt, och därigenom kunna avsluta flera placeringar. Individ- och familjeomsorg Visar ett underskott på tkr med en total budget på tkr. Den främsta orsaken till underskottet är att placeringarna av både barn/ungdom ( tkr) och vuxna ( tkr) överstiger lagd budget. Åtgärder: Inga beslut om externa insatser tas utan att förvaltningens egen öppenvård har prövats. Vid genomgång av placerade barn och ungdomar, övervägs vilka som eventuellt kan flyttas tillbaka hem med stöd av förvaltningens egen öppenvård. I samband med denna planering görs en tidsplan. Vid HVB-placering arbetar öppenvården för att förbereda hemflytt. Nätverksmöte ska äga rum innan externa insatser beviljas. Uppföljning görs varje månad på kostnader, placeringar och andra insatser. Nämnd och administration Verksamheten visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Överskottet är främst hänförligt till lägre kostnader för fastighetsåtgärder än beräknat, samt att ekonomiska medel för svårprognostiserade kostnader avsatts inom verksamheten. Flyktingmottagning Verksamheten visar ett överskott på tkr med en budget på 500 tkr. Orsaken till detta överskott är att de statliga intäkterna för flyktingar i år beräknas bli högre än de kommunala kostnaderna. Ekonomiskt bistånd Verksamheten visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Orsaken till underskottet beror främst på högre kostnad per hushåll och månad under 2011 (7 620 kr) mot (7 250 kr) 2010, dvs 5% högre kostnad 2011 jämfört med 2010.

5 Åtgärder: Arbetslösa som söker ekonomiskt bistånd får direktkontakt med förvaltningens arbetsmarknadsgrupp för snabb kartläggning och upprättande av arbetsplaner. Förvaltningen har intensifierat kontakten med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för tätare uppföljning och samverkan kring gemensamma personer. En arbetsgrupp inom enheten ska tillsammans med enhetschef och avdelningschef analysera orsakerna till kontakt med ekonomiskt bistånd, för att kunna vidta ytterligare åtgärder, för att öka antalet personer som blir självförsörjande, och att bidragstiden förkortas.

6 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Marita Lindell-Jansson/MAS Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2010 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner den medicinskt ansvariga sjuksköterskans sammanställning av avvikelserapporter under tiden januari december år Sammanfattning Under perioden januari-december 2010 har antalet avvikelser minskat både avseende läkemedelshantering och fall. Totalt har 541 avvikelser (627 år 2009) rapporterats, varav 342 fall (373 år 2009) och 189 (254 år 2009) avvikelser i samband med läkemedelshantering. I övrigt har sju avvikelser om hot & våld rapporterats samt tre avvikelser avseende tekniska hjälpmedel. Ingen avvikelse har varit grund för Lex Maria-anmälan. Tre delegeringar har dragits in under året. Avvikelse definieras som en icke-förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för brukaren (SOSFS 2005:12). Syftet med avvikelsehantering och rapportering är att verksamheterna ska kunna dra lärdom av tillbud och negativa händelser i form av avvikelser och vidta riskförebyggande insatser för att förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen. I Upplands-Bro registreras avvikelser i ett databaserat avvikelsesystem (Pro Capita) där avvikelser avseende fall och läkemedel särskilt belyses. Samtliga avvikelser granskas av MAS för ställningstagande till Lex Maria-anmälan. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 4 april Ärendet Fall Antalet fallavvikelser under perioden januari-december 2010 var 342 stycken (373 stycken föregående period). Av dessa var 239 (70 %) utan synlig skada.

7 2(3) medan 103 stycken (30 %) medförde någon typ av skada, ex sår, hudskrap eller fraktur. Behov av sjukhusbesök uppstod vid 12 tillfällen (3,5 %) för att med röntgen utesluta fraktur, suturering eller frakturbehandling. Vem faller? I 92 % av fallen har brukare fallit tidigare. Det är ofta ett mindre antal brukare som svarar för de flesta fallen. Var och hur sker fallen? I 77 % sker fallen i den egna lägenheten och 44 % i samband med förflyttning. När sker fallen? 50 % av fallen sker dagtid och 64 % av fallen sker på vardagar. 80 % av fallen sker när brukaren är ensam. Att skriva avvikelserapport när en brukare fallit, även om brukaren inte har skadat sig, är viktigt för att försöka förebygga fall och fallskador. Genom att analysera varför personen ramlat och vidta adekvata åtgärder kan i många fall skador förebyggas. Riskbedömning avseende risk för fall ska i särskilda boenden i Upplands-Bro göras med Downton Fall Risk Index. Enligt riktlinje ska detta göras vid inflyttning, samt vid upprepade fall. Fallpreventiva åtgärder ska sedan vidtas utifrån analysen. Enligt kvalitetsuppföljning av den kommunala hälso- och sjukvården som gjorts i mars 2011, hade 109 brukare (51 %) riskbedömts avseende risk för fall, med vedertaget riskbedömningsinstrument. Läkemedel Under år 2010 har ca läkemedelsdoser överlämnats. Antalet avvikelser gällande läkemedelshantering under perioden januaridecember 2010 var 189 (254 stycken år 2009). Av dessa inträffade 155 (82 %) avvikelser vid överlämnandet av läkemedel. Mest förekommande avvikelse är uteblivet läkemedelsöverlämnande, vilket har registrerats vid 133 tillfällen (70 %) mot 166 föregående år. I 56 % av dessa uteblivna läkemedelsöverlämnan-den, uppges glömska hos personal vara orsak. Avvikelser avseende läkemedelshanteringen skedde i 67 % på vardagar. 137 avvikelser (72 %) inträffade vid överlämnandet av morgon- respektive kvällsdoser. Ingen brukare har drabbats av allvarlig skada eller sjukdom på grund av den uteblivna läkemedelsdosen. Tre delegeringar har dragits in under året (en delegering föregående år). Vid hantering av läkemedel kan fel ske i olika moment. Fel kan ske vid iordningställandet av läkemedel, felaktig dos kan ges vid överlämnandet, förväxling av person kan ske, läkemedel kan glömmas bort att ges osv. Hot & våld Av de sju avvikelser som rapporterats visar sig endast två stycken vara adekvata, d.v.s. behandla hot och våld mellan brukare. (Tre avvikelser har upprättats som testprov i systemet och två avvikelser behandlar hot och våld från brukare till personal, vilket hanteras i annan tillbudsrapportering.) Ingen brukare har drabbats av allvarlig skada.

8 3(3) Tekniska hjälpmedel Tre avvikelser har upprättats avseende tekniska hjälpmedel, varav en avvikelse inte är adekvat i detta sammanhang, då den behandlar skador som uppkommit på ett golv beroende på defekt hos hjälpmedlet. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. MAS synpunkter, analys och förslag till åtgärd Rapporten visar att antalet avvikelser minskat inom den kommunala hälso- och sjukvården både gällande läkemedelsavvikelser, och avseende fallavvikelser. Det är positivt att både antalet läkemedelsavvikelser samt fallavvikelser har minskat, vilket kan tolkas som att man arbetar aktivt ute på enheterna för att minska dessa bägge grupper. Fallolyckor beror i hög grad att på att brukarna idag har ett sämre allmäntillstånd när de flyttar in på SÄBO. Ex på detta kan vara yrsel, ålderssvaghet, balanssvårigheter, läkemedel mm. Många brukare har en övertro på sin egenförmåga och vill gärna klara sig själva istället för att be om hjälp. I ett mindre antal (minskning mot föregående år) avvikelser har alkoholintag hos brukare angetts som orsak till fallincidenter. Bedömningen är att hälso- och sjukvården bedrivits på ett säkert och betryggande sätt under perioden. Avvikelsehanteringen är en viktig del i det kontinuerligt pågående kvalitetssäkringsarbete som all personal inom särskilda boenden är ålagd att delta i. Arbetet utgör grunden för förbättringsåtgärder. Varje enhetschef föreslås fortsätta - följa upp avvikelser på sin respektive enhet - aktivt arbeta med att diskutera och analysera enhetens avvikelser i tvärprofessionella personalgrupper för ett kontinuerligt lärande och förbättringsarbete SOCIALFÖRVALTNINGEN Marja Kammouna Tf Socialchef Marja-Liisa Sten Avdelningschef äldre- och handikappomsorg Bilagor: Powerpointpresentation Avvikelser hälso- och sjukvård 2010 G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\2011\ \Tjänsteskrivelse avvikelsesammanställning 2010.dot /

9 Socialförvaltningen

10 Avvikelser Fall Läkemedel Hot&våld Tekniska hjälpmedel Avvikelser

11 Fall Fall

12 Läkemedel Läkemedel

13 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Marita Lindell-Jansson/MAS Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Kvalitetsuppföljning av kommunal hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen Förslag till beslut Socialnämnden godkänner Socialförvaltningens kvalitetsuppföljning av hälsooch sjukvården vid de särskilda boendena inom äldreomsorgen, med de av medicinskt ansvarig sjuksköterska föreslagna åtgärderna. Sammanfattning Under mars 2011 har MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) genomfört en uppföljning avseende den kommunala hälso- och sjukvård som bedrivs vid Upplands-Bro kommuns särskilda boenden. Uppföljningen har baserats på en enkätundersökning. En journalgranskning har även gjorts vid årsskiftet, där synpunkter och förbättringsområden har återförts till verksamhetschef samt enhetschef för HSE (hälso- och sjukvårdsenheten). Årlig granskning av läkemedelshanteringen har utförts av farmaceut vid Apoteket Farmaci AB, tillsammans med MAS vid samtliga boenden. Hygienronder har genomförts vid fem av de sex boendena (ett av boendena erhöll denna året innan) av Vårdhygien. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Ärendet Kvalitet inom den kommunala hälso- och sjukvården I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 18, ska kommunen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård åt dem som bor i kommunens särskilda boenden. Socialnämnden är ytterst ansvarig vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs tom sjuksköterskenivå. Uppgifter om verksamheten Granskade enheter är Upplands-Bro kommuns sex särskilda boenden. Sammanlagda antalet brukare vid dessa var vid mättillfället 213 stycken. En av enheterna har åtta korttidsplatser. Två av enheterna är servicehus.

14 2(6) Kontakt med läkare Läkare finns att tillgå dygnet runt genom Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB, som är en av landstinget auktoriserad vårdgivare för läkarinsatser vid särskilda boenden. Dessa har ett dygnetruntansvar för läkarinsatser. Samtliga enheter har skriftlig rutin för hur läkare ska kontaktas dygnet runt. Kontakt med sjuksköterska Sjuksköterska finns att tillgå dygnet runt. Samtliga enheter har skriftlig rutin för hur sjuksköterska ska kontaktas. Varje brukare har sin egen PAS (namngiven patientansvarig sjuksköterska). Sjukgymnasts ansvar Varje brukare har en namngiven sjukgymnast. 117 brukare (55 %) är funktionsbedömda av sjukgymnast (74 % föregående år). Arbetsterapeuts ansvar Varje brukare har en namngiven arbetsterapeut.140 brukare (66 %) är ADLbedömda av arbetsterapeut (86 % föregående år). Förflyttning Resultatet från enkätundersökningen visade att: 37 brukare (17 %) går själva utan stöd 69 brukare (32 %) går själva med rullator 78 brukare (37 %) är rullstolsburna 38 brukare (18 %) använder lift Medicintekniska produkter Fem enheter uppger sig ha avtal gällande service och underhåll av medicintekniska produkter. Samma enheter uppger sig också ha skriftliga rutiner för att säkerställa kontroll, användning, underhåll och utrangering av de medicintekniska produkterna. Fyra enheter uppger sig registrera medicintekniska produkter (inventarieförteckning). Vårdhygien Hygienrond har genomförts vid fem av de särskilda boendena av Vårdhygien (ett boende hade redan hygienrond genomförd). Basala hygienrutiner är kända av all personal, men fyra enheter uppges att brister förekommer i följsamheten till rutinerna. För närvarande finns endast totalt två brukare med känd MRSA vid de sex enheterna. Nutrition Enkätundersökningen visade att 110 brukare (52 %) har riskbedömts avseende risk för undernäring med Mini Nutritional Assessment - MNA (43 % föregående år). Vid ett servicehus har ingen brukare riskbedömts avseende MNA.129 brukare (61 %) har BMI dokumenterad i journal. Vid fyra enheter uppger man att man kontrollerar vikt var tredje månad, vid servicehusen

15 3(6) uppges vikt kontrolleras vid förändrat hälsotillstånd. Samtliga enheter har tillgång till sittvåg. Två enheter uppger att man följer upp nattfastan individuellt. Vid en enhet uppges nattfastan variera mellan 9-11 timmar, tre enheter uppger att nattfastan varierar mellan timmar. Vid servicehusen uppger man att nattfastan ej följs upp. Trycksår 37 brukare 17 % (7 % föregående år) matas 3 brukare (5 %) nutrierar sig via PEG-sond 36 brukare (17 %) är ordinerade näringsdryck Gällande trycksår framkom att 105 brukare (49 %) har riskbedömts avseende risk för trycksår med Modifierad Nortonskala (30 % föregående år). Nio brukare (4 %) har trycksår (1,5 % föregående år). Av dessa har fem trycksår uppkommit i annan vårdform och fyra på respektive enhet. En enhet uppger att man dokumenterar trycksår i sårjournal med fotografi, övriga uppger att man inte dokumenterar sår med fotografi. Fall och fallskador Enkätresultatet visade att 109 brukare (51 %) har riskbedömts avseende fallrisk med Downton Fall Risk Index (49 % föregående år). Vid fem enheter ansvarar sjuksköterskan ensam för att riskanalysen görs. Endast vid en enhet görs analysen i samarbete mellan sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast i enlighet med gällande riktlinje. Inkontinens Beträffande inkontinens uppges 156 brukare (73 %) ha inkontinens (76 % föregående år). 14 brukare (6 %) har KAD (5 % föregående år). Samtliga 156 brukare med inkontinens har ordination dokumenterad i journal avseende inkontinenshjälpmedel (32 % brukare föregående år). Läkemedel/läkemedelsgenomgång/läkemedelshantering Resultatet från enkätundersökningen visade att: 83 brukare (39 %) har stående ordination av smärtstillande läkemedel (54 % föregående år). Två enheter uppger att man har rutin för utvärdering av smärtbehandling med vedertaget instrument, d v s VASskalan. 54 brukare (25 %) har stående ordination av lugnande/ångestdämpande läkemedel (40 % föregående år). Vid fem enheter kartläggs orsaker till brukares sömn- och orosproblematik. 39 brukare (18 %) har stående ordination av sömnläkemedel (34 % föregående år) 82 brukare (38 %) använder antidepressiva läkemedel (50 % föregående år) 91 brukare (43 %) använder laxermedel (60 % föregående år) 2 (1 %) brukare använder inget läkemedel (0,5 % föregående år) G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\2011\ \Tjänsteskrivelse kvalitetsuppföljning av kommunal hälso- och sjukvård.doc /

16 4(6) 71 brukare (33 %) använder mellan 1-5 läkemedel (20 % föregående år). 94 brukare (44 %) använder mellan 6-10 läkemedel (53 % föregående år). 17 brukare (8 %) använder mellan läkemedel (19 % föregående år). 7 brukare (3 %) använder fler än 15 läkemedel (8 % föregående år). Totalt 100 brukare (49 %) hade vid tidpunkten för mätningen erhållit en systematisk/strukturerad läkemedelsgenomgång av sjuksköterska och läkare i samarbete. Läkemedelsgenomgångar kan i många fall- men inte alla - minska läkemedelsanvändningen. I landstingets uppdragsbeskrivning för läkarinsatser i särskilt boende för äldre 2010, ställs krav på att läkaren i samarbete med sjuksköterska ska genomföra läkemedelsgenomgång vid inflyttning och därefter minst en gång per år. Detta gäller dock inte korttidsboenden. Fem enheter har uppgett utsedd ansvarig sjuksköterska för läkemedelshanteringen samt att enheten har lokal rutin för läkemedelshanteringen. Ett servicehus har ej besvarat frågan. Samtliga enheter uppger att de har skriftlig rutin för narkotikakontroll. Apoteket genomförde kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen vid samtliga enheter i november/december Mun- och tandvård Enkätundersökningen visade vidare att 104 brukare (50 %) av brukarna har tandvårdstödsintyg (41 % förra mättillfället). Munhälsobedömning har 119 brukare (56 %) erhållit under senaste året. Totalt 101 brukare (47 %) bedöms behöva hjälp med sin munvård (40 % föregående mätning) och av dessa har 92 brukare erhållit ett munvårdskort från landstingets utförare av munhälsobedömningar som visar för brukare och personal hur munhygienen ska skötas. Ett servicehus har inte svarat på frågan hur många brukare som behöver hjälp med sin munvård. På samtliga äldreboenden utom ett har personalen i olika mängd erhållit utbildning i munvård det senaste året. Medicinsk fotvård Medicinsk fotvård erhåller för närvarande 21 brukare på kommunal remiss av ansvarig sjuksköterska/läkare på enheten. Medicinsk fotvård bekostas av kommunen. Logoped Tre brukare erhåller logopedbehandling som bekostas av landstinget. Egenvård/hälso- och sjukvård En bedömning ska alltid göras huruvida en medicinsk arbetsuppgift kan utföras som egenvård eller ska övergå till hälso- och sjukvård. Fyra enheter uppger att de dokumenterar denna bedömning i journalen. 14 brukare (6 %) ansvarar själva eller med hjälp av handräckning (egenvård) för utförandet av de av läkare till sig ordinerade medicinska åtgärderna (14 % förra mätningen). Av dessa bor alla utom en i servicehus.

17 5(6) Delegering Delegeringarna omfattar huvudsakligen läkemedelsöverlämnanden. Samtliga enheter uppger sig ha ett fungerande bevakningssystem för delegeringars giltighetstid. Tre delegeringar har dragits in under 2010 med anledning av. misskötsamhet (en delegering föregående år). Vårdplanering Samtliga enheter uppger sig ha rutiner för vårdplaneringar. Resultatet dokumenteras i den kommunala hälso- och sjukvårdens patientdatajournal, Pro Capita. Vårdplanering tillsammans med läkare uppger fem enheter att de gör vid inflyttning till boendet. Vidare uppger sex enheter att de även vårdplanerar vid bestående förändring i den enskildes hälsotillstånd. Fem enheter uppger att de dessutom vårdplanerar tillsammans med läkare vid vård i livets slutskede/palliativ vård. Dokumentation Vid den journalgranskning som gjordes i december 2010 där kommunens legitimerade personals journalföring granskades, visade att till 67,5 procent uppfylldes kraven på dokumentationsföring. Förbättringsområden har där angetts och kommunicerats till verksamhetschef samt enhetschef för HSO. Denna har tidigare redovisat i internkontrollen. Samtliga enheter uppger sig ha rutiner för hantering och förvaring av de delar av journalen som ej är databaserade. Hälften av enheterna uppger att deras system för informationsöverföring till omsorgspersonal behöver förbättras. Faktainhämtning/informationskällor Samtliga enheter uppger att man använder Vårdhandboken som stöd för kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder i olika hälso- och sjukvårdsmoment. Även Vårdhygien Stockholms hemsida, uppger samtliga sig använda för att erhålla senaste aktuella handlingsprogram avseende smittämnen, vårdrelaterade infektioner och odlingsanvisningar.. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas sammanfattande synpunkter Positivt är att en förbättring har skett inom flera av de beskrivna områdena. Dock finns fortfarande förbättringsområden att arbeta vidare med. Det gäller bl.a. att: de enheter som uppger sig sakna avtal för service och underhåll, inventarieförteckning, samt rutiner för att säkerställa kontroll, användning, underhåll och utrangering av sina medicintekniska produkter, snarats bör åtgärda detta då det är viktigt att de basala hygienrutinerna alltid efterlevs i det dagliga omsorgs-/omvårdnadsarbetet så att personal ej förorsakar onödig smittspridning mellan brukare, måste enhetschefer enligt G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\2011\ \Tjänsteskrivelse kvalitetsuppföljning av kommunal hälso- och sjukvård.doc /

18 6(6) gällande rutin utföra årlig egenkontroll för att tillse att basala hygienrutiner efterlevs färre brukare än vid föregående mätning anges vara funktionsbedömda av sjukgymnast och ADL-bedömda av arbetsterapeut. Detta är ett förbättringsområde att se över. positivt är att fler brukare har riskbedömts sedan föregående mätning. Riskbedömningar avseende undernäring, fall och trycksår ska enligt riktlinje erbjudas alla brukare vid inflyttning till särskilt boende samt därefter utifrån respektive riskbedömnings gällande riktlinje en klar och positiv förbättring har skett avseende att ordinationer av gällande inkontinenshjälpmedel nu finns dokumenterade i journal för samtliga brukare med inkontinens en positiv förskjutning har skett från föregående år, då nu fler brukare använder färre antal läkemedel samtliga brukare som bor permanent på ett särskilt boende för äldre (undantag för vissa brukare på servicehus) har oberoende av munstatus rätt till ett tandvårdstödsintyg, samt ett årligt erbjudande om kostnadsfri munhälsobedömning. Tandvårdstödsintyg ska utfärdas i anslutning till den enskildes inflyttning till särskilt boende, likväl som att erbjudandet om kostnadsfri munhälsobedömning ska ges i samband med inflyttning. På särskilda boenden är detta en uppgift som den patientansvariga sjuksköterskan svarar för. Omsorgspersonalen ska också årligen erbjudas utbildning i munvård av den utförare SLL anlitat för munhälsovård. Tandvårdstöd är ett förbättringsområde att se över. SOCIALFÖRVALTNINGEN Marja Kammouna Tf Socialchef Marja-Liisa Sten Tf Avdelningschef äldre och handikappomsorg Bilagor: Enkät Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvård i särskilda boenden för äldre

19 1 Socialförvaltningen Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvård i särskilda boenden för äldre Uppgiftslämnare Äldreboendets namn Antal boende/platser Datum (år/mån/dag) Verksamhetsuppgifter Kontakt med läkare Ange läkarorganisation kontorstid Om annan läkarorganisation övrig tid, ange denna Har alla brukare en namngiven patientansvarig läkare? JA NEJ Finns skriftlig rutin för när och hur läkare ska JA NEJ kontaktas dygnet runt? Vid vilka tillfällen av följande tillfällen görs en vårdplanering tillsammans med ansvarig läkare? vid inflyttning till äldreboendet årligen vid bestående förändrat hälsotillstånd vid vård i livets slutskede/palliativ vård Kontakt med sjuksköterska/sjuksköterskas ansvar Har alla brukare en namngiven patientansvarig JA NEJ sjuksköterska (PAS)? Hur många brukare är PAS ansvarig för? Finns tillgång till sjuksköterska dygnet runt? JA NEJ Finns skriftlig rutin för när och hur sjuksköterska ska kontaktas dygnet runt? JA NEJ Sjukgymnasts ansvar Har alla brukare en namngiven ansvarig sjukgymnast? JA NEJ Hur många brukare ansvarar sjukgymnast för? Hur många brukare är funktionsbedömda? Arbetsterapeuts ansvar Har alla brukare en namngiven ansvarig JA NEJ arbetsterapeut? Hur många brukare ansvarar arbetsterapeut för? Hur många brukare är ADL-bedömda? Ange antal brukare som går själva utan stöd Ange antal brukare som går själva med rullator Ange antal rullstolsburna brukare Ange antal brukare som förflyttas med lyft Förflyttningar

20 2 Vårdplanering Finns rutiner för vårdplanering? JA NEJ Om ja; hur dokumenteras resultatet? Vårdhygien Är basala hygienrutiner kända av all personal? JA NEJ Efterlevs dessa i vård- och omsorgsarbetet? JA NEJ Brister förekommer i följsamhet Ange antal brukare med MRSA på boendet Nutrition Ange hur många brukare som har riskbedömts utifrån MNA avseende risk för undernäring Ange hur ofta vikt kontrolleras Var 3:e månad Var 6:e månad Vid viktminskning Vid viktökning Vid förändrat hälsotillstånd Ange hur många brukare som har BMI dokumenterat i journal Följs tidsperioden för nattfastan upp individuellt (bör JA NEJ Ibland ej överstiga 11 timmar) Ange nattfastans längd på boendet < 9 timmar 9 timmar men < 11 timmar 11 timmar men <13 timmar 13 timmar Finns tillgång till sittvåg? JA NEJ Ange hur många brukare som matas Ange hur många brukare som nutrieras parenteralt Ange hur många brukare som är ordinerade näringsdryck Trycksår Ange hur många brukare som har riskbedömts avseende trycksår utifrån Norton-skalan Ange hur många brukare som har trycksår Ange antalet brukare med trycksår grad 1 Ange antalet brukare med trycksår grad 2 Ange antalet brukare med trycksår grad 3 Ange antalet brukare med trycksår grad 4 Ange antal trycksår som uppkommit på boendet Ange antal trycksår som uppkommit utanför boendet Dokumenteras trycksår i sårjournal med fotografi JA NEJ Inkontinens Ange antal brukare med inkontinens Ange antal brukare med av läkare utredd inkontinens Ange antalet brukare med KAD Ange hur många brukare som har ordination av inkontinenshjälpmedel dokumenterad i journal Smärta Ange antal brukare med stående ordination av smärtstillande läkemedel Finns rutin för utvärdering av smärtbehandling ex VAS-skalan? Läkemedel JA NEJ

21 3 Sömn, oro och ångest Ange antal brukare med stående ordination av lugnande/ångestdämpande läkemedel Ange antal brukare med stående ordination av sömnläkemedel Ange antal brukare med ordination på antidepressiva läkemedel Kartläggs orsaker till brukares sömn-, oros och ångestproblematik? Övrigt: läkemedel Ange antal brukare med laxermedel Ange antal brukare utan läkemedelsbehandling Ange antal brukare med 1-5 läkemedel stående ordination Ange antal brukare med 6-10 läkemedel, stående ordination Ange antal brukare med läkemedel, stående ordination Ange antal brukare med > 15 läkemedel, stående ordination Ange antal brukare som fått en läkemedelsgenomgång /uppföljning, de senaste 12 månaderna JA NEJ Läkemedelshantering Ange utsedd (skriftligt) ansvarig sjuksköterska för läkemedelshanteringen på boendet Finns skriftliga lokala rutiner för JA NEJ läkemedelshanteringen utarbetade? Finns skriftliga rutiner för kontroll av narkotiska JA NEJ preparat? Ange när senast kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen utfördes (se protokoll) Mun- och tandvård Ange antal brukare som har tandvårdsintyg Ange antal brukare som erhållit munhälsobedömning senaste året Ange antal brukare som har munvårdskort Ange antal brukare som får hjälp med sin munvård Hur många av omsorgspersonalen har erhållit utbildning i munvård under det senaste året? Medicintekniska produkter Registreras medicintekniska produkter i en JA NEJ Vissa produkter inventarieförteckning? Finns skriftliga rutiner för att säkerställa kontroll, JA NEJ Vissa produkter användning, underhåll och utrangering av medicintekniska produkter? Finns avtal gällande service och underhåll? JA NEJ Vissa produkter Fall och fallskador Ange hur många brukare som bedömts avseende fallrisk enligt DFRI Vem ansvarar för att riskbedömning genomförs? Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast

22 4 Delegering Finns det ett fungerande bevakningssystem för JA delegeringars giltighetstid? Ange hur många av omsorgspersonalen som har delegering på att ge insulin vid stabilt blodsocker? Ange antal delegeringar som dragits in under året NEJ Dokumentation av hälso- och sjukvård Finns rutiner för hantering och förvaring av de delar i JA NEJ journalen som ej är datorbaserade? Upprättas vårdplaner vid stora/långvariga JA NEJ Ibland omvårdnadsproblem? Finns system för informationsöverföring av väsentliga uppgifter mellan den legitimerade personalen och övrig omsorgspersonal? JA NEJ Behöver förbättras Medicinsk fotvård Ange antal brukare som får medicinsk fotvård på kommunal remiss av ansvarig läkare/sjuksköterska Ange hur många brukare som har behandling av logoped Logoped Egenvård respektive hälso- och sjukvård Dokumenteras ställningstagande att en brukare JA NEJ bedömts själv kunna ansvara för sina ordinerade medicinska åtgärder som egenvård? (ex läkemedelshantering) Ange antal brukare som själva eller med hjälp av handräckning ansvarar för utförandet av de ordinerade medicinska åtgärderna (ex läkemedelshantering) Ange antalet brukare som är bedömda att ej själva kunna ansvara för utförandet av de ordinerade medicinska uppgifterna (dvs hälso- och sjukvården har tagit över ansvaret) Faktainhämtning/informationskällor Används Vårdhandboken - JA NEJ som stöd för kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder i olika hälso- och sjukvårdsmoment? Används Vårdhygien Stockholms hemsidawww.vardhygien.nu för att alltid erhålla senaste aktuella handlingsprogram avseende smittämnen, vårdrelaterade infektioner och odlingsanvisningar? JA NEJ

23 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Redovisning av års stimulansmedel för äldreomsorgen i Upplands-Bro Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens redovisning av års stimulansmedel för äldreomsorgen i Upplands-Bro kommun och överlämnar densamma till Socialstyrelsen. Sammanfattning Enligt socialförvaltningens redovisning av stimulansmedel har äldreomsorgen förbrukat 738 tkr av kvarstående och nya stimulansmedel vilka tillsammans uppgick1650 tkr under Förvaltningen förbrukade stimulansmedel för demensutbildning, läkemedelsutbildning och träffpunktsverksamhet. Genom projektet har medarbetarna fått en bra grund för fortsatta projekt avseende demensvård och läkemedelsgångar i samverkan med landstinget. Projektet avseende socialt innehåll i form av träffpunktsverksamhet är permanentad men fortsätter i form av aktiviteter för äldre i utemiljö. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 17 mars Ärendet Den 10 mars 2011 lämnade socialförvaltningen till socialstyrelsen en webbaserad ekonomisk redovisning över hur stimulansmedlen som delades ut har använts fram t.o.m. den 31 december Den ekonomiska redovisningen ska kompletteras med ett protokoll som visar på att ansvarig nämnd har informerats om redovisningen. Fördelning och förbrukning av stimulansmedel år 2010 För år 2010 tilldelades nämnden i Upplands-Bro 615 tkr stimulansmedel för äldreomsorgen. Tillsammans med kvarstående medel från föregående år som uppgick till 1035 tkr hade nämnden 1650 tkr att disponera. Fördelning och förbrukning av 2010 års stimulansmedel redovisas i följande tabell. Projektområden Fördelade medel år 2010, tkr Demensvård Läkemedelsgenomgång Socialt innehåll Summa Förbrukade medel år 2010, tkr

24 2(3) Redovisning av projektarbeten under 2010 Demensvård Demensutbildning Under 2010 har ca 80 medarbetare deltagit i grundläggande demensutbildning. Inom samtliga äldreboenden och hemtjänsten har införts demensombud bland omsorgspersonal (undersköterskor/vårdbiträden). För närvarande har äldreomsorgen 14 demensombud. Förutom grundläggande demensutbildning har demensombuden fått fördjupad demensutbildning och utbildning i Taktil massage. Demensombuden fungerar som ett kunskapsstöd för övrig omsorgspersonal. Demensombuden träffar regelbundet kommunens sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omsorgspersonal för planering och uppföljning av personorienterad omvårdnad enligt socialstyrelsens riktlinjer. Kommunens äldrepedagog träffar demensombuden en gång per månad i syfte att stödja och handleda ombuden, att ge fördjupad kunskap avseende demens samt för reflektion av arbetet. Anhörigvårdare har erbjudits föreläsning i ämnet demensvård och demenssjukdomar. Genom demensutbildning har medarbetarna fått utökad och fördjupad kunskap för att kunna bemöta, stödja, underlätta och aktivera den enskilde som har drabbats av demenssjukdom. Vidare har medarbetarna fått kunskap om att kunna förstå symptom och analysera orsakerna för beteendet för att kunna ha ett professionellt förhållningssätt och bemötande. Dessutom har medarbetarna fått redskap och förståelse hur de ska använda sig av olika arbetsmetoder och anpassa aktiviteter till den enskildes förutsättningar. Medarbetarna har fått en bra grund för fortsatt samverkansprojekt med landstinget (Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB) avseende kommunal demensvård inom särskilda boendeformer. Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsutbildning Under 2010 har ca 150 medarbetare (sjuksköterskor och omsorgspersonal) deltagit i Apoteket Farmacis läkemedelsutbildning. Genom läkemedelsutbildning har berörd personal inom kommunens särskilda boenden och hemtjänst fått kännedom om gällande riktlinjer för läkemedelshantering för äldre. Samtliga äldre som flyttar till kommunens äldreboenden får vid inflyttning en läkemedelsgenomgång som landstingets läkare ansvarar för. Därefter genomförs läkemedelsgenomgång minst en gång per år. Medarbetarna har fått en bra grund för fortsatt samverkansprojekt med landstinget (Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB) avseende kommunal demensvård inom särskilda boendeformer. Syftet med det fortsatta projektet är att höja livskvaliteten hos demenssjuka i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer för demensvård. Målet är att minska användning av psykofarmaka och lugnande medicin genom att möta beteendestörningar med personcentrerad omsorg och omvårdnad. Socialt innehåll Socialt innehåll för dagen Träffpunktverksamheter på dagcentraler och Kontaktens öppen träfflokal Under 2010 infördes s.k. träffpunktsverksamhet inom kommunens servicehus samt i Kontaktens träfflokal. Under ledning av en projektledare inventerades,

25 3(3) planerades, informerades och genomfördes olika aktiviteter i samverkan med omsorgspersonal vid servicehusen, volontärer och föreningar/samfund/ organisationer. Under hösten 2010 permanentades träffpunktsverksamheten vid servicehusens dagcentraler och i Kontaktens träfflokal. Projektet socialt innehåll för dagen fortsätter under 2011 i form av uteaktiviteter för äldre. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialförvaltningens synpunkter Socialförvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens redovisning av års stimulansmedel för äldreomsorgen i Upplands-Bro kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Marja Kammouna tf socialchef Marja-Liisa Sten tf avdelningschef för äldre- och handikappomsorgen Bilagor: Ekonomisk redovisning av 2010 års stimulansmedel skickat till socialstyrelsen genom webblankett. Utskick: Kopia av nämndens protokoll per e-brev stimulansbidrag@socialstyrelsen.se eller per post till socialstyrelsen senast den 31 augusti 2011.

26 Redovisning av 2010 års stimulansmedel: dnr / Page 1 of Stimulansmedel för äldre År 2010 Upplands-Bro Sista insändningsdatum: Redovisning av 2010 års stimulansmedel: dnr /2010 För att spara ner blanketten som fil väljer du 'Arkiv - Spara som' i menyn ovan och det fil-alternativ som finns för din webbläsare t.ex. 'Webbarkiv, en fil' i Internet Explorer eller 'Webbsida, fullständig' i Firefox. Ekonomisk redovisning för år 2010 Om du vill ha en utskrift över områden kan du skriva ut denna blankett: Enkäten ska dock skickas elektroniskt på webben, pappersblankett eller excelfil får ej skickas till SCB års budget Endast vita rutor ska fyllas i, gråa rutor beräknas automatiskt. Observera: alla belopp anges i tusental, tkr. Notera att det ni fördelat är den summa ni fick preliminärt. Sedan justerades utbetalt belopp uppåt. Stimulansmedel Utbetalt Kvar från föregående år Att disponera till 2010 års stimulansmedel fördelat mellan områden Rehabilitering 0 Kost/nutrition 0 Demensvård Läkemedelsgenomgångar Sociala innehållet Förstärkt läkartillgång 0 Förebyggande hembesök Beräknad kostnad för individbaserad statistik och öppna jämförelser Summa fördelat Förbrukat 2010 Endast vita rutor ska fyllas i, gråa rutor beräknas automatiskt. Observera: alla belopp anges i tusental, tkr. Fördela förbrukade medel fram till och med Förbrukat Rehabilitering 0 0 Kost/nutrition 0 0 Demensvård Läkemedelsgenomgångar Sociala innehållet Förstärkt läkartillgång 0 0 Förebyggande hembesök Kostnader för indivibaserad statistik och öppna jämförelser Totalt förbrukat, tkr Totaler Om beräkningarna inte faller ut, tryck två gånger på spara för att starta systemet. Totalt utbetalt belopp 3846 Totalt förbrukat belopp 2934 Procentuellt förbrukat belopp 76 Kvarvarande belopp för Totalt förbrukat individbaserad

27 Redovisning av 2010 års stimulansmedel: dnr / Page 2 of statistik 391 Procentuellt förbrukat individbaserad statstik 10,2 Orsaker till hög kostnad för individbaserad statistik och öppna jämförelser Beskriv vilka kostnader ni haft för att genomföra den individbaserade statistiken: Utveckling av program applikationer inom äldreomsorg, handikappomsorg och hälso- och sjukvård. Resultatredovisning - siffror Ange hur många projekt som PÅGÅR 31 december 2010 Antal Rehabilitering 0 Kost/nutrition 0 Demensvård 1 Läkemedelsgenomgångar 1 Sociala innehållet 1 Förstärkt läkartillgång 0 Förebyggande hembesök 0 Totalt antal pågående projekt 3 Ange hur många projekt som AVSLUTATS under 2010 Antal Rehabilitering 0 Kost/nutrition 0 Demensvård 0 Läkemedelsgenomgångar 0 Sociala innehållet 0 Förstärkt läkartillgång 0 Förebyggande hembesök 0 Totalt antal projekt som avslutats 0 Av de som AVSLUTATS, i hur många projekt har ni UPPNÅTT det ni planerade? Antal Procent Rehabilitering 0 0 Kost/nutrition 0 0 Demensvård 0 0 Läkemedelsgenomgångar 0 0 Sociala innehållet 0 0

28 Redovisning av 2010 års stimulansmedel: dnr / Page 3 of Förstärkt läkartillgång 0 0 Förebyggande hembesök 0 0 Totalt antal 0 0 Av de som AVSLUTATS, hur många projekt har ni SAMARBETAT med externa aktörer? (tex andra huvudmän) Antal Procent Rehabilitering 0 0 Kost/nutrition 0 0 Demensvård 0 0 Läkemedelsgenomgångar 0 0 Sociala innehållet 0 0 Förstärkt läkartillgång 0 0 Förebyggande hembesök 0 0 Totalt antal 0 0 Av de som AVSLUTATS, hur många projekt har blivit en del av ORDINARIE verksamhet? Antal Procent Rehabilitering 0 0 Kost/nutrition 0 0 Demensvård 0 0 Läkemedelsgenomgångar 0 0 Sociala innehållet 0 0 Förstärkt läkartillgång 0 0 Förebyggande hembesök 0 0 Totalt antal 0 0 Antal tillsvidare- och visstidsanställda exkl. timvikarier som den 31 december 2010 helt finansieras av stimulansmedel. OBS! Det gäller bara personer som vi årsskiftethelt finansierades med stimulansmedel. Personer ska inte räknas med som någon gång under 2010 finansierades med stöd av stimulansmedel. Inte heller ordinarie personal som gått eller går på utbildning på arbetstid eller ökat sin sysselsättningsgrad med stöd av stimulansmedel. Yrkeskategori Visstidsanställda Tillsvidareanställda Total Vårdbiträden - undersköterskor Sjuksköterskor Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Dieteister Logopeder Arbetsledare Projektledare Apotekare Psykologer Kuratorer Läkare Vårdlärare Äldrepedagoger Hälsopedagoger "Vaktmästartjänst" Öviga yrkeskategorier Summa antal anställda 0 1 1

29 Redovisning av 2010 års stimulansmedel: dnr / Page 4 of Om övriga yrkeskategorier, förklara vilka: Demensvård Redovisning av pågående projekt För att inte riskera att bli av med registrerade uppgifter, tryck på spara minst en gång var 30:e minut! Svara på de frågor som ingått i era projekt. Projektets namn Startår ÅÅÅÅ Demensutbildning 2009 Erfarenheter från pågående och avslutade projekt För att se tidigare insänt material, klicka på Gå till högst upp på sidan och därefter på Välj blankett. Max 700 tecken inkl. blanksteg. Om ert svar från redovisningen 2009 fortfarande är aktuellt, går det att kopiera in det i svarsraden. Det går däremot inte att hänvisa till tidigare inlämnat svar. 1. Vilket uppdrag har ert/era demensteam? Svar Demensombuden (demensteam) som finns både inom äldreboenden och inom hemtjänst fungerar som ett kunskapsstöd för övrig personal. Demensombuden träffar regelbundet kommunens sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omsorgspersonal för planering och uppföljning av personcentrerad omvårdnad. Demensombuden träffar äldrepedagogen en gång/månad för handledning, för fördjupad kunskap avseende demens samt för reflektion av arbetet. 2. Vilka yrkesgrupper ingår i ert/era demensteam? I demensombud ingår undersköterskor/vårdbiträden. 3. Vilka yrkesgrupper får handledning i demensvård? Demensombuden och omsorgspersonal (vårdbiträden, undersköterskor) 4. Har ni särskild läkarresurs knuten till demensteamet?

30 Redovisning av 2010 års stimulansmedel: dnr / Page 5 of Inte under år Vilka problem har ni särskilt uppmärksammat när ni arbetat med emensvård? Beteendestörningar på kvällstid inom ett demensboende. Då startades kvällsaktiviteter. 6. Övriga kommentarer Omsorgspersonalen använder den förvärvade kunskapen från dmensutbildningen (Taktil massage, validation d.v.s. en metod att möta brukare med demens, reminicens d.v.s. att väcka minnen). Därutöver har äldrepedagogen utvecklat en metod för personalen att aktivera de dementa (aktivitetslåda). Äldrepedagogen har utbildat demensombuden samt några omsorgspersonal från äldreboenden och hemtjänsnten i demensvård enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer. Äldrepedagogen erbjuder konstterapi en gång i veckan för dementa i äldreboenden och i dagverkamhet. Länkar inom området demensvård Här klistrar ni in länkar till dokument som tagits fram i arbetet med stimulansmedlen. Exempel: Metodböcker, "Pärmar", Instruktioner, "Verktyg", Rapporter, Manualer, Lathundar, Filmer, Bildspel m.m. Viktigt: Länkarna ska vara upplagda på officiella hemsidor så att dokumenten kan sökas externt. Det går även bra att maila dokument till niklas.bjurstrom@socialstyrelsen.se. Ange då kommunnamn i rubriken på mailet. Inläggningsdatum ÅÅÅÅ- MM- DD Titel Länkadress/Webbsida OBSERVERA: Inled alltid med Äldrepedagogens årsrapport om demensvård i Upplands Inskickas via mejl Broschyr Demens - Du är inte ensam Inskickas via mejl Broschyr Äldrepedagog Inskickas via mejl Redovisning av aktiviteter genomförda under 2010 med stöd av stimulansmedel Frågorna besvaras genom att markera rutorna Ja/Nej samt ange "(För) Hur många..."då det passar. Har ni markerat "Ja" ska en skattning av resultatet av era aktivteter anges i skalan 1-3, där 1 är under förväntat och 3 är över förväntat. Frågor - besvaras för de områden som berör er ansökan Ja Nej 1. Har ni tillskapat nya gruppbostadsplatser för personer med demens, med stöd av stimulansmedlen? (För) Hur många personal under 2010? 2a. Har ni genomfört utbildning i demenskunskap? 80 (För) Hur många äldre kvinnor under 2010? (För) Hur många äldre män under 2010? Betyg b. Har ni under 2010 genom fört utbildningar om de Nationella riktlinjerna

31 Redovisning av 2010 års stimulansmedel: dnr / Page 6 of för vård och omsorg vid demenssjukdom? Har ni tillskapat nya dagverksamhetsplatser för personer med demens, med stöd av stimulansmedlen? 4. Handleds personal regelbundet i sitt arbete med dementa? (minst en gång i månaden) Har ni inrättat demensteam med stöd av stimulansmedel? Har ni tillsatt en projektledare för området demens? 7. Har ni följt upp satsningen på ett strukturerat sätt gentemot brukare? 8. Har samarbetet mellan huvudmännen förbättrats kring arbetet med äldre personer med demenssjukdom? 9. Har enskilda vårdgivare och entreprenörer deltagit i arbetet? Kontrollera att du satt betyg där det efterfrågas! Läkemedelsgenomgångar Redovisning av pågående projekt För att inte riskera att bli av med registrerade uppgifter, tryck på spara minst en gång var 30:e minut! Svara på de frågor som ingått i era projekt. Projektets namn Startår ÅÅÅÅ Läkemedelsgenomgångar 2009 Erfarenheter från pågående och avslutade projekt För att se tidigare insänt material, klicka på Gå till högst upp på sidan och därefter på Välj blankett. Max 700 tecken inkl. blanksteg. Om ert svar från redovisningen 2009 fortfarande är aktuellt, går det att kopiera in det i svarsraden. Det går däremot inte att hänvisa till tidigare inlämnat svar. SÄBO 1. Vilka kriterier har ni för att initiera läkemedelsgenomgångar? Svar Samtliga äldre som flyttar till kommunenns äldreboenden får vid inflyttning en läkemedelsgenomgång som landstingets läkare ansvarar för. Därefter genomförs läkemedelsgenomgångar mins en gång per år. 2. Vilka yrkesgrupper ingår vanligtvis när ni genomför läkemedelsgenomgångar på SÄBO?

32 Redovisning av 2010 års stimulansmedel: dnr / Page 7 of Sjuksköterska, läkare ev kontaktman. 3. Vilka utbildningssatsningar har ni genomfört om läkemedel för äldre och för vilka yrkesgrupper? Apotektet Farmacis läkemedelsutbildning. Samtliga sjuksköterskor och övrig omsorgspersonal från äldreboenden och hemtjänsten. 4. Vilka är era viktigaste resultat med läkemedelsgenomgångar? Genomgången utbildning och ökad kunskap om läkemedelshantering hos deltagarna. 5. Vilka problem har ni särskilt uppmärksammat när ni arbetat med läkemedelsgenomgångar? - 6. Övriga kommentarer Genom läkemedelsutbildning har all berörd personal fått kännedom om gällande riktlinjer för läkemedelsbehandling för äldre. Medarbetarna har fått en bra grund för fortsatt samverksansprojekt med landstinget avseende kommunal demensvård inom särskilda boendeformer. Syftet med det fortsatta projektet är att höja livskvaliteten hos demenssjuka inom kommunens särskilda boenden i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer för demensvård. Målet är att minska användning av psykofarmaka och lugnande medicin genom att möta beteendestörningar med personcentrerad omsorg och omvårdnad. Erfarenheter från pågående och avslutade projekt Om svaret är detsamma som vid SÄBO, måste ni kopiera in det aktuella svaret på raden för ordinärt boende också. Ordinärt boende 1. Vilka kriterier har ni för att initiera läkemedelsgenomgångar? Svar Projektet avser inte hemsjukvård i ordinärt boende eftersom kommunen inte har hemsjukvårdsansvar.

33 Redovisning av 2010 års stimulansmedel: dnr / Page 8 of Vilka yrkesgrupper ingår när ni genomför läkemedelsgenomgångar i ordinärt boende? Projektet avser inte hemsjukvård i ordinärt boende eftersom kommunen inte har hemsjukvårdsansvar. 3. Vilka utbildningssatsningar har ni genomfört om läkemedel för äldre och för vilka yrkesgrupper inom ordinärt boende? Projektet avser inte hemsjukvård i ordinärt boende eftersom kommunen inte har hemsjukvårdsansvar. 4. Vilka resultat har ni uppnått med läkemedelsgenomgångar? Projektet avser inte hemsjukvård i ordinärt boende eftersom kommunen inte har hemsjukvårdsansvar. 5. Vilka problem har ni särskilt uppmärksammat när ni arbetat med detta område? Projektet avser inte hemsjukvård i ordinärt boende eftersom kommunen inte har hemsjukvårdsansvar. 6. Övriga kommentarer Projektet avser inte hemsjukvård i ordinärt boende eftersom kommunen inte har hemsjukvårdsansvar. Länkar inom området läkemedelsgenomgångar Här klistrar ni in länkar till dokument som tagits fram i arbetet med stimulansmedlen. Exempel: Metodböcker, "Pärmar", Instruktioner, "Verktyg", Rapporter, Manualer, Lathundar, Filmer, Bildspel m.m. Viktigt: Länkarna ska vara upplagda på officiella hemsidor så att dokumenten kan sökas externt. Det går även bra att maila dokument till niklas.bjurstrom@socialstyrelsen.se. Ange då kommunnamn i rubriken på mailet. Inläggningsdatum ÅÅÅÅ- MM- DD Titel Länkadress/Webbsida OBSERVERA: Inled alltid med