KRAFTNÄT ÅLAND AB ÅRSBERÄTTELSE

Transkript

1 KRAFTNÄT ÅLAND AB ÅRSBERÄTTELSE 2006

2 Mariehamn 2007 ÅlandsTryckeriet

3 KRAFTNÄT ÅLAND AB 2006 Innehåll VD:s översikt Bokslut Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Elmarknaden... 6 Personal Anläggningsverksamhet och investeringar Ekonomi Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Framtidsutsikter Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel.. 15 Statistik Ledningar och transformatorstationer Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Bokslutsprinciper Noter Utsläppsrätter Datering och underskrifter Revisionsberättelse Förvaltning Personal Karta över stamledningsnät... 29

4 Elanskaffning 2006 totalt 270 GWh Lokal produktion fossilbränslebaserad 1 % Lokal produktion vindkraft 6 % Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) 6 % Sveanät AB (från Sverige) Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränslebaserad Lokal produktion vindkraft Sveanät AB (från Sverige) 87 % Elförbrukning Åland 2006 totalt 270 GWh KN egen förbrukning, nätförluster o mätfel... 4 % Ålands Energi Ab 1 % Mariehamns stads elverk 38 % Mariehamns stads elverk Ålands Elandelslag Ålands Energi Ab Ålands Elandelslag 57 % KN egen förbrukning, nätförluster o mätfel... 2

5 VD:s översikt Bolagets nionde verksamhetsår är avslutat. I enlighet med målsättningen att minska avskrivningsreserven redovisas en planerad förlust före bokslutsdispositioner. I jämförelse med år 2006 minskade omsättningen med 6,8 % och kostnaderna ökade med 7,4 %. Omsättningen minskade p.g.a. att nättjänsttarifferna sänktes. Kostnadsökningen härrör från kraftigt höjda kostnader för förlustelenergin, högre personalkostnader, ökade avskrivningar med anledning av att fulla avskrivningar nu görs på reservkraftanläggningen i Ringsböle, första året med helårsdriftskostnader för reservkraftanläggningen samt ökade övriga rörelsekostnader främst från underhållet. Kraftnät Åland Ab ställde med anledning av den försenade gasturbinleveransen ekonomiska krav på leverantören, som inte omfattades av honom. Parterna stod långt ifrån varandra och ärendet var på väg att avgöras av en skiljemannadomstol. En förlikning nåddes dock den 18 maj och leverantören återupptog därefter det segdragna arbetet med att åtgärda påpekade anmärkningar. Under sommaren inleddes försök för att uppnå kontraktsenliga bullervärden. Efter inledande misslyckanden modifierades skorstensanslutning och ljuddämpare. Detta i kombination med kompletterande ljuddämpare ledde till att bullerkraven uppnåddes i september. Det finns ännu ett antal påtalade fel och brister oåtgärdade. Jag hoppas att vi snart får dessa åtgärdade och att överflyttningen från gasturbinleverantörens projektorganisation till deras serviceorganisation skall leda till att vi snabbare får den hjälp vi kan behöva och att våra insatser för anläggningens skötsel skall kunna reduceras. Utgående från erfarenheterna från ö-driften 2005 och kalkylerat reservkraftbehov anlitades Vattenfall Power Consultant Ab för att utreda framtida reserveffektbehov, redovisa olika alternativ för att uppnå en långsiktig reservkraftlösning samt rekommendera val av lösning utgående från tekniska och ekonomiska aspekter. Utredningen rekommenderar att reservkraftfrågan långsiktigt löses genom att en likströmsförbindelse till riket byggs. Styrelsen delade utredningens slutsats och har därför beslutat att gå vidare med denna lösning. Landskapsregeringen informerades i augusti om behovet att börja planera för nästa steg när det gäller att trygga den åländska elförsörjningen för att få den verkställd i tid samt om Kraftnät Åland Ab:s val av inriktning. Avsikten var att uppnå en gemensam ståndpunkt gällande inriktning inför landskapsbudgeten Landskapsregeringen valde dock inte inriktning i budgettexten utan lämnade även öppet för utbyggnad med gasturbiner. I enlighet med styrelsebeslutet har förhandlingar inletts om anslutningsmöjligheterna i riket för en likströmsförbindelse. När dessa uppgifter finns avser vi att göra bottenundersökningar för de aktuella kabelruttalternativen. På vindkraftsidan har aktiviteten varit hög. Båtskärsprojektet har kört igång och utbyggnaden av stamnätet till Lilla Båtskär i kombination med uppdraget att bygga 20 kv nätet för anslutning av vindkraftverken till vår elstation har krävt en hel del arbetsinsatser från vår personal. Alla sex vindkraftverk skall vara i drift till hösten 2007 och vi har en intensiv arbetsperiod framför oss för att möjliggöra detta. Intresset för utbyggnad av vindkraften exploderade under våren då både en ny aktör i form av Ålands Elandelslag och Ålands Vindenergi Andelslag presenterade sina planer. Dessa projekt skulle tillsammans höja ansluten vindkrafteffekt med närmare 80 MW. Utöver dessa fanns andra aktörer med vindkraftplaner. Vi saknade uppgifter om vad som är möjligt att ansluta till vårt nät och började utgående från dessa planer utreda anslutningsmöjligheterna. Vi behöver få svar på anslutningsmöjligheterna och behovet av åtgärder i vårt nät för att möjliggöra dessa så vi kan meddela aktörerna vilka förutsättningar som råder. Det är nödvändigt att noga utreda detta för att undvika framtida problem. Då Båtskärsprojektet inleddes såg vi inte denna utveckling på vindkraftsidan och kan nu konstatera att vindkraftplanerna förorsakar en omfattande arbetsinsats från vår sida. Detta leder i sin tur till ändrade prioriteringar och tidplaner för egna projekt. Det är också viktigt att utveckla vårt nät och se till att arbetet med att trygga den framtida reservkraftförsörjningen tryggas. Vi har påbörjat en översyn av organisationen för att bättre kunna klara förestående utmaning. Under våren 2007 skall den nya organisationen utkristalliseras. 3

6 Ombyggnaden av den första etappen på 45 kv ledningen Norrböle-Svinö och Sottunga elstation som var planerade till 2006 förskjuts till Övriga investeringar har genomförts enligt plan. När det gäller 2007 års stamnätstariffer höjdes dessa med ca. 7 procent till 2005 års nivå för att kompensera de ökade kostnaderna. Trots ökade inkomster har för 2007 budgeteras för ett visst underskott före bokslutsdispositioner och skatter. Jag vill slutligen tacka personalen för alla de arbetsinsatser Ni utfört under året och för det engagemang och kunnighet Ni uppvisar samt även rikta ett stort tack till samarbetspartners och kunder. Mariehamn i mars 2007 Jan Kahlroth, VD 4

7 Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 270,0 GWh mot 266,6 GWh år 2005, vilket innebär en ökning med 1,3 %. Den i stamnätet överförda volymen var 257,4 GWh, vilket innebär en ökning på 1,8 %. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 233,7 GWh (225,2 GWh 2005). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 15,9 GWh (18,4 GWh 2005). Den lokala elproduktionen matade in 7,8 GWh (9,3 GWh 2005) i det åländska stamnätet. Vindkraftverken i Knutsboda levererade 4,2 GWh (4,6 GWh 2005). Ålands Energi Ab producerade 2,8 GWh (3,2 GWh 2005). Den nya reservkraftanläggningen i Ringsböle producerade i samband med provdrift och tester 0,3 GWh (1,1 GWh 2005). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 16 åländska vindkraftverken var 17,3 GWh (18,7 GWh 2005). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 6,4 %. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 142,4 GWh (139,2 GWh 2005), Mariehamns stads elverk 101,8 GWh (99,6 GWh 2005), Ålands Energi Ab:s egenförbrukning var 3,3 GWh (3,4 GWh 2005) och Byte av brytarpoler Hellesby elstation. stamnätsförlusterna uppgick till 9,9 GWh (10,8 GWh 2005) eller 3,9 % av den i stamnätet överförda elenergin års högsta timeffekttopp var 57,9 MW och inträffade mellan 17 och 18 fredagen den 20 januari. Den högsta timeffekttoppen någonsin är fortsättningsvis 58,1 MW, den inträffade mellan klockan 17 och 18 söndagen den 5 januari Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Där är andelen elvärmeförbrukare ca. 45 %. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 10,1 % lägre än för normalåret och 4,1 % lägre än för Endast mars var kallare än normalåret. De fem senaste åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal ca. 1,8 % per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och vara betydligt större ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit litet, endast fem stycken. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst den 4 juli p.g.a. åska i Sverige. Avbrottet varade 20 minuter. Ett två minuters avbrott inträffade 8 augusti som berörde staden och norra Åland. Övriga avbrott berörde Sottunga, Eckerö och Kumlinge. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande kontinuerlig röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. I syfte att utöka säkerheten och öka överföringsmöjligheterna har arbetet med att fördubbla transformatorkapaciteten på Sverigeförbindelsen inletts med markarbeten i Senneby. Det tillskott i reservkraft vi erhållit med den nya gasturbinen i Ringsböle garanterar idag tillsammans med övriga reservkraftanläggningar tillräcklig reserveffekt för att återstarta nätet och för att bibehålla nätet i stabil ö- drift vid skador på förbindelseledningen till Sverige. Kapaciteten bedöms dock inte räcka mer än ett fåtal år fram i tiden när man beaktar möjligheterna till återstart av nätet med förväntat effektbehov under en längre 5

8 kallperiod. Denna problematik behöver få en långsiktig lösning. Under året utredde externa experter alternativa lösningar och resultatet gav vid handen att en likströmsförbindelse till riket är den bästa lösningen. Utgående från denna rekommendation beslöt styrelsen att gå vidare med likströmsförbindelse till riket. Undersökningar om möjliga anslutningsplatser i riket har inletts. Fler frågor återstår dock innan projektet kan realiseras, men bolagets inriktning för att lösa reservkraftfrågan på ett långsiktigt sätt är klar. Förbindelsen bör vara klar för ibruktagning I fråga om det långdragna ärendet gällande nätavgifterna för anslutningen till Vattenfall Distribution AB:s regionnät i Senneby har utredaren utnämnts och påbörjat sitt arbete. Utredaren skall lämna förslag på hur regionnätstarifferna för utlandsförbindelser som är anslutna till det svenska regionnätet kan utformas för att dessa utlandsförbindelser skall behandlas på samma sätt som utlandsförbindelser som är anslutna till stamnätet. Resultat från utredningen förväntas våren Arbetena med utvidgningen av det åländska stamnätet till Lilla Båtskär inleddes. Utbyggnaden av stamnätet krävs för att möjliggöra anslutning av vindkraftparken i Båtskärsarkipelagen till vårt nät. Utvidgningen innefattar en utbyggnad av Ytternäs elstation, en 45 kv sjökabelförbindelse och en ny 45/20 kv elstation på Lilla Båtskär. Denna utvidgning bekostas i enlighet med ingånget avtal i sin helhet av ägaren till vindkraftparken. Vidare bygger vi för projektägaren anslutningsledningarna mellan vår kommande elstation på Lilla Båtskär och vindkraftverkena och dessa arbeten inleddes under våren. Intresset för vindkraft exploderade under våren och Kabelrör Lilla Båtskär. nya aktörer kom in i bilden. Ålands Vindenergi Andel slag och Ålands Elandelslag redovisade projekt som tillsammans skulle höja ansluten vindkrafteffekt med närmare 80 MW. Det var nödvändigt att utreda anslutnings-möjligheterna för dessa projekt och expertis på området anlitades. Bolaget antog under hösten en vindkraftpolicy i vilken riktlinjer för vindkraftanslutning angavs i syfte att skapa klarhet i turordnings- och kapacitetsfrågor. Eftersom oklarhet råder om vad som är möjligt att ansluta till vårt nät var detta nödvändigt. Svar på anslutningsmöjligheterna kunde inte ges under året och utredningsarbetet fortsätter in på nästa år. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. Vi bytte efter upphandlingsförfarande leverantör av förlustel för Ålands Vindkraft Ab levererar denna i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2006 uppgick denna mängd till MWh motsvarande 3,9 % av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2005 var förlustenergin MWh och den relativa förlusten 4,3 %. Minskad införsel från riket har minskat stamnätsförlusterna. Elmarknaden Den åländska ellagen ändrades och ändringen trädde i kraft den första oktober En konsekvens av ändringen är att nättjänsttarifferna skall fastställas av landskapsregeringen innan de får tillämpas. Beslut om nättjänsttarifferna måste numera tas tidigare och styrelsen tog redan i september beslut om 2007 års nättjänsttariffer för att ge tid för distributionsnätbolagen att ta beslut om sina tariffer. Ellagen innehåller även paragrafer om öppning av elmarknaden för hushållskunder. Dessa träder i kraft 1 juli Förberedelser för detta har inletts inom bolaget. För balanshanteringen används ett system för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. En uppgradering av nuvarande system till efterföljaren Generis påbörjades i slutet av året och övergången till det nya är planerad till mars I mars erhöll bolaget tillstånd för utsläpp av växthusgaser för utsläppshandelsperioden

9 Inmatad och uttagen elenergi % av Ändring i % av inmatn. % jämfört inmatn. MWh /uttag 05/06 MWh /uttag Summa elenergiinmatning ,0 1, ,0 Sveanät AB (från Sverige) ,8 3, ,0 Fortum Aluesiirto Oy (från riket) ,2-14, ,3 Lokal produktion ,0-16, ,7 Summa elenergiuttag ,0 1, ,0 Mariehamns stads elverk ,5 2, ,4 Ålands Elandelslag ,3 2, ,0 Ålands Energi AB ,3-4, ,4 Egen förbrukning, nätförluster o mätfel ,9-7, ,3 Energiuttag högpristid ,3 3, ,9 Mariehamns stads elverk ,2 2, ,1 Ålands Elandelslag ,7 4, ,4 Ålands Energi AB ,3-0, ,4 Egenförbrukn., nätförluster, o mätfel ,0-2, ,1 Energiuttag lågpristid ,7 1, ,1 Mariehamns stads elverk ,4 2, ,3 Ålands Elandelslag ,6 1, ,6 Ålands Energi AB ,9-5, ,0 Egenförbrukn., nätförluster o mätfel ,8-9, ,2 GWh 300 Energiproduktion och import Import från Sverige Lok. olj.prod. Från Finland Vindkraft 7

10 Kraftbalans 2006, MWh, inmatad och uttagen elenergi Lättoljediesel 4 Gasturbin 46 Tungoljediesel Gasturbin KN 275 Från Sverige Från riket Vindkraft Import Ålands Energi AB Inmatad elenergi Nätförluster och mätfel Ålands Energi AB Höglasttid Övrig tid MSE ÅEA MSE ÅEA MSE: Totalt MWh Höglasttid Övrig tid ÅEA: Totalt MWh Höglasttid Övrig tid Höglasttid: November - Mars måndag t o m fredag mellan kl och

11 MWh/h 70 Medeleffekter per vecka Import Sverige Från Finland Vindkraft Lok. olj.prod. Toppeffekt/vecka Senneby ombyggnad. 9

12 110 och 45 kv ledningar kv Kabel Friledning Sandviken - Tellholm mm²cu 58,6 km Tellholm - Tingsbacka mm²al 15,7 km Senneby - Sandviken mm²cu 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Kabel Friledning Tingsbacka - Mariehamn mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka - Godby mm²al 4,5 km Tingsbacka - Norrböle mm²al 9,6 km Tingsbacka - Hellesby mm²al 9,9 km Hellesby-Storby mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 Norrböle - Svinö mm²al 1,6 km 99 mm²al 20,4 km Godby - Västanträsk mm²al 12,3 km Godby - Finby... 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby - Svinö mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö - Sottunga mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga - Kumlinge mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge - Brändö mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö - Gustavs mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn -Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn-Ytternäs delsträcka mm²al 2,2 km Mariehamn - Norrböle mm²al 1,6 km 152/25 mm²alfe 2,6 km 68,8 km 151,5 km Transformatorstationer Transformatorer Brytare Utgående Drifttag. Effekt Spänning 70 o. 45 kv 10 kv ledning år Senneby MVA 110±9x1,67%/77 kv 1 st 110 kv 2000 Tingsbacka MVA 110±9x1,67%/45 kv 6 st 110 kv st 45 kv Hellesby... 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 kv 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10,5 kv 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10,5 kv Holken 4 st 2004 Centrum... 8 st 1972 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10,5 kv 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10,5 kv 2002 Ytternäs MVA 47±6x1,67%/10,5 kv 1 st 45 kv 5 st 1983 Svinö... 5 MVA 45±6x1,67%/10,5 kv 4 st 45 kv 3 st 1973 Sottunga... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 kv 2 st 45 kv 4 st 1976 Kumlinge... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 kv 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby... 2 x 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 kv 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk... 5 MVA 47±6x1,67%/10,5 kv 1 st 45 kv 4 st 1974 Finby... 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 kv 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö... 3 MVA 47±6x1,67%/10,5 kv 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda.. 2,5 MVA 47,5±1x3,0%/0,660 kv 1 st 45 kv Storby 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 kv 1 st 45 kv 3 st

13 Kraftnät Åland Ab beviljades stycken utsläppsrätter. Den 19 juni överfördes de beviljade utsläppsrätterna till vårt konto hos Energimarknadsverket. Värde enligt EEX- notering var då 14,90 /ton CO 2. Därefter har priset på utsläppsrätter kontinuerligt sjunkit. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool var högt ända fram till december då det sjönk p.g.a. att den hydrologiska situationen avsevärt förbättrats. Medelårspriset för prisområde Sverige var 48,12 /MWh Motsvarande årsmedelpris 2005 var 29,76 /MWh. Spotpriset inom prisområde Sverige höjdes alltså med 61.2 % på årsmedelnivå. Höjningen av spotpriset drabbade oss främst vid inköpen av el för att täcka stamnätsförlusterna. Personal Ett behov av förstärkningar på personalsidan har under en längre tid konstaterats och den 1 september anställdes en nättekniker och en IT-tekniker. På detta sätt förstärks personalen på nätsidan, där vi genom en medarbetares deltidpension tidigare minskat resurserna. Nätteknikern deltar även sedan oktober i driftcentralbemanningen. Eltekniker Peter Selenius flyttades samtidigt från driftcentralbemanningen till elnätberedskapgruppen, som utökades till fem personer. Nyanställningen på IT-sidan utökar resurserna på detta område. För att bygga upp en underhållsdatabas inledningsvis för reservkraftverket i Ringsböle hade vi under en sexmånaders period en person projektanställd. Personalstyrkan var vid årets slut 12 personer. Anläggningsverksamhet och investeringar Efter att gasturbinen i Ringsböle övertogs i november 2005 har främst kontraktsenliga utbetalningar och bränsleinköp gjorts. Vi utbetalade under året i gasturbinprojektet. Därutöver inköptes bränsle för att initialt fylla cisternerna och lagervärdet i slutet av året utgjorde Den totala investeringen i gasturbinprojektet är sedan starten, utan beaktande av investeringsstödet, inklusive bränsleanskaffningarna. I utvidgningen av vårt nät till Lilla Båtskär investerade vi för projektägarens räkning. Till detta tillkommer investeringarna som gjorts för vindkraftanslutningarna. Vi investerade totalt i 45 kv-ledningsnätet, rivningen av luftledningen till Ytternäs elstation utgör merparten. Investeringarna i Senneby för en andra transformator utgjorde I 45/10 kv elstationsutrustning har vi investerat Ombyggnaden för egen del i Ytternäs elstation i samband med Båtskärsprojektet utgör en stor del. Investeringar på mätarsidan i huvudställverket, en ny likströmscentral i Centrum och kommunikationsutrustning i Norrböle är annat som gjorts. I mät- och manöversystem investerade vi Utrustning för övergång till nytt mätinsamlingsystem inköptes och installationsarbetena påbörjades. I optofibernätet investerades varav merparten utgör inköp av optofibersjökabel till Båtskärsprojektet och resterande del optoförbindelsen mellan Tingsbacka och Godby. Ett förråd byggdes om till övernattningsrum för Vi köpte kontorsinventarier för Kontorsrum för nyanställda inreddes med möbler och datorer. Rumsdelare för avskiljning av matplats införskaffades samt möbler till övernattningsrum. En ny färgkopiator/skrivare införskaffades. Fordonsparken förstärktes då en äldre paketbil ersattes och en ny personbil införskaffades. Totalt investerade vi i fordon. Under året investerade vi totalt exklusive landskapsstöd. I investeringsstöd från landskapsregeringen har år 2006 utbetalts för reservkraftprojektet i Ringsböle. Totalt har hittills utbetalts i investeringsstöd för anläggningen. 11

14 Ekonomi 2006 års resultat blev något bättre än budget, och den kalkylerade förlusten före bokslutsdispositioner och skatter blev ca lägre. Intäkterna från nättjänsterna minskade med 7,5 % från år 2005 till Tarifferna för 2006 sänktes, utgående från beslut att minska ackumulerade avskrivningsdifferensen, mer än vad som krävdes för kostnadstäckning. Ålands Elandelslag debiterades , motsvarande 21,49 /MWh (23,72 /MWh 2005) för sina uttag. För Mariehamns stads elverks del debiterades , vilket motsvarar 17,27 /MWh (19,14 /MWh 2005). Skillnaden i /MWh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Medelpriset för uttagskunderna var 20,17 /MWh (22,0 /MWh 2005). Intäkterna från balanstjänster har ökat med 1 % och utgjorde Mot intäkterna ställs inköpskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen. Intäkterna från övriga tjänster, totalt , utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra. Omsättningen var , vilket är 6,8 % mindre än år Övriga rörelseintäkter utgjorde och utgörs bl.a. av försäljning av urbruktagen materiel. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt och ökade i jämförelse med år 2005 med 0,3 %. Bland dessa inköp kostade elenergin som inköptes för att täcka stamnätets förluster Detta motsvarar ett medelpris på 50,23 / MWh. Kostnaden för förlustenergin var 42 % högre än år 2005 och medelpriset 54 % högre trots att förlustenergin som förbrukades var 8 % lägre än Spotpriserna på el höjdes i förhållande till 2005 och systempriset för prisområde Finland, som utgör basen för prissättningen av förlustenergin, var i medeltal 59 % högre än året innan, vilket var främsta orsaken till de ökade kostnaderna. De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde Avtalad effektkraft kostade Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt i nätavgifter. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till Kostnader för inköp av bränsle till reservkraftanläggningen i Ringsböle utgjorde Vid tester och provdrift förbrukades bränsle till ett värde av Inköpen till vindkraftverksanslutningarna ingår i material och tjänster och utgjorde Lagerförändringen bestående av bränsleinköpen och inköpen till vindkraftverksanslutningarna i Båtskärsprojektet utgjorde Trots ökade kostnader främst för förlustelenergin blir kostnaden för inköp av material och tjänster ungefär på samma nivå som år Personalkostnaderna redovisade i resultaträkningen har ökat med 15 % och uppgick till totalt , föranlett av en 6 månaders projektanställning och två nyanställningar från september samt avtalsenliga lönejusteringar. Avskrivningarna enligt plan ökade med 11 % till , främst beroende på den nya gasturbinaläggningen avskrivs fullt ut. Övriga rörelsekostnader, totalt , har ökat med 18 % i en jämförelse med Kostnader för varor och förnödenheter var , vari den drift- och underhållsmaterial utgjorde den största posten. I denna ingår för första gången hela elförbrukningen i Ringsböle reservkraftverk. Kostnaderna för främmande tjänster var Vi har från Ålands Energi Ab köpt löneräkning och driftcentralbemanning för samt övriga tjänster för Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för För specialisttjänster och reparationer och underhåll har erlagts , varav en stor post utgörs av kostnader för fortsatt röjning och breddning av led- 12

15 ningsgator. ADB-kostnaderna var Hyreskostnaderna var Kostnaderna för resterande främmande tjänster är , där den största posten är utredningen av framtida reservkraftlösning, som gjordes av Vattenfall Power Consultant AB. I övriga rörelsekostnader ingår även administrativa utgifter , representation 558 och försäkringspremier , varav för brandförsäkringar , maskinbräckageförsäkringar , avbrottsförsäkring täckande merkostnaderna vid avbrott på Sverigekabeln och övriga försäkringar bl.a. bilförsäkringar och apparatförsäkringar Rörelseresultatet visar en vinst på mot året innan. Finansiella intäkter härrör från kortfristiga placeringar av likvida medel. Räntekostnaderna ökade från till år Ökningen beror på främst på att den allmänna räntenivån gick upp. Övriga finansiella kostnader var 111. Förlusten före bokslutsdispositioner och skatter är mot en vinst på år Emedan bolaget inte avser att redovisa en förlust minskas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med Den ackumulerade avskrivningsdifferensen minskar från per den till att vid detta bokslut utgöra Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut finansieringstillgångar om Långfristigt främmande kapital är och kortfristigt vid årets slut. Balansomslutningen har minskat från till Bolaget visar en 33,8 %-ig soliditet mot 34,3 % året innan. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Sjökabelarbete Båtskärsprojektet. Servicearbeten Godby elstation. 13

16 Framtidsutsikter Den begränsning till 63 MW som förbindelsen till Sverige idag har p.g.a. att enkla transformatorer är installerade i vardera änden skall byggas bort. På detta sätt möts det ökande elbehovet och säkerheten i förbandet höjs. Utbyggnaden av ett andra transformatorfack i Senneby är påbörjad inom ramen för ett samprojekt med Vattenfall Eldistribution Ab. Motsvarande insatser som görs i Senneby är planerade att påbörjas i Tingsbacka under Dubblering av transformatorerna görs därefter på bägge ställen och överföringskapaciteten höjs då från 63 MVA till 80 MVA. Åtgärden säkrar ordinarie kapacitet till med prognostiserad utveckling. Effekttoppen från 2003 står sig ännu, men har tangerats. Vid ihållande kall väderlek kan effekttoppar över 65 MW förväntas under ett vardagsdygn. Effektutvecklingen förosakar ett ökat reserveffektbehov och arbetet med att åstadkomma en långsiktigt lösning på reservkraftfrågan har påbörjats. Utgående från styrelsens val av inriktning har diskussioner inletts om möjliga anslutningsplatser i riket för en likströmsförbindelse. Resultat från dessa diskussioner väntas under våren och följs av planering av kabelrutt och anslutningsplats på den åländska sidan. Därefter följer tillståndsfrågor och uppgörande av upphandlingshandlingar o.s.v. Avsikten är att kunna ta i bruk likströmsförbindelsen Fler frågor återstår dock innan projektet kan realiseras, men bolagets inriktning för att långsiktigt lösa reservkraftfrågan är klar. I fråga om det långdragna ärendet gällande nätavgifterna för anslutningen till Vattenfall Distribution AB:s regionnät i Senneby är det meningen att utredaren skall lämna sitt förslag i maj 2007 till hur regionnätstarifferna för utlandsförbindelser som är anslutna till det svenska regionnätet kan utformas för att dessa utlandsförbindelser skall behandlas på samma sätt som utlandsförbindelser som är anslutna till stamnätet. I budgeten 2007 har antagits att ingen förändring av nättjänsttarifferna i anslutningspunkten i Senneby sker under Det finns ännu kvar kontraktenliga åtaganden för gasturbinleverantören att uppfylla så den ekonomiska slutavräkningen är inte genomförd. Garantitiden upphör i november och projektet skall kunna slutredovisas senast då. Under 2007 skall erforderliga reservdelar ha levererats och ett service- och underhållskontrakt tecknats t.o.m Planeringen av ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk fortsätter för att möjliggöra byggstart Renoveringen av det befintliga 45 kv-nätet fortsätter och den första etappen på 45 kv ledningen Norrböle- Svinö förstärks och förses med nya linor med större area. Det planerade utbytet av 10 kv inomhusställverket och byggnaden i Sottunga inleds. Uppgraderingen ingår liksom renoveringen ovan i det åtgärdsprogram som finns för det befintliga nätet. Vindkraftparken i Båtskärsarkipelagen avses att tas i drift etappvis under sommaren. Kraftnät Åland Ab bygger på projektägarens bekostnad en ny 45/20 kv elstation ute på Lilla Båtskär dit de sex vindkraftverkena ansluts. Elstationen ägs av Kraftnät Åland Ab. Vindkraftverksanslutningarna byggs också i Kraftnät Åland Ab:s regi, men betalas och ägs av projektägaren. Vindkraftens andel av den åländska elförsörjningen på årsbas beräknas med Båtskären utgöra ca. 25 %. Utredningarna av anslutningsmöjligheterna för de planerade vindkraftprojektena skall finnas tillgängliga och det skall vara möjligt att ge svar till vindkraftaktörerna på anslutningsmöjligheterna. Utgående från givna förutsättningar planeras därefter anslutningarna till vårt nät i den ordning och omfattning som det är möjligt. Planering av vindkraftanslutningarna är nya arbetsuppgifter som mot bakgrund av erfarenheterna från Båtskärsprojektet och med tanke på storleken på de nu aktuella vindkraftprojekten kommer att kräva stora insatser från Kraftnät Åland Ab. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 70-talet medför såsom de planerade åtgärderna ovan visar behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppsrätter för den nya reservkraftanläggningen för åren De beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och ett överskott från 2005 och 2006 finns på kontot. Värdet på utsläppsrätterna har dock rasat sedan årsskiftet 2006/2007 och trenden har fortsatt. Kraftnät Åland Ab:s prelimiära tilldelning för nästa period motsvarar innevarande period och torde vara tillräcklig. 14

17 Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor resultatpåverkan eftersom andelen främmande kapital är stor. Gasturbinlånen har räntesäkrats för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Tidigareläggning av åtgärder för att trygga reservkraftförsörjningen ökar ytterligare den ekonomiska belastningen för bolaget. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar leder till omfattande omkostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad. Detta försöker vi motverka genom att sprida kunspapen på flere personer. Organisationen behöver utvecklas för att klara kommande utmaningar och en översyn av organisationen som skall leda till en organisationsförändring har påbörjats och verkställs under Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är ,36 varav periodens resultat är 0,00. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. Ombyggnad Ytternäs elstation. Lyft av ljuddämpare Ringsböle. 15

18 Kraftnät Åland Ab RESULTATRÄKNING Not OMSÄTTNING , ,65 Övriga rörelseintäkter ,84 391,97 Material och tjänster Inköp under räkenskapsperioden , ,90 Förändring av lager , ,13 Sa Material och tjänster , ,77 Personalkostnader 2 Löner och arvoden , ,60 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,42 Övriga lönebikostnader , ,41 Sa Personalkostnader , ,43 Avskrivningar och nedskrivningar 3 Avskrivningar enligt plan , ,75 Sa Avskrivningar och nedskrivningar , ,75 Övriga rörelsekostnader , ,24 RÖRELSEVINST , ,43 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga , ,31 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga , ,45 Sa Finansiella intäkter och kostnader , ,14 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER , ,29 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens , ,29 Sa Bokslutsdispositioner , ,29 Inkomstskatt 0,00 0,00 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST/FÖRLUST 0,00 0,00 16

19 Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 4 Immateriella rättigheter 108, ,55 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,86 Sa Immateriella tillgångar , ,41 Materiella tillgångar 5 Mark- och vattenområden , ,26 Byggnader och konstruktioner , ,76 Transmissionsnät , ,58 Reservkraftsanläggning , ,62 Inventarier och fordon , ,94 Övriga materiella tillgångar , ,59 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,09 Sa Materiella tillgångar , ,66 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919, ,83 Övriga fordringar , ,79 Sa Placeringar , ,62 SA BESTÅENDE AKTIVA , ,69 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Bränsle och smörjmedel , ,13 Övriga omsättningstillgångar ,60 0,00 Sa Omsättningstillgångar , ,13 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar , ,43 Övriga fordringar , ,82 Resultatregleringar 2 510, ,68 Sa Kortfristiga , ,93 Sa Fordringar , ,93 Finansiella värdepapper Övriga värdepapper , ,88 Sa Finansiella värdepapper , ,88 Kassa och bank , ,07 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,01 S A A K T I V A , ,70 17

20 Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not P A S S I V A EGET KAPITAL Aktiekapital , ,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL , ,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,50 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER , ,50 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 7 Skulder till kreditinstitut , ,41 Övriga skulder , ,66 Sa Långfristigt , ,07 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut , ,00 Erhållna förskott ,70 0,00 Skulder till leverantörer , ,35 Övriga skulder , ,70 Resultatregleringar , ,19 Sa Kortfristigt , ,24 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,31 S A P A S S I V A , ,70 18