kraftnät åland ab Årsberättelse

Transkript

1 kraftnät åland ab Årsberättelse 2011

2 Digitalt tryck på Mariehamns Tryckeri Ab, 2012

3 KRAFTNÄT ÅLAND AB 2011 Innehåll VD:s översikt... 3 Bokslut Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Elmarknaden...11 Personal...11 Anläggningsverksamhet och investeringar Ekonomi Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång...13 Framtidsutsikter Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel...15 Statistik Ledningar och transformatorstationer... 9 Resultaträkning...16 Balansräkning Finansieringsanalys...19 Bokslutsprinciper Noter Datering och underskrifter Revisionsberättelse Förvaltning Personal Karta över stamledningsnät

4 Fördelning av anskaffningen 284 GWh i % 2,7 22,9 0,6 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränslebaserad Lokal produktion vindkraft Lokal produktion biopanna 5,8 68,0 Fördelning av elförbrukningen 284 GWh i % 0,9 3,4 0,0 38,0 Mariehamns stads elverk Ålands Elandelslag Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster o mätfel Export 57,7 2

5 VD:s översikt Bolagets fjortonde verksamhetsår är avslutat. Den åländska elförbrukningen och den i stamnätet överförda volymen minskade vardera med 5,4 % i förhållande till Förbrukningen är mycket temperaturberoende och förbrukningsminskningen beror på att året som helhet var varmare än 2010 och varmare än normalåret. Endast januari och februari var kallare än normalåret. I medeltal har dock förbrukningsökningen under de senaste tio åren varit 1,5 %. Tisdagen den 15 februari mellan 9 och 10 noterades en ny effekttopp på 66,3 MWh/h. Inräknas även lastkapning med mobila dieselgeneratorer blir effekttoppen 67,9 MWh/h. Den mätta effekttoppen är 2,5 % högre än tidigare högsta notering. Effekt- och energiutvecklingen följer Kraftnät Åland Ab:s prognoser och verkligheten bekräftar nödvändigheten av Finlandskabeln och projektets förverkligande. Ett stort steg i Finlandskabelprojektet togs i juli då Ålandsdelegationen beslutade bevilja landskapet Åland extra anslag för att utges som investeringsstöd till Kraftnät Åland Ab för Finlandskabeln. Ålandsdelegationen beviljade dock inte den av lagtinget anhållna stödnivån. Efter detta beslut följde en het debatt om projektet både i massmedia och i lagtinget i samband med behandlingen av landskapsgarantierna för Kraftnät Åland Ab:s lån till projektet. Efter många turer och målmedvetet och idogt arbete från landskapsregeringens sida tog lagtinget den 30 september garantibeslutet. Efter detta kunde notifieringsprocessen inledas och förnotifieringen skickades till kommissionen i oktober. Förnotifieringsprocessen är ännu inte avklarad och en exakt tidplan för när den skall vara klar finns inte i skrivande stund. Efter att den processen är klar skall slutlig notifiering göras och godkännas av kommissionen. Detta betyder att den senast uppdaterade tidplanen också kommer att bli förskjuten och att det är osannolikt att kontrakt kan tecknas i juni detta år. Detta betyder i sin tur att det finns risk för ytterligare förskjutning av drifttagnings- och övertagandedatum från våren Förseningen minskar det praktiska värdet av investeringen och underskottsproblematiken växer. Tiden fram till behov av investering ersättande nuvarande Sverigekabel minskar. Förseningen leder till att befintlig reservkraft behöver utnyttjas längre och beslut om hur underskottet skall hanteras under mellanperioden måste tas snarast möjligt om det skall finnas praktiska förutsättningar för en tillfällig utbyggnad. Inom ramen för fyrstationsprojektet återstår leverans av 10 kv ställverket till Centrum. Denna ombyggnad görs under sommaren Sottunga färdigställs våren I och med detta har en avsevärd föryngring skett på stationsfronten med höjd personsäkerhet och teknisk nivå som följd. I den ordinarie elförsörjningen ingår en andel förnybar el och andelen var 25,6 % år Ingen utbyggnad av förnybar elproduktion sker på Åland i avvaktan på att ett nytt stödsystem för förnybar elproduktion införs på Åland. Diskussioner om ett åländskt deltagande i det finska inmatningstariffsystemet har pågått under en lång tid och ännu har inget konkret resultat erhållits. Om ett attraktivt stödsystem införs på Åland kommer de planerade vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba, som vi gett klartecken för att ansluta till vår 110 kv förbindelse i Tellholm, att förverkligas i snabb takt. Flera andra aktörer avvaktar utvecklingen på stödfronten och införs stödsystemet blir det press på att tillhandahålla anslutningar. Kan möjligheterna att bygga tredje omriktarstation på likströmsförbindelsen utnyttjas finns det möjlighet att ansluta 100 MW vindkraft via denna tredje terminal. Projektet får dock inte försenas av en sådan lösning. Projekten på vindkraftsidan kan infalla under en redan intensiv projektperiod och sker detta blir det en utmaning för bolaget. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit fler än året innan, totalt 24 stycken (11 stycken 2010) varav tre avbrott på förbindelsen från Sverige i samband med åska. I slutet av året konstaterades fel på vår gasturbin som krävde åtgärder för att säkerställa säker funktion och reparation beställdes omgående. Leverantören har dock inte lyckats åtgärda felet ännu i början av april. Serviceoch underhållsavtalet med MAN Diesel Turbo AG gick ut vid årsskiftet och kan inte förnyas. Det finns nu flera anledningar till att hitta en bra lösning på framtida service- och underhåll av vår reservkraftanläggning och olika alternativ undersöks. Under året utkristalliserade sig lösningen för Kraftnät Åland Ab:s del för att uppfylla kraven i EG:s direktiv 2009/72/EG om åtskilt ägande. Landskapsregeringen kommer att lösa ut övriga aktieägare i bolaget och bli ensamägare. De ändrade ägarförhållandena kommer naturligtvis att märkas inom bolaget och det blir en intressant att vara delaktig i processen års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca. 8,9 % och rörelsevinsten 104,6 % över budget. De främsta orsakerna till omsättningsökningen var högre intäkter främst från balanstjänsterna men även från nättjänsterna. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är dock betydligt högre än budgeterat underskott på e. Orsak till detta var de högre intäkterna och det faktum att räntekostnaderna blev lägre än budget p.g.a. det faktum att budgeterade räntekostnader från nya lån för Finlandskabeln inte uppstod. Vid årsskiftet var vi 15 anställda. Jag vill tacka personalen för Era arbetsinsatser och Ert engagemang och den yrkeskunskap Ni uppvisar i det dagliga arbetet. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till styrelsen för året som gått samt våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2012 Jan Kahlroth, VD 3

6 Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 284,1 GWh mot 300,2 GWh år Minskningen är 5,4 %. Den i stamnätet överförda volymen var 263,0 GWh mot 277,8 GWh 2010 och överföringen minskade med 5,4 %. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 193,2 GWh (206,0 GWh 2010). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 16,4 GWh (21,8 GWh 2010). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 51,6 GWh (41,8 GWh 2010) och från fossilbränslebaserad elproduktion 1,8 GWh (8,3 GWh 2010). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 21 åländska vindkraftverken var 65,0 GWh (53,3 GWh 2010). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 21,9 % mot 17,8 % år 2010 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 7,7 GWh el (10,9 GWh, 2010). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 25,6 %, år 2010 var motsvarande del 21,4 %. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 150,6 GWh (164,2 GWh 2010), Mariehamns stads elverk 100,2 GWh (100,4 GWh 2010), Mariehamns Energi Ab:s egenförbrukning var 2,5 GWh (3,0 GWh 2010) och stamnätsförlusterna uppgick till 9,6 GWh (10,2 GWh 2010) eller 3,7 % av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer års högsta timeffekttopp var 66,3 MWh/h och inträffade mellan klockan 9 och 10 tisdagen den 15 februari. Inräknas även lastkapning med dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distributionsområde är effekttoppen 67,9 MWh/h. Den uppmätta effekttoppen 66,3 MWh/h är 2,5 % högre än den dittills högsta noterade årstoppen och effektutvecklingen är i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognos och understryker behovet av utökad reserveffektkapacitet för att klara ett avbrott på Sverigekabeln när helst det inträffar. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 10,4 % lägre än för normalåret. Graddagtalet för år 2011 var 20,5 % lägre än för år Endast månaderna januari och februari var kallare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal ca. 1,5 % per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde bli större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit fler än året innan, totalt 24 stycken (11 stycken 2010). Den 14 februari 2:37 löser överströmsskyddet i Norrböle för 45 kv ledningen mot Svinö. Kölden hade sträckt ledningen så att den kom i kontakt med en metallbarr, vilket förorsakade kortslutning. Ledningen tas ur drift och fler linvikter monteras för att undvika ett nytt avbrott av samma orsak. Avbrottstid 30 timmar 40 minuter, endast Knutsboda elstation berörs. På grund av sträng kyla 26 oc är belastningen på ledningen från Gustavs hög och 45 kv spänningen i Svinö elstation blir för låg och underspänningsskyddet kopplar ifrån 45 kv ledningen från Sottunga. Svinö elstation blir spänningslös. Vid fyra olika inkopplingsförsök löser stationen igen för underspänning. Först efter överflyttning av last mot Norrböle elstation lyckades inkopplingen. Total avbrottstid 1 timme 28 minuter. Den 20 mars löser Finby elstation p.g.a. jordfel. Orsaken till avbrottet kunde ej härledas. Avbrottet varade 1 timme och 7 minuter. Hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö blev strömlöst den 7 juni då både 70 kv och 110 kv brytaren för transformator 2 löser för överström och jordfel samtidigt som linjebrytaren 4

7 för Godbylinjen i Tingsbacka löser för överström. Störningen varade 17 minuter. Åska var trolig orsak till avbrottet. Den 3 juli löser Brändöledningen i Gustavs p.g.a.åska Brändö, Kumlinge och Sottunga elstationer blir strömlösa i 10 minuter och avbrottet avhjälps genom att östra skärgården inkopplas mot Ålandsnätet. 6 juli löser Finby elstation p.g.a. jordfel. Orsaken till avbrottet kunde ej härledas. Avbrottet varade 33 minuter. Den 23 juli blev hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö strömlöst då Sverigekabelns då 70 kv spänningen i Senneby elstation försvinner. Avbrottet förorsakades av åska. Avbrottet varade 7 minuter. Den 18 augusti blev hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö strömlöst då Sverigekabelns då 70 kv spänningen i Senneby elstation försvinner. Avbrottet förorsakades troligen av åska. Avbrottet varade 5 minuter. 18 augusti löser Finby elstation p.g.a. jordfel. Orsaken till avbrottet kunde ej härledas. Efter fyra misslyckade inkopplingsförsök lyckas det femte. Avbrottet varade 1 timme och 17 minuter. Den 25 augusti löser Finby elstation p.g.a. jordfel. Orsaken till avbrottet var en trasig ventilavledare. Efter omkoppling får Ålands Elandelslags abonnenter igen ström 1 timme och 20 minuter efter avbrottet. Efter utbyte av avledarna återgås till normal drift. Återgång sker efter 3 timmar och 38 minuter. I samband med ett åskväder den 28 augusti löser överströmsskyddet för ledningen Tingsbacka-Godby i Tingsbacka elstation. Elstationerna Godby, Västanträsk och Finby blir strömlösa. Avbrottet varade i 6 minuter. Överströmsskyddet för ledningen Brändö-Kumlige löser vid åska den 28 augusti. Brändö, Kumlinge och Sottunga elstationer blir strömlösa i 8 minuter. Underspänningsskyddet i Lilla Båtskär elstation kopplar den 29 augusti ifrån transformatorbrytaren till följd att linjebrytaren i Ytternäs elstation också löser. Orsaken till spänningsdipen har inte kunnat fastställas. Avbrottet varade 5 minuter. Avbrott i Fortums nät den 29 augusti, 110 kv matningen till Gustavs borta. Brändö, Kumlinge och Sottunga elstationer blir strömlösa. Inkoppling mot Ålandsnätet, men problem med reaktiv inmatning till Sverige. Avvaktar spänning i Gustavs och kopplar därefter in elstationerna. Avbrottstid 1 timme 15 minuter. Vid onormal driftläggning den 12 september p.g.a. underhållsarbeten matas Finby, Godby och Västanträsk elstation via Svinö. I samband med en reaktorkoppling löser Godby och Svinöbrytarna i Finby och den nämnda elstationerna blir strömlösa i 27 minuter. Underspänningsskyddet i Ytternäs elstation kopplar den 16 september ifrån ledningen till Lilla Båtskär och transformatorbrytaren på Lilla Båtskär. Orsaken var en spänningsdip i samband med spänningssättning av transformator T2 i ÅT 01 Mariehamn. Avbrottet varade 3 minuter. Överströmsskyddet för förbindelsekabel 2 i Mariehamns elstation kopplar den 19 september ifrån förbindelsekabel 2 till kopplingsstation Centrum. Mariehamns stads elverks abonnenter i Strandnäs och på Klinten berördes av avbrottet. All förbrukning lades efter två misslyckade inkopplingsförsök över på förbindelsekabel 3. Avbrottet varade 23 minuter. Orsaken till avbrottet var ett trasigt överströmsskydd. Ett fel i på en utgående 10 kv ledning i Kumlinge löser elstationen den 22 september. Avbrottet på stationen varade 27 minuter. Felorsaken var ett trasigt säkringsunderlag på Ålands Elandelslags Lappo-linje. Den 4 oktober löser transformatorbrytaren i Ytternäs elstation i samband med reläskyddsprov och Mariehamns stads abonnenter försörjda från Ytternäs station blir strömlösa i 1 minut. Underspänningsskyddet i Lilla Båtskär elstation kopplar i samband med underhållsarbeten på vindkraftverken den 20 oktober ifrån transformatorbrytaren till följd att linjebrytaren i Ytternäs elstation också löser. Avbrottet varade 10 minuter. Den 29 november fäller en skogshuggare på Kumlinge ett träd över 45 kv ledningen och brytaren i Gustavs ställverk löser. Brändö, Kumlinge och Sottunga elstationer blir strömlösa i 4 minuter. Underspänningsskyddet i Lilla Båtskär elstation kopplar i den 1 december ifrån transformatorbrytaren till följd att linjebrytaren i Ytternäs elstation också löser. Avbrottet förorsakades av en spänningsdip importerad från Vattenfalls nät. Störningen varade 7 minuter. Underspänningsskyddet i Lilla Båtskär elstation 5

8 Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) Resultat 2010 Resultat 2011 % av % av Ändring i inmatn. inmatn. % jämfört MWh /uttag MWh /uttag 11/10 SUMMA ELENERGIINMATNING , ,0-5,4 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) , ,5-6,2 Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) , ,2-25,0 Lokal produktion i stamnätet fossil , ,7-78,4 Lokal produktion till stamnätet vind , ,6 23,4 SUMMA ELENERGIUTTAG OCH EXPORT , ,0-5,4 Mariehamns stads elverk , ,1-0,2 Ålands Elandelslag , ,3-8,3 Mariehamns Energi Ab , ,0-16,2 Egen förbrukning, nätförluster o mätfel , ,7-5,7 Export ,5 GWh 350 Energiproduktion och import Import från Sverige Lok. olj.prod. Från Finland Förnybart 6

9 7

10 MWh/h Medeleffekter per vecka Import Sverige Från Finland Vindkraft Lok. olj.prod. Toppeffekt/vecka Storby 45 kv utbyggnad. 8

11 110 och 45 kv ledningar kv Kabel Friledning Sandviken - Tellholm mm²cu 58,6 km Tellholm - Tingsbacka mm²al 15,7 km Senneby - Sandviken mm²cu 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Kabel Friledning Tingsbacka - Mariehamn mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka - Godby mm²al 4,5 km Tingsbacka - Norrböle mm²al 9,6 km Tingsbacka - Hellesby mm²al 9,9 km Hellesby-Storby mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 Norrböle - Svinö mm²al 1,6 km 236 mm²al 20,0 km Godby - Västanträsk mm²al 12,3 km Godby - Finby... 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby - Svinö mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö - Sottunga mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga - Kumlinge mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge - Brändö mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö - Gustavs mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn -Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn-Ytternäs delsträcka mm²al 2,2 km Ytternäs-Lilla Båtskär.. Transformatorstationer 240 mm²al 15,82011 km Mariehamn - Norrböle mm²al 1,6 km 152/25 mm²alfe 2,6 km 84,6 km 151,1 km Transformatorstationer Transformatorer Brytare Utgående Drifttag. Effekt Spänning kv 110 o. 45 kv 10 kv ledning år Senneby MVA 110±9x1,67%/77 3 st 110 kv MVA 110±9x1,67%/ Tingsbacka MVA 110±9x1,67%/45 7 st 110 kv MVA 110±9x1,67%/45 8 st 45 kv 2009 Hellesby... 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10, Holken 4 st 2004 Centrum... 8 st 1972 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10, Ytternäs MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö... 5 MVA 45±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 3 st 2011 Sottunga... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 4 st 1976 Kumlinge... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby... 2 x 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk... 5 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 2011 Finby... 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö... 3 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda.. 2,5 MVA 47,5±1x3,0%/0,66 1 st 45 kv Storby 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Sida 1 Transformatorer Brytare Inkommande Drifttag. Effekt Spänning 20 kv 20 kv ledning år Lilla Båtskär.. 16 MVA 20/47,5±9x1,67% 1 st 3 st

12 kopplar i samband med en storm den 9 december ifrån transformatorbrytaren till följd att linjebrytaren i Ytternäs elstation också löser. Vid inkoppling löser linjebrytaren för Ytternäsledningen i Mariehamns elstation och Ytternäs elstation blir spänningslös. Nästa inkopplingsförsök lyckas och allt är normalt efter 7 minuter. Underspänningsskyddet i Lilla Båtskär elstation kopplar i samband med stormen den 9 december ifrån transformatorbrytaren till följd att linjebrytaren i Ytternäs elstation också löser. Vid inkoppling löser linjebrytaren för Ytternäsledningen i Mariehamns elstation och Ytternäs elstation blir spänningslös. Vid ett senare försök lyckas inkopplingen och allt är normalt efter 12 minuter. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. På basen av genomförda pratiska inkopplingstester och utvecklade simuleringar av inkopplingsförloppen vid inkoppling av de parallella transformatorerna i Senneby och Tingsbacka har ett förslag till lösning utarbetats. Inkopplingsproblematiken skall åtgärdas genom att ersätta fyra befintliga transformatorbrytare i Senneby och Tingsbacka med styrda brytare. De ersättande brytarna installeras under 2012 och därefter skall transformatorerna kunna drivas parallellt. Kraftnät Åland Ab skall inom skälig tid efter upptäckt störning eller avbrott på förbindelseledningen från Sverige tillhandahålla tillräcklig reserveffektkapacitet för att täcka det åländska elbehovet närhelst störningen eller avbrottet sker. Utgångspunkten är att tillbudsstående kapacitet skall vara tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd. I dagsläget är situationen sådan att den reserveffektkapacitet som tillhandahålls med vår gasturbin i Ringsböle tillsammans med övriga kontrakterade reservkraftanläggningar inte är tillräcklig i alla driftsituationer. Likströmsförbindelsen till riket kommer långsiktigt att säkra reservkraften, men projektet har försenats och en underskottssituation har varit aktuell under flere år. Från distributionsnätbolagens sida har man dock ansett att den tillgängliga reservkraftkapaciteten varit tillräcklig och parterna har i nättjänstavtalen överenskommit om att Kraftnät Åland Ab är befriad från ansvar vid situationer då otillräcklig produktionskapacitet uppstår under förutsättning att hela produktionskapaciteten ingående i reservkrafthållningen samt östförbindelsen fullt utnyttjas men inte är tillräcklig för att täcka elbehovet i en ödriftsituation trots att överenskomna åtgärder för att minimera risken för ett underskott vidtagits. Samma överenskommelse finns också i nättjänstavtalen för Med tanke på den effektutveckling vi haft de senaste åren är sannolikheten numera större för effektbrist i samband med ett avbrott på förbindelseledningen till Sverige vintertid. Detta underskott växer år för år och skall långsiktigt täckas med den planerade likströmsförbindelsen till riket. Den förskjutning av tidplanen för projektet, som den utdragna finansieringsprocessen medför, ökar ytterligare risken för reserveffektunderskott om inte underskottet under mellanperioden täcks. Förbindelsen kan utgående från tillgängliga uppgifter vara klar för övertagande år För att säkerställa tillgången på befintlig reservkraft har villkoren för en förlängning av reservkraftavtalet med Mariehamns Energi Ab efterhörts. Inget beslut gällande hanteringen av reserveffektunderskottet under mellanperioden har fattats. Gasturbinen i Ringsböle har varit tillgänglig förutom vid planlagd service. Under året inträffade flera misslyckade startförsök än normalt och problemet visade sig härstamma från bränsleventilen och dess styrning. Utbyte av bränsleventilen och uppgradering av styrningen är beställd men inte ännu genomförd. Gasturbinen har p.g.a. problemet sedan november krävt bemanning på plats vid start. För att möjliggöra snabb start i ansträngda effektsituationer har även gasturbinberedskap nyttjats under början av året. Under året har planeringen och upphandlingen av en ca. 100 MW likströmsförbindelse mellan Nådendal i riket och Ytterby, Jomala med anslutande 110 kv till det åländska stamnätet fortsatt. Finansieringsfrågan har fortskridit men notifieringsprocessen är ännu inte slutförd. Ålandsdelegationen tog den 22 juli formellt beslut om att bevilja landskapet Åland extra anslag för att utges som investeringsstöd till Kraftnät Åland Ab för Finlandskabeln. Investeringsstödet får utgöra 40 % av investeringen och högst 50 miljoner euro. Utgående från detta uppdaterades anhållan om landskapsgarantier för lån till projektet och efter en ivrig debatt beslöt Ålands lagting på sitt sista plenum den 30 september att på basen av finansutskottets betänkande att bevilja landskapsgarantier för lån till Kraftnät Åland Ab till ett belopp uppgående till högst 70 miljoner euro. Extra anslagsbeslutet stadfästes av presidenten den 7 oktober. Förutom investeringsstödet avser landskapsregeringen att tillskjuta 5 miljoner euro i aktiekapital för att minska lånebördan. Finansieringspaketets utformning är klar och kommisionens godkännande återstår innan kapital för investeringen kan frigöras och upphandlingen av likströmsförbindelsen kan slutföras. På tillståndsidan går processen framåt och byggnadslovet från Energimarknadsver- 10

13 ket likväl som miljötillstånd från ÅMHM har erhållits, vattenlovet från Regionförvaltningsverket är under behandling. I anslutning till likströmsförbindelsen till riket har även transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder diskuterats. En lösning på den sedan länge aktuella och olösta frågan om avskaffning av gränstarifferna på den svenska sidan behövs för att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas. Planer på byggandet av en ny elstation i Tellholm för anslutning av Ålands Elandelslags vindkraftprojekt Stenarna och Ålands Vindenergi Andelslags vindkraftprojekt Långnabba finns men projektet har försenats p.g.a. förseningar och oklarheter gällande införandet av inmatningstariffsystemet för vindkraft. Kraftnät Åland Ab har hittills begränsat anslutning av ytterligare vindkraft till det åländska stamnätet till dessa projekt. I kombination med byggande av likströmsförbindelsen till riket kan dock potentialen för vindkraftutbyggnad utökas i östra skärgården om projekten kan koordineras och vindkraftaktörerna finansierar tilläggsinvesteringarna för vindkraftanslutningen. Allwinds Ab levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2011 uppgick denna mängd till MWh motsvarande 3,7 % av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2010 var förlustenergin MWh och den relativa förlusten 3,7 %. Elmarknaden Sottunga ombyggnadsarbete. För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool sjönk i förhållande till Medelårspriset för prisområde Sverige var 47,85 /MWh Motsvarande medelårspris 2010 var 56,82 /MWh. På årsmedelnivå var spotpriset inom prisområde Sverige 16 % lägre än året innan. Det lägre spotpriset minskade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna. Personal Under året anställdes en ny elmontör när den tidigare driftteknikern slutade. Antalet anställda var vid årets slut 15 stycken, varav en var moderskaps/vårdledig. Den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 14,3 manår exklusive betald ledighet (14,8 manår 2010). För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 21,5 dagar. Personalen fortbildades enligt föreliggande behov. Anläggningsverksamhet och investeringar Tomtförbättringsarbeten gjordes för Tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden gavs av landskapsregeringen och Kraftnät Åland Ab tilldelades stycken utsläppsrätter för den aktuella perioden. Vid årets slut fanns utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 251 ton CO2. I elstationsbyggnaden i Sottunga investerade vi totalt I transmissionsnätet investerades , innefattande stationsbytet i Svinö och även följande pågående ej slutförda projekt; stationsutbyte i Sottunga och inledande arbete tillhörande den planerade 45 kv ledningen Storby-Västanträsk. 11

14 I reservkraftanläggningen investerades i övervakning av smörjoljenivå. I mät- och manöversystem ingående i transmissionsnätet investerade vi Fjärrkontrollutrustning och energimätningsutrustning, som införskaffades till ersättande elstationer var den största posten. Inom mätinstrument och verktyg inköptes en datalogger till en kostnad av I datorprogram investerades Kontorsinventarier inköptes för Fordonsparken förstärktes med kabelvagn för Under pågående anskaffningar investerades i likströmsförbindelsen till riket. Totalt investerades inklusive pågående anskaffningar under året. Ekonomi 2011 års resultat blev bättre än budget. De främsta orsakerna till detta var högre intäkter från balanstjänsterna och lägre räntekostnader. Räntekostnaderna i budget var baserade på att kontrakt för Finlandskabelprojektet skulle ha tecknats och de praktiska arbetena inletts. Finansieringsprocessen har dragit ut på tiden och möjligheten att lyfta nya lån har ej funnits och därmed har inte budgeterade räntekostnader uppstått. Intäkterna från nättjänsterna ökade med 2,3 % från år 2010 till Ålands Elandelslag debiterades , motsvarande 25,21 /MWh (22,39 /MWh 2010) för sina uttag. För Mariehamns stads elverks del debiterades , vilket motsvarar 20,91 /MWh (20,60 /MWh 2010). Skillnaden i /MWh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Medelpriset för dessa uttagskunder var 23,49 /MWh (21,9 /MWh 2010). Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något högre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna krediterades 7161 för nättjänsterna. Intäkterna från balanstjänster har minskat med 1,4 % och utgjorde Mot intäkterna ställs inköps/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen. Intäkterna från övriga tjänster är totalt och utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra. Omsättningen var , vilket är 1,7 % högre än år Övriga rörelseintäkter utgjorde 100. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt och ökade med 1 % i jämförelse med år Kostnaderna för stamnätsförlusterna var Detta motsvarar ett medelpris på 53,9 /MWh mot 63,5 /MWh år De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde Beställd effektkraft kostade Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt i nätavgifter mot året innan. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till Vid provkörningar och planerade avbrott förbrukades bränsle till ett värde av Personalkostnaderna har minskat och utgjorde Löner och arvoden har minskat med 3,8 % i förhållande till Minskningen beror på tillfälligt färre anställda och ökade löneaktiveringar. Avskrivningarna enligt plan utgjorde Övriga rörelsekostnader, totalt , har ökat med 11,4 % i en jämförelse med Kostnader för varor och förnödenheter var , varav drift- och underhållsmaterial och elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. Kostnaderna för främmande tjänster var Den största posten utgör reparationer och underhåll totalt , där den enskilt största posten utgörs av underhållskostnader för gasturbinen i Ringsböle. Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning och driftcentralbemanning för samt övriga tjänster för Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för För specia- 12

15 listtjänster har erlagts ADB-kostnaderna var Hyreskostnaderna utgjorde Kostnaderna för resterande främmande tjänster är I övriga rörelsekostnader ingår dessutom administrativa utgifter för , representation och marknadsföring 280, försäkringspremier samt övriga kostnader Rörelseresultatet visar en vinst på mot året innan. Finansiella intäkter Räntekostnaderna ökade p.g.a långsiktig räntesäkring från till år Övriga finansiella kostnader var Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är mot en vinst på år Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från per den till att vid detta bokslut utgöra Bolagets långsiktiga målsättning är dock att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 % av de materiella tillgångarna i balansräkningen samt att försiktighet iakttas för att nå detta mål för att kunna upprätthålla likviditeten utan belastande tilläggsfinansiering. Ökning innebär ett avsteg i strävan att nå den långsiktiga målsättningen. Avskrivningsdifferensen utgör 27,7 % av de materiella tillgångarna Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet vid kommande investeringar samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om Under året utökades lånebördan då resterande av det tidigare beviljade lånet på Ålandsbanken lyftes. Långfristigt främmande kapital är och kortfristigt vid årets slut. Balansomslutningen har ökat från till Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är Bolaget visar en 40,1 %-ig soliditet mot 40,5 % året innan. Bolagets aktier Bolaget har aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Enligt EG:s direktiv 2009/72/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG skall bl.a. den inre marknaden för el förbättras genom åtskilt ägande. Omfattade bolag skall enligt direktivet vara oberoende av leverans- eller produktionsintressen. Vid åtskilt ägande ställs krav på att en eller flera personer inte kontrollerar ett produktionsföretag eller ett elhandelsföretag samtidigt som den eller de utövar kontroll över eller rättigheter gentemot en systemansvarig för överföringssystemet eller ett överföringssystem. Landskapsregeringen avser med anledning av detta att lösa ut övriga aktieägare ur Kraftnät Åland Ab. Planerna är långt framskridna och genomförs under Ålands landskapsregering blir efter detta ensamägare till Kraftnät Åland Ab. Enligt det aktuella direktivet skall en fristående myndighet övervaka elmarknaden och det är oklart hur landskapsregeringen avser att lösa den frågan, men det kommer troligen att ske förändringar i övervakningen. Ett nytt europeiskt regelsystem med s.k. Grid codes är under utarbetande och dessa regler kommer att påverka alla nätbolag inklusive Kraftnät Åland Ab. Avsikten är att öka inmatning av småskalig förnybar elproduktion i elnäten, med den utmaning detta innebär för nätägarna. NordREG, de nordiska energimarknadsmyndigheterna, har på uppdrag av de nordiska energiministrarna tagit fram en implementeringsplan för en gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi. Öppnande av den nordiska elmarknaden för slutkunder är planerad att genomföras Åland kommer att ingå i den gemensamma slutkundsmarknaden från 13

16 åländskt håll är det nödvändigt att deltaga i processen. Kraftnät Åland Ab har som systemansvarig en viktig roll för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. Överföringsförmågan på förbindelsen till Sverige är genom tidigare utförd dubblering av transformatorkapaciteten utbyggd till 80 MW, som kabeln dimensionerats för. Åtgärden säkrar ordinarie kapacitet till med prognostiserad utveckling. Det har varit inkopplingsproblem som hindrat parallelldrift. Ett förslag till åtgärder för att komma till rätta med problemen har utarbetats och implementeringen av åtgärderna görs under sommaren/hösten Efter detta skall parallelldrift av transformatorerna vara möjlig och kapaciteten skall kunna utnyttjas fullt ut års högsta effekttopp var 66,3 MWh/h och inträffade mellan klockan 9 och 10 tisdagen den 15 februari. Inräknas även lastkapning med dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distributionsområde är effekttoppen 67,9 MWh/h. Effekttoppen 66,3 MW är 2,5 % högre än den hittills högsta noterade effekttoppen och ligger i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognos och understryker behovet av utökad reserveffektkapacitet för att klara ett avbrott på Svergekabeln när helst det inträffar. Arbetet med att långsiktigt täcka reserveffektbehovet med en likströmsförbindelse till riket fortgår. Finansieringspaketet är inte godkänt av EU-kommissionen och detta måste vara klart för att lån skall kunna Sottunga nya elstationsbyggnad. upptas, vilket är en förutsättning för att upphandlingen skall kunna avslutas och kontrakt tecknas. Ett tänkbart scenario är att notifieringen är klar i april/maj 2012 och kontrakt kan tecknas i juni. Utgående från det kan det finnas en möjlighet att likströmsförbindelsen är klar för övertagande våren Detta är mer än två år senare än ursprunglig tidplan. Utgående från ett växande reservkraftunderskott och förskjutning av drifttagningen av likströmsförbindelsen pågår en process i syfte att finna en lösning under mellantiden. I denna lösning ingår en målsättning att nyttja Mariehamns Energi Ab:s produktionsenheter för reservkraftproduktion även efter att avtalet om reserveffekt gått ut sista december Mariehamns Energi Ab kommer under första halvåret 2012 att lämna anbud på för en två års förlängning av avtalet. Kraftnät Åland Ab driver projektet framåt utgående från att finansieringsfrågan löser sig. Övriga upphandlingar och tillståndfrågor drivs framåt i den takt som är möjligt. Finlandskabelprojektet kommer att påverka avgifterna för nättjänsterna och det kommer att vara en utmaning att utforma tarifferna och finansieringen av projektet så att kostnaderna är förutsägbara och tariffnivån jämn utan stora årsvisa variationer. Den framtida driften av Finlandskabeln ställer även krav på en förändrad elmarknadslösning, som också beaktar de förändringar öppnande av en gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi ställer. Aktiviteterna på detta område skall genomföras med inriktning på att marknadslösningen skall vara klar till drifttagningen av förbindelsen. Det finska inmatningstariffsystemet för vindkraft och biobränsleproducerad kraft är i gång i riket. Landskapsregeringen har under en längre tid förhandlat med den finska regeringen och riksmyndigheter om möjligheterna och villkoren för ett åländsk deltagande i systemet, ännu har ingen lösning åstadkommits. Den nya landskapsregeringen har lovat besked om stödmöjligheterna inom Skapas motsvarande förutsättningar för de åländska vindkraftaktörerna som på rikshåll kommer de nu vilande vindkraftprojekten att dras igång med följd att den planerade elstation i Tellholm 14

17 snabbt skall byggas. Intresset för den inmatningspunkt för vindkraft på Finlandskabeln, som nu ingår som en option i pågående upphandling, kommer att öka om en attraktiv stödform införs i landskapet och det kommer att uppstå en press på att koordinera projekten. Realiserande av en ny inmatning för vindkraft i kombination med Finlandskabelprojektet får dock inte försena projektet och den tilläggsinvestering detta förorsakar skall i sin helhet betalas av vindkraftaktörerna. Den förnybara elproduktionens andel av den åländska elförsörjningen på årsbas beräknas till 25 % av elanskaffningen Tas beslut om att bygga vindkraftparkerna Stenarna och Långnabba under 2012 byggs elstationen i Tellholm för anslutning av de aktuella vindkraftparkerna tidigast Ett fullständigt förverkligande av dessa projekt höjer på årsbasis andelen förnybart till mer än 70 % av det åländska elbehovet. Utöver detta finns det som tidigare redovisats ett stort intresse för ytterligare vindkraftutbyggnad. En mindre utbyggnad kan vara möjlig på nuvarande östförbindelse. Utbyggnaden efter Tellholm avses att koncentreras till östra skärgården och huvudsakligen koordineras med Finlandskabelprojektet. De planerade vindkraftprojekten kväver vårt aktiva deltagande i processen. Sammanfaller alla dessa projekt tidsmässigt kommer det att vara en stor utmaning för Kraftnät Åland Ab och andelen köpta tjänster i dessa projekt måste utökas. Förverkligandet av Finlandskabelprojektet föranleder också förändringar i organisationen för att kunna förverkligas och drivas efter övertagande. Planeringen av den framtida organisationen måste inledas så snart slutligt investeringsbeslut fattats. Planeringen av ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk fortsätter för att möjliggöra byggstart Utökningen av 45 kv utefältet i Storby är klar och motsvarande utvidgning av 45 kv ställverket i Västanträsk görs Uppgraderingen av de äldre elstationerna fortsätter, Sottunga färdigställs under våren. Uppgraderingen ingår i det åtgärdsprogram som finns för det befintliga nätet och under sommaren byts 10 kv ställverket i elstationen Centrum i Mariehamn ut. Under höglasttid med Svinö elstation försörjd från Gustavs har problem med spänningshållningen uppstått och Svinö elstation behöver avlastas. För att göra avlastning möjlig planeras en ny 45/10 kv elstation i Lemland nära eller i Söderby. Stationen finns upptagen i 2012 års budget men blir troligen förverkligad först För att förverkliga dessa projekt behövs likvida medel och lånebördan måste utökas för detta ändamål. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 70-talet medför såsom de planerade åtgärderna ovan visar behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren De beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och kalkylerat överskott från 2011 avses att säljas alternativt nyttjas för nästa utsläppsperiod om detta visar sig vara möjligt. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har i finanskrisens spår sjunkit, vilket påverkar bolagets resultat positivt. Två av gasturbinlånen har räntesäkrats för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är ,36 varav periodens resultat är 0,00. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. 15

18 Kraftnät Åland Ab FO Kraftnät nummer: Åland Ab RESULTATRÄKNING Not OMSÄTTNING , ,65 Övriga rörelseintäkter 100, ,09 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,32 Förändring av lager , ,45 Sa Material och tjänster , ,77 Personalkostnader 2 Löner och arvoden , ,13 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,37 Övriga lönebikostnader , ,00 Sa Personalkostnader , ,50 Avskrivningar och nedskrivningar 3 Avskrivningar enligt plan , ,63 Sa Avskrivningar och nedskrivningar , ,63 Övriga rörelsekostnader , ,15 RÖRELSEVINST , ,69 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga , ,64 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga , ,95 Sa Finansiella intäkter och kostnader , ,31 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER , ,38 VINST FÖRE BOKSLUTS- DISPOSITIONER OCH SKATTER , ,38 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens , ,84 Sa Bokslutsdispositioner , ,84 Inkomstskatt -171,09-79,54 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,

19 Kraftnät Åland Ab FO nummer: BALANSRÄKNING Not A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 4 Immateriella rättigheter , ,49 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 015, ,41 Sa Immateriella tillgångar , ,90 Materiella tillgångar 5 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter , ,46 Hyresrättigheter till fastigheter , ,13 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner , ,07 Transmissionsnät , ,07 Reservkraftsanläggning , ,94 Inventarier och fordon , ,17 Övriga materiella tillgångar , ,79 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,92 Sa Materiella tillgångar , ,55 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919, ,83 Övriga fordringar , ,79 Sa Placeringar , ,62 SA BESTÅENDE AKTIVA , ,07 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,88 Sa Omsättningstillgångar , ,88 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar , ,76 Övriga fordringar , ,81 Resultatregleringar , ,33 Sa Kortfristiga , ,90 Sa Fordringar , ,90 Kassa och bank , ,65 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,43 S A A K T I V A , ,

20 Kraftnät Åland Ab FO nummer: BALANSRÄKNING Not P A S S I V A EGET KAPITAL Aktiekapital , ,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL , ,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,43 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER , ,43 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 7 Skulder till kreditinstitut , ,82 Övriga skulder , ,35 Sa Långfristigt , ,17 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut , ,12 Leverantörsskulder , ,81 Övriga skulder , ,23 Resultatregleringar , ,85 Sa Kortfristigt , ,01 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,18 S A P A S S I V A , ,