vardagsliv Barnens väktare Kattis Ahlström lyssnar på de minsta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vardagsliv Barnens väktare Kattis Ahlström lyssnar på de minsta"

Transkript

1 vardagsliv En tidning om barns och ungas uppväxtvillkor Göran Hägglund: Barn behöver vuxna med tid Med läxhjälp kan Ahmed bli lärare Så skapar vi bästa skolan Politiker skrev deckare i skolan Ibland var jag förtvivlad Bolibompahenrik mobbades Längtar du också efter nya perspektiv? LÄS EN BOK! Barnens väktare Kattis Ahlström lyssnar på de minsta

2 Skolan ska ge näring åt drömmar När jag var liten ville jag bli polis. De andra ungarna i kvarteret hemma i Degerfors skulle bli lärare, tandläkare, eller göra som de flesta jobba på järnverket. Det var kanske inga svulstiga förhoppningar på livet vi bar på men vi hade en framtidsvision. Något skulle vi bli. när jag möter barn och ungdomar i Sverige idag och frågar dem vad de vill bli när de blir stora, blir svaret sällan jobba på järnverket. Det blir oftare tv-stjärna eller sportreporter. Men förväntningen på framtiden finns där. Barn har drömmar. De flesta barn växer upp i en familj som ger näring åt självkänslan, som bygger tron på att jag kan, jag är värdefull. De flesta barn har stöd av en bra lärare, Sverige kan bli världens bästa land för alla barn att växa upp i. 2 fotbollstränare, pianofröken eller andra vuxna som kan finnas där i framgång och i motgång. Men långt ifrån alla. i mitt jobb ägnar jag av förklarliga skäl min uppmärksamhet åt de barn som tappat fotfästet. Som saknar trygghet i sin familj. Som misslyckas i skolan. Som mår dåligt. De barnen blir inte bara bestulna på sin barndom, de får sämre förutsättningar att klara livets prövningar längre fram. den tidning du nu har i din hand handlar om hur vi med skolan som verktyg kan ge de allra bästa förutsättningar för varje barn att växa och utvecklas. Förutom barnets familj och hem är skolan kanske viktigast för ett barns uppväxt. Därför måste vi se till att skolan är bra för alla, att den utbildar och bildar och att den ger näring åt barns framtidsdrömmar. Jag blev aldrig polis. Men jag har fortfarande en framtidstro. En tro på att Sverige kan bli världens bästa land för alla barn att växa upp i. Min förhoppning är att du vill vara med. Alla vuxna kan betyda något för ett barn. Jag hoppas att den här tidningen ska inspirera dig, kanske lockar den dig till och med att bli politiskt aktiv. I vilket fall som helst så önskar jag dig trevlig läsning och lycka till med korsordet på sista sidan. foto: johan ödmann Göran Hägglund Partiordförande Henrik Ståhl mobbades i skolan Mys och glass när barnen får bestämma Vardagsliv frågade barnen hur man gör en annan människa glad och vad de skulle bestämma om de hade makten i Sverige. Kanske är någon av dem en blivande riksdagsledamot? Sidan 8 Utsatta barn är starka och kloka Barn som mobbas eller slits mellan bråkande föräldrar ringer till BRIS för att få hjälp. Generalsekreterare Kattis Ahlström möter utanförskapet varje dag men har inte gett upp hoppet om barnen. De är kloka och har många egna förslag på vad som behöver göras för att de ska få det bättre. Sidan 20 Tidningen ges ut av Kristdemokraterna Ansvarig utgivare: Mia Widell, kommunikationschef Redaktör: Marlene W Antonson Omslagsfoto: Lennart Molin Layout: Lennart Molin Tryck: Sörmlands Grafiska Skådespelaren Henrik Ståhl har sagt hej då till rollen som sig själv i pjäsen Henrik en tönt som handlar om hur han mobbades i skolan. Men han kan aldrig säga hej då till vad erfarenheterna gjorde med honom. I dag mår Henrik bra, men konstaterar ändå konstigt egentligen att jag inte dog. Sidan 4 En skola där man lär sig för livet Att lära sig läsa och skriva är ett av skolans självklara mål, och förutsättningen för att klara sig i ett modernt samhälle. Men skolan måste ha större ambitioner än att utbilda för arbetslivet. Skolan ska också bilda och fostra. Bildning har man nytta av i alla sammanhang. Det gör dig till en hel människa, säger Annika Eclund, riksdagsledamot och ledare för Kristdemokraternas skolgrupp. Sidan 10 Vill du få mer information från oss? Hör av dig till: eller läs om oss på

3 Kalasklubbor stycken Det här behöver du: 200 g vit choklad 50 g Philadelphiaost, eller annan färskost 1 paket Singoalla eller Ballerinakex Grillpinnar Dekorationsströssel 500 g strösocker Så här gör du: Ur Min första bakbok, av Martin Svensson, Känguru Förlag. 1. Smula sönder kakorna i en mixer. Lägg i osten och mixa till en jämn deg. 2. Rulla degen till små bollar och sätt på en pinne. Lägg i frysen i 40 minuter. 3. Smält chokladen över vattenbad (här måste en vuxen vara med). 4. Doppa hälften av klubborna i chokladen och rulla dem sedan i strössel. 5. Fyll en skål med strösocker och ställ ned klubborna i den. 90 av landets tonårsföräldrar tycker att det vore bra att enas med andra föräldrar om gemensamma regler kring alkohol, enligt Statens folkhälsoinstitut, FHI. Forskningen visar att föräldrar spelar en nyckelroll procent när det gäller att förebygga alkoholrelaterade problem. Genom att komma överens om att inte köpa ut eller bjuda tonåringar på alkohol kan föräldrar motverka drickandet bland unga, säger Marie Risbeck, chef för avdelningen drogprevention. Plugga smart Vill du skriva bra på proven och komma ihåg vad du lärt dig även efter några veckor? Gör så här: repetera. Genom att repetera det du läst, i början ganska tätt för att sedan gradvis öka tiden mellan repetitionerna, så befästs kunskapen bättre. Utan repetition minns vi efter några dagar bara 20 procent av det vi lärt oss. sov gott. När du sover bearbetas det du lärt dig och blir till minne. motionera. Genom att röra på dig förbättras hjärnans kapacitet. stressa lagom. Tentamenspress kan öka motivationen och uppmärksamheten men kronisk stress försämrar arbetsminnet kraftigt och försvårar inlärningen. ha kul. Minnen som kommer till i känsloladdade ögonblick fastnar bättre. testa dig själv. Många provtillfällen är bra för lärandet. använd dina sinnen. Arbetsminnet för synen och för hörseln fungerar oberoende av varandra de rymmer ungefär sju informationsenheter var. Ju fler sinnen du använder när du lär dig något, desto bättre minns du. Källa: Medicinsk vetenskap Vad är en bra läxa? I stort sett alla elever får läxor med sig hem. Frågan är om det hjälper eller stjälper? Politiker och pedagoger är oense. Ingrid Westerlund, docent i pedagogik, har forskat i ämnet och definierar bra läxor så här: 4 Uppgifter som eleven förstår men behöver färdighetsträna på. 4 Tidssatta till exempel att man ska läsa en bok i 30 minuter, tiden är lika för alla. 4 Väl avgränsade och okomplicerade. 4 Uppgifter som inte kräver extralärare hemma. 4 Uppgifter som är väl förberedda och följs upp. 4 Uppgifter där hemmiljön i sig kan nyttjas. Om eleven exempelvis får i uppdrag att anteckna engelska glosor från ett tv-program. Jag var dålig på allt i skolan fick dyslektikern Eva Funck ta emot kunskapspriset ur kronprinsessan Victorias hand. ( Knäck koden ) 3 foto: erland beskow

4 4 foto: fredrik sandberg/scanpix

5 foto: olle sundberg/fria teatern År efter år mobbades Henrik Ståhl i skolan. Slagen gjorde ont, men ännu mer skada gjorde rollen han blev tilldelad tönten. I dag mår jag bra. Men det som hände på skolgården och i korridorer finns kvar. Konstigt egentligen att jag inte dog henrik ståhl är kanske mest känd som programledare för Bolibompa och karaktären Stålhenrik i programmet Supersnällasilversara och Stålhenrik, en snäll och lite vek superhjälte. Men under tio år har han också åkt runt på skolor i Sverige och spelat rollen som sig själv. Pjäsen heter Henrik en tönt och handlar om hur Henrik Ståhl blev mobbad i skolan. I pjäsen konstaterar han Konstigt egentligen att jag inte dog. Henrik är äldst av fem syskon och beskriver sin barndom som lycklig. Båda föräldrarna var bibliotekarier och uppväxten präglades av sagor, starka dramatiska spännvidder mellan mörkt och ljust. Som jag minns det var världen omkring mig besjälad och därigenom meningsfull. Mamma och pappa följde med i det där. Vi fantiserade tillsammans. Det stod i bjärt kontrast till hur det var i skolan. Jag minns att det var jobbigt redan från första klass. Jag växte upp med böcker och kultur, kunde ingenting om idrott och motorer. Jag var annorlunda och tror att det väckte obehag. Jag stack ju ut och sånt är svårt att tackla för den som är fostrad att följa ett mönster. henrik fick ta emot både stryk och hånfulla kommentarer. Det värsta var rollen som jag fick. Tönten. En person som inte har tillgång till de sociala spelen. En person som ställs utanför allt det där. Det är mycket svårt att leva i en sådan tillvaro. Ibland kände jag nattsvart förtvivlan. Jag var annorlunda och jag tror att det väckte obehag. Då och då fick han respit, det blev en paus i terrorn. Det var efter att de spelat förlåtelsespelet. Det gick till så att Henriks föräldrar tog kontakt med skolan och mobbarens föräldrar för att prata. De träffades. Mobbarens pappa sa Nå, har du något att säga till Henrik nu då? Nå? Mobbaren sa Förlåt då. Henrik svarade Javisst, absolut! Spelet slut ett spel som Henrik förlorade varje gång. Det hade inget med verkligheten att göra. Det påverkade inte vardagen på något sätt, konstaterar han. Det var lugnt ett tag men fortsatte sen som vanligt. Mycket på grund av tystnaden tror han själv, man pratade helt enkelt inte om mobbning på den tiden. I dag finns en helt annan medvetenhet. Men man får inte låta sig 5

6 vilseledas av det. Att det är annorlunda i dag löser inte förekomsten av mobbning, men det gör det lite lättare att komma åt den. i stället för hjälp från vuxenvärlden kom den inifrån honom själv. I nian bestämde jag mig helt enkelt för att det inte var mej det var fel på. Jag var på ett läger på sommarlovet och där var det en kille som hade en basker. Jag tyckte han såg så cool ut så jag bad mamma köpa en åt mig också. Så började det. Baskern provocerade och störde och hans plågoandar gjorde allt för att få honom att ta av den. Men de lyckades aldrig och när det sedan blev dags för gymnasiet kom den stora förändringen. Henrik Ståhl hittade sin värld teatern! Där passade jag äntligen in. Alla hade långt hår och speglar på kläderna och lyssnade på annat än Eddie Meduza och Ultima Thule. Redan som liten hade han tagit sin tillflykt till en egen skapad värld. Som barn har man kontroll över sin situation och då klär man den strävan i olika kostymer i stället. Jag gick in i sagans värld, där hade jag makt över mitt eget liv. nu kan henrik ståhl titulera sig skådespelare, dramatiker och författare. Är det en revansch? Nej, säger han. Visst fanns hävdelsebehovet där i ungdomen, som 6 I nian bestämde jag mig helt enkelt för att det inte var mej det var fel på. hos alla, men det blev mindre när mognaden blev större. Att vara skådespelare har alltid varit något utöver det där. Något större än mig själv och min egen lilla värld. Jag har alltid tyckt om att berätta. Det du kallar revansch är ju något omättligt. Något man måste göra sig av med förr eller senare. Man måste ha självkänsla. Ett ljus tänt i bröstet. Känslan av att någon är hemma. Och så känns det i dag. Han lever med det som har hänt, mobbningen och vad det gjorde med honom kommer aldrig att försvinna, han har ständigt mobbningsradarn uppe och han är väldigt känslig för hur andra mår. Men i dag är det mycket sällan som han kastas tillbaka till skolgården och mobbarna. Efter tio år med Henrik en tönt har jag liksom gnuggat bort de vassa hörnen på mina minnen. Det gör inte ont längre. flera frågor är obesvarade för honom. Varför blev han mobbad egentligen? Varför dog han inte på kuppen det finns det ju faktiskt de som gör? Att försöka förklara mobbning är att leta efter en begriplighet där ingen finns att hämta. Mobbning, precis som annan ondska, uppstår i glappen mellan människor. Inte i sammanhangen. Och jag vet inte varför jag står upp i dag medan andra som mobbats fortfarande ligger ned. Det finns inga enkla svar. Men kanske beror det på att jag alltid känt att mitt hemma varit intakt, åtminstone som jag såg det i barndomen. Mina föräldrar var bra och det fanns en kontext där jag kände mig meningsfull. Det var en stor hjälp för mig.

7 Vad skulle du vilja säga till den som upplever sig fel, ful och feg som du beskriver det i din pjäs? Du är särskild! Det är inte du som gör fel! Det är de som mobbar dig som gör Att fel! Det är de som är små, som är rädda. De har spöken inne i sitt huvud som är större och hemskare än vad du kan föreställa dig, och de förstår inte! De förstår i n g e n t i n g!!! Det är inte ditt fel! Henrik Ståhl uppmanar den som utsätts för mobbning att prata om det, sätta ord på det. Skoja om dem som du är rädd för. Sök dig till skolan. De är skyldiga att göra något åt din situation. Om skolan inte lyssnar är det kommunens ansvar. Är du otrygg i skolan? Gå inte dit. marlene w antonson foto: fredrik sandberg/scanpix försöka förklara mobbing är att leta efter en begriplighet där ingen finns att hämta. TID FÖR BARNEN Vi kristdemokrater vill göra Sverige till världens bästa land att växa upp i. Vi vill ge föräldrar goda förutsättningar för att ge sina barn tid och omsorg att förmedla goda värderingar. Men även andra vuxna har ett ansvar. Vuxna i skolan, i stallet, på fritidsgården och i fotbollsklubben alla kan betyda något för ett barn. 7

8 Barnpanelen Glass i stora lass, mer skollov och rätt att bli pensionär vid fem års ålder. Så skulle Sverige se ut om barnen fick bestämma. Vardagsliv tar pulsen på barnen som vet bäst. 1. Vad vill du bli när du blir stor? 2. Vem bestämmer i din familj? 3. Hur gör man någon annan människa glad? 4. Vart skulle du vilja resa? 5. Om du bestämde i Sverige, vad skulle du bestämma då? Emmy Engström Ålder: 8 år Familj: Mamma Catrin, pappa Tony, storebror Felix och storasyster Hanna. Bor: Lund. 1. Dansare. 2. Hemma hos mamma bestämmer mamma, hemma hos pappa bestämmer han. 3. Man kan fråga nån ensam kompis om den vill vara med och leka. Om jag vill göra mamma glad skulle jag hjälpa till hemma. 4. Grekland, för där finns en tröja i en affär som jag vill köpa. 5. Alltså, vad finns det för regler i Sverige? Hannes Karlsson Ålder: 5,5 år. Familj: Mamma Helena, pappa Pontus, storasyster Olivia och storebror Martin. Bor: Skarpnäck, Stockholm. 1. En sådan som är i affären och säljer mat, och gör mat. 2. Mamma och pappa. Mest mamma. När pappa klippte mig i håret då skrek mamma på honom. 3. Man tröstar om de är ledsna och säger till fröken. Jag brukar också göra roliga saker så att de skrattar. Man kan ta en leksak och slå sig själv med. 4. Till farmor och farfar i Söderköping. Där leker jag med mina kusiner. 5. Att alla ska lyssna på mig och hämta glass åt mig. Julia Lövgren Ålder: 8,5 år. Familj: Pappa Christian, mamma Pernilla och lillasyster Alexandra. Bor: Hammarby Sjöstad i Stockholm. 1. Jag vill bli konstnär eller arkeolog för att det är kul att måla och det är spännande med skelett. 2. Mamma och pappa, men mest mamma. Lillasyster bestämmer ingenting. 3. Jag brukar fråga om nån vill leka något. Till exempel kurragömma. Om någon är ledsen så kan man fråga hur de mår och sen ger jag henne en kram. 4. Jag skulle vilja resa till Hawaii. Jag känner en tjej som ska åka dit från min klass. Eller skulle jag vilja åka till Legoland för att allt är gjort av lego utom maten. 5. Att alla i min klass skulle få sovmorgon. Och att inga tjuvar fanns. Alla människor skulle ha det tryggt och skönt. 8

9 ger dig svar på tal! Ture Aronsson Ålder: 7,5 år. Familj: Mamma, pappa, storasyster Doris och lillasyster Majken. Bor: Vällingby. Fiona Simon Ålder: 9 år. Familj: Mamma, pappa, en storasyster, en kusin och en moster. Bor: Göteborg på Hisingen. 1. Lärare. 2. Min mamma och min moster. 3. Man låter den vara med och leka och frågar om de är ensamma. 4. Till Spanien för där är det varmt. 5. Att skolmaten var bättre och att alla barn i Sverige får uppleva Liseberg nån gång i livet. 1. Jag vet inte vad jag ska välja mellan pensionär eller fotbollsproffs. Pensionärer kan bara ta sin lediga dag, men om man är fotbollsproffs kan man ju bli känd. 2. Pappa och min lillasyster Majken. Om inte hon får bestämma blir det skrik i huset. 3. Man frågar om den vill vara med på någonting eller nåt. Om en annan säger att den inte får vara med kan man säga jo, jo kom hit och lek. 4. Jag skulle vilja åka till Barcelona och se Messi. Eller till USA, för det verkar så kul. Fast just nu har jag en flygrädsla som stiger, särskilt när det kommer sådana där flyggupp. 5. Då skulle jag säga att man fick vara pensionär från fem års ålder och att mamma var tvungen att stanna hemma mer med en och mysa. Nova Zielfelt Ålder: 7 år. Familj: Pappa Henrik, mamma Guyléne och storasyster Stella. Bor: Nacka. 1. Konstnär för att det är roligt att måla och pyssla. Eller kanske kläddesigner för att jag tycker om kläder och jag kan bestämma hur de ska se ut. 2. Mamma bestämmer vad vi ska äta på vardagarna. Pappa bestämmer vad vi ska göra på helgerna. Båda bestämmer när jag får äta söta saker. 3. Jag kan bjuda med en kompis hem för att leka. Jag kan också säga till min kompis att hon har en mycket fin klänning. Då blir hon glad. 4. Till New York för mina kompisar Annie och Cassandra har varit där och de sa att det är jättefint. Annie sa att det finns roligare leksaker. 5. Att ha mer skollov. För att resa i Sverige eller till ett annat land och för att gå på läger (dans, konståkning och friidrott). 9

10 Bra skola vinst för De dystra skolrapporterna duggar tätt. Men Annika Eclund ger inte upp hoppet. Låt lärare vara lärare! Ge de bästa lärarna till de elever som behöver mest stöd. Det är några av hennes förslag för en bättre skola. en skola som ger kunskap för både yrkeslivet och den egna personen. En skola som lockar till kunskapssökande och vetgirighet. Det är framtidsvisionen för Kristdemokraternas skolpolitiska arbetsgrupp. I ryggen finns mätningar som visar hur svenska elevers kunskaper sjunker. Enligt Pisa-mätningarna har svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse sedan år 2000 sjunkit från att ha legat över OECD-genomsnittet till att nu ligga under. Vi måste vända trenden. Alla måste lära sig läsa och räkna. Vi vet att den framtida arbetsmarknaden kommer att kräva utbildning i högre grad. Om Sverige som nation ska klara sig i den globala konkurrensen måste skolan hålla toppklass, säger riksdagsledamoten Annika Eclund som leder arbetsgruppen. Men skolan får inte bara handla om anställbarhet. Skolan har också ett allmänt uppdrag att bilda. Kunskap syftar inte bara till jobb utan hjälper eleven att reflektera och växa som människa. Annika Eclund tar de estetiska ämnena som exempel. Det blir lätt så att de anses mindre viktiga eftersom de inte lika självklart leder till jobb. Men värdet är större än så. De stimulerar kreativitet och problemlösning. Jag har själv sett elever som inte är teoretiker gå genom skolan med bravur mycket tack vare att de fått hjälp av sin estetiska sida. arbetsgruppen har arbetat med ett långsiktigt perspektiv, med åtgärder som bygger på vetenskap om vad som fungerar. Bland förslagen står fler lärarledda lektioner med fokus på läsning. Sedan 1990-talets början har skolan arbetat alltmer med individuellt arbete. Svenska elever i åldern år har mer än hundra färre undervisningstimmar per år jämfört med elever i EU-länder. Samtidigt sjunker läsförståelsen. Jag tror att läraren är nyckeln till förändring. Att utelämna unga elever till alltför mycket självständigt arbete är fel. Inte minst är kompetenta och duktiga lärare viktiga för de svagaste elever, och de ligger Annika Eclund närmast om hjärtat. Hon är själv lärare i grunden och vill se ett specifikt speciallärarlyft. Jag lider när jag står i ett klassrum med 30 elever och vet att här finns det barn som inte får den hjälp de behöver. Jag kommer att arbeta hårt för att de elever som behöver extra hjälp ska ha lärare med rätt kompetens. I dag har vi en bra utbildning för speciallärare men En skola för livet foto: lennart molin 10 Kristdemokraterna vill ha en skola där alla elever får utvecklas efter sina egna förutsättningar. Arbetsgruppen föreslår: ha fler lärarledda undervisningstimmar med fokus på läsning. införa ett lärarlyft för speciallärarna. Sverige har en bra speciallärareutbildning men i dag utnyttjas inte de platser som finns. att man ska rensa bland lärares uppgifter och ansvar. Lärare ska få vara lärare! ha högre betygskrav för att antas till lärarutbildningen. Inför även lämplighetsprövning. erbjuda fler snabba vägar in i läraryrket. Den som har examen i ett relevant ämne eller yrkeskunskap ska kunna nå lärarexamen genom en kompletterad utbildning.

11 alla foto: matton Skolan ska inte bara lära ut kunskap för att klara nästa prov, för en framtida anställning. Kunskapen i sig har ett egenvärde och hjälper varje människa att mogna. fyller inte platserna, nu måste vi locka fler till yrket. annika eclund betonar att alla nedslående rapporter inte rymmer hela sanningen. Det ligger i sakens natur att belysa det som inte fungerar för att fånga upp elever som halkar efter. Hennes egen erfarenhet som högstadielärare är dock fylld med bra exempel. Det finns många vetgiriga elever. Många duktiga lärare som både har goda ämneskunskaper och förmågan att leda och inspirera. När det fungerar är skolan fantastisk. Man utvecklas tillsammans. Utbyter tankar. Speciellt på högstadiet då det händer mycket i elevernas liv. Det är underbart att se när poletten faller ner, se hur självkänslan stärks. men en bra skola skapas inte bara av bra lärare. Annika Eclund lyfter fram föräldrarnas betydelse. Prata väl om skolan. Visa era barn att ni prioriterar skolarbetet. Den skola som vi Kristdemokrater vill skapa är att lära för livet. marlene w antonson Föräldrar tycker till Hur inblandad tycker du att föräldrarna ska vara i barnens skolgång? Lars Havewald, 43, psykolog, Teckomatorp. Pappa till Engla, 11, Alli 10 och Elise 3: Jag är involverad, både formellt och informellt. Jag sitter i föräldrarådet vilket gett en bra insyn i skolans verksamhet. Det har varit jättebra, men inget som kanske ska krävas av föräldrar. Däremot så tycker jag att jag som förälder bör prata om skolan med mina barn varje dag. Höra hur de haft det och även vara beredd att stötta läxläsningen några gånger i veckan. Det största ansvaret för skolarbetet måste dock ligga på skolan. Det måste utformas med hänsyn till att föräldrar har olika förutsättningar att hjälpa sina barn. Skolan ska erbjuda organiserad läxläsning, på så sätt utjämnar man barns livschanser. Eritrea Estifanos, 39, busschaufför, Göteborg. Mamma till Ellinor 12, Fiona 9 och Soliana 4: I dag får föräldrarna mer och mer ansvar för barnens skolgång. Vi föräldrar får stå för en del skolartiklar. Barnens utflykter likaså, det är inget skolan hjälper till med. Jag tycker att barnen ska kunna ta del av alla aktiviteter i skolan samt skolmaterial, de ska inte behöva avstå från något på grund av föräldrarnas ekonomi. Skolan som mina flickor går i tycker jag gör ett bra jobb, de försöker involvera oss så mycket det går genom föräldramöten, men man måste även själv som förälder ta ansvar och vilja ta del i vad som händer för att förändra. Gabriella Mellergårdh, 43, journalist, Dörarp. Mamma till Alfred 8, Elias 11 och Oscar 13: Som förälder ska man vara ordentligt involverad på så sätt att man stöttar läxläsningen och förhör sig om hur barnen har det i skolan. Vi har barn på en liten skola, vilket gör att man får en nära relation till läraren och kan stämma av om något inte skulle fungera. Vi har även en föräldraförening som driver frågor som skolan inte har tid och resurser för. Det fungerar som en extra påtryckning gentemot kommunen och vi har till exempel fått igenom extra resurser på personalsidan. Sofia Karsberg, 43 år, Aten. Mamma till Lovisa 13, Hanna 10 och Matilda 7: Skolan bör ha allt ansvar när det gäller barnens möjlighet att tillgodogöra sig kunskap. Alla barn har olika förutsättningar för inlärning och skolan bör ha resurser för att kunna möta var och en. När det gäller läxor tycker jag att skolan ska ta ansvar även för det. Läxläsning i skolan med lärare som kan hjälpa till är mest rättvist. Föräldrars ansvar bör vara att se till att barnet kommer till skolan, i tid, tillräckligt utvilat och med en bra frukost i magen. Jag tycker det är bra att föräldrar kan få ta del av skolarbetet, men utan att ta över barnets eget ansvar. En pågående dialog mellan barn, förälder och skola ser till att det blir balans. Tycker också du att barnen är det viktigaste vi har? Kristdemokraternas politik utgår från barnens bästa. Hos oss får du en möjlighet att arbeta för det du tror på, och bidra med dina tankar och erfarenheter. Bli medlem. Ge en gåva. Gilla oss på facebook. kristdemokraterna.se/engageradig/ 11

12 Böcker lyfter Helt plötsligt pratar alla om läsning. Barnen läser för dåligt, säger läraren. Hur får jag mitt barn att läsa? frågar föräldern. Låt mig vara ifred, muttrar tonåringen. Läs vad du vill, råder experten. under våren har varningsartiklarna duggat tätt. Professorer och pedagoger, skolverket och politikerna, alla är oroliga över den sjunkande läsförståelsen. Anna Thyberg, forskare i litteraturdidaktik vid Linneuniversitetet, förstår oron, men ser vidare konsekvenser än bara dalande betyg. Läsförståelse handlar om så mycket mer än att eleverna ska uppnå gymnasiekompetens. Det handlar om att växa som människa. I ett demokratiskt samhälle behöver alla medborgare kunna delta i den gemensamma debatten, kunna tillgodogöra sig information och ta del av kulturella upplevelser, säger hon. lite får vi skylla oss själva menar hon. Använder man hela tiden ekonomiska termer när man pratar om utbildningsmål förminskar man de humanistiska värdena eftersom de inte är lika lätta att direkt koppla till en yrkesroll. När bildning i allmänhet och skönlitteratur i synnerhet inte ses som nyttiga i samhället tappar vi i kunskap om vad det är att vara människa och riskerar även att bli mer trångsynta. Anna Thyberg betonar vikten av skönlitteratur. Man får mycket kunskap ur faktatexter men skönlitteraturen ger andra dimensioner. Eleverna i min undersökning säger att romanläsningen gett dem en djupare förståelse för andra tidsepoker och även inblick i sociala frågor och sammanhang i vår samtid. Olika berättarperspektiv hjälper också läsaren att utveckla empati. romanvärlden kan skildra känslomässiga upplevelser inifrån och växla mellan individer ur olika samhällsgrupper medan faktatexter snarare förenklar och generaliserar för att ge en överblick. Skönlitteraturen stimulerar gymnasieelever till att tala om värdegrundsfrågor när de själva får styra över form och innehåll i samtalen. De kan diskutera komplicerade moraliska dilemman i Biblioteket bjuder Huddingeborna Alla vet vad fredagsmys och lördagsgodis är. Nu lanserar Huddinge bibliotek också en påse läsgodis som man får inta vilken dag i veckan som helst. Man hittar den i kyrkor, simhallar och vårdcentraler. Medborgare som inte läser böcker är en bibliotekaries värsta mardröm. I Huddinge bestämde man sig för att om inte 12 besökarna kommer till biblioteket får böckerna komma till dem i stället. Sedan i våras finns det små Godispåsar med fem böcker i vardera på olika ställen i kommunen. I Huddingehallen, Folkets hus, Segeltorps kyrka, Familjecentralen i Vårby gård, Kulturhuset för unga... Helt enkelt där invånarna rör sig. Vi vill göra det lätt att bara ta med några böcker i farten, säger bibliotekarien Nina Frid. påsarna finns i smakerna sött, salt, surt, familjeblanding och gammaldags karameller. Sött innehåller romantik, salt deckare och Nina Frid skräck, surt socialrealism, familjeblanding något för alla i familjen och gammaldags karameller klassiker och äldre litteratur. Med i påsen finns också en svart anteckningsbok. En dagbok, där läsaren

13 Läsning är grunden Kristdemokraterna anser att läsförståelse är viktigt. Vi tycker också att skolan ska bilda för livet. Därför föreslår vi: att man ska öka antalet lärarledda undervisningstimmar i svenska motsvarande en vecka. Fokus ska ligga på läsning och läsförståelse. att skolsystemet ska värna ett klassiskt bildningsideal. Skolan ska inte bara anpassas efter arbetsmarknaden. Kunskap och sanningssökande har ett egenvärde. Klassisk bildning ett lärande som syftar till förädling av hela människan är alltid viktig, inte minst i ett samhälle där människor från hela världen lever sida vid sida. illustration: lena forsman böckerna. Dra nytta av det i undervisningen. Vad eleverna läser är mindre viktigt, tycker Anna Thyberg. För att få en positiv läsupplevelse måste barns och ungas eget tycke och smak styra valet. Marlene W Antonson Klassiker för skolelever Kulturrådet har gett ut 150 titlar i en klassikerserie för skolan. Syftet är att främja läsning och ge lärare bra hjälpmedel i undervisningen. Arbetsgruppen som valt böckerna har tagit hänsyn till litterär kvalitet, kvalitet på översättningen och att urvalet ska spegla olika världsdelar och språkområden. på en påse läsgodis kan skriva en liten kommentar om vad man tyckte, som en kort recension. bästa sättet att uppmuntra sina barn att läsa är att läsa själv, menar Nina Frid. Varför tror vi att barn ska känna att det är viktigt att läsa om de aldrig ser någon av föräldrarna göra det? Förebilden är viktig. Det är förmodligen därför det är fler flickor som läser. De har sett mamma läsa, den kvinnliga dagisfröken eller den kvinnliga bibliotekarien. För att inspirera killar till läsning inledde biblioteket ett samarbetsprojekt med fotbollsklubben Huddinge IF. Tränarna till pojkar födda 01 fick en bokpåse och uppmuntrades att läsa tillsammans med sina spelare, sedan kom hela gruppen till biblioteket för ett boksamtal. Det var oerhört positivt. De upptäckte att det fanns tid att läsa i bussen på väg till träningen, och insåg att det var bra avkoppling mellan träningarna. Nina hoppas att läsgodispåsen ska väcka nya läsare. Intresset har hittills varit stort, i Huddingehallen tog de slut på några timmar. Tanken är att man ska hänga tillbaka påsen när man är klar men Nina är förberdd på lite svinn. Det är inte så viktigt att vi får tillbaka böckerna, huvudsaken är att de vandrar vidare. Marlene W Antonson 13

14 foto: christoffer hjalmarsson Företag, ideella organisationer och kyrkor. Många engagerar sig i läxhjälp. Fotbollen räddade Zlatan, men han är bara en person. Vår läxhjälp räddar fler. Det säger läraren Shariyar Shams, ansvarig för läxhjälpen på Rissneskolan i Sundbyberg. Framtiden ljusare tack en efter en trillar de in. Fyra killar i årskurs åtta på Rissneskolan ska tillbringa tisdagskvällen med att läsa läxan. De är lite lågmälda. Jublar inte över att gå hit men är trots allt här frivilligt. Man lär sig bättre här. Det finns folk som hjälper en, konstaterar Abdirahman Said. Ibland kan det komma bortåt 25 elever. Då handlar det mycket om att styra upp, styra av och kanske styra hem de elever som inte visar allvar. I dag finns det läxhjälpare så det räcker och blir över. Christoffer Ellert förhör Mohamed Effamry på buddhism, Petra Kjellarson hjälper Abdirahman Said med franskläxan, Robert Löfstrand ser till att Ahmed Mohamed och Zakaria Warsame gör sin matte och förklarar där det behövs. Läxhjälparen Mats Reimbertsson blir sysslolös den här gången. Då och då drar de sig medvetet undan med en kaffekopp. Minst lika viktigt som att förklara är att ge eleverna utrymme att läsa självständigt. Med jämna mellanrum åker mobil- 14 telefonerna fram, men man får ändå säga att flitens lampa lyser. Aha, nu förstår jag, utropar någon. De hjälper varandra, pushar på du måste läsa färdigt boken, annars kommer du inte att fatta nånting säger Zakaria till Ahmed. De ska jämföra boken och filmen Vinterviken. petra kjellarson tar tillfället i akt att be eleverna om hjälp med ett recept på arabiska. En win win situation som gör dem mer jämlika. Jag pluggar själv arabiska på kvällstid, och det har gett mig en ännu större ödmjukhet inför vilket arbete de här ungdomarna lägger ned på skolan. Många har flytt eller flyttat runt, de har kanske gått i skola i både Marocko och Ryssland innan de hamnar här och ska förhöras på kemiska processer, tyska verb och Dacke-fejden på ett nytt, tredje språk. abdirahman tror inte att han skulle lyckas lika bra utan läxhjälpen. Här finns någon som kan förklara på svenska, här finns sällskap av kompisarna. Och här är inte några småsyskon som stör flikar Zakaria in. Kanske är det här vägen till deras drömmar. Läxhjälpen har hjälpt många elever att höja sina betyg. Skolan är viktig. Annars, ingen framtid, konstaterar Ahmed som vill bli lärare. Zakaria vill bli civilingenjör, Mohamed fotbollsspelare, eller sportjournalist och då måste man kunna svenska. Abdirahman vill bli någon typ av tekniker. många universitet, högskolor och frivilligorganisationer är med och bedriver fri läxhjälp. Röda Korset har cirka 600 frivilliga som hjälper omkring elever. Mattecentrum har 180 volontärer som hjälper cirka elever i klassrummet och cirka elever per år på nätet. Även Rädda Barnen bedriver läxhjälp på 50 platser i Sverige. Vi menar att alla elever har rätt att få läxhjälp. Det ska inte komma an på

15 christoffer hjalmarsson Läxhjälpen i Rissne: Shariyar Shams (av eleverna kallad Janne), Robert Löfstrand, Mohamed Effamry, Abdirahman Said (röd tröja), Ahmed Mohammed, Zakaria Warsame, Christoffer Ellert, Mats Reimbertsson och Petra Kjellarson. Stärk det civila samhället Kristdemokraterna tycker att samhället är så mycket mer än det offentliga, alltså stat, landsting och kommuner. För oss är civilsamhället en av samhällets grundbultar. Där ingår ideella organisationer som exempelvis läxhjälpen, klassmorfar och idrottsföreningar som kan komplettera och stärka skolans uppdrag. vare läxhjälpen vilka möjligheter man har hemma. Vi ser vår insats som ett opinionsarbete för att driva på kommuner och skolor att ge läxhjälp, det är deras ansvar, säger Sonny Andersson, verksamhetsutvecklare på Rädda Barnen. läxhjälpen i rissneskolan har sin upprinnelse i Centrumkyrkan i Sundbyberg. Det är en del i vårt engagemang för Sundbybergsborna. Vi vill att så många som möjligt ska ha samma chans och då vill vi prioritera läxhjälp, förklarar Pehr Hellberg, en av pastorerna i kyrkan. De förhörs på tyska verb och Dackefejden på ett nytt, tredje språk. kritikerna menar att läxhjälpen inte skulle behövas om skolan gjorde sitt jobb på dagtid. Men läraren Shariyar Shams, till vardags kallad Janne, håller inte med. Nej, det här har inte med skolan att göra. De här barnen behöver all hjälp de kan få. Det är läxhjälpen eller ingen hjälp som gäller för dem. Många av föräldrarna är analfabeter. Även de välutbildade föräldrarna står handfallna eftersom de inte kan svenska. Vem ska då förklara SO-läxan? Och en del kommer hit för att här är lugn och ro, hemma är det kanske fem småsyskon, fortsätter Janne. enligt honom gör tisdagskvällarna stor skillnad. På läxhjälpen räddar vi fem elever. Fotbollen räddade i och för sig Zlatan men han är bara en. Den har också en social betydelse. För en del elever är det här det närmaste de kommer det svenska samhället. Här kan de få andra relationer. Jag är alltid deras lärare, de är alltid mina elever. Chrisoffer Ellert är länken mellan läxgruppen och skolan. Han har varit med i sex år. Till vardags är han sportproducent inom TV4-gruppen. Varför går han hit? Jag ville hitta ett engagemang där jag kunde bidra konkret och jag kände direkt att detta var mitt forum. Ungdomar som behöver hjälp passar mig. Även det sociala är viktigt, Christoffer försöker möta varje elev som en egen person. I skolan och i samhället klassas de utefter varifrån de kommer, vilken stam eller religion de tillhör, vilken hudfärg de här. Jag vill att de ska känna att här är de Zakaria eller Mohamed. först när klockan börjar närma sig 20 får Petra höja rösten. Ahmed och Zakaria är klara med sitt och börjar störa Abdirahman som är inne på slutspurten i franskan. Alla känner sig nöjda, lite närmare målet. Något tar i hand, en annan gör high five. Tja, vi ses nästa tisdag. Marlene W Antonson 15

16 Stärka barnen det viktigaste Barn som mobbas. Unga som skär sig. Elever som inte klarar skolan. Ingvar Hedlund möter Kristdemokraternas partiledare för ett samtal om barn och unga i Sverige. Vad de först och främst behöver är vuxna som ser dem. Vuxna som har tid och mod att ge dem den hjälp de behöver, säger Göran Hägglund. Kristdemokraternas profilfråga är barn och unga. Den frågan har inte riktigt kommit fram till väljarna, tycker jag. Hur mår de unga i Sverige i dag? Många mår fantastiskt bra och har det så som vi vill att barn ska ha det när de är barn. Materiellt sett har de det bättre än någon generation tidigare. Men många har det också tufft. Det handlar om barn som har det svårt i skolan, som kanske är utsatta för kamraternas mobbning. Det kan också handla om barn som drabbats av psykisk ohälsa, eller barn som har det svårt hemma för att föräldrarna dricker eller har psykiska problem. Ingen kan ersätta föräldrarna. med framtidstro och vilja att gå vidare? Här har politiken en väldigt viktig roll att spela. För vi vill ge barn bästa möjliga livschanser. Vad kan politiken göra, vad kan Kristdemokraterna göra? Ge föräldrarna möjlighet att ägna mer tid åt sina barn. Ingen kan ersätta föräldrarna. Men även se till att det finns fler vuxna i skolan. Det måste finnas vuxna när barnet känner att det är jobbigt, är deprimerat eller utsätts för mobbning. Vi måste också se till att barn som behöver hjälp av barn- och ungdomspsykiatrin inte behöver vänta utan snabbt får det stöd som krävs. foto: johan ödmann Göran Hägglund Ålder: 54 år Yrke: Partiledare för Kristdemokraterna och socialminister. Bor: Jönköping, men tillbringar huvuddelen av tiden i Stockholm. Familj: Gift med Karin som är lärare. Två vuxna söner. Fritiden: Läser gärna, motionerar, intresserad av idrott, lyssnar på musik. Mest rockmusik av hur väl vi lyckas i samspelet med våra barn i dag. Partiet har ju utarbetat en rapport om skolan. Vad säger den? En viktig slutsats är att skolan tidigt måste hitta de barn och unga som behöver särskilt stöd. Väntar vi accelererar problemen och blir svårare att åtgärda. Därför är det också viktigt att man har prov och betyg tidigt. Du träffar barn och unga på dina resor runt om i Sverige. Vad lär du dig av dem? Att det här inte enbart handlar om pengar. Om man skulle be eleverna i en högstadie- eller gymnasieklass att rulla upp ärmarna så hittar man en eller flera, flickor framförallt, som skär sig själva för att den smärtan är lättare att hantera än den man känner inombords. Vi har pojkar som söker en tillhörighet i kriminella sammanhang. Vi har barn som har svårt att komma till sin rätt i skolan och som skulle behöva väldigt mycket mer hjälp och stöd. Vi måste fråga oss: varför mår inte våra barn så bra som de faktiskt har det? Vad kan vuxenvärlden göra mer för att fler ska kunna få en fantastisk barndom 16 Är det här alltså i någon mening en resursfråga, alltså en fråga om pengar? Jag tror att de viktigaste åtgärderna handlar mer om tid och uppmärksamhet från vuxna och mindre om resurser. Men pengar spelar naturligtvis roll för att vi ska kunna ha tillräckligt många vuxna i skolan. Varför är det så viktigt för vårt parti att fokusera på barn och ungas situation? Först och främst har det ett egenvärde att barnen har en bra tillvaro och formar sin syn på samhället och omgivningen under positiva former. Men också för att i barndomen grundläggs mycket av det som kommer att utspelas i vuxenlivet. Väldigt mycket av hur vårt samhälle ska fungera i morgon bestäms Från vilken årskurs? Åtminstone från årskurs sex. Sedan poängterar vi att skolan inte bara handlar om hur vi formar elever till duktiga arbetstagare eller möjligen arbetsgivare. Skolan ska också ge en föreställning om hur världen fungerar, en bildning som gör det lättare förstå vår omgivning och varandra. Under de senaste decennierna har skolan i alltför stor utsträckning varit föremål för politikers och pedagogers experimentlusta där man inte lämnat tillräcklig arbetsro åt lärare att undervisa. Det läggs också på alltmer av byråkratiskt arbete som gör att tiden för att undervisa blir för liten för lärarna. Under min korta tid som medlem i partiet har jag noterat att det råder

17 foto: lennart molin Göran Hägglund tar här emot Barnrörelserapporten från Friskis & Svettis. Väldigt många vanor grundläggs i barndomen, exempelvis fysisk aktivitet. Det är bra på många sätt, inte minst för skolarbetet. Barn som har fysisk aktivitet varje dag, idrott eller gymnastik, presterar väldigt mycket bättre. väldigt många missförstånd, och fördomar, kring partiet. Jag har till exempel fått frågan om man måste ingå i en kärnfamilj för att vara en god kristdemokrat. Och det måste man ju inte. Nej. Kristdemokraterna är ett parti för alla som delar vår värdegrund. Och den värdegrunden kräver ju inte att du måste ha en personlig tro eller liknande. I Kristdemokraterna finns kristna, muslimer och andra troende, men också personer som inte har någon bestämd tro. Det som förenar oss är att vi tror att värderingarna i den kristna idétraditionen är den bästa grunden för Fakta: Ny lag stärker ungas situation Sedan 1 januari finns en ny lag om Stärkt stöd och skydd för barn och unga. Barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- och eller behandlingsinsatser. Det ska finnas rutiner så att man lättare kan förebygga, upptäcka och åtgärda samhällsbygget. Vi behöver göra väldigt mycket mer för att förklara detta. Vi måste få människor att med öppna ögon ta del av det som vi står för. Jag är övertygad om att det finns en betydande del av svenska folket som är kristdemokrater, men de vet inte det. Alla som gillar politiken är mer än välkomna! INGVAR HEDLUND Tidigare Expressenreporter, ny medlem i Kristdemokraterna missförhållanden som drabbar unga. Barn som bor i familjehem eller HVB-hem ska ha en egen socialsekreterare som bevakar barnets bästa. Socialnämnden har ansvar för att barn som utsatts för brott, och barnets närstående, får den hjälp och det stöd de behöver. MER TID FÖR BARNEN Kristdemokraterna vill att Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i. Vi föreslår att: antalet föräldrapenningdagar utökas med 30 SGI-dagar. föräldrarna får behålla den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) samt den föräldrapenninggrundande inkomsten i tre år från barnets födsel. föräldrar ska kunna spara 30 föräldradagar som kan tas ut efter barnets 8-årsdag men innan barnet fyllt 18 år. den som vill ta hand om sitt eget barn i hemmet ska kunna få barnomsorgspeng. barnkonventionen ska bli svensk lag. väntetiderna till BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) kortas. varje kommun ska ha en ungdomsmottagning där ungdomar kan prata med en vuxen om relationer. 17

18 KD-politiker Låt stå! minns sin skola Jag vågade inte visa fröken att jag redan kunde läsa min första fröken gjorde sitt sista skolår när jag gjorde mitt första. Hon hette Ruth och var en respektingivande och mycket sträng kvinna. Vi skulle så klart lära oss läsa. Med fasa minns jag när hon drog en av pojkarna i öronen så han nästan lyfte från stolen för att han inte kunde ljuda ihop bokstäverna. Jag kunde läsa när jag började skolan. Men det vågade jag inte berätta för min stränga fröken. Så jag satt där och ljudade i den takt som fröken bestämde. Det var en lättnad när första skolåret var över och det var ok att kunna läsa. För övrigt så trivdes jag så bra i skolan att jag utbildade mig till lärare. Det är ett fantastiskt yrke! Jag var tyst och blyg det har jag tagit igen Sara Skyttedal,15 år, på klassresa i USA. Maria slutar första klass i skolan. Maria Larsson Barn- och äldreminister Jag var tyst och blyg. Kände alltid enormt obehag inför nya sociala situationer, något som kanske ändå blev lättare då jag gick med samma klass hela grundskolan. Muntlig redovisning och nya kontakter skrämde mer än det mesta. Detta tar jag däremot igen nu i vuxen ålder genom att säga vad jag tycker i alla lägen, så den totala talartiden kanske jämnar ut sig i längden. I dag är jag oerhört tacksam för de engagerade lärare som gav det stöd som jag behövde i prövande tider. Syslöjd var aldrig min grej jag tyckte om skolan, mina vänner, mina lärare och mycket av det vi lärde oss. Men det fanns ju bättre och sämre lektioner. Bäst var, och det förvånar nog ingen, idrotten. Men allt var inte lika roligt. Syslöjd var aldrig min grej till exempel. Och i franskan lärde jag mig nog bara en enda mening, je m excuse d être en retard: ursäkta att jag är sen. Men den lärare som jag alltid kommer vara extra tacksam till är Gunvi. Hon tvingade mig att göra mitt bästa. Jag skriver med pennan i munnen, men kravet att skriva snyggt var inte lägre på mig för det. Tyckte inte Gunvi att jag gjorde mitt bästa tvingade hon mig att skriva om, precis som hon gjorde med alla andra. Hon fick mig att alltid göra mitt bästa utifrån mina förutsättningar. David Lega Kommunalråd för Kristdemokraterna i Göteborg jag föredrog alltid logiska ämnen. Matematik och naturvetenskapliga ämnen hade jag lätt för, och jag tänkte länge att jag skulle arbeta som arkitekt eller med datorer som min far gjorde. Sara Skyttedal Vice ordförande i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, KDU 18 18

19 Ville inte ta utrymme eller synas mer än nödvändigt jag minns med värme min lärare på mellanstadiet, Eivor. Hon bad oss att skriva en berättelse. Vi fick välja form och ämne själva. Jag valde att skriva en deckare. Den första var många sidor lång. Sen trodde nog Eivor att vi skulle ta oss an nästa uppgift. Så gjorde klassen. Men inte jag. I stället fortsatte jag att skriva deckare efter deckare och med allt fler sidor. Jag skrev på svensklektiojag var mycket blyg när jag var barn och ville verkligen inte ta utrymme eller synas mer än nödvändigt. Att redovisa arbeten inför klasskamraterna var verkligen inte sådant jag längtade efter. Jag hade lätt för mig i skolan men blygheten gjorde att jag bara presterade vad som krävdes, inte mer. Dessutom fanns det mycket att ägna sig åt vid sidan om skolan Detta till trots gillade jag bäst ämnen som tvingade fram lite större engagemang, som utmanade förmågan; matematik, naturvetenskap och liknande. De lärarna som ställde krav på mig utifrån mina förutsättningar är de som jag minns bäst och gillade mest. vaggkungen fick jag heta av min lärare i sexan. Jag satt längst bak och vickade konsekvent på stolen. Så rejält att jag kunde luta ryggen mot väggen och fick en skön liggande ställning. Tills läraren irriterat fräste åt mig att sitta rakt. Vi tyckte att han var sträng. Men i efterhand måste jag säga att jag lärde mig nog mest av de lärare som höll ordning i klassen och var lite krävande mot oss elever. För ibland pratade vi lite väl mycket. De snälla lärarna som lät oss småtjafsa förmedlade mindre kunskap. Acko Ankarberg Johansson Partisekreterare Jag satt längst bak och vickade på stolen Göran Hägglund Partiledare och socialminister Skrev deckare efter deckare Stefan Attefall, sju år gammal. nerna, när jag var klar i andra ämnen och på rasterna. Jag noterade att Eivor fick ett allt mer ansträngt leende när hon tackade för det senaste alstret. Men hon fortsatte att uppmuntra mig att läsa och skriva. Deckarskrivandet tog slut men längtan efter att läsa har fortsatt och numera skrivs mest politiska alster. Stefan Attefall Civil- och bostadsminister Rörelse ger bättre betyg I Bunkeflostrand har man idrott och rörelse på schemat varje dag. Effekterna syns både på motoriken och i betygen. under nio års tid studerades 200 skolbarn från årskurs ett till nio på Ängslättskolan och Sundsbroskolan i Bunkeflostrand. Vad händer om eleverna får extra schemalagda idrottsoch rörelseaktiviteter? Resultaten visade sig vara framgångsrika. Hela 96 procent av niondeklassarna avslutade grundskolan med gymnasiebehörighet till skillnad från 86 procent av den kontrollgrupp som inte hade extra schemalagd rörelse. Man fann också att motoriken förbättrades betydligt. Det är mycket som är viktigt i skolan men vi tror verkligen på det här. Vi har sett att det ökar koncentrationsförmågan och motoriken och ger också eleverna bättre självförtroende, säger Ann-Louise Becke som är en av rektorerna på skolan. projektet är avslutat men Bunkeflomodellen lever vidare. I dag har alla skolbarn på Ängslättskolan, i årskurs ett till fem tre lektioner ombytt idrott varje vecka på vardera 45 minuter. Två dagar i veckan har de rörelseaktiviteter som promenader eller lekar. Ett mattehus har byggts upp på skolan med material som kan användas till att lära sig räkna, utomhus. Det gäller att inte se svårigheterna utan möjligheterna. Det är bara fantasin som sätter gränser. Bunkeflomodellen har spridit sig till många andra skolor i Sverige och har även fått internationell uppmärksamhet. Emma Hellbom 19 foto. matton

20 Det tråkigaste men effektivaste sättet är att läsa bra böcker. Petter om hur man blir en bra rappare. Trots sin dyslexi läser han hela tiden. (Knäck koden) foto: adam falk /winter project Appen fixar biffen Är du trött på frasen: Inte falukorv igen! Det fick vi i skolan i dag? Med hjälp av gratisappen Skolmaten kan du hålla koll på veckans skolluncher. Appen omfattar skolor från norr till söder, från lågstadiet till gymnasiet. Mångfald gynnar kvaliteten i skolan När andelen elever i friskolor ökar i en kommun förbättras elevernas skolresultat. Det visar en rapport från Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU). Institutet finner positiva effekter både på resultaten på de nationella proven och på betygen för elever i årskurs 9. De finner också positiva effekter på elevernas senare utbildningsprestationer i gymnasiet och på högskolan. Fria skolvalet i siffror 12 procent av landets grundskoleelever och 24 procent av landets gymnasieelever går i en fristående skola. 16 procent av landets grundskolor och 48 procent av gymnasieskolorna är fristående. De fristående skolorna är ofta små. En tredjedel av de fristående grundskolorna har färre än 50 elever. De främsta skälen till att föräldrar och elever väljer en fristående skola är att den är liten och att den har en speciell pedagogik. Se barnen! Kattis Ahlström: De saknar vuxen närvaro Varje vecka ringer i snitt 550 barn till BRIS och vill ha hjälp. Dystra siffror. Men generalsekreteraren Kattis Ahlström vänder på perspektivet. Det finns en stor potential i de här barnen. Vi måste bara lyssna på dem. kattis ahlström vill egentligen inte svara på frågan Hur mår barnen? Hon vill inte slå fast att barn mår si eller så. Det händer något när vi hela tiden säger att dagens unga är så vilsna, det gör något med en människa som får den bilden ritad på sig. Dessutom verkar hon inte övertygad om att det är så. Vi tycker att barnen som ringer hit många gånger har väldigt stor potential. De ser ofta klart på sin situation och har många egna förslag på vad som behöver göras för att de ska få det bättre. De har en kraft som vi måste ta vara på. om man lyssnar på barnen önskar de sig först och främst vuxna som har tid. Vuxen närvaro är så eftersatt. De frågar efter vuxna som ser dem, tror på dem, bekräftar dem. Att de faktiskt väljer att lyfta luren och ringa till oss vittnar om att de inte har någon vuxen de kan prata med. Långt ifrån alltid handlar det om föräldrar som inte bryr sig om sina barn. Ja, man kanske ska tala om vilsna föräldrar i stället för vilsna barn. Många föräldrar ställer upp och gör mycket för sina barn. Men samtidigt är de rädda för att vara pinsamma, att stöta sig med sina barn och att det ska bli bråk. De De frågar efter vuxna som ser dem, tror på dem, bekräftar dem. känner sig i vägen och är rädda för att närma sig sina barn. Och så räcker inte tiden till. de flesta barn som ringer till BRIS vill prata om mobbning och utanförskap. De upplever att de är utanför i skolan, utanför familjen och utanför kompisarna. Utanför systemet helt enkelt. De lider av olika former av psykisk ohälsa som kan leda till olika typer av självskadebeteende och i värsta fall självmordstankar. barn i dag är också mer utsatta. Just nu bär hon med sig bilden av den 13-åriga flickan som precis tagit livet av sig på grund av att hon ofredats och hotats på nätet. Kattis konstaterar att det inte finns någon fredad zon längre. Och samtidigt är nätet så bra. För en del blir sociala medier en möjlighet att kunna ge uttryck för sin situation. De hittar andra gemenskaper och ser att de faktiskt inte är ensamma. trots den infekterade debatten om barnfattigdom fortsätter Kattis och BRIS att jobba för att synliggöra barn som lever i ekonomiskt utanförskap. Ja! Det är inget som barn vill skylta med men många berättar att de även 20

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Under 2012 genomfördes en undersökning av 6- åringars och deras vårdnadshavares upplevelse av övergången till förskoleklass. För vårdnadshavare genomfördes

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Lägerutvärdering VETTRA 2016

Lägerutvärdering VETTRA 2016 Lägerutvärdering VETTRA 2016 26 juni-4 augusti 2016 Utvärdering 7-dagars läger (läger 1,3 och 4), Vettra 2016 Förmågor: (Före och efter lägret, skalan 1-5 där 1=lägst, 5=högst) Tänka positivt Före 3,40

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken & Kay Fraser

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken & Kay Fraser sidan 1 Författare: Beth Bracken & Kay Fraser Vad handlar boken om? Boken handlar om Lucy och Soli som är bästa vänner. De har känt varandra sedan de var små, och de gör allt tillsammans. Där de bor finns

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 15 juli - lördag 2 augusti

barnhemmet i muang mai tisdag 15 juli - lördag 2 augusti barnhemmet i muang mai tisdag 15 juli - lördag 2 augusti Två och en halv vecka sen sist. Två och en halv vecka som har varit rätt så lugna och rätt så förkylda. Det är förkylningstider nu. Många av våra

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM i k Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Elevenkät Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 STOCKHOLM IEA, 2011 BARCODE j l Instruktioner

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Med ansvar för framtiden

Med ansvar för framtiden Med ansvar för framtiden En politik för goda relationer i en tid som ofta präglas av kortsiktighet, egoism och ovilja att ta ansvar behövs ett parti som vågar säga att det finns rätt och fel. Det handlar

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Ulrika Rosengren, rektor på Einar Hansengymnasiet Natur och Estet Ulrika Lena Fredrik Ulrika Mark Erik Stefan Den lilla skolan med de stora möjligheterna Mitt

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare.

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare. Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare. Jag tycker att Daniel är Sveriges bästa lärare därför att han

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer