Innehåll. 13 Framtidsutsikter

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät 110 kv-ledning 45 kv-ledning 70/110 kv-station 110/45 kv-station 45/10 kv-station Innehåll GWh Energiproduktion och -import 2 3 VD:s översikt 4 14 Styrelsens verksamhetsberättelse 4 Elöverföring 9 Elmarknaden 10 Personal 10 Anläggningsverksamhet och investeringar 11 Ekonomi 12 Bolagets aktier 12 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång 13 Framtidsutsikter 14 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel 15 Resultaträkning Balansräkning 18 Finansieringsanalys 19 Bokslutsprinciper 20 Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen 23 Säkerheter och ansvarsförbindelser 23 Noter angående personalen och medlemmar av förvaltningsorgan Utsläppsrätter 26 Datering och underskrifter Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat från fossila bränslen Lokalproducerat förnybart Grafisk formgivning: Strax Kommunikation Tryckt på Mariehamns Tryckeri Revisionsberättelse 28 Förvaltning 28 Personal

3 2 VD:s översikt 3 Bolagets sjuttonde verksamhetsår är avslutat. Under året inträffade ett betydligt större antal nätstörningar än året innan, totalt 17 stycken mot tre stycken Två störningar på Sverigekabeln inträffade under året. I samband med idrifttagningen av den nya elstationen i Tellholm försörjdes Åland med reserveffektkraft från den 26 november till 8 december och under den tiden inträffade fem störningar. Återuppbyggnad av det åländska nätet med lokal produktion gjordes och Kraftnät Åland Ab erhöll vid dessa tillfällen värdefull kunskap och gavs möjlighet till träning av återuppbyggnad av nätet som annars inte varit möjlig. Vår personal var under ödriften utsatt för en stor press och arbetsbelastning, som de skötte med bravur, det kan dock konstateras att det skulle bli uppenbara problem månadslånga ödriftperioder. Orsaken till två av störningarna som var relaterade till problem med regleringen av Kraftnät Åland Ab:s gasturbin har detekterats och åtgärdats. Kylvattenproblemet som uppstod med Mariehamns Energi Ab:s stora diesel är åtgärdat. I och med att den stora dieseln inte var tillgänglig under största delen av ödriftperioden måste dyrare elproduktion nyttjas. Kraftnät Åland Ab har skadeståndsanspråk på Mariehamns Energi Ab, som Mariehamns Energi Ab inte omfattat. Skadeståndsfrågan är öppen och tilläggsutredningar är nödvändiga för att komma vidare. Då risken för effektbrist vid avbrott på Sverigekabeln praktiskt belystes under ödriften informerades vår ägare ånyo om behovet av tillfällig reservkraft för att lösa underskottsproblematiken tills ÅL-Link är i drift. En kommunikationsstrategi för information i samband med störningar har framtagits i samråd med distributionsnätbolagen i syfte att förbättra informationen vid störningar i stamnätet. Vidare inträffade det första transformatorhaveriet i Kraftnät Åland Ab:s historia. Transformatorn i Finby havererade. Det var inte lönsamt att reparera den och den ersattes med den andra transformatorn från Godby. Kapaciteten i Godby blev därmed begränsad, men genom omflyttning av last och mild vinter har det fungerat utan lastkapning med mobila aggregat. Godby får en nya andra transformator i maj. Den totala åländska elförbrukningen minskade med 1,9 procent och den i stamnätet överförda volymen minskade med 1,4 procent i förhållande till Den i stamnätet överförda elen har minskat på grund av att förbrukningen har minskat. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och förbrukningsminskningen beror på att året som helhet var varmare än 2013 men ändå varmare än normal året. I medeltal har förbrukningsökningen under de senaste tio åren varit 0,8 procent. Torsdagen den 23 januari mellan klockan 8 och 9 inträffade årets högsta timeffekttopp, 63,0 MWh/h. Den hittills högsta uppmätta effekttoppen är 66,3 MWh/h och härstammar från Inräknas även lastkapning med mobila dieselgeneratorer blir effekttoppen 67,9 MWh/h. Under året har mycket hänt i projekt ÅL-Link. Vid förbesiktningen av den nya 110 kv-ledningen påträffades skador på faslinorna. Kraftnät Åland Ab krävde att linorna skulle bytas och en överenskommelse om utbyte slöts 23 december. Linorna är nu bytta och denna åtgärd skall inte påverka tidplanen för projektet. I slutet av året togs den nya elstationen i Tellholm i drift. Idrifttagningen var förskjuten i förhållande till ursprunglig planering och ödriftperioden blev längre och senare på året. På sommaren startade byggandet av omriktarstationerna i Nådendal och Ytterby. Byggnaderna var klara för apparatinstallation vid årsskiftet. Kabeltillverkningen påbörjades under hösten. Baserat på idag kända fakta håller både de ekonomiska kalkylerna och tidplanen för projektet. Lånebördan utökades med 30 miljoner euro då rat två av lånet hos Nordiska Investeringsbanken lyftes i mars Förutom att enbart fungera som en reservförbindelse ger likströmsförbindelsen andra möjligheter. Tekniska förutsättningar för tilläggstjänster har skapats i förbindelsen. Transiteringsmöjligheterna begränsas fortfarande av tariffen i Senneby. Därutöver krävs nätförstärkningsåtgärder i Vattenfall Eldistribution AB:s nät för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på Sverigekabeln vid överföring från Sverige. Tilläggskapacitet mellan Sverige och Finland är efterfrågad och det skulle vara väldigt viktigt att nå en lösning av tariffrågan på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet i förbindelsen skall kunna utnyttjas för transitering. Utan transitering blir förbindelsen en ren reservförbindelse. En politisk överenskommelse måste uppnås då ingen av de Våning 2 omriktarstationen i Nådendal inblandade nätägarna i Sverige har mandat att göra de nödvändiga förändringarna. Kraftnät Åland Ab har i enlighet med el lag stiftningen ansökt om certifiering som stamnätsinne havare. Bolaget blir som europeisk stamnäts inne havare omfattad av de gemensamma nätföreskrifterna, som är under arbete. Det är dock i detta skede oklart vilken status dessa föreskrifter kommer att ha och i vilken omfattning Kraftnät Åland Ab kommer att påverkas. Under året har arbetet med ledningen Storby Västanträsk pågått. Luftledningen med de nya kompositstolparna, sjökablarna och landkablarna är klara. Idrifttagning sker under På reservkraftsidan finns ett permanent reservkraft underskott tills ÅL-Link är i drift, som våra ägare och kunder accepterar. Utbyggnaden av förnybar elproduktion på Åland genom vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba I och II verkar ta fart efter att Åland på vissa villkor kan ta del av det finländska inmatningstariffsystemet. Eftersom Tellholm elstation är klar och det där finns möjlighet att ansluta de aktuella vindkraftprojekten torde det inte bli några större problem för Kraftnät Åland Ab att ansluta dem till sitt nät års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var cirka 7 procent och rörelsevinsten euro över budget. Den främsta orsaken till omsättningsökningen var högre intäkter från balanstjänsterna och däri ingående inkomster från såld effektkraft under ödriften. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är dock betydligt högre än budgeterat underskott på euro. Kostnaderna för förlustelen, extern nättjänst, personal, avskrivningar, övriga rörelsekostnader och räntekostnader var lägre än budgeterat. De lägre räntekostnaderna hade dock den största påverkan på resultatet. Vid årsskiftet var vi 15 anställda, varav en var deltidspensionär. Jag vill tacka personalen för era arbetsinsatser och ert engagemang och den yrkeskunskap ni uppvisar i det dagliga arbetet. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till styrelsen för året som gått samt till våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2015 Jan Kahlroth, VD

4 Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) Styrelsens verksamhetsberättelse MWh uttag MWh uttag 14/ Elöverföring Den totala elanskaffningen var 288,4 GWh mot 294,0 GWh år 2013, en minskning med 1,9 procent. De två senaste årens minskning av elanskaffningen är 2,7 procent. Den i stamnätet överförda volymen var 275,5 GWh mot 279,5 GWh 2013, en minskning med 1,4 procent. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 200,7 GWh (215,0 GWh 2013). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 17,6 GWh (17,8 GWh 2013). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 45,5 GWh (45,9 GWh 2013) och från fossilbränslebaserad elproduktion 11,7 GWh (0,8 GWh 2013). Ökningen beror på att Sverigekabeln var avställd drygt två veckor för arbeten i anslutning till ÅL-Link-projektet. Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 21 åländska vindkraftverken var 57,5 GWh (58,2 GWh 2013). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 19,9 procent mot 19,8 procent år 2013 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 1,0 GWh el (2,2 GWh, 2013). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 20,2 procent, år 2013 var motsvarande del 20,6 procent. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 159,6 GWh (161,3 GWh 2013), Mariehamns stads elverk 102,7 GWh (104,4 GWh 2012), Mariehamns Energi Ab:s egenförbrukning var 2,6 GWh (2,7 GWh 2012) och stamnätsförlusterna uppgick till 10,6 GWh (11,3 GWh 2013) eller 3,8 procent av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. Resultat 2013 Resultat 2014 % av inmatn./ % av inmatn./ Ändring i % jämfört Summa elenergiinmatning , ,0 1,4 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) , ,8 6,6 Caruna Oy (från riket) , ,4 0,9 Lokal produktion i stamnätet fossil 837 0, , ,8 Lokal produktion till stamnätet vind , ,5 0,9 Summa elenergiuttag och export , ,0 1,4 Mariehamns stads elverk , ,3 1,6 Ålands Elandelslag , ,9 1,0 Mariehamns Energi Ab , ,9 0,4 Egen förbrukning, nätförluster och mätfel , ,8 6,3 Export ,6 Kraftbalans 2014, MWh inmatad och uttagen elenergi i stamnätet 0,3% 0,9% 3,7% 19,9% 4,0% 6,1% 69,6% 59,5% 36,0% Inmatad elenergi hela Åland 2014 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) Caruna Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränsle baserad Lokal produktion vindkraft Lokal produktion biopanna Uttagen elenergi hela Åland 2014 Mariehamns Elnät Ab Ålands Elandelslag Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster och mätfel

5 MWh/h I samband med kylproblem hos Mariehamns Energi Ab:s stora diesel G1 körs den ner och då inträffar års högsta timeffekttopp var 63,0 MWh/h och inträffade mellan klockan 8 och 9 torsdagen den 23 januari. Effekttoppen är lägre än den hittills högsta noterade effekttoppen från den 15 februari 2011, som uppmättes till 66,3 MWh/h. Inräknas även lastkapning med dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distributionsområde är effekttoppen 67,9 MWh/h. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var cirka 15 procent lägre än för normalåret. I förhållande till 2013 var 2014 som helhet 6 procent varmare. Endast månaderna januari, maj och juni var kallare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal cirka 0,8 procent per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde bli större under ett kallare år. Medeleffekter per vecka 2014 Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat förnybart Lokalproducerat från fossila bränslen Toppeffekt per vecka varade 3 minuter. Spänningen sjönk i samband med test av nyinstallerat kondensatorbatteri. Den 9 april löser Uo-skyddet i Kumlinge elstation transformatorbrytarna i samband med jordfel på Lappolinjen. Kumlinge och Brändö blir strömlösa. Avbrottet varade 32 minuter och orsaken till jordfelet är okänd. Den 14 maj löser reläskyddet för reaktiv inmatning ut transformatorbrytaren på 110 kv-sidan i Senneby. Hela Åland berörs. Avbrottet varade 5 minuter. Orsaken var att reaktorn i Senneby på grund av arbeten på överliggande nät inte var inkopplad. I samband med ödrift den 11 juni uppkommer en störning som gör att ödriftnätet går ner. Fasta Åland förutom Lumparland och delar av Lemland berörs. Nätet byggs upp igen och efter 2 timmar och 55 minuter är ödriftnätet återuppbyggt. Orsaken till stoppet av ödriftmaskinerna har inte identifierats. I samband med åska löser ledningen mot Godby i Tingsbacka för överström den 3 augusti. Elstationerna i Godby, Västanträsk och Finby blir strömlösa i 4 minuter. Hela Åland förutom östra skärgården blir strömlöst i samband med avbrott på inkommande ledning i Senneby den 7 augusti. Avbrottet orsakades av åska och varade i 4 minuter. Överströmsskyddet för ledningen mot Godby löser brytaren i samband med åska den 22 september. Elstationerna i Godby, Västanträsk blir strömlösa i 8 minuter. Inkopplingen misslyckas för Finby elstation då transformatorskydd och differentialskydd löser ut transformatorbrytarna. Transformatorn i Finby tas ur drift och abonnenterna försörjs via Ålands Elandelslags nät. Transformatorn fick internfel och blev utdömd vid besiktning på transformatorfabriken. Östra skärgården blev strömlös i 1 minut då Caruna verkställde ett oannonserat avbrott på ledningen från Gustavs. Den 24 november inleddes ödrift för arbeten i samband med idrifttagning av Tellholm elstation. På morgonen inträffar en störning i Ålands Elandelslags nät som raserar ödriftnätet. I ödriftnätet ingick fasta Åland förutom Lumparland och delar av Lemland. Nätet är återuppbyggt efter 55 minuter. Den 25 november inträffade en störning som raserade ödriftnätet. Nätet var återuppbyggt efter 1 timme och 20 minuter. På morgonen den 26 november rasar ödriftnätet igen och det uppstår problem under återuppbyggnad eftersom gasturbinen i Ringsböle inte nyttjas vid återuppbyggnaden. Nätet är återuppbyggt efter 4,5 timmar. Trolig orsak till att nätet gick ner är instabilitet i regleringen hos gasturbinen i Ringsböle vid ett visst effektområde. Vid lunchtid den 26 november rasar ödriftnätet igen. Trolig orsak är ett avbrott i 10 kvnätet som drar med sig maskinerna. Gasturbinen i Ringsböle tas med i återuppbyggnaden och nätet är återuppbyggt efter 1 timme och 30 minuter. Härefter nyttjas gasturbinen i Ringsböle under hela ödriften fram till den 8 december, det känsliga effektområdet undviks. den 28 november ett snabbstopp och hela ödriftnätet rasar. Nätet byggs upp på en timme utan dieseln och inga fler störningar inträffar under den fortsatta ödriften. Mariehamns Energi Ab:s stora diesel togs ur drift för reparation. Reparationen blev mer omfattande än man inledningsvis trodde. Dieselgeneratorn var driftklar igen först den 23 december. Bortfallet av den stora dieseln gjorde att andra enheter med högre produktionskostnader behövde nyttjas mer, vilket ledde till merkostnader för Kraftnät Åland Ab. Kraftnät Åland Ab har med anledning av detta yrkat på skadestånd från Mariehamns Energi Ab. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. I projektet som skall möjliggöra parallelldrift av transformatorbrytarna i Senneby och Tingsbacka återstår transformator 1:s brytare i Senneby att färdigställa. Den kommer att göras klar innan drifttagningen av likströmsförbindelsen och efter detta kan transformatorerna drivas parallellt. Kraftnät Åland Ab skall inom skälig tid efter upptäckt störning eller avbrott på förbindelseledningen från Sverige tillhandahålla tillräcklig reserveffektkapacitet för att täcka det åländska elbehovet närhelst störningen eller avbrottet sker. Utgångspunkten är att tillbudsstående kapacitet skall vara tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit fler än året innan, totalt 17 stycken (3 stycken 2013). Två störningar på Sverigekabeln under året. Den 15 januari löser brytaren för matande ledning från Godby i Finby elstation. Okänd felorsak. Avbrottet varade 4 minuter. Den 28 januari löser överspänningsskyddet i Knutsboda elstation. Avbrottet varade 7 timmar och 50 minuter. Den höga spänningen förorsakades av onormal driftläggning. Den 14 februari löser underspänningsskyddet transformatorbrytaren på 45 kv-sidan i Finby. Avbrottet Överspänningsskydd i Tingsbacka löste ut Sverigekabeln den 27 juli. Den höga spänningen orsakades av att reaktorerna i Tingsbacka slogs ifrån, troligen på grund av störningar i automatiken förorsakade av kopplingar i det svenska stamnätet i samband med åska. Avbrottet varade 12 minuter och berörde fasta Åland. Den 28 juli löser ledningen mot Godby i Tingsbacka för överström i samband med åska. Elstationerna i Godby, Västanträsk och Finby blir strömlösa i 3 minuter. Sjökabelläggning i projekt Storby Västanträsk

6 /MWh Stamnätskostnader ilandtagningen av sjökabeln förberedd med rör ut på tillräckligt djup. Stationsutvidgningen i Norrböle har påbörjats, markarbeten, fundamentgjutningar och stationshus är klara. Kraftnät Åland Ab har lämnat in ansökan till landskapsregeringen om att i enlighet med lagstiftningskrav certifieras som stamnätsinnehavare av det åländska stamnätet. Certifieringen är inte klar. 24 Den 31 mars lyftes 30 miljoner euro, utgörande den andra raten av 60-miljonerslånet hos Nordiska ,1 1,2 0,4 3,5 1,5 6,7 1,1 0,5 3,4 3,1 4,9 4,7 6,5 1,3 0,4 3,4 2,55 6,2 6,2 1,5 0,5 1,2 0,5 3,4 3,8 2,2 2,1 3,8 3,4 3,5 6,2 1,4 0,5 3,8 6,6 1,9 0,4 3,9 2,1 2,2 5,3 5,4 7,6 8,2 1,2 0,4 3,9 1,9 0,3 2,6 2,4 2,6 6,1 6,2 8,5 1,4 0,5 2,7 2,3 7,1 7,1 2,3 0,6 3,5 2,0 5,4 7,7 2 0,5 4,3 2,2 6,2 7,4 9,9 1,6 1,8 0,6 0,6 4,5 4,6 2,0 2,0 5,6 5,5 11,9 1,6 0,6 3,8 2,0 6, Investeringsbanken. Den tredje och fjärde stödra- dessa Network Codes kommer att medföra en bety- 9 ten har godkänts och utbetalts. Under november december positionsbestämdes korsningspunkter för korsande kablar med två olika fartyg i Marin Mättekniks regi. Materialet ligger till grund för de korsningsavtal som ingås med berörda kabelägare. I anslutning till likströmsförbindelsen till riket har även transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder diskuterats. Ingen lösning på frågan har kunnat nås och Vattenfall Eldistribution AB har även meddelat att nätförstärkningsåtgärder i deras nät är nödvändiga för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på Sverigekabeln. Det skulle vara väldigt viktigt att nå en lösning av tariffrågan på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas. I detta skede förbereds de avtal som ingås med Fingrid Oy utgående från att förbindelsen utnyttjas som reserv. Inom EU utarbetas nätföreskrifter, som även kommer att beröra Kraftnät Åland Ab. Införande av dande arbetsinsats för de bolag de berör. Det är i detta skede oklart hur Kraftnät Åland Ab kommer att påverkas av dessa nätföreskrifter, som också berör elhandel. Ålands Elandelslag levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2014 uppgick denna mängd till MWh motsvarande 3,8 procent av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2013 var förlustenergin MWh och den relativa förlusten 4,1 procent. Elmarknaden För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska Reservkraftskostnader Sverigekabeln Nätavgifter till Vattenfall Eldistribution Caruna Oy Förluster Kraftnät Åland Ab:s stamnätskostnader I dagsläget är situationen sådan att den reserveffektkapacitet som tillhandahålls med vår gasturbin i Ringsböle tillsammans med övriga kontrakterade reservkraftanläggningar inte är tillräcklig i alla driftsituationer. Under ödriften vecka bekräftades reservkraftuppläggets sårbarhet i samband med bortfallet av Mariehamns Energi Ab:s största diesel. Kapaciteten räckte nätt och jämnt. Kraftnät Åland Ab såg sig tvunget att gå ut med en uppmaning om återhållsam elanvändning för att minska lasten och öka marginalen. Från distributionsnätbolagens sida har man dock ansett att den tillgängliga reservkraftkapaciteten är tillräcklig och parterna kom i ingångna nättjänstavtal överens om att Kraftnät Åland Ab är befriat från ansvar vid situationer då otillräcklig produktionskapacitet uppstår, under förutsättning att hela produktionskapaciteten ingående i reservkrafthållningen samt östförbindelsen fullt utnyttjas men inte är tillräcklig för att täcka elbehovet i en ödriftsituation trots att överenskomna åtgärder för att minimera risken för ett underskott vidtagits. Lösningen har förespråkats i ägardirektiv från Ålands landskapsregering. Detta underskott växer år för år och skall långsiktigt täckas med likströmsförbindelsen till riket. Förbindelsen skall enligt ingånget kontrakt vara klar för övertagande i november år För att säkerställa tillgången på befintlig reservkraft har ett reservkraftavtal för perioden 2014 till juni 2016 ingåtts med Mariehamns Energi Ab. Kapaciteten Mariehamns Energi Ab tillhandahåller är i förhållande till tidigare sänkt med 3 MW till 45 MW, vilket ytterligare ökar underskottsproblematiken. I syfte att kompensera bortfallet av effekt från Mariehamns Energi Ab har åtgärder vidtagits för att utöka inmatningsmöjligheterna från Gustavs. I Finby har en kompenseringsanläggning byggts och inmatningen från riket beräknas kunna ökas till cirka 12 MW vid en ödriftsituation. Årsservicen av gasturbinen i Ringsböle arrangeras av PWPS utgående från ingånget treårsavtal. Bränslet i cisternerna renades från bakterier och lagerbränslet förbrukades i sin helhet under ödriften. Verkställighetsdelen av likströmsförbindelsen till riket, projekt ÅL-Link, pågår. Tellholm elstation är klar och togs i drift 7 december. 110 kv-ledningarna är byggda, men vid besiktning av ledningarna i slutet av året påträffades skador på 110 kv-linorna. Kraftnät Åland Ab nådde en överenskommelse med Eltel Networks Oy om att de skadade linorna byts ut. Omriktarstationshallarna är monterade, men byggarbete återstår fortfarande. Montage av anläggningsdelar har i mindre omfattning påbörjats. Kabeltillverkningen går enligt plan och en del av kabeln är klar. I både Ytterby och Nådendal har 110- och 45 kv-ledningar 110 kv Kabel Friledning Sandviken Tellholm 240 mm²cu 58,6 km Tellholm Tingsbacka 454 mm²al 15,7 km Senneby Sandviken 400 mm²al 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Tingsbacka Mariehamn 240 mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka Godby 236 mm²al 4,5 km Tingsbacka Norrböle 236 mm²al 9,6 km Tingsbacka Hellesby 236 mm²al 9,9 km Hellesby Storby 240 mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 km Norrböle Svinö 240 mm²al 1,6 km 236 mm²al 20,0 km Godby Västanträsk 99 mm²al 12,3 km Godby Finby 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby Svinö 150 mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö Sottunga 95 mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga Kumlinge 95 mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge Brändö 150 mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö Gustavs 150 mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn Ytternäs delsträcka mm²al 2,2 km Ytternäs Lilla Båtskär 240 mm²al 15,8 km Mariehamn Norrböle 240 mm²al 1,6 km 152/25 mm²alfe 2,6 km 84,6 km 151,1 km

7 Transformatorstationer Effekt Transformatorer Spänning kv distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Kraftnät Åland innehar tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden Vid årets slut fanns allmänna utsläppsrätter på utsläppsrättskontot och 359 CER-projektenheter. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var ton CO 2. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool var lägre 2014 än Medelårspriset för Sverige i snitt 3 var 31,62 euro/mwh, motsvarande för 2013 var 39,45 euro/mwh. På årsmedelnivå var spotpriset 20 procent lägre än året innan. Spotpriset i riket var 36,02 euro/mwh, vilket är 13 procent högre än snitt 3 i Sverige men 12 procent lägre än året innan. Förlustelen upphandlas med spotpris i riket som bas. Det lägre spotpriset minskade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna samt kostnaderna för balanselen. Brytare 110 kv och 45 kv Utgående 10 kv-ledning Senneby 63 MVA 110 ± 9 1,67 % / 77 3 st 110 kv 2000 Tellholm 5 st 110 kv 2014 Tingsbacka 63 MVA 110 ± 9 1,67 % / 45 7 st 110 kv MVA 110 ± 9 1,67 % / 45 8 st 45 kv 2009 Hellesby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10, Holken 4 st 2004 Centrum 8 st 2012 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10, Ytternäs 10 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö 5 MVA 45 ± 6 1,67 % / 10,5 4 st 45 kv 3 st 2011 Sottunga 3 MVA 45 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 4 st 2012 Kumlinge 3 MVA 45 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby 2 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk 5 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 4 st 2011 Finby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö 3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda 2,5 MVA 47,5 ± 1 3,0 % / 0,66 1 st 45 kv 1997 Storby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Effekt Transformatorer Spänning kv Brytare 20 kv Utgående 20 kv-ledning Idrifttagningsår Idrifttagningsår Lilla Båtskär 16 MVA 20/47,5 ± 9 1,67% 1 st 3 st 2007 Personal Antalet anställda var vid årets slut 15 stycken. För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 33 dagar. Personalen fortbildades enligt föreliggande behov. Anläggningsverksamhet och investeringar I det pågående linjebyggnadsarbetet tillhörande 45 kv-ledningen Storby Västanträsk investerades euro. I beställningsrater för två ersättande transformatorer erlades euro. I Senneby investerades euro, varav euro i installationen av den sista styrda 110 kv-brytaren. I Tingsbacka elstation investerades euro. För behandling av lagrat bränsle i Ringsböle reservkraftverk investerades euro i reningsanläggning. I 45/10 kv-elstationerna investerades euro, där nya energimätare var den största posten MVA 110 ± 9 1,67 %/ I mät- och manöversystem ingående i transmissionsnader och systemkostnader innefattande ADB-kost- 11 nätet investerades euro främst härstammande slutförandet av fjärrkontrolluppgraderingen. Inom mätinstrument och verktyg investerades euro. Kontorsutrustning inköptes för euro. Under året investerades euro i projektet ÅL-Link, det vill säga likströmsförbindelsen till riket. För detta projekt utbetalades under året euro i investeringsstöd. I projektkostnaden ingår även den ibruktagna nya elstationen i Tellholm. Totalt investerades euro exklusive investeringsstöd. Ekonomi Ålands landskapsregering tecknade vid nyemission av aktier aktier till ett värde av euro i Kraftnät Åland. Under år 2015 kommer ytterligare nya aktier att tecknas av landskapsregeringen års resultat blev bättre än budget trots höga kostnader för lokal elproduktion i samband med ödrift för att möjliggöra arbeten i ÅL-Link-projektet var kostnader lägre för förlustelen, extern nättjänst, personal, avskrivningar, övriga rörelsekostnader och räntekostnader. Av dessa hade de lägre räntekostnaderna den största påverkan på resultatet. Intäkterna från nättjänsterna ökade med 10 procent från euro år 2013 till euro. Ålands Elandelslag debiterades euro, motsvarande 30,98 euro/mwh (27,93 euro/mwh 2013) för sina uttag. För Mariehamns Elnät Ab:s del debiterades euro, vilket motsvarar 26,61 euro/mwh (23,89 euro/mwh 2013). Skillnaden i euro/mwh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns Elnät Ab kommer främst av att Mariehamns Elnät Ab tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något lägre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna debiterades euro för nättjänsterna. Intäkterna från balanstjänster och såld effektkraft har ökat med 30 procent och utgjorde euro. I intäkterna ingår el som i samband med ödriften såldes till de balansansvariga och dessa intäkter utgjorde euro. Mot intäkterna ställs inköps-/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkringskost- nader samt personalkostnader för hanteringen Den nya 45 kv-ledningen med kompositstolpar i Kråkböle Intäkterna från övriga tjänster är totalt euro och utgörs främst av ersättning från uthyrning av optofiber. Omsättningen var euro, vilket är 12 procent högre än år Övriga rörelseintäkter utgjorde euro. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt euro och ökade med 9,3 procent i jämförelse med år Kostnaderna för stamnätsförlusterna var euro. Detta motsvarar ett medelpris på 42,0 euro/mwh mot 44,3 euro/mwh år De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde euro. Beställd effektkraft i samband med ödrift kostade euro då Kraftnät Åland Ab:s krav på skadestånd från utebliven reservkraftleverans borträknats. Enligt Kraftnät Åland Ab:s beräkningar utgjorde dessa tilläggskostnader för nyttjandet av dyrare produktionsenheter euro. Kostnaderna under ödriften har redovisats i stödansökan tillhörande ÅL-Link-projektet och ett stöd om euro har beviljats och utbetalts, vilket skall avdras ödriftkostnaderna. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt euro i nätavgifter mot euro året innan. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av

8 12 Den nya elstationen i Tellholm balanstjänster, uppgående till euro. Under året inköptes bränsle till reservkraftanläggningen i Ringsböle till en kostnad av euro. Vid ödrift i samband med arbeten i projekt ÅL-Link, provkörningar och tester förbrukades allt lagrat bränsle och totalt förbrukades bränsle till ett värde av euro i anläggningen. Bränslevarulagerförändringens värde var euro. Personalkostnaderna har ökat med 12 procent i förhållande till 2013 och utgjorde euro. Ökningen beror på att personalen utökats med en person, en organisationsförändring och direkta löneförhöjningar. Rörelseresultatet visar en vinst på euro mot euro året innan. Finansiella intäkter om euro från placerade medel. Räntekostnaderna ökade från euro till euro år Övriga finansiella kostnader var euro, till största delen utgörande avgifter vid lånelyft. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är euro mot en vinst på euro år Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med euro. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från euro per den till att vid detta bokslut utgöra euro. Bolagets långsiktiga målsättning har varit att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 procent av de materiella tillgångarna i balansräkningen. Ökningen 2014 innebär att avskrivningsdifferensen utgör 14,6 procent av de materiella tillgångarna Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. emissionsbeslutet inbetalades teckningspriset för aktier, totalt euro, i februari Emissionen är införd i Handelsregistret. Aktiebetalningen av resterande aktier till ett värde av euro, genomfördes 24 februari 2015 och emissionen är därmed slutförd. Inga övriga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Kraftnät Åland Ab har i enlighet med gällande lagstiftning ansökt hos den åländska elmarknadsmyndigheten om att fortsättningsvis godkännas som systemansvarig för stamnätet. Kraftnät Åland Ab kommer i och med certifieringen att registreras som TSO (Transmission System Operator) i den europeiska unionen. Alla TSO:er i Europa kommer att påverkas av de nya europeiska nätföreskrifterna, de så kallade Network Codes. Framtagande av gemensamma nätföreskrifterna pågår och ännu har ingen föreskrift blivit förpliktande. I de gemensamma europeiska nätföreskrifterna ställs krav på ett stort informationsflöde till övervakande myndighet. ut full effekt på förbindelsen. En förstärkning skall initieras av en beställning och förstärkningen är en nödvändig åtgärd för att transitering i full skala skall vara möjlig. I detta skede begränsas transiteringsmöjligheterna också av tariffen i Senneby och ansträngningarna att nå en lösning på tariffrågan behöver intensifieras och ett positivt resultat är nödvändigt för att reducera driftkostnaderna för Finlandskabeln samt skapa nya intäktsmöjligheter. Bedömningen är att frågan måste avgöras på det politiska planet. När det gäller projektet ÅL-Link ser det ut som totalkostnaden kan hållas inom den ursprungliga ramen. Osäkerhetsfaktorer är främst eventuella tilläggskostnader vid kabelläggningen, tilläggskostnaden för nerspolning av kabel på vissa ställen på rikssidan, något som tillkommit på grund av hänsyn till fiskeintressen. Utöver redan lyfta lån hos Nordiska Investeringsbanken behöver resterande landskapsgaranti på 10 miljoner euro nyttjas för lånefinansiering. Likviditetsmässigt kommer det att bli besvärligt under vissa perioder och det finns behov av tillfällig tilläggsfinansiering under vissa perioder. 13 Avskrivningarna enligt plan utgjorde euro. Övriga rörelsekostnader, totalt euro, har ökat med 27 procent jämfört med Övriga personalkostnader utgjorde euro, kostnader för resor euro och kostnader för varor och förnödenheter var euro, varav driftoch underhållsmaterial, verktyg och arbetsredskap samt elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om euro. Långfristigt främmande kapital är euro och kortfristigt euro vid årets slut. Balansomslutningen har ökat från euro till euro. I detta skede är ännu oklart hur och i vilken omfattning Kraftnät Åland Ab kommer att påverkas av de kommande föreskrifterna. Det är dock nödvändigt att från åländskt håll följa med utvecklingen och att i samarbete med berörda myndigheter försöka hitta en bra lösning för Åland och Kraftnät Åland Ab. Det finns också en allmän uttalad strävan på EU-nivå att utöka inmatning av småskalig förnybar elproduktion i elnäten, vilket innebär en utmaning för nätägarna och i förlängningen även påverkar Kraftnät Åland Ab. Kostnaderna för främmande tjänster var euro och dessa var 32 procent högre än De största posterna utgör reparationer och underhåll, totalt euro, samt hyror, euro. Bland reparationer och underhåll är reläskyddsprovningen och en stor förebyggande underhållsinsats på äldre reläskydd den största posten. Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning för euro. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för euro. För specialisttjänster har erlagts euro. ADB-kostnaderna var euro. I dessa ingår leverantörens arbetskostnader vid fjärrkontrolluppgraderingen, totalt euro. Kostnaderna för resterande främmande tjänster var euro. I övriga rörelsekostnader ingår dessutom administrativa utgifter för euro, representation och marknadsföring 119 euro, försäkringspremier euro samt övriga kostnader euro. Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Rings böle är euro. Bolaget visar en 17,2-procentig soliditet mot 19,7 procent året innan. Bolagets aktier Bolaget har aktier. Vid nyemission av aktier tecknade ägaren Ålands landskapsregering nya aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång En nyemission av aktier i Kraftnät Åland Ab genomfördes 2014 och Ålands landskapsregering tecknade samtliga aktier och i enlighet med Arbetet med att öppna den nordiska elmarknaden för slutkunder pågår. Ett första steg är den gemensamma balanshanteringen som tas i drift under Tidtabellen för den gemensamma nordiska slutkundsmarknaden har reviderats och bedömningen är att det dröjer ytterligare minst tre år innan införande. Kraftnät Åland Ab har som systemansvarig en viktig roll för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. Överföringsledningen till Sverige kan i och med transformatordubbleringen nyttjas för 80 MW. Detta säkrar ordinarie kapacitet fram till med prognostiserad utveckling. En begränsning finns idag då den andra utbytta brytaren i Senneby ännu inte är i drift. Den tas i drift innan testerna av Finlandskabeln detta år. Vattenfall Eldistribution AB har på Kraftnät Åland Ab:s förfrågan om maximal tillgänglig effekt i vår uttagspunkt meddelat att en förstärkning av deras nät är nödvändig för att det skall vara möjligt att ta Mariehamns Energi Ab:s produktionsenheter för reservkraftproduktion kommer att nyttjas för reservkraftändamål fram till juni 2016 baserat på det avtal som undertecknades under Mariehamns Energi Ab har inte omfattat det skadestånd Kraftnät Åland Ab yrkat på på grund av utebliven reservkraftleverans under ödriften veckorna 48 och 49. Kraftnät Åland Ab har innehållit betalning motsvarande skadeståndskravet då effektkraftfaktura för december betalades. Resultatet 2015 påverkas av hur skadeståndsfrågan löses. Reservkraftbrist råder under vissa förhållanden tills Finlandskabeln är i drift. Underskottsproblematiken och sårbarheten i reservkrafthållningen blev tydlig under ödriften i november december Stolplyft på den nya 110 kv-ledningen

9 14 då det blev bortfall av en maskin och det fanns en osäkerhet i regleringen av gasturbinen i Ringsböle. Problematiken och behovet av tilläggskapacitet diskuterades med ägaren och Kraftnät Åland Ab begärde omprövning av ägarbeslut gällande reservkraften för att tillåta en tillfällig kapacitetshöjning. Ingen förändring av tidigare ägarbeslut i ärendet har gjorts och status gällande kapaciteten är därmed oförändrad. När det gäller osäkerheten i regleringen av gasturbinen i Ringsböle har extern expertis infört förändringar i reglerautomatiken, som skall göra att problemet inte uppstår igen. Finlandskabelprojektet har en stor påverkan på avgifterna för nättjänsterna och målsättningen är att de kommande tarifferna utformas utifrån en jämn tariffnivå utan stora årsvisa variationer. Räntan på det ena 30-miljonerslånet är bundet till fast ränta för att uppnå förutsägbarhet. Räntan på det andra 30-miljonerslånet är rörlig och har tillsvidare inte skyddats. Skyddsbeslut tas under Förutom investeringskostnad och därav av lånefinansieringen uppkomna låneräntor har driftkostnaderna av förbindelsen en stor betydelse för framtida överföringstariffer. I nuvarande situation utan lösning på tariffrågan i Senneby ser det ut som förbindelsen enbart startas upp vid behov. Diskussioner om vad detta innebär och vilka andra möjligheter det finns för ett bättre utnyttjande pågår. Nödvändiga avtal sluts med Fingrid Oyj under första delen av Såvida en lösning på tariffrågan i Senneby kan åstadkommas behövs i snabb ordning en förändring av nuvarande åländska elmarknadslösning. Denna elmarknadslösning bör även beakta de förändringar en kommande gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi medför. Det ser ljusare ut på stödfronten för utbyggnad av den åländska vindkraften. Den föreslagna lösningen, där de åländska aktörerna erbjuds liknande förutsättningar som aktörerna på rikshåll, verkar kunna implementeras. Detta innebär att de nu vilande vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba kommer att ta fart och den nybyggda elstationen i Tellholm skall då snabbt byggas ut för vindkraftinmatning. Ett fullständigt förverkligande av dessa projekt höjer på årsbasis andelen förnybart till mer än 70 procent av det åländska elbehovet. Med gynnsamma framtida stödformer kan det på sikt bli intressant med den inmatningspunkt för vindkraft på Finlandskabeln, som nu lagts på is. Utöver detta finns det ett stort intresse för ytterligare vindkraftutbyggnad. En mindre utbyggnad kan vara möjlig på nuvarande östförbindelse. Utbyggnaden efter Tellholm avses att koncentreras till östra skärgården och huvudsakligen koordineras med Finlandskabelprojektet. Förverkligandet av ÅL-Link-projektet föranleder också förändringar i organisationen för att kunna förverkligas och drivas efter övertagande. Avgörande för val av framtida organisation är hur den nya förbindelsen skall drivas och underhållas. Ändringar i organisationen utifrån idag kända fakta har inletts. Ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk kommer att vara klar för drift Vidare kommer de inköpta nollpunktsreaktorerna Västanträsk och Eckerö att tas i drift Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 70-talet medför behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och överskott finns på utsläppskontot. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor och kommer att växa ytterligare. Räntenivån har de senaste åren sjunkit, vilket påverkat bolagets resultat positivt. Två av gasturbinlånen samt hälften av lånet hos NIB för ÅL-Link-projektet är räntesäkrade för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för repa rationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är ,36 euro varav periodens resultat är 0,00 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. Resultaträkning Not OMSÄTTNING , ,63 Övriga rörelseintäkter 1 919, ,94 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,51 Förändring av lager , ,96 Sa Material och tjänster , ,47 Personalkostnader 3 Löner och arvoden , ,58 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,07 Övriga lönebikostnader , ,61 Sa Personalkostnader , ,26 Avskrivningar och nedskrivningar 4 Avskrivningar enligt plan , ,76 Sa Avskrivningar och nedskrivningar , ,76 Övriga rörelsekostnader , ,12 RÖRELSEVINST , ,96 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga , ,75 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga , ,53 Sa Finansiella intäkter och kostnader , ,78 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER , ,18 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER , ,18 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens , ,01 Sa Bokslutsdispositioner , ,01 Inkomstskatt 0,00 135,17 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00 EUR EUR 15

10 Balansräkning 16 AKTIVA Not EUR EUR PASSIVA Not EUR EUR 17 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 6 Immateriella rättigheter , ,06 Övriga utgifter med lång verkningstid 9 658, ,41 Sa Immateriella tillgångar , ,47 Materiella tillgångar 7 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter , ,86 Hyresrättigheter till fastigheter , ,33 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner , ,68 Transmissionsnät , ,34 Reservkraftsanläggning , ,67 Inventarier och fordon , ,84 Övriga materiella tillgångar , ,93 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,63 Sa Materiella tillgångar , ,28 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919, ,83 Övriga fordringar , ,07 Sa Placeringar , ,90 SA BESTÅENDE AKTIVA , ,65 RÖRLIGA AKTIVA EGET KAPITAL 9 Aktiekapital , ,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL , ,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,51 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER , ,51 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 10 Skulder till kreditinstitut , ,46 Övriga skulder , ,33 Sa Långfristigt , ,79 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut , ,20 Leverantörsskulder , ,83 Övriga skulder , ,91 Resultatregleringar , ,89 Sa Kortfristigt , ,83 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,62 SA PASSIVA , ,02 Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,38 Sa Omsättningstillgångar , ,38 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar , ,55 Övriga fordringar , ,85 Resultatregleringar , ,14 Sa Kortfristiga , ,54 Sa Fordringar , ,54 Kassa och bank , ,45 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,37 SA AKTIVA , ,02

11 Finansieringsanalys Bokslutsprinciper 18 Affärsverksamhetens kassaflöde: EUR EUR Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar 19 Erhållna betalningar för försäljning , ,12 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter 1 919, ,94 Betalda rörelsekostnader , ,84 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter , ,22 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader , ,35 Erhållna räntor från affärsverksamheten , ,81 Erhållna dividender från affärsverksamheten 365,00 380,00 Betalda direkta skatter 0,00 135,17 Kassaflöde före extraordinära poster , ,51 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) , ,51 Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter... 5 år Övriga utgifter med lång verkningstid... 5 år Byggnader och konstruktioner år Transmissionsnät stamnät och optofibernät år elstationer och utrustning år mät- och manöversystem... 5 år Maskiner och inventarier gasturbinanläggning år Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,33 Investeringarnas kassaflöde (B) , ,33 (80 % av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator år inventarier och fordon... 5 år Övriga materiella tillgångar...10 år Finansieringens kassaflöde: Ökning av eget kapital mot betalning ,01 0,00 Upptagna långfristiga lån , ,00 Amortering av långfristiga lån , ,67 Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Finansieringens kassaflöde (C) , ,33 Värdering av finansieringstillgångar Förändring av likvida medel (A+B+C) , ,51 De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,94 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , , , ,51 Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen.