kraftnät åland ab Årsberättelse

Transkript

1 kraftnät åland ab Årsberättelse 2012

2 Digitalt tryck på Mariehamns Tryckeri Ab, 2013

3 KRAFTNÄT ÅLAND AB 2012 Innehåll VD:s översikt... 3 Bokslut Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Elmarknaden...10 Personal...10 Anläggningsverksamhet och investeringar Ekonomi Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång...12 Framtidsutsikter Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel...15 Statistik Ledningar och transformatorstationer... 9 Resultaträkning...16 Balansräkning Finansieringsanalys...19 Bokslutsprinciper Noter Datering och underskrifter Revisionsberättelse Förvaltning Personal Karta över stamledningsnät

4 Fördelning av anskaffningen 296 GWh i % 0,7 20,7 0,3 6,6 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränslebaserad Lokal produktion vindkraft Lokal produktion biopanna 71,7 Fördelning av förbrukningen 296 GWh i % 3,6 0,9 0,0 36,7 Mariehamns stads elverk Ålands Elandelslag Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster o mätfel Export 58,8 2

5 VD:s översikt Bolagets femtonde verksamhetsår är avslutat. En stor förändring i ägarförhållandena skedde i juni då Ålands landskapsregering löste ut Ålands Elandelslag, Mariehamns stad och Mariehamns Energi Ab. Innan sommaren var slut hade även övriga ägare lösts ut och landskapsregeringen stod som ensamägare till bolaget. Genom denna åtgärd uppfylls kraven i EG:s direktiv 2009/72/EG om åtskilt ägande. Den totala åländska elförbrukningen ökade med 4,3 % och den i stamnätet överförda volymen ökade med 7,0 % i förhållande till Den i stamnätet överförda elen har ökat p.g.a. att inmatningen från lokal elproduktion på distributionsnätnivå minskat. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och förbrukningsökningen beror på att året som helhet var kallare än 2011 men ändå varmare än normalåret. I medeltal har förbrukningsökningen under de senaste tio åren varit 1,3 %. Fredagen den 3 februari mellan 8 och 9 noterades årets högsta effekttopp, 65,6 MWh/h. Den hittills högsta uppmätta effekttoppen är 66,3 MWh/h och härstammar från året innan. Inräknas även lastkapning med mobila dieselgeneratorer blir effekttoppen 67,9 MWh/h. Effekt- och energiutvecklingen följer Kraftnät Åland Ab:s prognoser. Den sista pusselbiten i finansieringsprocessen för Finlandskabeln, numera döpt till Ål-Link, föll på plats när EU-kommissionen den sista juli godkände notifieringen av finansieringspaketet. Upphandlingen av likströmsförbindelsen, omriktarstationerna och sjökabelförbindelsen, slutfördes och efter att avtal om banklån ingåtts med Nordiska Investeringsbanken kunde leveranskontrakt tecknas Enligt ingånget avtal skall förbindelsen vara klar i slutet av I förhållande till ursprungstidplanen är projektet tre år försenat och prislappen har blivit högre. Förseningen reducerar i viss omfattning det praktiska värdet av investeringen, leder till att reservkraftunderskottet under mellanperioden växer samt att befintlig reservkraft behöver utnyttjas längre. Övriga delar tillhörande projektet ledningar, stationsombyggnader bjuds ut 2013 och är därför inte prissatta. Reservkraftläget under 2012 var synnerligen otillfredsställande då vi hade problem med tillgängligheten på vår egen gasturbin p.g.a. osannolikt långa leveranstider på beställd reparation. Därutöver fanns det permanenta underskottet i förhållande till beräknat behov. I samband med förnyandet av nättjänstavtalen förde bolagets tekniska ledning fram behovet av en tillfällig utbyggnad av reservkraftkapaciteten motparten, distributionsnätbolagen, var dock inte intresserade av någon utbyggnad. Förhandlingar om de nya avtalen fördes hela hösten och efter att landskapsregeringen genom ett ägarbeslut tagit ställning för 2013 slöts avtal utan utbyggnad. Under året avslutades fyrstationsprojektet i och med att den sista elstationen som ingick i projektet levererades och togs i drift. Härmed har en avsevärd föryngring på stationsfronten skett, som lett till att både personsäkerhet och den teknisk nivån höjts. Den valda lösningen på inkopplingsproblematiken med de dubbla transformatorerna i Senneby och Tingsbacka har implementerats och provats på en av 110 kv brytarna i Tingsbacka och visat sig fungera på avsett sätt. Montering av ytterligare två har inletts och under 2013 skall allt vara klart för parallelldrift, vilket ökar både kapacitet och driftsäkerhet. När det gäller utbyggnad av förnybar elproduktion på Åland kommer ingenting att ske förrän stödformen för förnybar el klarnar. Förhandlingar om ett åländskt deltagande i det finska inmatningstariffsystemet har pågått länge utan konkret resultat. Såvida ett attraktivt stödsystem införs kommer aktörerna att vilja förverkliga de planerade vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba i snabb takt. Vi behöver ett beslut om byggande av Tellholm station innan sommaren för att koordinera planeringen med ombyggnad av Tingsbacka elstation i samband med Ål-Link. Optionen att bygga tredje omriktarstation på likströmsförbindelsen för att ansluta 100 MW vindkraft kommer inte att kunna nyttjas inom optionstiden och förfaller därför i detta skede. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt 12 stycken (24 stycken 2011) varav fyra avbrott på förbindelsen från Sverige och tre av dem i samband med åska års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca. 7 % och rörelsevinsten e över budget. Den främsta orsaken till omsättningsökningen var högre intäkter från balanstjänsterna, men även i mindre omfattning högre intäkter än budgeterat från nättjänsterna och övriga tjänster. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är dock betydligt högre än budgeterat underskott på e. Orsak till detta var de högre intäkterna, lägre kostnader för material och tjänster, lägre avskrivningar, lägre övriga rörelsekostnader och lägre räntekostnaderna budget p.g.a. att budgeterade räntekostnader för nya lån för Finlandskabeln inte uppstod. Vid årsskiftet var vi 15 anställda. Jag vill tacka personalen för Era arbetsinsatser och Ert engagemang och den yrkeskunskap Ni uppvisar i det dagliga arbetet. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till styrelsen för året som gått samt våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2013 Jan Kahlroth, VD 3

6 Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 296,4 GWh mot 284,1 GWh år Ökningen är 4,3 %. Den i stamnätet överförda volymen var 281,4 GWh mot 263,0 GWh 2011 och överföringen ökade med 7 %. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 212,4 GWh (193,2 GWh 2011). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 19,7 GWh (16,4 GWh 2011). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 48,5 GWh (51,6 GWh 2011) och från fossilbränslebaserad elproduktion 0,8 GWh (1,8 GWh 2011). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 21 åländska vindkraftverken var 61,4 GWh (65,0 GWh 2011). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 20,7 % mot 22,9 % år 2011 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 2,0 GWh el (7,7 GWh, 2011). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 21,4 %, år 2011 var motsvarande del 25,6 %. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 161,3 GWh (150,6 GWh 2011), Mariehamns stads elverk 106,8 GWh (100,2 GWh 2011), Mariehamns Energi Ab:s egenförbrukning var 2,7 GWh (2,5 GWh 2011) och stamnätsförlusterna uppgick till 10,7 GWh (9,6 GWh 2011) eller 3,8 % av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, led ningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer års högsta timeffekttopp var 65,6 MWh/h och inträffade mellan klockan 8 och 9 fredagen den 3 februari. Effekttoppen är lägre än den hittills högsta noterade effekttoppen från 15 februari 2011, som uppmättes till 66,3 MWh/h. Inräknas även lastkapning med dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distributionsområde är effekttoppen 67,9 MWh/h. Effektutvecklingen är i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognos och understryker behovet av utökad reserveffektkapacitet för att klara ett avbrott på Sverigekabeln när helst det inträffar. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 2,4 % lägre än för normalåret. I förhållande till 2011 var 2012 som helhet 9 % kallare. Endast månaderna februari, juni, oktober och december var kallare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal ca. 1,3 % per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde bli större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt 12 stycken (24 stycken 2011). Den 25 mars löser underspänningsskyddet i Lilla Båtskär och kopplar ifrån transformatorbrytaren med följd att linjebrytaren i Ytternäs också löser. Okänd felorsak. Avbrottet varade 5 minuter. Underspänningsskyddet i Lilla Båtskär elstation kopplar den 27 mars ifrån transformatorbrytaren till följd att linjebrytaren i Ytternäs elstation också löser. Orsaken till spänningsdipen sammankopplas med en tvåfasig kortslutning på Sålisledningen vid samma tid. Avbrottet bestod av två avbrott och en misslyckad inkoppling under totalt 56 minuter. Den 18 april löser jordfelsskyddet i Norrböle för ledningen Norrböle-Mariehamn i samband med en omkoppling ut ledningen och elstationerna Mariehamn, Holken, Ytternäs och Båtskär blir spänningslösa. Störningen varade 1,5 minut och berodde på för lågt inställt reläskydd. Den 10 maj kopplar överströmsskyddet för linjebrytaren Norrböle-Svinö bort brytaren. Elsationerna Knutsboda och Svinö blir strömlösa under 7 minuter. Orsaken är inte känd. Överströmsskyddet för Godbyledningen i Tingsbacka löser den 11 maj ut brytaren och elstationerna 4

7 Godby, Västanträsk och Finby blev strömsösa i 4 minuter. Avbrottet förorsakades troligen av ett åskväder som drog fram över området. Den 2 juni blev hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö strömlöst då en transformatorvakt i Senneby löser 110 kv brytaren. Avbrottet varade 7 minuter. En grävmaskin sliter den 6 juli av ett stag på Godby- Västanträskledningen och kortslutet två faser. Överströmsskyddet i Tingsbacka löser och elstationerna Godby, Västanträsk och Finby blir strömlösa under 2 minuter. 13 juli blev hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö strömlöst då 70 kv spänningen i Senneby elstation försvinner. Avbrottet förorsakades troligen av åska. Avbrottet varade 8,5 minut. Hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö blev strömlöst igen den 13 juli då 70 kv spänningen i Senneby elstation försvinner. Avbrottet förorsakades troligen av åska. Avbrottet varade 8 minuter. Den 7 augusti blev hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö strömlöst då 70 kv spänningen i Senneby elstation försvinner. Avbrottet förorsakades troligen av åska. Avbrottet varade 10 minuter. Vid ett omkopplingsarbete i Mariehamns stads elverks nät i samband med idrifttagningen av vår utbytta elstation Centrum den 6 november löser transformatorbrytaren i Norrböle. Avbrottet vara 3 minuter. Den 25 december löser brytaren i Brändö för överström. Brändö, Kumlinge, Sottunga och Svinö elstationer blir strömlösa i 6 minuter. Orsaken till kortslutningen är inte känd. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. Projektet som skall möjliggöra parallelldrift av transformatorbrytarna i Senneby och Tingsbacka är inte slutfört, enbart en brytare i Tingsbacka har tagits i drift. Projektet skall färdigställas under 2013 och därefter skall transformatorerna kunna drivas parallellt. Kraftnät Åland Ab skall inom skälig tid efter upptäckt störning eller avbrott på förbindelseledningen från Sverige tillhandahålla tillräcklig reserveffektkapacitet för att täcka det åländska elbehovet närhelst störningen eller avbrottet sker. Utgångspunkten är att tillbudsstående kapacitet skall vara tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd. I dagsläget är situationen sådan att den reserveffektkapacitet som tillhandahålls med vår gasturbin i Ringsböle tillsammans med övriga kontrakterade reservkraftanläggningar inte är tillräcklig i alla driftsituationer. Från distributionsnätbolagens sida har man dock ansett att den tillgängliga reservkraftkapaciteten varit tillräcklig och parterna kom i nättjänstavtalet 2012 överens om att Kraftnät Åland Ab är befriad från ansvar vid situationer då otillräcklig produktionskapacitet uppstår under förutsättning att hela produktionskapaciteten ingående i reservkrafthållningen samt östförbindelsen fullt utnyttjas men inte är tillräcklig för att täcka elbehovet i en ödriftsituation trots att överenskomna åtgärder för att minimera risken för ett underskott vidtagits. Samma överenskommelse finns också i nättjänstavtalen för Lösningen för 2013 har även förespråkats i ägardirektiv från Ålands landskapsregering. Med tanke på den effektutveckling vi haft de senaste åren är sannolikheten numera större för effektbrist i samband med ett avbrott på förbindelseledningen till Sverige vintertid. Detta underskott växer år för år och skall långsiktigt täckas med likströmsförbindelsen till riket. Den förskjutning av tidplanen för projektet, som den utdragna finansieringsprocessen har medfört, ökar ytterligare risken för reserveffektunderskott om inte underskottet under mellanperioden täcks. Förbindelsen kan utgående från tillgängliga uppgifter vara klar för övertagande i november år För att säkerställa tillgången på befintlig reservkraft har en offert på en på tillhandahållande av reservkraft från Mariehamns Energi Ab under juni 2016 erhållits. Kapaciteten Mariehamns Energi Ab kan tillhandahålla sänks med 3 MW, vilket ytterligare ökar underskottsproblematiken. Inget beslut gällande hanteringen av reserveffektunderskottet under mellanperioden har fattats. Det har varit problem med tillgängligheten på gasturbinen i Ringsböle under stor del av året. Detta beror på försenad leverans av ny bränsleventil och uppgradering av styrning av densamma. Efter många turer byttes bränsleventilen under hösten men leverantören hade inte behörighet att uppgradera styrningen. Uppgraderingen måste beställas direkt via tillverkaren Pratt & Whitney och där måste ärendet prioriteras för att få det gjort inom rimlig tid. Via kontakter direkt med servicechefen fick vi programuppgraderingen prioriterad och i slutet av året blev installationen gjort och anläggningen driftklar. Diskussioner har inletts för att få servicekontrakt med ny leverantör eftersom 5

8 Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) Resultat 2011 Resultat 2012 % av % av Ändring i inmatn. inmatn. % jämfört MWh /uttag MWh /uttag 12/11 SUMMA ELENERGIINMATNING , ,0 7,0 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) , ,5 9,9 Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) , ,0 20,3 Lokal produktion i stamnätet fossil , ,3-53,8 Lokal produktion till stamnätet vind , ,2-6,0 SUMMA ELENERGIUTTAG OCH EXPORT , ,0 7,0 Mariehamns stads elverk , ,9 6,6 Ålands Elandelslag , ,3 7,1 Mariehamns Energi Ab , ,0 7,6 Egen förbrukning, nätförluster o mätfel , ,8 10,4 Export ,6 GWh 350 Energiproduktion och import Import från Sverige Lok. olj.prod. Från Finland Förnybart 6

9 7

10 MWh/h Medeleffekter per vecka Import Sverige Från Finland Vindkraft Lok. olj.prod. Toppeffekt/vecka Nollpunktsreaktor Storby. 8

11 110 OCH45kV ledningar 2012.xls 110 och 45 kv ledningar kv Kabel Friledning Sandviken - Tellholm mm²cu 58,6 km Tellholm - Tingsbacka mm²al 15,7 km Senneby - Sandviken mm²cu 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Kabel Friledning Tingsbacka - Mariehamn mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka - Godby mm²al 4,5 km Tingsbacka - Norrböle mm²al 9,6 km Tingsbacka - Hellesby mm²al 9,9 km Hellesby-Storby mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 Norrböle - Svinö mm²al 1,6 km 236 mm²al 20,0 km Godby - Västanträsk mm²al 12,3 km Godby - Finby... 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby - Svinö mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö - Sottunga mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga - Kumlinge mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge - Brändö mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö - Gustavs mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn -Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn-Ytternäs delsträcka mm²al 2,2 km Ytternäs-Lilla Båtskär mm²al 15,8 km Mariehamn - Norrböle... Transformatorstationer 240 mm²al 1, xls km 152/25 mm²alfe 2,6 km 84,6 km 151,1 km Transformatorstationer Transformatorer Brytare Utgående Drifttag. Effekt Spänning kv 110 o. 45 kv 10 kv ledning år Senneby MVA 110±9x1,67%/77 3 st 110 kv 2000 Sida 1 63 MVA 110±9x1,67%/ Tingsbacka MVA 110±9x1,67%/45 7 st 110 kv MVA 110±9x1,67%/45 8 st 45 kv 2009 Hellesby... 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10, Holken 4 st 2004 Centrum... 8 st 2012 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10, Ytternäs MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö... 5 MVA 45±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 3 st 2011 Sottunga... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 4 st 2012 Kumlinge... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby... 2 x 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk... 5 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 2011 Finby... 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö... 3 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda.. 2,5 MVA 47,5±1x3,0%/0,66 1 st 45 kv Storby 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Transformatorer Brytare Inkommande Drifttag. Effekt Spänning 20 kv 20 kv ledning år Lilla Båtskär.. 16 MVA 20/47,5±9x1,67% 1 st 3 st

12 MAN Diesel & Turbo AG inte längre kan erbjuda heltäckande service. Under året har planeringen och upphandlingen av en ca. 100 MW likströmsförbindelse mellan Nådendal i riket och Ytterby, Jomala med anslutande 110 kv till det åländska stamnätet fortgått. Den sista pusselbiten i finansieringen löste sig när kommissionen den 31 juli godkände notifieringen av stödpaketet. Upphandlingen av likströmsförbindelsen slutfördes under hösten och den 12 december tecknades kontrakt med ABB AB HVDC i Ludvika. Låneavtal på ett 60 miljoner euros lån tecknades dagen före med Nordiska Investeringsbanken. På tillståndsidan finns byggnadslov från Energimarknadsverket, miljötillstånd från ÅMHM och vattenlov från Regionförvaltningsverket. I anslutning till likströmsförbindelsen till riket har även transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder diskuterats. En lösning av tariffrågan på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas är i det sammanhanget nödvändig. Planer på byggandet av en ny elstation i Tellholm för anslutning av Ålands Elandelslags vindkraftprojekt Stenarna och Ålands Vindenergi Andelslags vindkraftprojekt Långnabba finns men projektet har försenats p.g.a. förseningar och oklarheter gällande införandet av inmatningstariffsystemet för vindkraft. Kraftnät Åland Ab har hittills begränsat anslutning av ytterligare vindkraft till det åländska stamnätet till dessa projekt. Likströmsförbindelsen till riket medför möjligheter att på sikt öka möjligheterna för vindkraftutbyggnad i östra skärgården. Projektet kan dock tidsmässigt inte koordineras med Finlandskabelprojektet. Vindkraftaktörerna finansierar helt investeringarna som är nödvändiga för vindkraftanslutningen. Mariehamns Energi Ab levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2012 uppgick denna mängd till MWh motsvarande 3,8 % av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2011 var förlustenergin MWh och den relativa för lusten 3,7 %. Elmarknaden För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Kraftnät Åland innehar tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden och bolaget har tilldelats stycken utsläppsrätter för den aktuella perioden. Vid årets slut fanns utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 92 ton CO2. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool sjönk i förhållande till Medelårspriset för Sverige i snitt 3 var 32,32 /MWh Motsvarande medelårspris 2011 var 47,85 /MWh. På årsmedelnivå var spotpriset 32 % lägre än året innan. Det lägre spotpriset minskade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna. Personal Antalet anställda var vid årets slut 15 stycken, varav en var vårdledig. För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 56 dagar. Personalen fortbildades enligt föreliggande behov. Anläggningsverksamhet och investeringar I Sottunga gjordes tomtförbättringsarbeten för Utbytet av 10 kv-ställverket i Sottunga slutfördes. Centrum elstation byggdes om och 10 kv ställverket byttes ut i sin helhet. Investeringskostnaden i byggnad och ställverk var under året I elstationerna Västanträsk, Storby, Svinö och Sottunga inleddes installationen av nollpunktsutrustning. Därutöver gjordes inledande investeringar i den planerade ombyggnaden av 45 kv ställverket i Västanträsk och slutbetalning av Svinö 10 kv elstation. I dessa stationer investerades I Senneby och Tingsbacka investerades i utbyte till styrda 110 kv brytare. I transmissionsnätet investerades i övrigt , tillhörande den planerade 45 kv ledningen Storby-Västanträsk. I mät- och manöversystem ingående i transmissionsnätet investerades i den beställda fjärrkontrolluppgraderingen som levereras under Inom mätinstrument och verktyg inköptes positionsbestämningsinstrument och kabelsökare till en kostnad av Kontorsinventarier inköptes för Under pågående anskaffningar investerades i likströmsförbindelsen till riket. 10

13 Under året investerades totalt i materiella och immateriella tillgångar. Ekonomi 2012 års resultat blev bättre än budget, lägre räntekostnader p.g.a. att lånelyft tillhörande Finlandskabelprojektet inte blev aktuellt under året, lägre avskrivningar, lägre kostnader för elförlusterna i stamnätet och högre nettointäkter från balanstjänsterna var de främsta orsakerna till det bättre resultatet. Intäkterna från nättjänsterna ökade med 8 % från år 2011 till Ålands Elandelslag debiterades , motsvarande 25,37 /MWh (25,21 /MWh 2011) för sina uttag. För Marie hamns stads elverks del debiterades , vilket motsvarar 21,26 / MWh (20,91 /MWh 2011). Skillnaden i /MWh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Medelpriset för dessa uttagskunder var 23,74 /MWh (23,49 /MWh 2011). Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något högre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna krediterades 2948 för nättjänsterna. Intäkterna från balanstjänster har minskat med 9 % och utgjorde Mot intäkterna ställs inköps/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkrings-kostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen. Intäkterna från övriga tjänster är totalt och utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra. Omsättningen var , vilket är 6,2 % högre än år Övriga rörelseintäkter utgjorde Inköp av material och tjänster utgjorde totalt och ökade med 2 % i jämförelse med år Kostnaderna för stamnätsförlusterna var Detta motsvarar ett medelpris på 43,2 /MWh mot 53,9 /MWh år De fasta reservkraftkostnaderna Rörläggning Västanträsk. utgjorde Beställd effektkraft kostade Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt i nätavgifter mot året innan. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till Vid provkörningar och planerade avbrott förbrukades bränsle till ett värde av Personalkostnaderna har ökat med 11 % i förhållande till 2011 och utgjorde Ökningen beror på lönejusteringar och att genomsnittligt antal anställda ökat. Avskrivningarna enligt plan utgjorde Övriga rörelsekostnader, totalt , har minskat med 12,5 % jämfört med Kostnader för varor och förnödenheter var , varav drift- och underhållsmaterial och elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. Kostnaderna för främmande tjänster var och dessa var 25,4 % lägre än De största 11

14 posterna utgör reparationer och underhåll totalt samt hyror Bland reparationer och underhåll är kostnader för röjning av ledningsgator den största kostnaden. Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning och driftcentralbemanning för samt övriga tjänster för Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för För specialisttjänster har erlagts ADB-kostnaderna var Kostnaderna för resterande främmande tjänster var I övriga rörelsekostnader ingår dessutom administrativa utgifter för , representation och marknadsföring 1 923, försäkringspremier samt övriga kostnader Rörelseresultatet visar en vinst på mot året innan. Finansiella intäkter Räntekostnaderna minskade från till år Övriga finansiella kostnader var en intäkt på 1 389, återföring från tidigare år. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är mot en vinst på år Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från per den till att vid detta bokslut utgöra Bolagets långsiktiga målsättning är dock att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 % av de materiella tillgångarna i balansräkningen samt att försiktighet iakttas för att nå detta mål för att kunna upprätthålla likviditeten utan belastande tilläggsfinansiering. Ökningen 2012 innebär ett avsteg i strävan att nå den långsiktiga målsättningen. Avskrivningsdifferensen utgör 20,5 % av de materiella tillgångarna Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet vid kommande investeringar samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om Långfristigt främmande kapital är och kortfristigt vid årets slut. Balansomslutningen har ökat från till Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är Bolaget visar en 28,2 %-ig soliditet mot 40,1 % året innan. Bolagets aktier Bolaget har aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Sommaren 2012 löste Ålands landskapsregering ut övriga aktieägare i Kraftnät Åland Ab. Ålands landskapsregering är nu mera ensamägare till bolaget. Åtgärden gjordes för att ägarformen i Kraftnät Åland Ab skall uppfylla EG:s direktiv 2009/72/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG. Ägandet i Kraftnät Åland Ab har numera ingen koppling till elproducenter och elleverantörer. Den åländska ellagstiftningen har ändrats för att uppfylla det aktuella direktivet och en från landskapsregeringen fristående myndighet skall i fortsättningen övervaka elmarknaden. Myndigheten är inte ännu utnämnd och det råder i detta skede osäkerhet om lösningen, men det är dock klart det sker förändringar i övervakningen som påverkar Kraftnät Åland Ab. Kraftnät Åland Ab kommer också att påverkas av det nya europeiska regelsystemet med s.k. Grid codes med bl.a. utökat rapporteringsansvar. Omfattningen av de kommande reglernas påverkan är ännu oklar och bolaget behöver aktivt följa med vad som sker på den fronten och göra sin röst hörd i den omfattning det är möjligt. Det finns också en allmän uttalad strävan på EU-nivå att utöka inmatning av småskalig förnybar elproduktion i elnäten, vilket innebär en utmaning för nätägarna och i förlängningen även påverkar Kraftnät Åland Ab. Arbetet med att öppna den nordiska elmarknaden för slutkunder pågår och målet är fortsättningsvis att öppna marknaden Kraftnät Åland Ab har som 12

15 systemansvarig en viktig roll för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. Dubbleringen av transformatorkapaciteten i Senneby och Tingsbacka gör att överförings-ledningen till Sverige kan nyttjas för 80 MW, som kabeln dimensionerats för. Detta säkrar ordinarie kapacitet fram till med prognostiserad utveckling. Inkopplingsproblem har hittills hindrat parallelldrift. Lyckade praktiska tester har visat sig stöda teorin att man kan komma till rätta med problemet genom att ersätta befintliga 110 kv brytare med styrda brytare. Den första styrda brytaren har tagits i bruk i Tingsbacka och resterande tre brytare skall kunna vara utbytta och drifttagna under I och med detta byggs de nuvarande begränsningarna bort. I slutet på 2012 togs ett stort steg framåt i arbetet med att långsiktigt täcka reserveffektbehovet med en likströmsförbindelse till riket. Efter att landskapsregeringen den 23 augusti beviljat investeringsstöd för Finlandskabelprojektet kunde upphandlingen av omriktarstationer och kabel slutföras. Ännu saknas slutligt pris på 110 kv-ledningar för anslutning av likströmsförbindelsen till det åländska stamnätet, stationsombyggnader och markarbeten. De sista av dessa upphandlingar planeras att vara genomförda efter sommaren. En osäkerhetsfaktor i dessa sammanhang är behovet av en ny elstation i Tellholm för vindkraftinmatning. Behövs denna elstation blir lösningen för stationsombyggnaden annorlunda. Beslut om detta måste tas vid upphandlingen av stationsombyggnad. Först när alla delkostnader blir kända kan den totala investeringskostnaden säkrare fastställas. Totalkostnaden för projektet uppskattades i investeringsstödsansökan av den 3 oktober 2008 till 125 miljoner euro och mycket har förändrats sedan dess. Finansieringen av projektet med lån och investeringsstöd är baserad på denna totalsumma. Utfallet av återstående upphandlingar kan leda till behov av överväganden om hur olika delar skall prioriteras och verkställas inom ramen för projektet. I denna lösning kommer Mariehamns Energi Ab:s produktionsenheter för reservkraftproduktion att nyttjas även efter att avtalet om reserveffekt gått ut sista december Ett nytt reservkraftavtal för perioden 2013-juni 2016 avses att tecknas med Mariehamns Energi Ab. Reservkraftbrist kommer att råda fram till Finlandskabeln är klar. I syfte att öka kapaciteten genom att höja överföringsförmågan på förbindelsen från Gustavs så att även Finby elstation i en ö-driftsituation skulle kunna försörjas österifrån finns förslag på att stationen i Finby utvidgas med en kompenseringsanläggning. Finlandskabelprojektet kommer att påverka avgifterna för nättjänsterna och det kommer att vara en utmaning att utforma tarifferna och finansieringen av projektet så att kostnaderna är förutsägbara och tariffnivån jämn utan stora årsvisa variationer. Räntan på de nya lånen kommer att bindas för att uppnå förutsägbarhet. En förändring av nuvarande elmarknadslösning krävs för driften av Finlandskabeln. Elmarknadslösningen bör också beakta de förändringar öppnande av en gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi ställer. Aktiviteterna på detta område har inletts med inriktning på att marknadslösningen skall vara på plats till drifttagningen av förbindelsen. Osäkerhet råder fortfarande om stödformerna för utbyggnad av den åländska vindkraften. Landskapsregeringen har under en längre tid förhandlat med den finska regeringen och riksmyndigheterna om möjligheterna och villkoren för ett åländsk deltagande i det finska inmatningstariffsystemet, ännu har ingen lösning åstadkommits. Kan de åländska aktörerna erbjudas liknande förutsättningar som aktörerna på rikshåll kommer de nu vilande vindkraftprojekten att ta fart. Den planerade elstationen i Tellholm skall då snabbt byggas och här kan det uppstå problem med koordineringen med Finlandskabelprojektet. Med gynnsamma stödformer kan på sikt det bli intressant med den inmatningspunkt för vindkraft på Finlandskabeln, som nu lagts på is. Den förnybara elproduktionens andel av den åländska elförsörjningen på årsbas beräknas till 26 % av elanskaffningen Tas beslut om att bygga vindkraftparkerna Stenarna och Långnabba under 2013 byggs elstationen i Tellholm för anslutning av de aktuella vindkraftparkerna tidigast Byggande av anslutningen i Tellholm samtidigt som Finlandskabeln och alla andra pågående projekt kommaer då att bli en stor utmaning för Kraftnät Åland Ab. Ett fullständigt förverkligande av dessa projekt höjer på årsbasis andelen förnybart till mer än 70 % av det åländska elbehovet. Utöver detta finns det ett stort intresse för ytterligare vindkraftutbyggnad. En mindre utbyggnad kan vara möjlig på nuvarande östförbindelse. Utbyggnaden efter Tellholm avses att koncentreras till östra skär- 13

16 gården och huvudsakligen koordineras med Finlandskabelprojektet. Förverkligandet av Finlandskabelprojektet föranleder också förändringar i organisationen för att kunna förverkligas och drivas efter övertagande. Avgörande för val av framtida organisation är hur den nya förbindelsen skall drivas och underhållas. Planeringen av organisationsförändringen behöver inledas och svar på dessa frågor behövs i den processen. Byggstart för ledningen tillhörande ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk kommer att ske Utvidgning av 45 kv ställverket i Västanträsk för att kunna ansluta ledningen görs Under höglasttid med Svinö elstation försörjd från Gustavs har problem med spänningshållningen uppstått och Svinö elstation behöver avlastas. För att göra avlastning möjlig planeras en ny 45/10 kv elstation i Lemland nära eller i Söderby. Stationen finns upptagen i 2013 års budget. Vidare kommer de inköpta nollpunktsreaktorer installeras i de utbytta elstationerna Västanträsk, Svinö och Sottunga samt i Eckerö. Uppgraderingen av fjärrkontrollsystemet kommer att slutföras under våren För att förverkliga dessa projekt behövs likvida medel och lånebördan utökas i enlighet med behov och utnyttjande beviljade landskapsgarantier. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 70-talet medför behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och överskottsandelarna från 2012 överförs till den nya utsläppsperioden. Kontraktsteckning Likströmsförbindelsen

17 Ställverksmontage Centrum. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor och kommer att växa ytterligare. Räntenivån har de senaste åren sjunkit, vilket påverkat bolagets resultat positivt. Två av gasturbinlånen är räntesäkrade för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är ,36 varav periodens resultat är 0,00. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. 15

18 Kraftnät Åland Ab Kraftnät FO nummer: Åland Ab RESULTATRÄKNING Not OMSÄTTNING , ,18 Övriga rörelseintäkter 3 391,36 100,00 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,13 Förändring av lager , ,29 Sa Material och tjänster , ,42 Personalkostnader 2 Löner och arvoden , ,52 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,34 Övriga lönebikostnader , ,89 Sa Personalkostnader , ,75 Avskrivningar och nedskrivningar 3 Avskrivningar enligt plan , ,46 Sa Avskrivningar och nedskrivningar , ,46 Övriga rörelsekostnader , ,32 RÖRELSEVINST , ,23 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga 5 618, ,73 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga , ,39 Sa Finansiella intäkter och kostnader , ,66 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER , ,57 VINST FÖRE BOKSLUTS- DISPOSITIONER OCH SKATTER , ,57 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens , ,48 Sa Bokslutsdispositioner , ,48 Inkomstskatt 0,00-171,09 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,

19 Kraftnät Åland Ab Kraftnät Åland Ab FO nummer: BALANSRÄKNING Not A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 4 Immateriella rättigheter 6 092, ,62 Övriga utgifter med lång verkningstid 471, ,86 Sa Immateriella tillgångar 6 564, ,48 Materiella tillgångar 5 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter , ,46 Hyresrättigheter till fastigheter , ,23 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner , ,54 Transmissionsnät , ,50 Reservkraftsanläggning , ,65 Inventarier och fordon , ,67 Övriga materiella tillgångar , ,93 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,10 Sa Materiella tillgångar , ,08 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919, ,83 Övriga fordringar , ,79 Sa Placeringar , ,62 SA BESTÅENDE AKTIVA , ,18 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,59 Sa Omsättningstillgångar , ,59 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar , ,40 Övriga fordringar , ,86 Resultatregleringar , ,30 Sa Kortfristiga , ,56 Sa Fordringar , ,56 Kassa och bank , ,61 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,76 S A A K T I V A , ,94 17

20 Kraftnät Åland Ab Ab FO nummer: BALANSRÄKNING Not P A S S I V A EGET KAPITAL Aktiekapital , ,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL , ,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,91 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER , ,91 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 7 Skulder till kreditinstitut , ,70 Övriga skulder , ,70 Sa Långfristigt , ,40 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut , ,12 Leverantörsskulder , ,75 Övriga skulder , ,79 Resultatregleringar , ,08 Sa Kortfristigt , ,74 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,14 S A P A S S I V A , ,

21 Kraftnät Åland Ab FO nummer: FINANSIERINGSANALYS Affärsverksamhetens kassaflöde: Erhållna betalningar för försäljning , ,97 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter 3 391,36 100,00 Betalda rörelsekostnader , ,43 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter , ,54 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader , ,90 Erhållna räntor från affärsverksamheten 3 236, ,74 Erhållna dividender från affärsverksamheten 350,00 380,00 Kassaflöde före extraordinära poster , ,38 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) , ,38 Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,56 Investeringar i placeringar ,28 0,00 Investeringarnas kassaflöde (B) , ,56 Finansieringens kassaflöde Upptagna långfristiga lån 0, ,00 Amortering av långfristiga lån , ,77 Betalda direkta skatter 0,00-171,09 Finansieringens kassaflöde (C) , ,14 Förändring av likvida medel (A+B+C) , ,96 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,65 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , , , ,

22 Kraftnät Åland Ab Ab FO nummer: BOKSLUTSPRINCIPER Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Byggnader och konstruktioner Transmissionsnät stamnät och optofibernät elstationer och utrustning mät- och manöversystem Maskiner och inventarier gasturbinanläggning 5 år 5 år 20 år 30 år 20 år 5 år 20 år (80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator inventarier o fordon Övriga materiella tillgångar 20 år 5 år 10 år Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Värdering av finansieringstillgångar De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen

23 Kraftnät Åland Ab Ab FO nummer: NOTER RESULTATRÄKNING 1 Omsättning Nättjänster , ,36 Balanstjänster , ,70 Övriga tjänster , ,12 Totalt , ,18 2 Personalkostnader Löner och arvoden , ,92 varav är aktiverade som materiella tillgångar , ,40 Pensionskostnader , ,08 varav är aktiverade som materiella tillgångar , ,74 Övriga lönebikostnader , ,78 varav är aktiverade som materiella tillgångar ,15-982,89 Totalt , ,75 3 Avskrivningar och nedskrivningar 3.1 Avskrivningar enligt plan Immateriella rättigheter 8 888, ,93 Övriga utgifter med lång verkningstid 544,06 832,55 Nyttjanderätter 4 321, ,90 Byggnader och konstruktioner , ,53 Transmissionsnät , ,06 Reservkraftsanläggning , ,15 Inventarier och fordon , ,48 Övriga materiella tillgångar , ,86 Totalt , ,46 7 Revisorns arvode Hermans & Revisorernas Ab och Tage Silander Revisonsarvoden 6 835, , , ,

24 Kraftnät Åland Ab Ab FO nummer: NOTER BALANSRÄKNING 4 Immateriella tillgångar Övriga utgifter Immateriella med lång rättigheter verkningstid Totalt Anskaffningsutgift , , ,88 Ökningar ,00 0,00 0,00 Anskaffningsutgift , , ,88 Ackumulerade avskrivningar , , ,40 Avskrivningar under perioden 8 888,09 544, ,15 Ackumulerade avskrivningar , , ,55 Bokföringsvärde ,53 471, ,33 5 Materiella tillgångar Jordområden o Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift , ,49 Ökningar , ,78 Anskaffningsutgift , ,27 Ackumulerade avskrivningar , ,95 Avskrivningar under perioden 4 321, ,38 Ackumulerade avskrivningar , ,33 Bokföringsvärde , ,94 Inventarier och Reservkraftsan- Transmissionsnät fordon läggning Anskaffningsutgift , , ,88 Ökningar , ,06 0,00 Anskaffningsutgift , , ,88 Ackumulerade avskrivningar , , ,23 Avskrivningar under perioden , , ,49 Ackumulerade avskrivningar , , ,72 Bokföringsvärde , , ,

25 Kraftnät Åland Ab FO nummer: Kraftnät Åland Kraftnät Ab Åland Åland Ab Ab FO nummer: FO NOTER nummer: BALANSRÄKNING FO nummer: NOTER BALANSRÄKNING NOTER NOTER BALANSRÄKNING Övriga materiella Pågående tillgångar anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift Övriga materiella Övriga 213 Övriga materiella 347,46 Pågående materiella Pågående 1 Pågående , ,89 Ökningar tillgångar tillgångar 6 anskaffningar tillgångar 478,67 anskaffningar 11 anskaffningar 340 Totalt 302,17 Totalt12 Totalt ,83 Anskaffningsutgift , , ,72 Anskaffningsutgift Anskaffningsutgift , ,46 551, , ,10 315, , ,89 Ökningar Ökningar Ökningar , , ,67 302, , ,17 781, , ,83 Anskaffningsutgift Ackumulerade Anskaffningsutgift avskrivningar , ,13 853, , , ,27 097,72 0, , , ,81 Ackumulerade Avskrivningar under Ackumulerade perioden ,67 0, ,68 avskrivningar avskrivningar avskrivningar , , ,53 0, ,00 106,81 0, , ,81 Värdeminskningar 0,00 0,00 0,00 Avskrivningar under perioden Avskrivningar under under perioden perioden , , ,67 0, ,00 354,68 0, ,68 354,68 Ackumulerade Värdeminskningar Värdeminskningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade ,20 0, ,49 avskrivningar avskrivningar avskrivningar , , ,20 0, ,00 461,49 0, , ,49 Bokföringsvärde , , ,23 Bokföringsvärde Bokföringsvärde , , ,93 853, , ,27 636, , ,23 6 Förskottsbetalningar 6 6 Förskottsbetalningar och pågående och pågående nyanläggningar och pågående och pågående nyanläggningar Elstationsutbyggnad Elstationsutbyggnad , ,06 948, ,03 Projekt Elstationsutbyggnad för framtida Projekt Projekt vindkraftsutbyggnader för framtida för framtida vindkraftsutbyggnader , ,06 533, , , ,03 533,00 Projekt likströmsförbindelse framtida Projekt Projekt vindkraftsutbyggnader likströmsförbindelse , , ,55 945, , ,00 945,76 Fjärrkontroll Projekt likströmsförbindelse uppdatering Fjärrkontroll uppdatering , ,55 235,66 235,66 0, ,00 945,76 0,00 Sottunga Sottunga Sottunga 0, ,00 334,31 0, , ,31 Fjärrkontroll uppdatering ,66 0,00 Centrum Centrum Centrum 0, ,00 790, , ,00 Totalt Sottunga Totalt Totalt , , ,00 853,27 551, , ,31 551,10 Centrum 0, ,00 Totalt , ,10 7 Främmande 7 kapital 7 Främmande kapital kapital 7.1 Långfristigt 7.1främmande Långfristigt kapital främmande kapital kapital 7 Främmande kapital Skulder till kreditinstitut Skulder Skulder till till kreditinstitut , ,58 153, , ,70 Skuld 7.1 Långfristigt till Ålands Skuld Landskapsregering Skuld till främmande Ålands till Ålands Landskapsregering kapital , , ,55 718, , ,31 Skuld till övrigaskuld Skuld till övriga till övriga , ,76 862, , ,39 Totalt Totalt Totalt , , ,89 734, , ,40 Skulder till kreditinstitut , ,70 Skuld till Ålands Landskapsregering , , Skuld Lån till som övriga förfaller Lån senare Lån som som förfaller än förfaller efter senare fem senare årän efter än efter fem fem år år , ,39 Totalt , ,40 Skulder till kreditinstitut Skulder Skulder till till kreditinstitut , , ,82 281, , ,82 Övriga skulder Övriga Övriga skulder skulder , , ,29 757, , ,96 Totalt Totalt Totalt , ,11 039, , , Lån som förfaller senare än efter fem år Skulder till kreditinstitut , ,82 Övriga skulder , ,96 Totalt , ,