Ensamkommandes hälsa i Norden Socialchefsdagarna i Umeå september Ove Ledin Nina Rehn Mendoza Mikaela Andersson

Transkript

1 Ensamkommandes hälsa i Norden Socialchefsdagarna i Umeå september 2019 Ove Ledin Nina Rehn Mendoza Mikaela Andersson

2 Ensamkommande 2019 Prognos: Antal asylsökande t.o.m. augusti 2019 Flickor Pojkar Totalt 0-6 år år år år Totalt

3 Ensamkommande forts Ökad andel flickor: 27 procent flickor (38 procent i augusti) Ökad andel yngre barn o Fler 0-12 år, färre år Syrien, Marocko, Afghanistan, Somalia, Irak o Flickor: Somalia, Syrien, Afghanistan

4 Anknytningsanvisningar 62 procent av alla anvisningar 2018 var anknytningsanvisningar o 33 procent gäller farbror/faster/morbror/moster, 34 procent gäller vuxet syskon 82 procent av flickorna anvisas på anknytning o Svagare anknytning farbror/faster/morbror/moster 56 procent av pojkarna anvisas på anknytning

5 Anknytningsanvisningar - forts Ny rutin från Migrationsverket fr.o.m. 1 juli - anknytningsanvisning kommer huvudsakligen endast att ske: när barnet kommer med medsökande (söker asyl vid samma tillfälle) eller medföljande (anhörig som gör barnet sällskap vid ansökningstillfället) när barnet har syskon i Sverige där syskonskapet går att verifiera Om medsökande eller medföljande Migrationsverket ber ankomstkommunens socialtjänst om en första bedömning av anknytningspersonens intresse, möjlighet och förmåga att vara delaktig i omvårdnaden som underlag inför beslut om anvisningen. Migrationsverket har som målsättning att fatta beslut om anvisning inom en till tre dagar. Om utjämnande anvisning - socialtjänsten i anvisningskommunen får bedöma barnets relation till den uppgivna anknytningspersonen. SKL:s webb Placering av ensamkommande i annan kommun, SKL:s PM

6 Antal barn och unga placerade utanför det egna hemmet var drygt barn och unga placerade utanför det egna hemmet någon gång under året. Av dessa var en tredjedel (11 554) ensamkommande barn och unga Källa: Socialstyrelsens register över socialtjänstens insatser för barn och unga

7 Hur ensamkommande barn och unga var placerade 2018 Ensamkommande barn och unga Varav flickor Familjehem HVB Stödboende SiS Varav pojkar Källa: Socialstyrelsens register över socialtjänstens insatser för barn och unga

8 Ensamkommande barn och unga inom familjehemsvården 2018 Ensamkommande barn och unga Varav flickor Familjehem Nätverkshem jourhem Varav pojkar Källa: Socialstyrelsens register över socialtjänstens insatser för barn och unga

9 Så hur har det gått för ensamkommande? Få fullföljer treårig gymnasieutbildning Vid 27 års ålder har 66 procent av ensamkommande män och 56 procent av kvinnor arbete (81 resp 77 procent bland svenskfödda). Om man jämför ensamkommande med svenskfödda med samma utbildningsnivå är de i arbete i ungefär samma utsträckning. Jämfört med unga som kommit tillsammans med sina föräldrar är ensamkommande däremot oftare i arbete Ensamkommande som har återförenats med sina föräldrar arbetar i något lägre omfattning än de som inte har återförenats. Källa: Aycan Çelikaksoy och Eskil Wadensjö Delmi, rapport 2018:3

10 Ensamkommande flickor Källa: Aycan Celikaksoy & Eskil Wadensjö, Fores, 2019

11 Ensamkommande flickor NEET/UVAS Källa: Aycan Celikaksoy & Eskil Wadensjö, Fores, 2019

12 Nordens välfärdscenters uppdrag Bidra till utveckling på välfärdsområdet Initiera, utveckla och stödja nätverk mellan relevanta aktörer Erbjuda arenor för expertmöten Sammanställa och sprida aktuell och relevant kunskap Möjliggöra erfarenhetsutbyte Främja samarbete inom policyrelevant och praxisnära forskning och sprida forskningsresultat Bedriva kompetensutveckling 12

13 Insatsområden/verksamhet Välfärdspolitik Integration Funktionshinder Folkhälsa Välfärdsteknologi Inkludering av utsatta unga Äldre Demens Hemlöshet Nordic Welfare Research Insatser för nyanlända barn och unga Ensamkommande barns psykiska hälsa Clearingcentral Implementering av FNs funktionshinderskonvention Stödordningen Rådet för nordiskt samarbete för funktionshinder Dövblindverksamhet Sekretariat för Nordisk folkhälsoarena Insatser för att förstärka ländernas folkhälsopolitik/arbete Nordic studies on alcohol and drugs (NAD) PopNAD

14 Nordisk samverkan om integration Migrationens betydelse för glesbygden Inkludering på arbetsmarknaden Utrikesfödda kvinnor etablering Tidiga insatser till nyanlända barn och familjer Kommande teman Preventiva insatser mot segregation i utsatta områden Civilsamhällets roll för integration och social innovation 14

15 Ensamkommande och hälsa Uppdrag från Nordiska Rådet att kartlägga nordisk kunskap om ensamkommande och hälsa, med fokus på psykisk hälsa Lyfta även fram vad vi vet om skillnader mellan pojkar och flickor Ny kunskap efter 2014 Alla 5 nordiska länderna Rapporten färdig december 2019, publicering i början på 2020 Spridning tex. på ev. toppmöte om ensamkommande 15

16 Bakgrund Enbart Sverige och Norge har registerdata över enskilda ensamkommande där dom kan följas in i vuxenlivet Väldigt lite forskning kring ensamkommande flickor (hittills bara SE) Nordic Network for Research Cooperation om Unaccompanied Refugee Minors (NordURM) ~CAGE, Coming of Age in Exile Depression (20-44%), ångest (30-38%), PTSD (52-54%) i nordiska studier (inga könsskillnader bland dessa) Tydliga riskfaktorer för psykisk ohälsa är asylprocesser längre än 1 år samt många omlokaliseringar (flytt) och utsatt för våld eller traumatiska händelser innan migrationen 16

17 Bakgrund forts. Stor del av kunskapen handlar om processer kring mottagandet, boendet, skola etc. Lite information om specifika insatser som är utvärderade Studier har gått från sårbarhetstänk, trauma och riskfaktorer till resiliens och coping. Utveckling övertid vet vi lite om social nätverk, familjetillknytning, arbetslivet samt hälsa och välmående i vuxenålder Finland mest metod- och handböcker om stöd till psykisk hälsa samt några epistudier bland immigranter överlag Danmark - Forskningscenter för migration, etnicitet och hälsa (MESU) 17

18 Norge Norsk nettverk for migrasjonsforskning Omfattande forskning och kartläggning finns Ett exempel på en ny studie: ca 50-70% lider av allvarlig PTSD. Utvärdering av TRT (teaching recovery techniques) för denna målgrupp. 18

19 Thank Tack you. för uppmärksamheten! 19

20 Ensamkommande flickors hälsa Socialchefsdagarna

21 Presentation Kort om mig och vad presentationen kommer handla om.

22 Statistik från Vänersborg och Trollhättan, sept 2019 Vänersborg totalt 154 EKB Trollhättan totalt 251 EKB 88% pojkar: 135 st 79% pojkar: 198 st 12% flickor: 19 st (varav 13 nätverksplacerade minst en gång under placeringstiden) 21% flickor: 53 st (varav 39 nätverksplacerade minst en gång under placeringstiden)

23 Att familjehemsplacera flickor i nätverkshem Skyddsfaktorer: - För många en självklarhet att ta emot ett släktingbarn. - Trygghet för flickorna att bo med närstående. - Bättre möjligheter för flickorna att återfå kontakten med ursprungsfamiljen. - Lättare med samarbete mellan nätverkshemmet och flickans föräldrar.

24 Att familjehemsplacera flickor i nätverkshem Riskfaktorer: - Få av nätverksfamiljerna är integrerade och etablerade i det svenska samhället, språksvårigheter, bor i socialt utsatta områden och trångboddhet är vanligt. - Många nätverksfamiljer har stark lojalitet med flickans ursprungsfamilj, och det kan finnas bakomliggande orsaker till att barnet placeras just hos dem. - Många nätverksfamiljer identifierar sig inte som socialtjänstens uppdragstagare. - Psykisk ohälsa är för många tabu att prata om, vilket gör det svårt att erbjuda kvalificerad hjälp. - Hög grad av isolering av flickorna i hemmet.

25 Vikten av uppföljning Uppföljningen och relationsskapandet är oerhört viktig. Detta får inte tummas på när det gäller flickor i nätverkshem! Tät kontakt med både flickorna och nätverkshemmen. Olika typer av mötesformer och på olika arenor. Viktigt att våga ställa svåra frågor och låta relationsskapandet ta tid för att bygga förtroende.

26 Stödet till nätverksfamiljerna Grundliga familjehemsutredningar. Regelbunden enskild handledning från familjehemssekreteraren. Vid behov, kompletterande bistånd i form av föräldrastöd via socialtjänsten. Erbjuda familjehemsutbildningar, exempelvis: - Utbildning via Välkomsten och socialtjänsten ang. att vara skolförälder. - Familjehemsutbildning Ett hem att växa i, anpassat för nätverksfamiljer.

27 Ett hem att växa i Utgår från Socialstyrelsens familjehemsutbildning Ett hem att växa i. Materialet är dock EKBoch nätverkshemsanpassat. Detta gjordes i samarbete mellan socialtjänsten i Göteborg och Trollhättan. Har anordnadats i Trollhättan, men riktade sig till både nätverksfamiljer i Trollhättan och Vänersborg. Mycket uppskattat av nätverksfamiljerna.

28 Stödet till de nätverksplacerade flickorna Överlag mycket kraftfulla och viljestarka flickor, trots fruktansvärda erfarenheter i bagaget. Viktigt med relationsskapande och tänka utanför den västerländska boxen. Skolattacken på Kronan 2015 hade stor negativ påverkan på vår målgrupp. Kompletterande bistånd, för att bryta isolering och öka integration. Uppmuntra och möjliggöra aktivitet (simskola, idrottsaktiviteter och feriepraktik etc). Fortsatt kontakt efter att placeringen avslutats, vid exempelvis utflytt eller familjeåterförening.

29 Integrera mera Projektet Integrera mera startades med anledning av att de ensamkommande flickorna inte tog del av fritidsaktiviteter alls på samma sätt som de ensamkommande pojkarna. Projektet inriktades därför på ensamkommande flickor mellan år. Idag riktar sig projektet till nyanlända flickor i allmänhet. Började med föräldramöten på socialtjänsten i Trollhättan där nätverksfamiljerna fick information om projektet. Detta för att bygga förtroende för verksamheten. Därefter gruppträff med de ensamkommande flickorna för att inhämta deras intresseområden och önskemål. Projektet har fått stor uppmärksamhet för sitt goda arbete med flickorna och används som lärande exempel i många olika forum.

30 Zamzam och hennes tid i Sverige. En av våra flickor

31 Kontaktuppgifter: Mikaela Andersson 1:e socialsekreterare Flyktingmottagningen Vänersborgs Kommun Tack för att ni har lyssnat!