Ventilationsanläggningar

Transkript

1 Bilaga Ventilationsanläggningar TEKNISKA ANVISNINGAR Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar 1

2 Bilaga: Ventilationsanläggningar, Tekniska anvisningar Augusti 29 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar. Denna bilaga måste alltid läsas i enlighet med läsanvisningar i projekteringsanvisningarnas övergripande dokument, punkt 1 Introduktion.

3 Innehåll 57 Luftbehandlingssystem 5 Q Apparater, kanaler, don mm i luftbehandlingssystem 5 QAB Luftbehandlingsaggregat 5 QE Fläktar 9 QG Luftrenare 10 QJ Spjäll, flödesdon och blandningsdon 10 QK Ljuddämpare 14 QL Ventilationskanaler mm 14 QM Luftdon mm 15 R Isolering av installationer 15 SB Elkanalisation förläggningsmaterial mm 16 SC El och telekablar mm 16 UB Givare 16 UG Mätare 17 Y Märkning, provning, dokumentation mm 17 YTB Märkning och skyltning av installationer 17 YTB.157 Märkning av luftbehandlingsinstallationer 18 YTB.257 Skyltning för luftbehandlingsinstallationer 18 YTC Kontroll och injustering av installationssystem 19 YTC.15 Kontroll av VVS-, kyl- och processmediesystem 19 YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem 19 YTC.257 Injustering av luftbehandlingssystem 20 YU Teknisk dokumentation mm för installationer 21 YUK.5 Underhållsinstruktioner för VVS-, kyl- och processmediainst 21

4 BILAGA 1:1 Inställningsparametrar och inställningar för larm i Klimatstyr 22 BILAGA 1:2 Signaler som ska utbytas mellan Lindinspect och överordnad styr- och övervakning. 23

5 57 Luftbehandlingssystem Luftbehandlingsanläggningen ska utformas enligt den brandskyddsbeskrivning som gäller för projektet. Detta samordnas med rådgivare för brand och brandprojektören. Vid variabelt luftflödessystem, VAV, ska systemen utformas så att temperatur- och tryckoptimering kan ske via överordnat styrsystem med signaler från klimatstyranläggningen. Beslut om att aktivera tryck- och temperaturoptimeringen och dess inställningar tas med rådgivare för ventilation. VAV-system ska utformas så att rum med konstanta flöden till största delen ligger på särskilt reglerade konstanttryckskanaler. Rum med konstanta flöden som inte nås av dessa kanaler ska konstanttryckregleras enskilt. Det vill säga, alla flöden ska kontrolleras. Vid ombyggnad av befintliga installationer får VAV-system bara installeras om luftflödena i rum utan VAV kan hållas konstanta. I tvättrum utförs separat systemventilation. I el-, tele- och datarum ska hänsyn tas till behovet av kylning för att skydda utrustning i rummet. Lämpligt kan vara kylning med uteluft eller överluft och frånluft. Q Apparater, kanaler, don mm i luftbehandlingssystem QAB Luftbehandlingsaggregat Aggregat får inte placeras fritt på yttertak. Det ska vara väderskyddat. Batteri ska alltid ha en mellanliggande inspektionsdel, på minst 400 mm, med dörr. För filterklasser, se projekteringsanvisningarnas Fastställda värden. För uteluftsfilter ska botten i filterdelen vara försedd med ett rostfritt tråg. 5

6 Tråget ska ha 40 mm uppvikt kant och dränering med en minsta diameter på 28 mm ut från aggregatet. I tråget ska distansplåt placeras under filterpåsarna. Det kan till exempel vara upp- och nervänd, bockad, rostfri, perforerad plåt Filterdelen ska förses med U-rörsmanometer. Den ska förses med en skylt med begynnelse- och sluttryckfall. Filter ska vara av standardstorlek. Halvfilter kan användas stående. Roterande värmeväxlare ska föreskrivas tillsammans med tryckstyrning av fläktarna, för att förhindra ofrivillig återluft genom läckage. Av samma skäl, ska fläktarna placeras rätt i förhållande till varandra. Vätskekopplade värmeåtervinningssystem får inte väljas. Plattvärmeväxlare ska väljas till aggregat som betjänar kök. Fläktar ska vara försedda med frekvensomformare eller annan varvtalsstyrning (för likströmsmotorer) för flödesreglering. Motorns termokontakt ska indikeras av frekvensomformaren. Frekvensomformare ska ha inbyggd motorskyddsfunktion och vara försedda med inbyggt EMC-filter för bostadsmiljö, se även EMC-direktivets 2004/108/EG. Elledningar mellan frekvensomformare och styrda objekt ska vara skärmade och följa anvisningarna för frekvensomformaren. Den maximala frekvensen för frekvensomformare ska ställas efter motorns optimala verkningsgrad (ofta Hz). Märkning ska ange motorns maximala frekvens. Fläktar förses med mätanordning för mätning av luftflöden. En digital enhet med display, inställbar k-faktor och utgång till överordnat styrsystem ska placeras synligt, utanför aggregat. Vid displayen ska en skylt som visar minimalt och maximalt flöde sättas upp. Aggregatdelar, fläktdelar och separata fläktar ska överdimensioneras för att klara en framtida ökning av flödet med 20 %. Motorer dimensioneras för nuläget. Elprojektören ska meddelas att ledningar, kontaktorer och så vidare ska dimensioneras för det framtida driftsfallet. 6

7 Luftbehandlingsaggregat förses med stativ på fötter och monteras med underkant aggregat 300 mm över golv. Under fötter läggs vibramatta. Eventuell balkram får inte utgöra mer än 100 mm. Under aggregat ska det alltid vara minst 200 mm helt fritt. Alla dörrar ska förses med nyckellås. Aggregat ska förses med en skylt som anger dimensionerande flöde och externt tryckfall. Termometrar med mätrör och cirkulär visare placeras på representativa platser för att visa temperaturförändringar. Normalt krävs minst 5 stycken termometrar per aggregat. Alla aggregat ska, om möjligt, utföras med inbyggt styrsystem, så kallad PPC (Pre Programmed Controller). Kommunikation ska ske med något av fastighetsförvaltningens överordnade styr- och övervakningssystem. Detta samordnas med rådgivare för styr, styrprojektör och projekteringsanvisningarnas tekniska anvisningar för styrsystem. Luftbehandlingsentreprenören svarar för all konfiguration av PPC-utrustning. Beroende på anläggning väljs aggregat bland tre alternativ, utifrån styrutrustning. Fastighetsförvaltningen ska alltid tillfrågas. 1. Aggregat med inbyggd styr- och övervakning och egen operatörspanel, OP-panel. 2. Aggregat med komplett färdigkopplade komponenter utan egen dataundercentral, DUC, färdigt för inkoppling av extern DUC i kapslad kopplingslåda. 3. Aggregat helt utan egen styr Aggregat med inbyggt styr- och övervakningssystem och egen operatörspanel, OP-panel: Installeras normalt i alla anläggningar såväl mindre som komplexa. Se definition i de tekniska anvisningarna för styrsystem. Kommunikation ska ske med något av fastighetsförvaltningens överordnade styr- och övervakningssystem. Samordnas med rådgivare för styr, styrprojektör och projekteringsanvisningarnas tekniska anvisningar för styrsystem Mät- och börvärde samt tidkanaler ska vara tillgängliga via lokal operatörspanel, web-interface samt via kommunikationsgränssnitt mot överordnat styrsystem. 7

8 -- Schema för tidkanaler och börvärden ska kunna ställas från externt styrsystem. Larm på enskilda givare är inte krav. -- Summalarm accepteras. -- Larm ska kunna återställas via överordnat styrsystem. Alla in- och utgångar ska kunna presenteras i överordnat styrsystem. -- Vilka som är relevanta ska diskuteras med fastighetsförvaltningen Fastighetsförvaltningen avgör till vilket överordnat styrsystem och om det ska ske presentation via bild till överordnat styrsystem. Finns det behov av kommunikation med andra system, till exempel för VAV typ LindinVent, ska en kommunikations-duc installeras. Detta ingår normalt i styr. I anläggningar för 1-3 rum där VAV-enheter inte har ett eget system för övervakning och där dessa inte kan kopplas in till aggregat med inbyggd styr, ska de kopplas till det överordnade styrsystemet Aggregat med komplett färdigkopplade komponenter utan egen datorundercentral, DUC, färdigt för inkoppling av extern DUC i kapslad kopplingslåda till överordnat styr- och övervakningssystem: Installeras bara i komplexa anläggningar där inte inbyggd styr klarar att styra erforderliga funktioner. -- Det kan till exempel vara i större anläggningar med flera aggregat som går parallellt och som ska kunna starta sekventiell med växling av startordning. Kapslad anslutningslåda ska vara utförd med tillräckligt utrymme för snygg kabeldragning och installation av valfritt fabrikat av DUC. Serviceomkopplare ska finnas Aggregat helt utan egen styr: Installeras bara i anläggningar av komplex nivå där särskilda krav ställs på givare eller andra komponenter som inte kan uppfyllas av normalt fabriksmonterade komponenter. Givare för följande storheter installeras i aggregat i alternativ 1 och 2 ovan: uteluftstemperatur tilluftstemperatur efter återvinning (placering efter motor godtas) tilluftstemperatur efter luftvärmare frånluftstemperatur 8

9 avluftstemperatur tilloppstemperatur till vätskekopplat värmebatteri (utförs om DUC med I/O moduler finns) frysskyddsgivarens temperatur statiskt tryck, tilluft statiskt tryck, frånluft flödesgivare, tilluft flödesgivare, frånluft beräknad temperaturverkningsgrad, om möjligt både tillufts- och frånluftstemperaturverkningsgrad Lokal operatörspanel ska ha minst följande funktioner: inloggning med olika användarnivåer visning av aktuella mätvärden, utsignaler och driftstatus undermenyer för styrning, ändring av manöver, inställningsvärden och parametrar larmhantering Integration med övriga installationer beaktas tidigt i processen i samråd med fastighetsförvaltningen, för att uppnå samverkansfördelar. Se vidare i projekteringsanvisningarnas tekniska anvisningar för säkerhetsystem, vilka funktioner som kan vara lämpliga att styra över inbrottslarmet. Aggregat ska inte ha invändig belysning Energiklass för luftfilter gäller bara vid nyproduktion eller för befintliga ventilationsaggregat med tryckstyrning, då ett minskat motstånd i luftfiltret ökar luftflödet och leder till en ökad användning av värmeenergi. Under sommartid får luftbehandlingsanläggningar vara i drift, i begränsad omfattning, för att kyla ned byggnaden med sval nattluft. Denna funktion i styrprogrammet ska bara aktiveras vid påkallat och konstaterat behov av fastighetsförvaltningen. QE Fläktar Separata fläktar ska övervakas via fläktvakt alternativt strömrelä. Separata fläktar ska förses med en skylt som anger dimensionerande flöde och tryckfall. 9

10 Fläktar ska vara möjliga att reglera ned till minsta flöde som bestäms av summerade minimiflöden i VAV-system. Beakta dock av tillverkaren rekommenderat minsta luftflöde. Brandgas- och rökgasfläktar ska inte kraftmatas via apparatskåp i styrsystemet. Fläktar till dragskåp ska vara behovsstyrda med driftsförregling. Se vidare projekteringsanvisningarnas tekniska anvisningar för styrsystem. Fläktar ska vara direktdrivna, när det är möjligt. Köksfläktar med kolfilter kan vara lämpliga i boende och personallokaler om belastningen är låg och intermittent. Reduceringen av matos ska då vara >90 %. Valet av fläkt och dess skydd vad gäller inbyggt motorskydd eller behov av externt skydd, ska kommuniceras med styr. Fläktar ska förses med luftflödesmätning som är uppkopplad till styr enligt funktion för luftbehandlingsaggregat ovan. Gäller inte brandfläktar eller mindre köksfläktar. QG Luftrenare Ozonaggregat ska installeras i framförallt tempererade sop- och miljörum. De ska förreglas över belysningen. Detta samordnas med el- och teleprojektör. QJ Spjäll, flödesdon och blandningsdon 03 Spjäll ska ha mätuttag. Spjäll och flödesdon ska numreras och förtecknas i en spjällförteckningslista. Nummer anges på underlag till relationshandlingar. Fasta mätanordningar ska installeras enligt BBR. Dessa får inte orsaka extra tryckfall. Beakta placeringen så att det finns tillräckliga raksträckor och dessa är åtkomliga för service och underhåll. 10

11 Brandgasspjäll och brand/brandgasspjäll ska kopplas upp till överordnat styrsystem med larmfunktion. Styrning av spjällen ska utgöras av ett modulbaserat system för styrning och övervakning där SIOX-baserade system förordas. I mindre anläggningar kan larmfunktionen gå via PPC-enheten i aggregatet medan den i komplexa anläggningar alltid ska kopplas via extern DUC (trådlösa BGS/BBGS-system eller mjukvarukommunicerande spjällställdon accepteras inte). Erforderliga kontrollenheter och eventuella multienheter/ reläboxar ska ingå. Brand- och brandgasspjäll ska styras via brandlarm. Styrning via lokala detektorer används bara när brandlarm inte installeras. Vid komplexa styr- och övervakningsanläggningar ska variabelflödesdon/-system kopplas upp till överordnat styrsystem. Vid mindre anläggningar ska VAV-don kopplas till styrsystemet som ingår i aggregatet, PPC). För definition av mindre och komplex anläggning, se projekteringsanvisningarnas tekniska anvisningar för styrsystem. Vid komplexa anläggningar ska integrering ske i överordnat styrsystem enligt nedan I mindre anläggningar, med enbart 1-3 rum, kan VAV-fabrikat vara till exempel Fläkt Woods typ EMSS 227VM (MB i komplex anläggning= ModBus). I större anläggningar ska klimatstyrsystem LindinVent med Lindinspect (eller fabrikat med likvärdiga funktioner, godkänt av fastighetsförvaltningen) användas. Aktiva tilluftsdon används bara där det är ekonomiskt motiverbart. I rum med flera tilluftsdon är det oftast billigare med så kallade reaktiva tilluftsdon eller andra tilluftsdon som är anpassade för VAV. 09 I mindre anläggningar tillåts så kallad slavreglering mellan tilloch frånluft så länge displayen på regulatorn är åtkomlig och synlig. I komplexa anläggningar ska både tilluft och frånluft regleras och återkopplingssignal till dataundercentral, DUC, ge faktiskt ärvärde. Ärvärdet ska visas i överordnat styrsystem för både tilloch frånluft. 11

12 10 I större klimatstyranläggningar, enligt punkt 7 ovan, då klimatstyrsystemet har egen webbserver, Lindinspect eller likvärdig, ska det i det överordnade styrsystemet bara finnas en länkknapp till klimatstyrsystemet. Följande signaler ska utbytas/användas och indikeras för respektive objekt i en flödesbild i det överordnade styrsystemet. Konfigurering enligt följande: 11 Parameter Access Beräknat tryckbörvärde Tilluft Pa Skriva 1) Beräknat tryckbörvärde Frånluft Pa Skriva 1) 1, 2) Beräknat temperaturbörvärde Tilluft C Skriva Utetemperatur C från aktuellt aggregat, GT73) visas i logg Läsa 1) Morgonvädring Läsa 1) Nattkyla Läsa/Skriva 1) Nattsänkning vid radiatorstyrning Läsa 1) Signal för larmblockering Läsa 1) Antal aktiva larm från klimatstyrsystem Skriva 1) Referenstemperaturgivare 2-3 stycken per system Skriva 1) Kommunikation ska ske via Modbus/TCP till överordnat styrsystem. 1) Register ska samordnas. I bilaga 1 redovisas inställningsparametrar och inställningar för larm som gäller främst för Lindinspect. För andra system ska motsvarande funktioner programmeras efter samråd med rådgivare. 2) Beräknat temperaturbörvärde ska inte vara aktiverat från start utan ställas in i samband med driftuppföljningsmöte. 12 Bilaga 1 ska bifogas i teknisk beskrivning ventilation. 13 Klimatstyrsystem ska byggas upp med samma systemindelning som ventilationssystemen, det vill säga funktioner enligt punkt 11 ovan, ska kunna appliceras per aggregat/system. 12

13 14 I de fall då klimatstyrsystemet inte har egen webbserver ska följande signaler utbytas/användas och indikeras för respektive objekt i en flödesbild för det överordnade styrsystemet. Annars ska de förmedlas via egen webbserver. Konfigurering enligt följande: Parameter Access Närvaroindikering on/off Skriva Frikyla on/off Skriva Min temperatur Tilluft C och ID nummer Skriva Max temperatur Tilluft C och ID nummer Skriva Utetemperatur C Läsa Temperatur i rum C Läsa/skriva Rumstemperatur Min- och Max C Läsa/Skriva Koldioxidnivå i rum ppm är- och börvärde Läsa/skriva Börvärde Min- och Max-luftflöde för rum Skriva Ärvärde luftflöde Till- och Frånluft Skriva Förskjutning av rumsbörvärde C Läsa/Skriva Kanaltemperatur Skriva Beräknat börvärde luftflöde Skriva Belysning aktiv Skriva Morgonvädring Läsa Referenstemperaturgivare 2-3 stycken per system Skriva Utsignal till ställdon Skriva Kommunikation ska ske via Modbus/RTU via RS485, till överordnat styrsystem. Register och vilken typ av signaler som skickas ska samordnas. Samtliga ovanstående signaler ska kunna visas i loggar. I större anläggningar, enligt punkt 7 ovan, ska följande presenteras på planritning med kanalsystem, rumsnummer och rumsnamn: Koldioxidnivå i rum, är- och börvärde, ppm Temperatur i rum, är och börvärde, C Luftflöde, tilloch frånluft, ärvärde, l/s Luftflöde, tilloch frånluft, beräknat börvärde, l/s 13

14 Närvaroindikering Min- och maxluftflöde, l/s Överluftsförhållande i l/s med riktning Övriga värden ska nås via knapptryckning på rum/rums-id. 19 Till- och frånluftsflödena ska vara kontinuerligt reglerade och balanserade, med vid behov injusterade under- eller övertryck. Både lägsta och högsta luftflöde ska justeras in. QK Ljuddämpare Ljuddämpare ska kunna rensas. Större, rektangulära ljuddämpare ska ha utdragbara bafflar. Vid mindre, rektangulära ljuddämpare placeras renslucka. QL Ventilationskanaler mm Uteluftskanaler ska utföras i Aluzink (C4) med dränering med minst 28 mm diameter. Uteluftskanal ska förses med inspektionslucka med minst 630 mm diameter, där det är möjligt. En rens-/inspektionslucka ska alltid placeras intill ett rörligt spjäll (motoriserat eller fjäderspjäll) för att göra det möjligt att rensa och kontrollera täthet och funktion. Alla kanaler ska förses med rensluckor som är placerade på ett sådant avstånd från varandra att man med normalt tillgängliga rensredskap kan nå alla delar av luftdistributionssystemet som behöver rensas. Skruv får inte användas i närheten av rens- och inspektionsluckor. Rektangulära kanaler ska undvikas, utom i direkt anslutning till aggregat. Utvändiga kanaler ska undvikas. Utvändiga kanaler och kanaler i utsatta miljöer ska utföras med tillräckligt skydd för vandalism. Sådant skydd kan vara skyddstak över kanalen eller inklädnad i lådor. 14

15 Enbart plåtbeklädnad räcker inte. 09 Kanalsystem utförs i täthetsklass C, enligt gällande AMA- VVS & Kyl. Cirkulärt kanalsystem ska vara typgodkänt. QM Luftdon mm Uteluftsdon ska utföras med dokumenterad vätskeavskiljning. Uteluftsdon utförs i förstärkt utförande då de är placerade så att de kan utsättas för åverkan. Uteluftsdon ska om möjligt placeras åt norr, högt upp och bort från trafik. Tilluftsdon av textilmaterial ska undvikas. Tilluftsdon med ställbara dysor ska prioriteras. Vid variabla flöden ska don ge god omblandning även vid det lägsta flödet. Takmonterade tilluftsdon ska prioriteras. Frånluftsdon med inbyggda spjäll och galler bör undvikas. Kontrollventiler ska prioriteras. 08 Luftdon ska rengöras med jämna intervall för att behålla sitt flöde. R Isolering av installationer 03 Kanaler ska förses med termisk isolering där det behövs för att förhindra oönskad temperaturförändring på tilluften. Frånluftskanaler ska förses med termisk isolering då kanaler passerar utrymmen med lägre temperatur, så att värmen i frånluften kan återvinnas. Isolerade kanaler utvändigt på byggnad ska kläs med plåt och förses med dräneringshål i botten. 1 stycken hål med diameter 10 mm per löpmeter (gäller inte kanaler i Lådor enligt kap QL). Längsgående skarvar på utvändig plåtbeklädnad ska placeras på undersidan. 15

16 Övriga skarvar tätas med silikon. 04 Inspektionsluckor i plåtbeklädnad ska förses med regnskydd. SB Elkanalisation förläggningsmaterial mm All kanalisation för eventuell klimatstyranläggning ska ingå i elentreprenaden, med undantag av små anläggningar eller mindre ombyggnader. De uppgifter som krävs ska lämnas till el- och teleprojektören. SC El och telekablar mm Alla elledningar för eventuell klimatstyranläggning ingår i elentreprenaden med undantag av små anläggningar eller mindre ombyggnader. De uppgifter som krävs ska lämnas till el- och teleprojektören. UB Givare 03 Temperaturgivare ska ha en noggrannhet av minst klass B enligt IEC 751. Givaren får inte placeras direkt mot ytor som har avvikande temperatur. Givare och komponenter i publik miljö, där det finns risk för åverkan, ska utföras skyddade för vandalism, till exempel med en stålkorg över givaren. CO 2 -givare ska ha inbyggd automatisk kalibrering. Fuktgivare ska vara långtidsstabila. 04 Givare eller andra ingångar, ska (i energisyfte) larma när ett drifttillstånd har varit aktivt under en orimligt lång tid, enligt inställt värde. Detta är aktuellt vid till exempel styrning efter koldioxidhalt (CO 2 ), fuktstyrning, belysningsstyrning, närvarostyrning eller timerstyrning. 16

17 05 Givare som reglerar rumstemperatur, fukt eller koldioxid ska placeras på en plats i rummet som är lämpligt ur driftsynpunkt. Givarna får inte placeras i ventilationskanalen eftersom aggregaten stoppas eller ska kunna stoppas, på natten. Värdena blir då missvisande för till exempel styrning av rumstemperaturen. UG Mätare Mätare för temperatur ska monteras efter varje komponent som medför en temperaturförändring. Y Märkning, provning, dokumentation mm För generella förutsättningar för märkning, kontroll och dokumentation, se projekteringsanvisningarnas Övergripande dokument. YTB Märkning och skyltning av installationer Märkning ska utföras enligt fastighetsförvaltningens märkbilaga för VVS- samt styr-och övervakningsinstallationer. Komponenter ska märkas lika i VVS- och styrhandlingar. På fläktar eller utanpå aggregat ska en skylt med inställda värden för minimala och maximala luftflöden samt dimensionerande tryckfall, monteras. En skylt med minimala och maximala luftflöden ska monteras i nära anslutning till VAV-enheter. En skylt med begynnelse- och sluttryckfall ska monteras på filterenheter. Injusteringsspjäll ska märkas med löpnummer. Inställningar på potentiometrar och liknande, ska märkas. Den dimensionerande personbelastningen i ett enskilt rum ska framgå av ritningar och av en skylt under CO 2 -givaren, om inte annat har bestämts av projektledaren. 17

18 Om avvikelser vad gäller brandtätning har gjorts i förhållande till gränsdragningslistan, ska tätningen märkas med produktnamn, identifieringsnummer och brandteknisk klass. Märkningen ska då dokumenteras. YTB.157 Märkning av luftbehandlingsinstallationer Kanalmärkningar ska vara enligt utförande Flocode ventilation eller likvärdigt, med typbeteckningar enligt nedan: Kanalinnehåll Uteluft Tilluft Överluft Frånluft Återluft Cirkulationsluft Avluft Färg Blå Röd Gul Gul Gul Gul Brun Kanaler ska märkas med aggregat-/systemtillhörighet. YTB.257 Skyltning för luftbehandlingsinstallationer Skyltning av dörrar till fläktrum ska ange rummets ändamål och systemnamn för de systemkomponenter som finns innanför och dess betjäningsområde. Till exempel: FLÄKTRUM System 570 betjänar plan 1, västra flygeln. Skyltning av öppningar för drift- och underhåll (gäller inspektionslucka eller schaktdörr) märks med system- och komponentnamn för de systemkomponenter som finns innanför och dess betjäningsområde. Till exempel: 570-ST11: brand/brandgasspjäll betjänar trapphus nr

19 YTC Kontroll och injustering av installationssystem 03 Belastningsprovning Avser normalt vinterprovning. Har anläggningen kyla eller solvärme ska även sommarprovning utföras. Följande provning ska minst beaktas: temperaturverkningsgrad, tilluft och frånluft (temperaturen innan fläkt och med ventilen till eftervärmningsbatteriet stängd) se fastighetsförvaltningens mall för protokoll för provning av återvinnare/återvinningsystem SFPv-värde för ventilationssystem, se fastighetsförvaltningens mall för protokoll för provning av SFPv-värde för ventilationssystem Lufthastigheten i vistelsezonen ska mätas i de typrum som förekommer, dock i minst 3 stycken. Vid vinterprovning ska temperaturen under provningsperioden ha underskridit 0 o C. Protokoll på temperaturverkningsgraden godtas för utetemperatur <+5 o C. YTC.15 Kontroll av VVS-, kyl- och processmediesystem Ljudkontroll Normalmätning ljud (se AMA), db(a) och db(c), ska utföras i 30 % av lokalerna efter att injusteringen är färdigställd och efter anvisning av fastighetsförvaltningen. Normalt ska mätningen utföras kvällstid eller nattetid. Angivna ljudkrav gäller för den totala anläggningen. Det medför att ställda krav ska uppfyllas med tillräcklig marginal i respektive entreprenad. YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem Täthetskontroll Kontroll ska alltid utföras av hela installationen. Kontrollen ska dokumenteras. Vid dold förläggning och misstanke om läckage ska tryckprovning utföras. 19

20 Större system ska täthetsprovas enligt AMA till minst 10 % av dess sträckning. Kontroll av flöde För flödet i ett enskilt rum är den tillåtna avvikelsen nedåt, från föreskrivet värde, 10 %. För summerat tilloch frånluftsflöde, inklusive utvidgad mätosäkerhet, är den tillåtna totalflödesavvikelsen 15 %. (Avvikelse från AMA) Byggnader och rum med tilloch frånluft, som har förhöjd fukttillförsel (till exempel dusch- och omklädningsrum samt rum med många personer) får inte ha övertryck efter injustering, om det inte särskilt anges. Kontrollmätning av huvudkanaler ska ske så att det stämmer mot fläktens luftflöde. Mätning ska ske vid både minimalt och maximalt luftflöde. Vid vinterprovning görs kontroll genom jämförelse av temperaturverkningsgrader för tilloch frånluft. Nödvändig korrektion på grund av densitetsskillnader ska utföras. Protokoll Följande protokoll ska minst föras i denna entreprenad: belastningskontroll, temperaturverkningsgrad tilloch frånluft samt luftvärmare (Se fastighetsförvaltningens mall för protokoll för provning av återvinnare/återvinningsystem) ljudprovning täthetsprovning injusteringsprotokoll inklusive spjällförteckning SFPv-värde för ventilationssystem - redovisas på begäran (se fastighetsförvaltningens mall för protokoll för provning av SFP v -värde för ventilationssystem) parameterlista för frekvensomformare anpassad till anläggningen Alla inställningar, tidkanaler, larm, IP-adress med mera ska dokumenteras i drift- och underhållsinstruktionerna. YTC.257 Injustering av luftbehandlingssystem I de fall det finns en särskild entreprenör för klimatstyrning ska injustering utföras i samråd med den entreprenören. Injusterade flöden ska redovisas i ett sammanställt protokoll och ingår i luftbehandlingsentreprenaden. 20

21 I VAV-anläggningar då sammanlagring av luftflöden används, ska den aktuella sammanlagringen godkännas av fastighetsförvaltningens rådgivare. 03 Injustering ska normalt ske så att det råder undertryck i systemen, byggnaden och särskilt i rum där fukt kan påverka på byggnadskonstruktionen. Normalt cirka 3-5% av luftflödet, beroende på hur stort luftflödet är. YU Teknisk dokumentation mm för installationer Där klimatstyrsystem ska installeras ska följande handlingar upprättas av klimatsyrningsentreprenören. planritningar med kanalsystem, rumsnummer och rumsnamn som grund för presentation av värden enligt bilaga 1 (presentationen ska vid komplex anläggning ske via en länk i driftbilden för aktuellt aggregat i överordnat styr- och övervakningssystem samt i Lindinspect eller likvärdigt program) rumsvisa driftkort (flödesscheman där rumsstyrningar och tryckhållningsspjäll framgår med apparatlista och driftbeskrivning) apparatskåpsschema yttre förbindningsschema med kabeltabell försäkran om överensstämmelse (CE) med tillämpliga direktiv för all ingående utrustning YUK.5 Underhållsinstruktioner för VVS-, kyl- och processmediainst Inställningsvärden för frekvensomformare med mera ska anges. 21

22 BILAGA 1:1 Inställningsparametrar och inställningar för larm i Klimatstyr Gäller främst för Lindinspect. För andra system ska motsvarande funktioner programmeras efter samråd med fastighetsförvaltningens rådgivare. Inställningsparametrar ska alltid vara tillgängliga för fastighetsförvaltningen via Lindinspect. Benämning Värde Förklaring Kommentar Minflöde Bv XX l/s lägsta luftflöde vid tom lokal minsta värde enligt BBR i lokal utan närvaro =0,35 l/s per m 2 Närvaroflöde Bv XX l/s lägsta närvaroflöde vid personer i lokal det lägsta flöde som är lämpligt för lokalen, kan variera beroende på verksamhet Maxflöde Bv XX l/s högsta flöde för lokalen i forcerat läge det dimensionerande flödet för lokalen och antalet personer Balansoffset Bv XX l/s inställning vid flödesobalans i zonen detta ställer ALLTID Lindinvent in Rumstemperatur Bv Koldioxidhalt Bv Tid till ekonomi Förskjutning värme Förskjutning kyla XX C börvärde varierar beroende på verksamhet Se projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden, för kompletta värden. Samordna. XXX ppm alltid Vi ska alltid börja forcera vid XXX ppm och forcera till 100 % vid YYY ppm enligt projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden, avsnitt VVS. 60 min tid med frånvaro innan ekonomiläget aktiveras Om vi använder ekonomiläge ska det vara vid längre frånvaro. 0 C antal grader som temperaturen får sjunka när ekonomiläget är aktivt (ingen närvaro) 2 C antal grader som temperaturen får öka när ekonomi läget är aktivt (ingen närvaro) Tid till komfort 0 min tid efter närvaro tills ekonomiläget avaktiveras P-band 3 T1 (TTC)/Minflöde T1 (RCX) P-band 3 T2 (TTC)/Maxflöde T2 (RCX) (1 C) Vid aktuellt börvärde för rumstemperatur + denna inställning börjar forceringen för att kyla rum. Ex. börvärde 21 C, rumstemp=22 C, forcering=50 % (2 C) Vid aktuellt börvärde för rumstemperatur + denna inställning är forceringen för att kyla rum = maxflödet. Ex. börvärde 21 C, rumstemp=23 C, forcering=100 % P-band 1 T1 0 C Innebär att vid börvärde 21 C och rumstemperatur 21 C är värmeventilen stängd. P-band 1 T2-0,5 C Innebär att vid börvärde 21 C och rumstemperatur 20,5 C är värmeventilen fullt öppen. Steg CO 2 ppm1 0 ppm Vid aktuellt börvärde + denna inställning börjar forcering för att förbättra luftkvalitén. Steg CO 2 ppm2 300 ppm Vid aktuellt börvärde + denna inställning forcerar vi 100 % för att förbättra luftkvalitén. Tid till närvaro 0 s Tid för att närvaro ska indikeras och närvaroflöde aktiveras. Eftersom vi redan ligger på låga temperaturer ska denna vara 0 C. Då det är termiska ventilställdon så är det nästan i praktiken on/off Vi ska alltid börja forcera vid XXX ppm och forcera till 100 % vid YYY ppm enligt gällande värden i projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden, avsnitt VVS. Vi ska alltid börja forcera vid XXX ppm och forcera till 100 % vid YYY ppm enligt gällande värden i projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden, avsnitt VVS. Övriga parametrar är oftast mätvärden eller beräkningar. Förklarande text erhålls då man håller pekaren vid texten.

23 BILAGA 1:2 Signaler som ska utbytas mellan Lindinspect och överordnad styr- och övervakning. Funktioner i styr till Lindinspect För att Lindinventlarmen ska vara aktiva ska styr skicka en etta till register 47 i Lindintells Modbusregisterlista. (detta ska göras när aggregatet går i normal dagdrift, annars en nolla) Vädring: Styr skickar -4 till register 69. Styr stänger även av larmen genom att skicka 0 till register 47. (Lindinvent styr temperaturen till 4 grader under normalt börvärde). Nattsänkning: Styr skickar -2 till register 69 (Fläkten är avstängd men radiatorerna värmer till 2 grader lägre än annars). OBS! i styr gör man en min funktion av signalerna Vädring och Nattsänkning. Sommarnattkyla: (Styr startar fläkt för att kyla huset nattetid). Styr kan läsa register 4250 för att få högsta rumstemperatur i anläggningen (visualiseringen). (Kan gälla flera fläktar som tex på Maria Park 36). Funktionen vädring är det som ska aktiveras vid detta driftsfall. Utetemperatur från styr, GT73:, ska kunna visas i Klimatstyrs logg. Följande värden ska presenteras i bild i klimatstyr som grundmeny Beteckning: System, don/spjäll, nodnummer Benämning: Rumsnummer, rumsnamn Rumstemperatur Rumstemperatur Bv Värmesteg Kanaltemperatur Koldioxidhalt Koldioxidhalt Bv Flöde beräknat Bv Tilluftsflöde Frånluftsflöde Min. flöde Max. flöde Närvaroflöde Värden - styr läser följande: summalarm Lindinspect (Lindinvent konfigurerar larm enligt lista nedan, styr presenterar aktivt larm i styrsystem och dess larmlista) (Register 300) beräknat tryckbörvärde 1) tilluft (används endast där ALLA delluftflöden är kontrollerade) (Register 11) beräknat tryckbörvärde 1) frånluft (används endast där ALLA delluftflöden är kontrollerade) (Register 11) beräknat temperaturbörvärde 1) (detta används normalt INTE i styr, men läggs in för framtiden) (Register 1003) 1) Beräknade börvärden kommuniceras ofta som procent. Samordnas med styr.

24 FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Drottninggatan 7 Postadress Helsingborg Reception