Det finns två olika stressorer som alla människor reagerar på och blir sjuk av. Det är buller/tystnad och mörker/ljus.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det finns två olika stressorer som alla människor reagerar på och blir sjuk av. Det är buller/tystnad och mörker/ljus."

Transkript

1 Stressrelaterade besvär och sjukdomar. Det finns två olika stressorer som alla människor reagerar på och blir sjuk av. Det är buller/tystnad och mörker/ljus. Barnen i skolan som utsätts för högt buller reagerar med stress likadant om man isolerar människor och sätter dem i mörker. Så höjs stressnivåerna i deras kroppar och de börjar både höra och se saker som inte finns. Sedan finns det en mängd sjukdomar eller sjukdomstillstånd som hänger ihop med stress men man skriver ner det primära. Idag i journalen skriver man utbrändhet men det kunde lika gärna stå; * Ryggproblem/rygginsuffience ( som betyder smärta som inte har lokaliserats) * Magproblem/magsår/ orolig mage (orolig mage trycker på ryggmuskler och ryggrad) * Muskelsmärta - muskelproblem ( helspända muskler) * Huvudvärk - spänningshuvudvärk (helspända muskler) * Högt blodtryck (rycket höjs i kroppen av stresshormoner) * Sömnsvårighet * Allergier Sjuk oftare En mycket farlig konsekvens av långvarig stress är påverkan på immunsystemet. Det bryts ner, vilket innebär att allmänt förekommande bakterier, virus, parasiter eller andra mikroorganismer kan ge upphov till sjukdomar, som i normala fall inte skulle kunna få grepp om individen. Under långvarig stress påverkas kroppens eget "hemvärn", antikroppssvaret och lymfocytutvecklingen. Invasionen av "främmande trupper" hinner komma långt bakom försvarslinjerna innan det blir någon reaktion. D är skadan redan skedd genom att infektionen har hunnit bli etablerad. En lindrig infektion kan klaras av, men om det blir ett angrepp av farliga och resistenta bakterier kan det vara direkt livshotande. De neurokemiska mekanismerna för detta börjar numera bli alltmer kända. Men det har länge varit en allmänmänsklig erfarenhet att påfrestningar - framförallt sorger och bedrövelser - ofta åtföljs av förkylningar eller till och med allvarligare infektioner som lunginflammationer eller dylikt. För Emils del så slår allergin upp en morgon när han läser tidningen. Han tål inte trycksvärtan. Vi accepterar att gamla människor har dåligare läkkött men när det drabbar yngre nedgångna, genomstressade människor är vi inte lika förstående. Högt blodtryck

2 När vi blir utsatta för stress måste kroppen omdirigera blodet så att det forslar näring till musklerna och ligger stresshormonerna på så kan man drabbas av högt blodtryck. När artärerna som för ut det syrerika blodet drar ihop sig blir passagen trängre. Hjärtat måste då trycka på mer för att få blodet att passera och kärlens motstånd höjs och drar ihop sig. Stress, kyla, rökning, kan ha den effekten. Utsätter man sig under en period så att cirkulationssystemet går på högvarv och hjärtat pumpar ut blodet i högre takt så blir kärlens motstånd förhöjt. Blodet får svårt att passera i smala blodkärl och trycket höjs. Spänningen o krälväggarna blir högre och då växer muskelcellerna i kärlväggarna och gör dem tjockare. Den tjockare kärlväggen reagerar lätt och drar ihop sig vilket gör att trycket måste bli ännu högre för att få blodet att passera. Blodet levrar sig lätt - åderförfettning Blodets koagulationsförmåga ökar eftersom blodplättarna (trombocyterna) klumpar ihop sig. Vätskan i kroppen får inte förloras i urin utan ska renas och föras ut i blodbanan för att ge tillräcklig blodvolym, så att cirkulationen kan upprätthållas samtidigt som blodet har en ökad benägenhet att koagulera. Blinkreflexerna blir snabbare och svettningen ökar. Man är alltså beredd att gå till attack och försvara sig eller att fly, och det gäller att det går undan. Snabbheten är direkt avgörande för vår överlevnad. Denna kraftsamling kräver energi som man far av fett och kolhydrater, och som tillförs blodet via depåer i kroppens organ. Hjärt- och kärlsjukdomar Den psykosociala stressen sätter bokstavligen djupa spår i våra hjärtan. Psykosocial stress leder i förlängningen till förträngning av blodkärlen samtidigt som blodets förmåga att koagulera ökar Det ökar på risken hjärt- och kärlsjukdomar. Sammanhänget med högt blodtryck, höga blodfetter, cigarettrökning och mycket stillasittande, utgör fysisks riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, samt med depression, ilska, pessimism, låg arbetstillfredsställelse, bristan socialt stöd och låg självkänsla. Dessa faktorer hör även samman med bukfetma. Denna yttre påverkan på individen liksom individens beteende har under de senaste årtiondena alltmer kommit i fokus som riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Hos människor ökar brist på kontroll i arbetet risken för hjärt- och kärlsjukdom. Höga psykologiska krav och brist på kontroll resulterar i förhöjt blodtryck och störningar i hjärtverksamheten, liksom en snabbare åderförkalkningsprocess. Kronisk blodkoagulering och ökning av blodplättarna, faktorer som alla ökar risken för hjärtinfarkt. En upplevelse av dödströtthet, det vill säga när man är utmattad och upplever att ens batterier är fullständigt utnötta, har också visat sig utgöra en riskfaktor för död i hjärt- och kärlsjukdomar. Även depression och hopplöshetskänslor En negativ uppfattning om den egna hälsan är riskfaktorer. En god förmåga att hantera stress kan däremot skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar, liksom stark självkänsla och en upplevelse av att livet är meningsfullt och begripligt. Falskt hjärtbesvär Pressen/stressen ger Emil höjd hjärtverksamhet och han kan både höra och känna hjärtklappning. Blodtrycket blir förhöjt och han upplever lite stickningar och värk i hjärttrakten. Axelvärken sprider sig ned över ryggen till och fram över bröstkorgen. Han spänner muskler i nacken, bröstryggen och en muskel som sitter i bröstkorgsväggen som gör att ryggkotorna trycks ihop och låser sig. Nerverna som kommer ut mellan kotorna kan då komma i kläm. Tillsammans med lite kvävningskänslor, tryck i halsen och andningssvårigheter så åker han ambulans in till sjukhuset i tron om att det är en hjärtinfarkt. Men man hittar inget och skickar hem honom igen.

3 Fortplantning Långvarig stress medför även förändringar i könshormonerna. Män får minskad halt av testosteron och kvinnor av östrogen. Man behöver dem för sexuell funktion men även för uppbyggnad och vidmakthållande av kroppens funktioner. Och om björnen står och vrålar ovanför ditt huvud så inte känner du lust att föra arten vidare i det ögonblicket. Dö av skräck Vid långvarig stress kan hjärtslagen bli allt långsammare och kan faktiskt vid extrem belastning helt upphöra. Hjärtat orkar inte pumpa runt blodet vilket innebär att hjärnan inte får den syreförsörjning som behövs, och individen förlorar medvetandet. Man kan alltså bokstavligen dö av skräck! Eller mindre drastiskt så blir man dum av stress, man gör dåliga uttalanden eller skäller ut någon utan direkt anledning. Hjärnan kan inte fungera av stresshormoner utan behöver bränsle som kolhydrater och syre för att fungera. Magproblem I akuta stressituationer, när adrenalin/noradrenalin utsöndras, ställs njurarnas urinproduktion om genom att det bildas ett hormon som minskar själva mängden urin, men bidrar till att koncentrera den. Vid långvarig stress utsöndrar njurarna istället rikligare urinmängder. Då blir det också en stegrad aktivitet i mag-tarmkanalen med slemhinnesvullnad och ökad blödesbenägenhet med sårbildning som följd. Magsår, tarmblödningar, diarréer och intorkning kan bli direkt livshotande. Samma sak när man ska slåss eller fly från björnen så behöver vi inte matsmältningsapparaten utan den stannar av. Därför får man problem med mage och tarm när stressen varit långvarig eftersom blodförsörjning minskar till mage och tarmar. Mage och tarmarna brukar krångla. Det känns som katarr, knipningar, diarré, förstoppning, gaser, illamående, kväljningar och man får ett ökat behov av att kissa onödigt mycket Fetma - metabola syndromet och diabetes Kortisol påverkar inte bara immunförsvaret utan också ämnesomsättningen. Höga nivåer av kortisol gör att cellerna får svårare att ta upp socker, vilket innebär att de blir insulinresistenta. Pågår hög kordsolinsöndring under lång tid uppstå en rad effekter på en människas allmäntillstånd. Det kvinnliga könshormonet östrogen styr fettdepåerna hos kvinnor till höfter och lår. Det manliga könshormonet testosteron ökar muskelmassan. Hormonerna kortisol och insulin ökar däremot mängden bukfetma. Kvinnors fettdepåer har en låg omsättning med långsamt fettupptag och fettet där förbrukas betydligt långsammare än männens. Det enda tillfälle då dessa fettvävnader blir lättåtkomliga för förbrukning är under den tid som kvinnan ammar. Förbränningen av fettet sker då snabbare i de kvinnliga fettdepåerna än hos männen. Dessa utgör alltså en reserv för de speciella behov som uppstår vid amning och har endast en liten inverkan på den allmänna energiomsättningen i kroppen. Detta kan vara en möjlig förklaring till varför en stor ansamling fett på höfter och lår inte behöver vara ohälsosam. Kvinnans kroppsform tycks alltså utgöra en energireserv för det nyfödda barnet. Den manliga fetman har helt andra funktioner. Hos män samlas överskott av fett oftast runt buken. Lår och höfter ökar inte i samma utsträckning. Män med bukfetma har låg testosteronhalt och kvinnor med bukfetma har oregelbunden ägglossning och menstruation eller ingen menstruation alls. Progesteronsekretionen hos kvinnorna är nedsatt. För kvinnorna blir även följden av stress att

4 utsöndringen av det manliga könshormonet testosteron ökar. Man har funnit att de personer som har problem med bukfett ofta även har psykiska problem. De befinner sig ofta i lägre samhällsskikt, har lägre utbildning, låg inkomst samt utövar manuella yrken. Sjukskrivning är vanligt i dessa grupper och gäller ofta sjukdomar såsom magsår och magblödningar. Människor med bukfetma använder antidepressiva mediciner i större utsträckning än genomsnittet, har sämre välbefinnande och en odefinierad känsla av stress. De röker mer, använder oftare alkohol samt befinner sig oftare i en pressad situationer som de har svårt att få kontroll över. Den långvariga stressen kan få konsekvenser för hur fettet lagras i kroppen. När de kvinnliga könshormonerna inte kan påverka fettlagringen i samma utsträckning börjar kortisolet främja en fettlagring kring de inre organen i buken, vilket leder till att kroppen antar en mer äppelliknande form snarare än den päronlika form som kvinnor annars oftast har. Denna förändring i kroppsformen sker även efter menopausen när produktionen av östrogener upphör. Den typ av fettvävnad som byggs upp i buken, så kallat visceralt fett, omsätts snabbt och utgör en aktiv energidepå. Av detta följer att då balansen mellan kortisol- och könshormonsekretion rubbas i kroppen, förändras också ackumuleringen av visceralt fett. Ett överskott på kortisol leder således till bukfetma. Vid stressituationer frigörs stora mängder fettsyror från det viscerala fettet, särskilt om det finns stora mängder att tillgå som vid bukfetma. Dessa mängder av fettsyror i blodet kommer att belasta levern och öka risken hjärt- och kärlsjukdomar. Störningen av såväl kortisolsom könshormonsekretionen vid bukfetma kan leda till insulinresistens som är ett förstadium till typ 2-diabetes. Den störda hormonbalansen ger också upphov till ytterligare ackumulering av fett i buken vilket i sin tur sekundärt kan förvärra insulinresistensen och bidra till en ökad risk för diabetes, högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt. Insulinresistens är en defekt i kroppens förmåga att föra in blodsockret i kroppens celler trots närvaron av normala eller till och med förhöjda insulinnivåer. Normalt utsöndras hormonet insulin efter varje måltid och gör att kroppen kan omsätta de kolhydrater och fetter som tas in med födan. Diabetes är en störning i kroppens omsättning av kolhydrater och fett. Bristen i omsättningen av kolhydrater leder till att blodsockerhalten ökar. Störningen i ämnesomsättningen leder till att bildningen av sura beståndsdelar i blodet ökar, vilket är skadligt och kan leda till komatillstånd. Måttlig fetma är i sig inte så skadlig för hälsan som man tidigare trott. Varför sitter fettet på olika ställen hos olika personer? Vit tiga orsaker till utveckling av ohälsosam fetma står att finna: personens omgivning, hans eller hennes arbete och fritid. Stress i kombination med genetiska faktorer och livsstil tycks vara avgörande för att bukfetma ska utvecklas.. Skilsmässa och ensamboende hos män är troligen också kopplade till en förhöjd hormonutsöndring. Psykosociala och socioekonomiska problem kan påverka regleringen av ämnesomsättningen genom att produktionen av kortisol ökar. Hos kvinnor tycks även produktionen av de manliga könshormonerna från binjurebarken öka vid långvarig stress, vilket leder till en minskad utsöndring av såväl kvinnligt könshormon som tillväxthormon. Den fettväv som finns runt de inre organen har en hormonreceptoruppsättning som gynnar fettackumulering under sådana förhållanden. Fettet samlas således runt magen istället för att fördela sig proportionellt över hela kroppen. Unga män och kvinnor skyddas förmodligen från visceral fettackumulering av sin höga könshormonsekretion. I vissa fall går det att minska visceral fettmassa genom att återställa hormonbalansen på medicinsk väg. Kortisol tycks med andra ord dirigera fettet till kroppens mitt, medan östrogen förhindrar detta och förlägger fettet till lår och höfter hos kvinnor och testosteron stimulerar muskeltillväxten hos män.

5 Man skulle kunna likna det metabola syndromet vid ett isberg där de synliga topparna består av sjukdomarna diabetes, hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck som utvecklas beroende på individuella, genetiska egens per. Den dolda delen av isberget kan representeras av stress kombination med rökning, alkohol, överdrivet ätande och litet motion. Gifta män drabbas i mindre utsträckning av det metabola syndromet än ensamma män. För kvinnor har giftermålet inte samma skyddande effekt. Det har visat sig att det metabola syndromet, det vill säga, bukfetma, höga blodfetter, högt blodtryck och insulinresistens, kan användas som biologisk markör för att ta reda på en persons sociala status. Livsstilen är avgörande för hur det metabola syndromet utvecklas. Detta tyder på att insatser hos vuxna människor kan vara mycket betydelsefulla för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige använder vi numera vanligen begreppet metabolt syndrom som ett samlingsbegrepp på en rad olika, insulinrelaterade sjukdomar. Dessa är bland annat: * Hjärt-kärlsjukdomar. * Högt blodtryck. * Typ 2-diabetes. * Dyslipidemi (blodfettsrubbning, med bland annat lågt HDL-kolesterol, högt LDL-kolesterol). * Fetma, bukfetma. Till det metabola syndromet räknas numera även bland annat prostataförstoring och prostatacancer, liksom bröst- och tarmcancer. Följande födoämnen är i högriskprodukter när det gäller anläggande av fetma och folksjukdomar: * Salt. Socker. * Halvfabrikat, som falukorv, salami och andra korvar. * Färdigrätter, som köttbullar, hamburgare, pommes frites, pizza. * De flesta charkuteriprodukter, som leverpastej och patéer. * Mjölk, grädde, ost, yoghurt, smör, margariner och andra transfetter. * Spannmålsprodukter, som bröd, miöl, kex eller musli. * Pastarätter. Potatis. * Det mesta av burkmat (undantag dock exempelvis musslor, tonfisk i vatten, sardiner i olja eller tomatsås). * Gräddsåser, dressingar, ketchup, majonnäs. * Glass. allt godis. * Alla kakor och bakverk. * Chips, ostbågar, jordnötter. * Läskedrycker. Många mineralvatten med för hög salthalt. Starksprit och öl. Stela muskler När man hamnar i den situationen där stressen börjar ta överhand eller att man börjar på att tippa över mot att bli utbränd så har kroppen fått ta en hel del styrk. Det är något som man inte alls utsätter sig för själv utan det är något som sker automatiskt som en självbevarelsedrift. När man är orolig, utsatt och inte mår bra så "krymper" man och drar ihop sin kropp. Man blir spänd och väldigt kort i sin muskulatur utan att man förstår det. Signaler börjar sluta att fungera ordentligt för kroppen håller bara det som mest är nödvändigt igång. Man kallar det för feedbacksystem. Muskelryckningar som tics och kramper förekommer. Ibland känns det som att det är svårt att hålla upp huvudet när nacken är stel. Långvarig stress/kronisk stressystemet är kopplat till förlust

6 av kontroll, vilket leder till ett passivt beteende och en avvaktande hållning. Individen begränsar sitt rörelseomfång till ett minimum och markerar med rörelsemönster och kroppshållning en uppgivenhet här finns intet hopp! En individ med kortisolpåslag utgör inte heller någon fara för sin omgivning. Kortisol tar inte vägen via musklerna. Blodet pumpas inte runt i musklerna eftersom de inte dras samman. Den blodvolym som finns i kroppen måste dirigeras om från perifer användning till att försörja mer vitala organ som hjärna, hjärta och njurar. Det innebär att den naturliga endorfinproduktionen uteblir och därmed den kroppsegna smärtlindringen. Musklerna känns stumma, stela och ömmande. Musklerna är känsliga för syrebrist och behöver syresättas. Efter en viss tid sker också ofrivilliga sammandragningar av musklerna, så att blodet på det viset ska kunna återföras till de organ som bättre behöver det. Dessa ofrivilliga kontraktioner är det vi uppfattar som skakningar eller darrningar. "Jag blev så rädd att jag bara skakade i hela kroppen!" Man upplever att man bli torr i munnen eller ibland får för mycket saliv i munnen så att man snubblar på ord, sluddrar, hoppar över ord eller börjar stamma. Ibland blir man lätt andfådd och man blir röd i ansiktet, halsen, öron och bröstet. Man går omedvetet och spänner sina muskler, rynkar pannan, gnisslar tänder på natten. Temperaturförändring i kroppen Helt plötsligt kan man börja svettas, kallsvettas och blir alldeles kletig på kroppen. Samtidigt blir händer, fötter och nästippen kalla. Man fryser och ryser och får svimningskänningar och blir yr. Darrningar i kroppen är inte heller ovanligt. Kroppen kan själv "förflytta" stressbelastningen från ett organ till ett annat och kollapsen närmar sig. Minnesförlust När man är väldigt stressad så orkar man inte fokusera, om du sitter vid matbordet med fyra familjemedlemmar så kan följande hända : Du ser fyra munnar röra på sig men uppfattat inte vad de säger men du hör sopbilen tuta ute, MTV på Tv n samt nyheterna på Radion. Hjärnan jobbar på högvarv och kan inte filtrera bort onödigt brus. Den kan inte stänga ute de ljud man inte vill höra utan man hör lite av allt men egentligen inget. Man tar in allt. Och man blir mentalt ännu tröttare. Emil hade även problem med att han inte minns att han lovat barnen olika saker. Sedan så glömmer man fort det som sagts eftersom hippocampus den lilla sjöhästen (tänk på hästminne) är inte lika känsligt längre av alla stresshormoner så man tappar minnet. Hjärnan är oerhört komplex och ännu står forskningen frågande inför mycket av det som pågår i denna del av kroppen. Störningar i hippocampus funktion kan uppstå till följd a stress på flera sätt. Akut stress ökar kortisolutsöndring Stress kan på detta sätt få positiva konsekvenser för minnet i ett akut skede. Upprepad och långvarig stress tillbakabildande nervutskott som tar emot och sänder signaler. Denna nedbrytning är dock tillfällig, men bara om stressen är kortvarig. Stress som varar i flera år kan leda att själva neuronerna, nervcellerna som hippocampus består av, utplånas. Studier har visat att stressrelaterade symtom som återkommande ger en förminskning av hippocampus. Mängden överproducerat kortisol stod i direkt relation till hur mycket hippocampus hade minskat i volym. Tack och lov så brukar man få tillbaka det när stressnivåerna sänks. Känslomässiga reaktioner. Beteendet kan förändras på olika sätt och av olika skäl på grund av alla dessa inlärde automatiska reaktioner. Men de kan även ändras under tidens gång. Börjar det på att bli för mycket press så finns det goda skäl till en början med självvald isolering eller att man drar sig undan eftersom man

7 inte orkar med alla annars vanliga och vardagliga intryck. Man vill bara bli lämnad ifred och har ingen lust att umgås. Senare kan det självvalda utanförskapet tas som ett bevis för att det är något fel på en själv. Den sociala tröttheten yttrar sig i att man inte längre orkar eller vill ta sociala kontakter på sin fritid. Man är glad om man inte blir bortbjuden - att själv bjuda känns som otänkbart. Man blir sittande vid ett TV-program som man inte är det minsta intresserad av. Lika vanligt är det att man vill omge sig av alla sina vänner, man vill inte bli lämnad ensam utan jagar runt efter bekräftelser och input. Kropp och själ, detta sammanhängande system, kommer i obalans och olika former av psykosomatiska reaktioner uppträder. Oro och trötthet ger en ökad muskelspänningar i kroppen, vilket i sin tur ger en högre grad av egen inre uppmärksamhet runt kroppen och dess signaler. Man blir också tydligare och mer distinkt medveten om yttre synintryck och även hörselintryck, som bägge delar kan bli direkt plågsamma. Detta hänger samman med den ökade irritabiliteten, vilket kan beskrivas med det konkreta uttrycket "kort stubin". När stresshormonet kortisol (långvarig/kronisk stress) ökar så leder det till känslor av oförmåga och hjälplöshet. Man känner oro för saker som man inte kan påverka. Blir otrygg och osäker inför vardagliga situationer. Problem blir fort förstorade och overkliga. Behovet att fråga någon annan till råds och få en bekräftelse på att han gjort ett bra eller rätt beslut blir viktigt för det känns svårt att fatta egna beslut. Man blir även självkritisk och vill gärna generalisera. Andra uppfattar att man gnäller/klagar, är onyanserad och irriteras över små saker. Man blir lättretlig och fientlig inställd till omvärlden. Att bli ovänlig och aggressiv är egenskaper som andra gärna ger en stressad människa. Man känner sig nere och ängslig. Osäker som man är så blir man nedslagen och rädd. Man kan ibland ta till alkohol för att dämpa olustkänslorna och ångesten men dricker mest litervis med kaffe. Det sistnämnda gör det även legalt att få sitta ned i lugn och ro en stund. Vanliga situationer som man galant klarat av tidigare utlöser nu konstiga reaktioner av avvärjning och alarmerande utbrott som ofta gör bort en själv och lämnar en som förlorare på livets olika arenor. Man koncentrerar uppmärksamheten på olika signaler från kroppen. Detta slås av omgivningen ofta bort som överdriven pjoskighet, men ett faktum är att det finns förklaringar. Ett nervsystem på högvarv innehåller mer information till hjärnan än vid ett lugnare tempo. Individen/medarbetaren/medmänniskan måste för sin mentala överlevnad distansera sig eller för en tid "puppa in sig" och fjärma sig från den obarmhärtiga verkligheten som upplevs som hotfull och opåverkbar. På en arbetsplats tar det sig ofta uttryck i att personen slutar komma till kafferummet, inte längre aktivt deltar i avdelningens möten, glömmer att göra det han lovat eller tappar koncentrationen för kortare eller längre stunder. I detta skede kan individen "få hjälp" av oförstående, irriterade arbetskamrater att känna sig utanför gemenskapen, eller bokstavligen hamna där. Motionen blir eftersatt och det bekymrar samtidigt som man börjar tänka mycket på sin hälsa. Man tappar entusiasmen och engagemanget. Man uppfattas glömsk, virrigt och klumpig samt att man tappar saker och gör felbedömningar. När något går snett drar man oftast för snabba slutsatser och funderar mycket på vems felet är. Man underskattar vidden av problem och förmågan att överblicka försämras. Den drabbade arbetar mer och längre, anstränger sig så mycket han eller hon kan och ger alla sina krafter. Det är bara det att resultatet inte längre står i proportion till insatsen. Omgivningen noterar den bristande effektiviteten och den kan ju påtalas på ett mer eller mindre burdust och okänsligt sätt. Insikten hos personen själv kommer stundom långsamt men tyvärr alltför ofta

8 hastigt - man blir helt enkelt sittande, har svårt att komma ihåg fakta och uppgifter, vad som gjordes eller sades igår och för en stund sedan. Många känner av den "oförklarliga" fysiska trötthet och som yttrar sig i uttalanden som: "Jag är så trött och kan inte begripa varför. Jag har ju inte gjort något speciellt." Man tycker att man vaknar trött. Den intellektuella tröttheten yttrar sig i att man glömmer viktiga möten, viktiga saker man ska göra. Man börjar få svårt att koncentrera sig och man undrar varför man öppnat skrivbordslådan. Tanken har försvunnit medan handlingen utfördes. Man får svårt att sova, somna av, sover oroligt, vaknar ofta och tidigt. Man upplever sig ständigt trött eller utmattad. Det blir svårare att skratta och ibland drabbas man av oförklarlig munterhet. Man äter sämre för att matsmältningsapparaten fungerar sämre och man anser sig inte ha tid att äta. Minnet blir också sämre eftersom man inte orkar ta in så mycket information på en gång. -skickade jag brevet, stängde jag av plattan, låste jag dörren osv blir tankeställningar som förekommer ofta. Jag gör en sak men tänker på något helt annat. Koncentrationen är dålig. Man känner sig pressad och jäktad, upplever växande kritik från chefer och arbetslag. Det blir allt oftare så att reaktionerna från omgivningen upplevs som djupgående och starkare än vad egentligen varit avsikten; det sker en övertolkning och upplevelsen att den inre personligheten är hotad infinner sig. Otålighet och irritation sprids utåt men river samtidigt i ens inre. Känslan av att inte kunna påverka situationen växer från olust till vanmaktens gräns. Oro och efterhand ångest uppkommer in i tankelivet och får allt större inflytande på funderingar och beslutsprocesser. Så småningom tar mer irrationella tankar med skuldbelastning överhanden..man orkar inte känna, tycka, bry sig, ha åsikter. Man blir arrogant och cynisk och förmår inte längre känna med eller för de patienter, kunder eller klienter man är satt att ta hand om. Man fräser åt sin omgivning och står inte riktigt att känna igen. Meningslöshetskänslorna domineras ofta av ett ifrågasättande av livets mening över huvud taget och en besvikelse därför att man inte trodde att det var så här det skulle vara eller bli. Det slutgiltiga sammanbrottet sker när individen inte längre förmår att hålla kvar utan ger upp och bara känner en förlamande trötthet och en inre tomhet av depressiv karaktär

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Social fobi. Inledning

Social fobi. Inledning Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Sömnbehovet varierar, men det är inga stora variationer. För en tonåring är den optimala sömntiden mellan 9-10 timmar. Dock kan det finnas variationer,

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Body Code studie 2012-2013

Body Code studie 2012-2013 Body Code studie 212-213 Metod och förutsättningar: Studien gick över ca ett halvt år och bestod av 77 sessioner på 2 klienter, varje har fått minst 3 ar, varierande upp till max 7 sessioner. Klienten

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Här är jag Den här boken tillhör INNEHÅLL INNEHÅLL Ab Bukspottkörteln... 1 När Ab insulinnyckelproduktionen Bukspottkörteln...1 upphör..2 Vad När behövs

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

Hormoner. Snygg Frisk Harmonisk

Hormoner. Snygg Frisk Harmonisk Hormoner Snygg Frisk Harmonisk All varaktig förändring har sin grund i en sund självkänsla. Johanna Falk www.oih.se 2 Hormoner genom hela livet Utveckling kroppsligt, reproduktion Mognad mentalt, emotionellt

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer