Styr- och övervakningssystem

Transkript

1 Bilaga Styr- och övervakningssystem TEKNISKA ANVISNINGAR Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar 1

2 Förklaringar Överordnat system Styrsystem Prefabricerat styrsystem SÖE EE VE RE Klimatstyr HVAC VAV HSDN SCADA, BMS styrsystem (DDC, PLC, DUC) förprogrammerat styrsystem, för till exempel aggregat, värmepumpar, fjärrvärmeväxlare styr- och övervakningsentreprenad/-entreprenör elentreprenad/-entreprenör ventilationsentreprenad/-entreprenör rörentreprenad/-entreprenör VAV-styrentreprenad/entreprenör heating, ventilation, air conditioning; värme, ventilation, kyla variable air volume; variabelt luftflöde, klimatstyrsystem Helsingborgs stadsdatanät Bilaga: Styr- och övervaktningssystem, Tekniska anvisningar September 2019 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar. Denna bilaga måste alltid läsas i enlighet med läsanvisningar i projekteringsanvisningarnas övergripande dokument, punkt 1 Introduktion.

3 Innehåll 8 Styr- och övervakningssystem 5 Typ av anläggning 5 Prefabricerade styrsystem 6 Gränsdragning 6 Integration 6 Styrsystem för fastighetsdrift 7 SB Elkanalisation förläggningsmaterial mm 9 SC El- och telekablar med mera 9 SF Datorer, kringutrustning, programvaror mm, i installationssystem 9 Uppkoppling 10 Bildpresentation i överordnat system 10 SG Systemkomponenter, program mm i bussystem 12 Systembuss 12 Fältbuss 12 Funktion 13 Integration 13 Dokumentation 14 Provning och injustering 14 SK Kopplingsutrustningar och kopplingsapparater 14 Apparatskåp 14 Larm pumpar, fläktar 15 UA Apparater med sammansatt funktion för styrning och övervakning 16 Allmänt 16 Systemutrustning 16 Fältutrustning 16 Frekvensomformare 16 Montage komponenter 17 Miljöbrytare för ventilation 17 Funktioner 17

4 UB Givare 25 UC Styrfunktionsenheter 27 UD Mätstyrdon 27 UE Ställdon 27 Tappvarmvatten 27 UF Styr- och logikenheter 28 Återställningsfunktioner 28 Komplex anläggning 28 Mindre anläggning 29 UG Mätare 29 Mätning till styrsystem 29 Y Märkning, kontroll, dokumentation med mera 30 YTB Märkning och skyltning av installationer 30 YTC Kontroll och injustering av installationssystem 31 YTC.1 Kontroll av installationssystem 31 YTC.18 Kontroll av styrsystem 31 YTC.28 Injustering av styrsystem 32 YU Teknisk dokumentation m m för installationer 32 YUC.8 Bygghandlingar för styr- och övervakningsinstallationer 32 YUD.8 Relationshandlingar för styr- och övervakningsinstallationer 33 YUK.5 Underhållsinstruktioner för styr- och övervakningsinstallationer 33 BILAGA 1:1 Inställningsparametrar och inställningar för larm i Klimatstyr 34 BILAGA 1:2 Signaler som ska utbytas mellan Lindintell och överordnat system 35 BILAGA 1:3 Larm som Lindinvent konfigurerar 36 BILAGA 2 Bildstandard med exempel 37

5 8 Styr- och övervakningssystem 01 All installation av styrsystem ska syfta till att minimera energianvändningen och förenkla skötseln av anläggningen. Hänsyn ska alltid tas till byggnadens och verksamhetens bästa. Helhetslösningar ska eftersträvas, det vill säga alla delsystem inom rör och ventilation, bör styras och övervakas inom ett gemensamt system. Undantag från detta ska godkännas särskilt av fastighetsförvaltningen. Vid om- och tillbyggnad ska nya systemlösningar överensstämma med befintliga lösningar. Samråd ska ske med fastighetsförvaltningens projektledare. 02 Typ av anläggning Det finns två typer av anläggningar som skiljer sig ur upphandlingssynpunkt och i teknisk uppbyggnad, enligt vad som beskrivs här. Merparten av funktionerna i denna bilaga avser komplexa anläggningar, förutom text om integration, bildhantering och kommunikation. Mindre anläggningar Anläggningar uppbyggda med bara prefabricerade styrsystem, där programmering av styrsystem inte ingår i SÖE utan de ansluts direkt till överordnat system enstaka luftbehandlingsaggregat prefabricerad undercentral Vid mindre anläggningar kan förfrågningsunderlag utföras som egen handling för SÖE så att denna kan upphandlas som en egen underentreprenad i en utförandeentreprenad eller som en egen del i en totalentreprenad. Alternativt kan den utföras som bilaga eller del av förfrågningsunderlag för VE och upphandlas som del i VE, utförandeentreprenad eller totalentreprenad. Komplexa anläggningar Anläggningar där programmering av styrsystem ingår i SÖE, till exempel: luftbehandlingsaggregat med prefabricerade styrsystem som har efterbehandlingar i form av brandspjäll, klimatstyrsystem/vav värmesystem 5

6 belysningsstyrning, inbrottslarm, brandlarmscentral etcetera kommunikation/integrering av externa system Vid komplexa anläggningar ska förfrågningsunderlaget utföras som en egen handling för styr- och övervakning så att denna kan upphandlas som en egen underentreprenad i en utförandeentreprenad eller som en egen del i en totalentreprenad. Fastighetsförvaltningen avgör typ av entreprenad och ska alltid tillfrågas tidigt om vilken typ som ska följas. 03 Prefabricerade styrsystem Alla HVAC-system kan utföras med prefabricerat styrsystem, om det är möjligt utan negativ påverkan på funktioner och flexibilitet. Prefabricerade styrsystem som erfarenhetsmässigt fungerar är Siemens Climatix. Vid val av annat fabrikat än Climatix ska fastighetsförvaltningen tillfrågas om likvärdighet. Kommunikation ska ske via Bacnet IP som första val, alternativt Modbus TCP/IP. 04 Gränsdragning Generellt ska all elinstallation ingå i EE inklusive inkoppling i apparatskåp och till komponent. Undantag är då omfattningen är av mindre art eller då SÖE är totalentreprenör vid mindre projekt. I de fall då elinstallationen ingår i styrentreprenaden ska tekniska anvisningar för el- och telesystem följas. Vid integration med andra entreprenader ska detta beaktas tidigt i projekteringsprocessen i samråd med fastighetsförvaltningen. För prefabricerade styrsystem ligger ansvaret på den entreprenör som levererar systemet att förse SÖE med följande: nödvändig dokumentation kontaktuppgifter till leverantörens expert på kommunikation 05 Integration Samtliga anläggningar ska integreras till överordnat system. För samtliga styrsystem gäller att kommunikation ska ske med något av fastighetsförvaltningens överordnade system: Schneider Struxureware Schneider Citect Siemens Desigo Insight. 6

7 Styrsystem för fastighetsdrift 01 Integrering med driftövervakningen och övriga installationer ska normalt utföras i samråd med fastighetsförvaltningen. Dessa funktioner är exempel på vad som kan finnas och som kräver en komplex anläggning (styrsystem med I/O moduler): stängning av magnetventil för vattenservis vid pålarmning av inbrottslarm stopp av ventilation vid pålarmning av inbrottslarm Obs! Ej start av ventilationen via larmet. stopp av luftkompressor solskydd Om solskyddet minskar värmeförlusterna kan ett utdrag av solskyddet vara lämpligt. energimätare el belysningstyrning överspänningsskydd (ventilavledare i apparatskåp/centraler) spänningsvakter rökluckor jordfelsövervakning nöd- och utgångsbelysning Samordnas med övriga projektörer för varje projekt Vid VAV-system ska systemen utformas så att temperatur- och tryckoptimering kan ske via överordnat system med signaler från klimatstyranläggningen. Beslut om aktivering av tryck- och temperaturoptimering och dess inställningar, tas med rådgivare. För att säkerställa att rätt information lämnas av SÖE/Klimatstyr till EE ska minst följande information dokumenteras i lista och redovisas på ritning. Underlag ska lämnas i god tid innan handlingar ska vara klara. Styr- och reglerobjekt för SÖE och Klimatstyr med styrbeteckning ska redovisas med beteckning i lista och med placering på planritning, inklusive apparatskåp. motorer 1-fas/3-fas/effekt/startmetod/indikeringsmetod styrobjekt/spänning/ledningstyp oskärmad eller skärmad/antal ledningsparter/ledningsarea brandspjäll/ledningstyp oskärmad eller skärmad/antal lednings- 7

8 parter/om spjäll styrs i grupper, samt vilken grupp aktuellt spjäll tillhör eller om särskilt brandstyrsystem används mätare typ av nätverkskablage antal och placering av nätverksuttag samt om det finns utrustning som kräver egen IP-adress 04 För att säkerställa att rätt information lämnas av EE till SÖE ska larm, mätning, styrningar med mera, till styrsystem redovisas. Underlag ska lämnas i god tid innan handlingar ska vara klara. Kommunikation med styrsystem ska samordnas med SÖE och ska utföras via BACnet IP (normalt) eller med hårdtrådade signaler. Avstämning görs alltid beroende på styrfabrikat (även Modbus kan förekomma för vissa komponenter). Mätare kopplas upp via MBus. Vid integration av belysningsstyrningar typ KNX, Dali eller liknande får kommunikationen inte ske mjukvarumässigt mot DUC. Det ska kopplas hårt mot in- och utgångar i DUC. Följande är exempel på vad som kan förekomma: energimätning redovisa elmätare samt i vilken elcentral denna finns ange rumsnummer ange vad denna mäter överspänningsskydd redovisa i vilken central denna finns ange rumsnummer solcellsanläggningar alla larm som hanteras av växelriktaren producerad elenergi aggregat för nöd- och utgångsbelysningar redovisa vid vilka centraler aggregat finns ange rumsnummer tidkanaler redovisa vad denna används till (till exempel T1 = Invändig belysning) redovisa i vilken central denna finns ange rumsnummer ljusreläfunktioner 8

9 redovisa vad denna används till (till exempel LF1 = Invändig belysning) redovisa i vilken central denna finns ange rumsnummer brandfunktioner redovisa i vilken central denna finns ange rumsnummer inbrottslarm ventilationsstyrningar kopplade till larmzoner magnetventil vatten redovisa i vilken central denna finns ange rumsnummer Beakta att detta är exempel och att samordning krävs. Andra larm kan förekomma, vilket hanteras med rådgivare. SB Elkanalisation förläggningsmaterial mm 01 All kanalisation ska ingå i EE, undantaget små anläggningar eller mindre ombyggnader. 02 Erforderliga uppgifter ska lämnas till el. SC El- och telekablar med mera 01 Alla elledningar ingår i EE, undantaget mindre anläggningar eller mindre ombyggnader, se avsnitt Gränsdragning, s Erforderliga uppgifter ska lämnas till EE. SF Datorer, kringutrustning, programvaror mm, i installationssystem I styr- och övervakningsentreprenaden, SÖE, ska allt arbete i servrar och eventuell uppdatering av objekt i det överordnade systemet ingå. 9

10 Uppkoppling 01 Kommunikation ska i normalfallet ske via BACnet IP. I befintliga anläggningar används det installerade protokollet. 02 Vid mindre anläggningar ska en integratör visualisera en funktionsbild med relevanta in- och utgångar i aktuellt överordnat styrsystem, valt av fastighetsförvaltningen. Schema för tidkanaler och börvärden ska kunna ställas från överordnat system. Länk ska finnas från startsida (samtliga anläggningar) I komplexa anläggningar går kommunikationen via styrsystem, som ska innehålla I/O- moduler. Antal I/O moduler avgörs av anläggningsbehovet. Dock minst 12AI (flexibla), 4 AO (flexibla), 4DI och 4DO. Kommunikation ska ske via Helsingborgs stadsdatanät (HSDN). Stadsdatanätet är ett routat fiber- och kopparnät som använder TCP/IP som bärare. Kommunikationen mellan fastighetsförvaltningen och driftbolagen sker med en VPN-lösning, Citrix, via stadsdatanätets brandvägg. För anslutning till HSDN ska EE tillhandahålla ett Ethernet-gränssnitt RJ-45 till varje apparatskåp eller installerad styrutrustning. I anläggningar med klimatstyrsystem typ LindinVent krävs det ett eller flera separata uttag. Detta stäms av mot VE. EE svarar för kontakter med Helsingborgs IT-avdelning. För patchning av uttag ansvarar Helsingborgs IT-avdelning. Se även projekteringsanvisningarnas tekniska anvisningar för el- och telesystem och för transportsystem. Bildpresentation i överordnat system 06 Generellt ska bilder och länkningar utformas enligt fastighetsförvaltningens standard när det gäller upplägg, design, märkning etcetera. Bilder i överordnat system ska vara dynamiska, det vill säga föränderliga över tiden med kontinuerlig uppdatering. Se bilaga 2 Bildstandard med exempel. 10

11 07 Beteckningar ska följa fastighetsförvaltningens märkstandard vid visualiseringen av mindre anläggningar. Leverantörens märkning av komponenter ska också redovisas inom parantes, på så sätt kan man ha en tydligare dialog med leverantören Tidkanaler ska läggas upp på ett användarvänligt sätt i systembilden. I orienteringsbilder ska följande visas: Placering och systembeteckningar för huvudsystem som ventilationsaggregat, värmesystem, kylmaskiner etcetera. Valda referenstemperaturgivare (med angiven rumstyp och rumsnummer). Om rumsgivaren är placerad i kanal ska det framgå. Vid klimatstyrsystem ska referenstemperaturgivare kommuniceras till överordnat styrsystem, cirka 2-3 givare per system, och visas i översiktsbild. I komplexa anläggningar ska manuella (mjukvarumässiga) till- och frånslag finnas i flödesbilder. I mindre anläggningar ska presentation i bild ske genom att en styrentreprenör visualiserar en funktionsbild med relevanta in- och utgångar. Funktionsbeskrivningar/driftkort och apparatskåpsritningar (relationshandling) ska vara tillgängliga i flödesbilder. Vid prefabricerade system ska levererande entreprenörer lämna driftkort med funktionstext anpassad för anläggningen till SÖE, som lägger in dem i flödesbilden. För värmeväxlare med avfrostningsfunktion ska det visas i bild när avfrostning pågår. Vid larm ska följande presenteras: objektnamn larmtext status (normalt, utlöst, utlöst/kvitterat, utlöst/återgått) larmklass tidpunkt för senaste aktivering tidpunkt för senaste kvittering vem som senast kvitterat larmet 11

12 15 I bild ska alltid börvärde presenteras ihop med ärvärde. För luftflöden ska även minimum- och maximumluftflödet presenteras. SG Systemkomponenter, program mm i bussystem Systembuss 01 Styrsystem, förutom prefabricerade system, ska vara fritt programmerbara och utbyggbara med I/O-moduler. 02 Grafisk presentation ska följa fastighetsförvaltningens standard. Se Bilaga 2 Bildstandard med exempel. Vid mindre anläggningar kan avvikelser accepteras för den grafiska presentationen. Detta ska ske i samråd med fastighetsförvaltningen. Bilder ska dock alltid vara dynamiska och uppdateras kontinuerligt. Fältbuss 03 Val av fältbussystem ska utföras i samråd med fastighetsförvaltningen. 04 Komponenter som ska styras och övervakas på fältbussnivå ska företrädesvis kommunicera med BACnet. Alternativt med LON eller Modbus. Mätare ska kommunicera via M-Bus om inte annat har överenskommits med fastighetsförvaltningen. 05 Fältbussenheter av sammansatt typ (lokalt styrsystem eller dylikt) ska vara försedda med uttag för operatörspanel för möjlighet till manuell manövrering i autonomt läge. 1 stycken operatörspanel ska alltid levereras och överlämnas till fastighetsförvaltningen. 06 Mer avancerad hantering av anläggningen på plats ska normalt ske via fastighetsförvaltningen eller fastighetsförvaltningens driftsbolags egna datorer. 12

13 Nätverksuttag från HSDN ska alltid installeras i apparatskåp. Funktion 07 Via fältbuss ska överordnat system kunna styra och övervaka enheten. Följande ska minst utföras: Manövrering (start/stopp och tidstyrning) etcetera. Läsa samtliga in- och utgångar (givare, ställdon, driftindikeringar etcetera). Läsa och skriva till samtliga börvärden. Läsa och återställa samtliga larmpunkter etcetera. Sampla historik, trendloggning. Även från prefabricerat system/brandgassystem. Vid externt styrda apparater ska driftåterföring till styrsystem finnas. 08 Fältbussenheter av sammansatt typ ska fungera autonomt vid kommunikationsbortfall med överordnat system. 09 Säkerhetsfunktioner som till exempel brandfunktioner får bara förmedlas via fältbuss om enheten intar skyddsläge vid kommunikationsbortfall. Integration 10 För att få rimliga svarstider i systemet ska fältbussen sektioneras och förstärkas så att maximal busshastighet enligt standarden kan klaras. 11 Parameterlistan i fältbussprotokollet ska översättas i sin helhet (100 %) till motsvarande protokoll för anslutet styrsystem. 12 I överordnat system ska parametrar enligt ovan implementeras så att inställning av fältbussenheten kan utföras på distans. 13 Historikinsamling/loggar startas i överordnat system för samtliga regulatorer och in- och utgångar, så att operatören enkelt 13

14 kan ta fram diagram vid behov. Detta gäller också från prefabricerat system/brandgassystem. Dokumentation 14 Projektör/leverantör av komponent, som ska anslutas i fältbussystem ska bifoga dokumentation över kommunikationsprotokoll och parameterlista. Så att det är möjligt att programmera och knyta samman enheterna i systemet. 15 Av dokumentationen ska det klart framgå vilka skillnader som införts i parameterlistan vid versionsbyte på programvara och dylikt. 16 Parameterlistan ska bifogas bygghandlingar och DU-instruktioner så att kontroll kan utföras. Provning och injustering 17 Utöver normal provning och injustering ska varje sektion av bussen kontrollmätas med avseende på prestanda, och redovisa protokoll över utförda mätningar som visar godkänt resultat. SK Kopplingsutrustningar och kopplingsapparater Apparatskåp 01 Apparatskåp får utgöras av enklare kapsling (ska klara IP klass för lokalen) i vilken DUC med I/O-moduler installeras. 02 Apparatskåp förses med belysning som släcks automatisk då dörren stängs. 03 Serviceomkopplare (0 AUTO) ska finnas för ventilationssystem och tillhörande pumpar. Serviceomkopplare (HAND 0 AUTO) ska finnas för huvud- 14

15 pumpar för värme, kyla och VVC. Larm om omkopplare inte är i autoläge efter en inställd tid. 04 I apparatskåpfront ska lampa för summalarm finnas. 05 Eluttag med jordfelsbrytare ska finnas i apparatskåp. Eluttag och belysning ska brytas med apparatskåpets huvudbrytare. 06 Samtliga ledare märks med uttags- eller nollnummer. 07 Låsbar brytare ska finnas för all strömmatning till apparatskåp. 08 Apparatskåp byggs upp med femledarsystem, TN-S system. 09 Apparatskåp ska vara försett med överspänningsskydd (åskskydd). Vid utlöst skydd ska larm avges. 10 Apparatskåp ska normalt ha 15 % reservutrymme. 11 Styrsystem bör vara moduluppbyggd eller på annat sätt möjliggöra utbyggnad eller ombyggnad i apparatskåp utan att nytt styrsystem måste installeras. I annat fall måste minst 20 % reserv-i/o av varje typ finnas med från början i varje styrsystem. 12 Alla apparatskåp ska ha uttag för anslutning till mobil operatörspanel som normalt är placerad i värmecentral. 13 Nätverksuttag från HSDN ska alltid installeras i apparatskåp. 14 Apparatskåp på golv ska ställas på sockel av aluminium. Nederst ska 400 mm vara fritt från installationer. 15 Elenergimätning av apparatskåp ska finnas. Larm pumpar, fläktar 16 Samtliga pumpar och fläktar ska ha modul för driftindikering och/eller larm. Tyck-/flödesmätning kan användas till driftindikering i undantagsfall. 15

16 Detta samordnas med RE och VE för att säkerställa funktion. Vid enfaspumpar utan egen larmmodul ska det installeras strömreläer i apparatskåp, för indikering och larm. Detta gäller också enfasmotorer till fläktar, där motorskydd saknas. Det gäller inte för motorer under 50 W. För dessa ska istället funktionen visas genom avvikelse från börvärdet. 17 Summalarm för utlöst automatsäkring i apparatskåp ska finnas. UA Apparater med sammansatt funktion för styrning och övervakning Allmänt 01 Styr- och reglerfunktioner ska beskrivas fullständigt och korrekt så att anbudsgivare inte missuppfattar funktionen. 02 Anbudsgivare ska inte behöva utröna hur föreskrivna enheter ska fungera (vid utförandeentreprenad), genom egna undersökningar och efterforskningar. 03 Systemutrustning I fastighetsförvaltningens anläggningar ska programvaror i styrsystem vara 100 % kompatibla med överordnat system (inga konverters accepteras). 04 Fältutrustning Enheter som ventiler, ställdon, givare och dylikt ska vara av sådant fabrikat att leveranssäkerhet hålls under överskådlig tid (känt fabrikat). Adapter till komponenter ska inte förekomma. Frekvensomformare 05 Motorns termokontakt ska indikeras av frekvensomformaren. Frekvensomformare ska ha inbyggd motorskyddsfunktion och vara försedd med inbyggt EMC-filter för bostadsmiljö, se även EMC-direktivets 2004/108/EG. 16

17 Elledningar ska vara skärmade mellan frekvensomformare och styrda objekt och följa anvisningar för frekvensomformaren. 06 AC-motorer och frekvensomriktare ska undvikas. EC-motorer bör användas. 07 Montage komponenter Komponenter monterade på utvändigt isolerade kanaler ska monteras på distanser. Givare ska monteras på den ur reglersynpunkt mest optimala platsen med hänsyn till service. Om temperaturgivare monteras mot yta med annan temperatur än rummet ska givaren monteras på distans. 08 Miljöbrytare för ventilation Miljöbrytare för ventilation ska placeras vid brandlarmstablå. Dessa ska vara utplacerade på objektsorienteringsritning. Funktioner VAV-system/klimatstyrsystem 09 I lokaler med varierande belastning; typ gymnastiksalar, samlingssalar, matsalar, kök och skolsalar, ska variabla luftflöden (VAV-system) användas. Styrning sker på för funktionen bästa sätt. Ofta ingår detta i klimatstyrsystem i ventilationsentreprenaden, se nedan Vid mindre anläggningar ska VAV-don kopplas till det prefabricerade system som ingår i aggregatet, om funktionen finns i systemet. Klimatstyrsystem och enstaka VAV-don levereras av VE. VAV-fabrikat väljs i VE. Typexempel: I mindre anläggningar med bara 1-3 rum, till exempel Fläkt typ EMSS 227VM. I komplexa anläggningar kan det vara EMSS-27VM-MB (ModBus) I större anläggningar ska klimatstyrsystem LindinVent med Lindintell och Lindinspect, eller fabrikat med likvärdiga funktioner, användas. 17

18 12 13 I mindre anläggningar tillåts så kallad slavreglering i aggregat mellan till- och frånluft, så länge operatörspanelen är åtkomlig och synlig. I komplexa anläggningar ska både tilluft och frånluft regleras och återkopplingssignal till styrsystem ska ge faktiskt ärvärde. Ärvärdet ska visas i det överordnade systemet för både tilloch frånluft. I klimatstyranläggningar (se ovan) där klimatstyrsystemet har egen lagringswebbserver, (Lindintell eller likvärdig som har accepterats av fastighetsförvaltningen) ska det i det överordnade systemet bara finnas en länkknapp till klimatstyrsystemet på startsidan. Följande signaler ska utbytas/användas och indikeras för respektive objekt i flödesbilden för det överordnade styrsystemet: Parameter Access Beräknat tryckbörvärde Tilluft Pa Läsa 1) Beräknat tryckbörvärde Frånluft Pa Läsa 1) 1), 2) Beräknat temperaturbörvärde Tilluft C Läsa Utetemperatur C från aktuellt aggregat Läsa/Skriva 1) Morgonvädring Skriva 1) Nattkyla Läsa/Skriva 1) Nattsänkning då klimatstyr sköter radiatorstyrningen Skriva 1) Signal för larmblockering Skriva 1) Antal aktiva larm från klimatstyrsystem Läsa 1) Referenstemperaturgivare 2-3 stycken per system Läsa 1) 1) Register ska samordnas. I bilaga 3 redovisas inställningsparametrar och inställningar för larm som gäller främst för Lindinspect. För andra system ska motsvarande funktioner programmeras efter samråd med rådgivare. 2) Beräknat temperaturbörvärde ska inte vara aktiverat från start utan ställas in i samband med driftuppföljningsmöte. 14 Då VAV-system ingår i projekteringen ska bilaga 2 bifogas den tekniska beskrivningen för styr- och övervakning Klimatstyrsystem ska byggas upp med samma systemindelning som ventilationssystem, det vill säga funktioner enligt punkt 13 ovan, ska kunna appliceras per aggregat/system. I de fall då klimatstyrsystemet inte har eget webbgränssnitt för kommunikation med en server som samlar all information, ska föl- 18

19 jande signaler utbytas/användas och indikeras för respektive objekt i en flödesbild för det överordnade styrsystemet: Parameter Access Närvaroindikering on/off Läsa Frikyla on/off Läsa Min temperatur Tilluft C och ID-nummer Läsa Max temperatur Tilluft C och ID-nummer Läsa Utetemperatur C Skriva Temperatur i rum C Läsa/Skriva Rumstemperatur, Min och Max C Läsa/Skriva Koldioxidnivå i rum, är- och börvärde ppm Läsa/Skriva Börvärde, Min- och Max-luftflöde för rum l/s Läsa/Skriva Ärvärde luftflöde, Till- och Frånluft l/s Läsa Förskjutning av rumsbörvärde C Läsa/Skriva Kanaltemperatur C Läsa Beräknat börvärde luftflöde l/s Läsa Belysning aktiv, on/off Läsa Morgonvädring Skriva Referenstemperaturgivare 2-3 stycken per system Läsa Utsignal till ställdon Läsa Register och vilken typ av signaler som skickas ska samordnas. Alla ovanstående signaler ska kunna visas i loggar. 17 På planritning över kanalsystem med rumsnummer och rumsnamn, alternativt i flödesbild, presenteras i styr- och övervakningssystem följande värden: koldioxidnivå i rum, är- och börvärde, ppm temperatur i rum, är- och börvärde, C ärvärde luftflöde, till- och frånluft, l/s beräknat börvärde luftflöde, till- och frånluft, l/s närvaroindikering min- och max luftflöde, l/s överluftsförhållande i l/s med riktning Alla ovanstående signaler ska kunna visas i loggar. 19

20 18 Följande funktioner ska finnas för VAV-reglering som styrs från styrsystem vid komplex anläggning: Luftflöden i zoner ska vara variabla och reglerade utifrån koldioxid (CO 2 ), temperatur, fukt eller annan reglerande storhet i rummet. Ärvärde för reglerande storhet i zonen ska visas i driftbild. Börvärde för reglerande storhet ska vara ställbar i driftbild. Kombinerad CO 2 -/temperaturgivare ska användas. Med fördel kanalmonterad, där detta är lämpligt. Ärvärde för luftflöde ska visas i driftbild. I bilden ska minimum- och maximumflöden vara noterade. Detta medför att spjällens funktion kan kontrolleras av operatör. överluftsförhållande, l/s med riktning Till- och frånluftsflödena ska vara kontinuerligt reglerade och balanserade. Detta kräver ofta en konfiguration där frånluftsflödet slavas av tilluftsflödet På planritning över kanalsystem med rumsnummer och rumsnamn, alternativt i flödesbild, presenteras i överordnat system följande värden: koldioxidnivå i rum, är- och börvärde, ppm temperatur i rum, är- och börvärde, C ärvärde luftflöde, till- och frånluft, l/s beräknat börvärde luftflöde, till- och frånluft, l/s närvaroindikering min- och max luftflöde i l/s överluftsförhållande i l/s med riktning Loggning, trend Loggning och trender ska aktiveras. Detta gäller även signaler från klimatstyrsystem, utan egen webblagringsserver, enligt ovan. Alla system ska innan slutbesiktning läggas upp systemvis med grafer. Omfattning av givare i samma graf väljs så att graferna blir överblickbara och funktioner kan granskas. Historisk loggning mät- och börvärde Alla värden och indikeringar ska loggas i minst 24 månader. Mätvärden och intervaller ska vara lätta att lägga upp. 20

21 Energibesparing 21 Styrutrustningen ska utföras för att nå största möjliga energibesparing utan att uppsatta miljö- och temperaturkrav sänks. Hänsyn ska alltid tas till byggnadens och verksamhetens bästa. Energioptimeringsfunktioner ska vara utformade med intelligent enkelhet. 22 Om kyla installeras, eller kylning sker via tilluften vid VAVreglering, ska denna vara sammankopplad med värmesystemet så att systemen inte motverkar varandra. Differens mellan börvärde värme och kyla ska kunna ställas i grader C Starttillstånd för kylanläggning ska som regel vara förreglat med rådande utomhustemperatur och vara behovsstyrt. Temperaturmätning shuntgrupper för luftbehandling Ingående temperatur till värmebatteri ska mätas. Returtemperatur kan mätas via frysskyddsgivare i returledning. Larm ska avges vid läckande ventil. Om shuntgruppen har en ledning för inblandning av returvatten från batteriet, ska det finnas givare som visar temperaturen före och temperaturen efter inblandningspunkten. Givare som visar temperatur före inblandningspunkten kan vara gemensam för flera aggregat om dessa är placerade i samma fläktrum. Avfrostningsfunktion plattvärmeväxlare Avfrostningsfunktion för plattvärmeväxlare ska finnas och uppfylla tillverkarens anvisningar. Funktionen ingår normalt i aggregatet. Då den inte gör det ska det ske via styr med differenstryckgivare. När avfrostning sker ska detta framgå i bild. Larm ska avges vid fel. Sommarnattkyla Sommarnattkyla ska vara avaktiverad vid driftsättning men ska enkelt kunna aktiveras. Villkoren för sommarnattkyla ska vara inställbara i bild. Vilka månader nattkylningsfunktionen ska vara aktiv ska vara inställbart i bild. Det är viktigt att relevanta rumsgivare används i denna funktion. 21

22 Morgonvädring Morgonvädring ska anpassas till verksamheten och till förekomsten av emissioner. Vädring ska vid VAV-system programmeras via tidkanal, normalt 60 minuter direkt vid aggregatstart, se bilaga 1:2. Vädring ska ha högre prioritet än förregling över skalskyddet. Normalt ställs temperaturbörvärden till 4 C under lägsta förekommande temperaturbörvärde, för forcering av luftflöde i rum. Vid morgonvädring ska i förekommande fall radiatorventiler stänga under vädringen och temperaturen på tilluften förskjutas till +18 o C, inställbart. Kylåtervinningsfunktion Denna funktion ska finnas med möjlighet till avaktivering. Nattsänkning värme Ska finnas på alla värmesystem inklusive hetvatten. Årsprogrammering Lokaler med periodvis varierande luftflödes- och/eller värmebehov ska styras efter en årskalender där till exempel skolornas lovdagar programmeras in. Inprogrammering av drifttider (tidkanaler) ska kunna ske på ett enkelt sätt, i bild. Möjlighet att på systemnivå kunna gruppstyra undantagstider, till exempel lov, ska finnas i översiktsbild. Information om fastighetens användning ska hämtas in från hyresgäst/brukare innan drifttider för ventilation fastställs och ställs in. Under byggnadens första år ska ventilationen gå 24 timmar, 7 dagar i veckan (24/7). Det är viktigt att ventilationen inte går ned på frånvaroflöde nattetid och helger utan ställs till ett närvaroflöde. Frånvaroflöde är för lite för att föra bort emissioner. Det ska finnas en funktion, i bild, för att kunna blockera stopp av ventilationen vid pålarmad byggnad. Vid ombyggnad ska en bedömning göras om åtgärden ska likställas vid nybyggnad och ventilationen vara i drift 24 timmar, 7 dagar i veckan för att föra bort emissioner, enligt ovan. Vid mindre renoveringar, som till exempel ytskiktsrenovering, kan en kortare period med 24/7-drift vara aktuellt. Speciella krav på drifttider kan gälla under byggnadens hela livslängd. Till exempel ska ventilation av giftskåp i kemisalar eller liknande alltid gå, 24/7. 22

23 Signal från inbrottslarm ska hämtas in till styr- och övervakningssystemet för att kunna stoppa ventilationen vid pålarmad byggnad (=ingen närvaro) Tillåten pumpdrift, värme Pumpdrift är tillåten då utetemperatur och dämpad utetemperatur understiger inställda värden för dag och natt enligt tidkanal för nattsänkning. Vid aktiverat pumpstopp ska en inställbar tidsfördröjning finnas innan tillslag tillåts (standard 12 timmar). Detta ligger i praktiken i den dämpade temperaturen. Beräkning av verkningsgrad för värmeväxlare För beräkning av verkningsgraden hos värmeväxlare ska fyra stycken kanaltemperaturgivare placeras efter fläkt, innan luftvärmare. Tillufts- och frånluftsverkningsgrad ska beräknas och visas i bild oberoende av styrsignalen till värmeåtervinningen. Vid låg verkningsgrad ska larm avges först då styrsignalen till värmeåtervinningen är >99 %. Larmnivån ska anpassas efter växlarens beräknade verkningsgrad. Timers Timers ska kunna avaktiveras innan tiden har gått ut. Timers ska vara försedda med aktiveringsindikering i bild. Timerfunktion ska ske i första hand via tidsfördröjning i styrsystem. Om särskilda skäl föreligger kan lokal, elektronisk timer med inställbar tid användas. Närvarodetektor Närvarodetektor ska indikeras i bild. Tid för till- och frånslagsfördröjning ska finnas och vara inställbar i bild. Beakta fördröjningar inställda lokalt i detektorn, dessa bör ställas utan fördröjning. Börvärden Börvärden för funktioner som normalt inte ska ändras i driftskedet, som till exempel tryckbörvärde, bör inte vara ändringsbara i bild. 23

24 Tryckbörvärden Tryckbörvärden för ventilation ska finnas både avseende hög- och lågfart samt spjälläge vid återluftsdrift. De ska vara injusterade mot uppmätta luftflöden. Vid VAV-system bör tryckoptimering finnas, se signalutbyte under rubrik UA Apparater med sammansatt funktion för styrning och övervakning, punkt 13 Samordnas med VE. Utetemperaturkompensering Utetemperaturkompensering av tilluftens temperatur ska kunna ställas. Dragskåp Luftflöden i rum ska styras tillsammans med dragskåpet så att det blir luftbalans. Dragskåp ska vara i drift vid närvaro i byggnad. Köksventilation disk- och kökskåpa i storkök Köksventialtion ska vara i drift vid behov enligt tidkanal för normaldrift eller tidkanal för omkopplare. Utanför ordinarie drifttid ska aggregat starta via omkopplare för diskkåpa respektive kökskåpa. Omkopplare ska ha driftindikering. Luftflöden i rum ska styras tillsammans med disk- och kökskåpa så att det blir luftbalans. Ytterbelysning Ytterbelysningen styrs via LUX-givare och tidkanal. Egen tidkanal för belysning som inte är säkerhetsbelysning och bör släckas på natten, som till exempel skyltar, belysning av multiarenor och fasadbelysning. Befintliga LUX-givare ska nyttjas i första hand. För Schneider nyttjas Pålsjö och Fullriggaren, beroende på om byggnaden finns på norr eller på söder. För Siemens nyttjas Stadsteatern och Helsingborgen (Kvarteret Ryssland). Port eller vädringssystem I rum där portar eller motoriserade fönster, eller annan vädringsanordning, finns ska ställdon monteras på radiator eller ventil på värmeledningen och blockeras då vädring pågår. Lägesgivare monteras som indikerar när enheten är öppen respektive stängd. 24

25 42 Övervakning och motionering av brand- och brandgasspjäll (BGS/BBGS). Styrning ska utgöras av ett system för styrning och övervakning (SIOX-baserat system förordas) som vid komplex anläggning kopplas upp mot överordnat system. I mindre anläggningar kan larmfunktionen gå via ett system i aggregatet. I komplexa anläggningar ska den alltid kopplas via externt styrsystem. Systemen levereras av VE. Kommunikationskabeln, inklusive anslutning, levereras av EE. Tider för motion samt larm ingår i överordnat styrsystem. Brand- och brandgasspjäll motioneras och funktionstestas i enlighet med leverantörens anvisning. Styrning ska samordnas med fastighetsförvaltningen innan val av system. 43 Rökluckor Ingår i elanläggningar, larm via larmsändare UB Givare 01 Temperaturgivare ska ha en noggrannhet av minst klass B enligt IEC 751. Givaren får inte placeras direkt mot en yta med avvikande temperatur. 02 Givare och komponenter i publik miljö, med risk för åverkan, ska utföras vandalskyddade. 03 Givare för kanaltryck ska ha display. 04 CO 2 -givare ska ha inbyggd, automatisk kalibrering. 05 Fuktgivare ska vara långtidsstabila. 06 Temperaturgivare på VVC-ledning ska monteras i dykrör på dimensionerande VVC-krets innan röret ansluter på samlingsledning. Larm ska ges om temperaturen underskrider +50 C, i mer än 60 minuter. 25

26 07 I de anläggningar som är försedda med avstängningsventil på inkommande tappvatten och som stängs via skalskydd/inbrottslarm, ska det monteras tryckgivare på inkommande vattenledning efter vattenmätaren. Larm ges vid sjunkande tryck. Larm förreglas med aktiverat skalskydd. 08 Givare eller andra ingångar, ska (i energisyfte) larma när ett drifttillstånd har varit aktivt under en orimligt lång tid, enligt inställt värde. Detta är aktuellt vid till exempel styrning efter koldioxidhalt (CO 2 ), fuktstyrning, belysningsstyrning, närvarostyrning eller timerstyrning. 09 Larm från centralt brandlarm ska ske med en hårdtrådad signal. 10 Centralt brandlarm ska hämtas via brandlarmscentral. Rökdetektor ska normalt inte användas i styr- eller luftbehandlingsanläggningar. Om rökdetektor används, undvik joniserande rökdetektor och detektor med inbyggd fläkt. 11 Expansionskärl ska alltid förses med larm via analog tryckgivare för visning i bild Ingående och utgående fjärrvärmetemperatur/panntemperatur ska mätas. Larm ska ges om fjärrvärmereturtemperaturen överskrider +40 o C i mer än 60 minuter. Fjärrvärmens temperaturdifferens ska loggas. Givare i rörsystem ska vara dykgivare. Längden på dykrör och givare anpassas efter rörets diameter och givarens placering. Beakta monteringsanvisningar. Givare placeras företrädesvis i studs mot flödesriktningen. 14 Framlednings- och returgivare på radiatorkrets och/eller hetvattenkrets placeras med beaktande av ledningsvärme. Temperaturdifferensen ska loggas. 15 Luftfilter ska inte ha tryckvakt eller tryckgivare inkopplade till Styr. Totalflödesgivare med display som visar flödet i liter per sekund (l/s) ska finnas på till- och frånluftsfläktar. Givaren ska ha inställbar k-faktor. 26

27 16 Vid användning av tvärställda, direktdrivna kammarfläktar ska givare för verkningsgradsberäkning, GT74 och GT76, placeras efter fläktutloppet, på en plats där temperaturutjämning av luften har skett, men innan eventuell luftvärmare. När någon annan typ av fläkt används ska givare, om möjligt, placeras direkt centrerade över fläktinlopp. Vid komplexa anläggningar då prefabricerade styrsystem inte har med dessa givare, kompletteras styrentreprenaden med dem. UC Styrfunktionsenheter 01 För att välja hela system, visst fabrikat, för till exempel styrning av klimat, ska fastighetsförvaltningens tillstånd inhämtas. UD Mätstyrdon 01 Termostater, hygrostater och dylikt ute i publika anläggningar ska vara försedda med dold börvärdesratt. 02 Om rumsvärmeregulatorer används ska dessa ha digital display och kunna visa inställt värde. UE Ställdon 01 Tappvarmvatten Ställdon till ventiler för tappvarmvatten ska förses med fjäderåtergång (strömlöst stängd). Gångtiden för ställdon, från Ö - S, ska vara maximalt 30 sekunder. 02 Ställdon utförs normalt för 24 Volt AC matningsspänning och 0-10 Volt DC styrsignal. 27

28 UF Styr- och logikenheter 01 Återställningsfunktioner Om brandlarmsignalen från det allmänna brandlarmet aktiverar funktioner i styrsystemet ska automatisk uppstart ske när brandlarmet är återställt. 02 Om nödstopp (miljöbrytare) aktiveras, ska automatisk uppstart ske när nödstoppet är återställt. Nödstopp kan medföra att anläggningen blir komplex om det finns mer än ett aggregat. 03 Utlöst frysvakt ska återställas manuellt. 04 Utlöst rökdetektor/värmedetektor ska återställas manuellt, på plats. Komplex anläggning Styrsystem Styrsystem ska kopplas upp, till 100 % kompatibelt, mot under kapitlet SF nämnda överordnade system. Operatörspanel/display Varje apparatskåp ska ha uttag för inkoppling av operatörspanel för avläsning av temperaturer, omställning av börvärde, larm och så vidare. 1 stycken operatörspanel ska finnas inom fastigheten. Fastigheten kan omfatta flera hus. Operatörskommunikation Kommunikation ska kunna ske med hela anläggningen via valfri operatörspanel. Programmerbarhet Styrsystem ska vara fritt programmerbara. Eventuellt förprogrammerade styrsystem (låst standardapplikation) ska vara möjliga att låsa upp och omprogrammera. Enhetsaggregat Interna prefabricerade styrsystem till enhetsaggregat, ska kommunicera med överordnat system och alla parametrar som 28

29 normalt används via lokal operatörsbild ska läsas. Mindre anläggning 10 Enhetsaggregat Interna prefabricerade styrsystem till enhetsaggregat, ska kommunicera med överordnat system direkt via Bacnet eller Modbus TCP/IP. Alla parametrar som normalt används via lokal operatörsbild ska läsas. Börvärden ska kunna ställas via överordnat system UG Mätare 01 Vid mindre anläggningar/entreprenader där energimätning ingår i det prefabricerade styrsystemet, ska mätare integreras med det överordnade systemet där energimätningen visas. Mätning till styrsystem Undermätning för energi ska finnas. Undermätning kan också ske via mätare ingående i el direkt från elcentral. Samordnas med el. För värmepumpar ska tillförd el och producerad värme mätas. Värmefaktorn, COP, ska beräknas och presenteras i bild samt loggas. Undermätare från elanläggningar ska integreras i SÖE. Strukturen på undermätare ska presenteras i ett enlinjeschema. Energin för varmvatten ska mätas. Detta kan ske på något av följande sätt: Genom att mäta värmeenergin till eller från värmeväxlare. Beställaren räknar fram varmvattenenergin genom att dra ifrån värmeenergin från den totala energianvändningen som fås av Öresundskraft. Genom att mäta kallvattenvolymen till varmvattenproduktion med undermätare. Energianvändningen beräknas med den uppmätta volymen samt värdena på kallvattnets och varmvattnets temperatur enligt givare. VVC-förluster beaktas inte. 29

30 05 Alla energimätare ska presenteras i bild i det överordnade systemet enligt fastighetsförvaltningens standard. Följande ska presenteras: förbrukning idag förbrukning föregående dygn förbrukning denna månad förbrukning föregående månad momentan effekt momentant flöde temperaturer mätarställning energi För elmätare ska följande presenteras: förbrukning idag förbrukning föregående dygn förbrukning denna månad förbrukning föregående månad momentan effekt mätarställning energi ström för de olika faserna Alla värden ska loggas. Fastighetsförvaltningen överför månadsvis informationen till sitt energistatistikprogram. Y Märkning, kontroll, dokumentation med mera 01 För generella förutsättningar för märkning, kontroll och dokumentation, se projekteringsanvisningarnas Övergripande dokument. YTB Märkning och skyltning av installationer 01 Märkning ska utföras enligt fastighetsförvaltningens märkbilaga för VVS- samt styr-och övervakningsinstallationer. Komponenter ska märkas lika i VVS- och styrhandlingar. 02 Inställningar på potentiometrar och dylikt ska märkas upp tydligt avseende injusterat/normalt läge. 30

31 YTC Kontroll och injustering av installationssystem Styrentreprenören SÖE ska i god tid innan integrationen påbörjas se till att få de integrationsuppgifter, tagglistor etcetera som krävs från leverantörer av prefabricerade styrsystem- och brandgassystem, relevanta entreprenörer med flera. Samordnad funktionsprovning Mätvärden i energi- och flödesmätare ska stämma överens med vad som avläses i styrsystem och ska verifieras i samordnad funktionsprovning. YTC.1 Kontroll av installationssystem 01 Belastningsprovning Temperaturverkningsgraden för värmeväxlare (VVX) tas fram med tilluftsberäkning respektive frånluftsberäkning. Temperaturen mäts innan fläkt och med ventilen till eftervärmningsbatteriet stängd. Övriga styr-, regler- och övervakningsfunktioner ska vara i drift. Alla system loggas med bör- och ärvärde. Grafisk presentation av relevant tidsperiod ska delges besiktningsmannen i god tid innan provning (normalt en vecka). För protokoll för provning av SFPv-värde för ventilationssystem, se fastighetsförvaltningens mall. 02 Vid vinterprovning ska temperaturen under provningsperioden ha underskridit 0 o C. Protokoll från provning av temperaturverkningsgraden vid utetemperatur <+5 o C godtas. YTC.18 Kontroll av styrsystem 01 Minst följande ska provas och protokollföras: funktionsprovning avseende funktioner och funktionssamband reglerutrustningars insvängningsförlopp kalibrering av givare kontroll och dokumentation av inställda värden isolationsmätning kontroll av skyddsjordning av apparatskåp 31

32 02 Rökdetektorer ska testas med rök i kanalsystemet, alstrad med rökgenerator. YTC.28 Injustering av styrsystem 01 Injustering av hela installationen ska utföras samtidigt och i samråd med övriga entreprenörer. 02 Injustering ska utföras i samråd med fastighetsförvaltningen så att en driftsoptimerad anläggning erhålls. 03 Injustering av alla inställbara parametrar ska utföras. Samtliga börvärden, larmgränser, drifttider etcetera ska protokollföras Injustering ska vara utförd så att så kallade okynneslarm inte uppkommer vid till exempel uppstart av anläggningar vid sommar- och vinterförhållanden. Tidsfördröjningar av larm ska anpassas efter driftförhållandena. Protokoll ska innehålla: insvängningsförlopp för varje enskild regulator P-band, I- och D-tid tidsfördröjningar, tidkanaler gränsvärden börvärden inställningar tidkanaler larmgränsvärden YU Teknisk dokumentation m m för installationer YUC.8 Bygghandlingar för styr- och övervakningsinstallationer 01 Bygghandlingar ska upprättas enligt projekteringsanvisningarnas Övergripande dokument och bilaga Projektprocessen. Vid mindre totalentreprenader kan, efter tillstånd av fastighetsförvaltningens rådgivare, beskrivning för teknisk systemuppbyggnad ersättas med en kort sammanfattning av systemuppbyggnaden. 32

33 02 Entreprenören ska utarbeta och tillhandahålla följande handlingar: komponentplaceringsritning utanför apparatrum Om en sådan ritning finns vid upphandlingen kompletteras den till bygghandlingen. driftkort (flödesschema med apparatlista och funktionsbeskrivning) och vid klimatstyr också planritning, se kap UA, punkt 17 och 18 ventilförteckning yttre förbindningsschema med kabeltabell effektbehov per apparatskåp mätarlista för fastigheten 03 Beteckningar ska utföras enligt fastighetsförvaltningens beteckningsstandard. För apparatskåpshandlingar beakta gällande svensk standard för elscheman. YUD.8 Relationshandlingar för styr- och övervakningsinstallationer 01 En omgång apparatskåpsschema ska finnas i apparatskåp, i en plastmapp. 02 Inplastade flödesbilder med funktionsbeskrivning ska sättas upp vid apparatskåp, på en vägghållare. 03 Funktionsbeskrivningar/driftkort/planritning, vid klimatstyr, apparatskåpshandlingar samt objektorienteringsritningar ventilation, ska uppdateras till relationshandlingar och vara tillgängliga i flödesbild i dator. YUK.5 Underhållsinstruktioner för styr- och övervakningsinstallationer 01 Inställningsvärden för parametrar som kan ställas in ska anges. 33

34 BILAGA 1:1 Inställningsparametrar och inställningar för larm i Klimatstyr Gäller främst för Lindinspect. För andra system ska motsvarande funktioner programmeras efter samråd med rådgivare inom VVS. Inställningsparametrar ska alltid vara tillgängliga för fastighetsförvaltningen via Lindinspect. Benämning Värde Förklaring Kommentar Minflöde Bv XX l/s lägsta luftflöde vid tom lokal minsta värde enligt BBR i lokal utan närvaro =0,35 l/s per m 2 Närvaroflöde Bv XX l/s lägsta närvaroflöde vid personer i lokal det lägsta flöde som är lämpligt för lokalen, kan variera beroende på verksamhet Maxflöde Bv XX l/s högsta flöde för lokalen i forcerat läge det dimensionerande flödet för lokalen och antalet personer Balansoffset Bv XX l/s inställning vid flödesobalans i zonen detta ställer ALLTID Lindinvent in Rumstemperatur Bv Koldioxidhalt Bv Tid till ekonomi Förskjutning värme Förskjutning kyla XX C börvärde varierar beroende på verksamhet Se projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden, för kompletta värden. Samordna. XXX ppm alltid Vi ska alltid börja forcera vid XXX ppm och forcera till 100 % vid YYY ppm enligt projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden, avsnitt VVS. 60 min tid med frånvaro innan ekonomiläget aktiveras Om vi använder ekonomiläge ska det vara vid längre frånvaro. 0 C antal grader som temperaturen får sjunka när ekonomiläget är aktivt (ingen närvaro) 2 C antal grader som temperaturen får öka när ekonomi läget är aktivt (ingen närvaro) Tid till komfort 0 min tid efter närvaro tills ekonomiläget avaktiveras P-band 3 T1 (TTC)/Minflöde T1 (RCX) P-band 3 T2 (TTC)/Maxflöde T2 (RCX) (1 C) Vid aktuellt börvärde för rumstemperatur + denna inställning börjar forceringen för att kyla rum. Ex. börvärde 21 C, rumstemp=22 C, forcering=50 % (2 C) Vid aktuellt börvärde för rumstemperatur + denna inställning är forceringen för att kyla rum = maxflödet. Ex. börvärde 21 C, rumstemp=23 C, forcering=100 % P-band 1 T1 0 C Innebär att vid börvärde 21 C och rumstemperatur 21 C är värmeventilen stängd. P-band 1 T2-0,5 C Innebär att vid börvärde 21 C och rumstemperatur 20,5 C är värmeventilen fullt öppen. Steg CO 2 ppm1 0 ppm Vid aktuellt börvärde + denna inställning börjar forcering för att förbättra luftkvalitén. Steg CO 2 ppm2 300 ppm Vid aktuellt börvärde + denna inställning forcerar vi 100 % för att förbättra luftkvalitén. Tid till närvaro 0 s Tid för att närvaro ska indikeras och närvaroflöde aktiveras. Eftersom vi redan ligger på låga temperaturer ska denna vara 0 C. Då det är termiska ventilställdon så är det nästan i praktiken on/off Vi ska alltid börja forcera vid XXX ppm och forcera till 100 % vid YYY ppm enligt gällande värden i projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden, avsnitt VVS. Vi ska alltid börja forcera vid XXX ppm och forcera till 100 % vid YYY ppm enligt gällande värden i projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden, avsnitt VVS. Övriga parametrar är oftast mätvärden eller beräkningar. Då man håller pekaren vid texten visas förklarande text.

35 BILAGA 1:2 Signaler som ska utbytas mellan Lindintell och överordnat system Funktioner i styr till Lindinspect För att Lindinvent-larmen ska vara aktiva ska styr skicka en etta (1) till register XX i Lindintells Modbus-registerlista. Detta ska göras när aggregatet går i normal dagdrift, annars en nolla (0). Vädring: Styr skickar -4 till register XX. Styr stänger även av larmen genom att skicka 0 till register XX. (Lindinvent styr temperaturen till 4 grader under normalt börvärde). Nattsänkning: Styr skickar -2 till register XX (Fläkten är avstängd men radiatorerna värmer till 2 grader lägre än annars). OBS! I styr gör man en min funktion av signalerna Vädring och Nattsänkning. Sommarnattkyla: (Styr startar fläkt för att kyla huset nattetid). Styr kan läsa register XX för att få högsta rumstemperatur i anläggningen (visualiseringen). Utetemperatur från styr, GT73:01, ska kunna visas i Klimatstyrs logg. Följande värden ska presenteras i bild i klimatstyr som grundmeny Beteckning: System, don/spjäll, nodnummer Benämning: Rumsnummer, rumsnamn Rumstemperatur Rumstemperatur Bv Värmesteg Kanaltemperatur Koldioxidhalt Koldioxidhalt Bv Flöde beräknat Bv Tilluftsflöde Frånluftsflöde Min. flöde Max. flöde Närvaroflöde Spjällöppning Driftsläge Värden - styr läser följande: summalarm Lindinspect (Lindinvent konfigurerar larm enligt lista nedan. Styr presenterar aktivt larm i styrsystem och dess larmlista.) (Register XX) beräknat tryckbörvärde 1) tilluft (används bara där ALLA delluftflöden är kontrollerade) (Register XX) beräknat tryckbörvärde 1) frånluft (används bara där ALLA delluftflöden är kontrollerade) (Register XX) beräknat temperaturbörvärde 1) (detta används normalt INTE i styr, men läggs in för framtiden.) (Register XX) 1) Beräknade börvärden kommuniceras ofta som procent. Samordnas med styr.

36 BILAGA 1:3 Larm som Lindinvent konfigurerar CO 2 ska larma vid 1000 ppm.

37 BILAGA 2 Bildstandard med exempel Alla överordnade system ska följa en gemensam bildstandard enligt beskrivningarna och exemplen i den här bilagan. Användare Vid uppstart ska en startsida visa val av användare enligt följande: Fastighetsförvaltningen - användaren kan se alla fastigheter i beståndet. De olika driftbolagen - användaren kan bara se de egna objekten. Figur 1 Exempel på startsida, Siemens. Vid inloggning ges tillgång till den del som behörigheten medger. Den som till exempel loggar in som driftbolag kan bara gå vidare med knappen för det egna driftbolaget och får då bara upp de objekt som det egna driftbolaget har driftansvar för. En inloggad medarbetare från ett driftbolag kan bara se larm från det egna bolagets objekt. Alltså allt som inte berör driftbolaget är dolt för dessa användare. Figur 2 Exempel på ett driftbolags vy med objektsgrupper, Siemens.

38 Figur 3 Exempel på fastighetsförvaltningens vy med objektgrupper, Schneider. Användare ska läggas upp med olika rättigheter för de objekt användaren har behörighet till enligt följande: Administratör, ska ha fullständiga rättigheter. Styrpilot, ska komma åt de flesta funktioner som krävs för att hantera anläggningarna. Tekniker, ska kunna läsa, ändra tidkanaler och börvärden. Gäst, ska bara kunna läsa. Allmän objektstruktur När man går vidare från startsidan presenteras de objekt man har rättigheter till i grupper enligt följande: Förskolor Idrottsanläggningar Skolor Vårdboende Övrigt Se figur 2 och 3. Objekten är namngivna och har sitt objektnummer med i texten. Genom att klicka på namnet eller knappen vid namnet kommer man vidare till objektet. Historiskt kan systemen skilja sig något åt men enligt nuvarande standard ska följande alltid finnas med för varje objekt: objektets namn och nummer, utetemperatur och en länk till anteckningsdokument för noteringar bild som visar hur objektet ser ut (kartbild) och var aggregaten/värmesystemen är placerade

39 Referensgivare ska visas i översiktsbilden för att ge en snabb överblick av objektet. I bilden ska givarens placering framgå med rumsnummer och typ av rum, som till exempel klassrum, korridor eller gymnastiksal. Om rumsgivaren är placerad i kanal ska det framgå. Om något är handställt ska det synas i bild och larm för det ska visas i larmlistan. Sidan för aggregatstatus ska ge en grov översikt och en momentan bild av hur samtliga system går. Detta kan vara en egen sida eller ligga på samma sida beroende på storleken på objektet. (Schneider har denna som förstasida för objektet). Förutom aggregatbenämningen ska det i klartext framgå vad respektive system betjänar. Figur 4 Exempel på objektsvy, Siemens. Figur 5 Exempel på visning av driftstatus, Schneider. Figur 6 Exempel på visning av driftstatus, Siemens.

40 Ventilation Ventilationsanläggningar ska presenteras i bild där följande finns med: objektets namn och nummer, aggregatbeteckning och utetemperatur länk till systemöversikt, principflödesscheman, driftkort för aggregatet och apparatskåpsscheman länk till trenddiagram med färdiga trender upplagda tidkanaler för normaldrift, vädring och nattkyla driftsbild med aggregatet och presentation av aktuella värden som automatiskt uppdateras Både ärvärde och aktuellt börvärde ska alltid presenteras i bild så man utan flera klick kan se i bilden om regleringen är i balans. Funktioner som till exempel timer ska visas i bild. Verkningsgraden för värmeåtervinningen ska presenteras i bild med momentant värde. När styrsignalen till värmeväxlare är < 99 % ska larm för låg verkningsgrad vara blockerad. Detsamma gäller för kylåtervinning. Larmgränser ska ställas 10 % under den nivå som uppnås vid vinterprov. Den nivå som uppnås vid vinterdrift ska skrivas in i bilden för att visa vilken nivå som är maximal. Fläktarna ska ha en text med det lägsta och det maximala flödet. Aggregat ska kunna återställas/omstartas från bild. Figur 7 Exempel på aggregatbild, Siemens. Figur 8 Exempel på aggregatbild, Schneider.

41 Vid uppkoppling mot aggregat med prefabricerat styrsystem gäller följande justeringar: Runt aggregatet ska det finnas en ram med text som visar aggregattyp/-fabrikat. I det överordnade systemet görs en länk till det prefabricerade styrsystemets webbgränssnitt, som öppnar ett webbläsarfönster (Internet Explorer). Larmklass (A, B, C) ska synas i bild. Aktuellt driftsfall ska gå att avläsa. Komponentbeteckningar ska kompletteras med de förvalda beteckningar som leverantören har i sin dokumentation. Skyltar ska följa samma princip (detta ligger i regel på ventilationsentreprenören). Exempel på beteckning för tilluftstemperaturgivare: GT71'01(GT1). Driftkortet från aggregatleverantören ska läggas in i systemet, utöver detta krävs kompletterande information som förklarar vad som sker i styrsystemet, det vill säga funktioner som tillkommer utöver det prefabricerade styrsystemet. Den kompletterande texten kan klippas in i aggregatleverantörens driftkort eller läggas separat, vid sidan om. Figur 9 Exempel på bild över aggregat med prefabricerat styrsystem, Schneider. Figur 10 Exempel på bild över aggregat med prefabricerat styrsystem, Siemens.

42 Efterbehandling I nya anläggningar är det vanligt med VAV-styrningar. I mindre anläggningar används konventionell VAV som styrs av styrsystemet. I anläggningar med mer än enstaka rum används i regel Lindinvent med Lindintell servermiljö, eller liknande. I det överordnade systemet görs en länk till webbgränssnittet; till exempel Lindinspect, som öppnar ett webbläsarfönster (Internet Explorer) för hantering av VAV-systemet. Signalutbyte mellan VAV-systemet och det överordnade systemet beskrivs i bilaga 1:1, 1:2 och 1:3. Figur 11 Exempel på bild för VAV i mindre anläggning, Siemens

43 Brandspjäll Brandspjäll ska om det gäller enstaka spjäll visas i driftbilderna med länk till efterbehandling och ritas in så man ser vilka rum de betjänar. Om det är ett större antal spjäll (kommunicerande enheter) kan det göras en översiktssida där det framgår beteckningar och betjäningsområden. I den bilden ska det finnas länk till byggnadsritningar för ventilation så man kan hitta spjällen i huset (spjällen ska vara markerade på ritningarna för att göra det lätt att hitta). Figur 12 Exempel på brandspjällslista, Siemens. Figur 13 Exempel på visning av brandspjäll i mindre anläggning, Siemens.

44 Värmesystem Fjärrvärmecentraler och dess system ska presenteras i bild där följande finns med: objektets namn och nummer, systembeteckning samt utetemperatur länk till systemöversikt, principflödesscheman, driftkort för systemet och apparatskåpsscheman länk till trenddiagram med färdiga lämpliga trender upplagda tidkanaler för normaldrift samt kurvor och övriga inställningar, till exempel Eco/dag/natt en driftsbild med systemet och presentation av den aktuella värmen som automatiskt uppdateras. I bilderna ska alltid både ärvärde och aktuellt börvärde presenteras så man utan flera klick kan se i bilden om regleringen är i balans. Figur 14 Exempel på bild över värmesystem, Siemens. Figur 15 Exempel på bild över värmesystem, Schneider.

45 Mätning Energimätare/mängdmätare presenteras i bild med aktuell mätarställning. Mätarna samlas på en egen energisida enligt nedan. Figur 16 Exempel på översikt över energimätare Siemens Belysningsstyrningar Belysning styrs av tidkanaler, timer och/eller Lux-mätning. Vy med följande innehåll ska finnas: aktuellt Lux-värde gräns för tillslag/frånslag och tidkanalens status en symbol för tänd eller släckt belysning Figur 17 Exempel på visning av belysningsstyrningar Siemens Tidkanaler Tidkanaler ska hantera veckotider och ha funktion för undantagstider enligt kalender. Funktion för ärvda undantag för till exempel lov eller långhelger ska gå att ställa in efter behov. För en skola ska man till exempel bara behöva ställa in undantag på ett ställe vid lov.