Detaljplan för Kv. Rönnen m fl, Myrenområdet, Strömstads kommun (D nr MBN/ ) Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Detaljplan för Kv. Rönnen m fl, Myrenområdet, Strömstads kommun (D nr MBN/ )

2 Detaljplan för Kv. Rönnen m fl, Myrenområdet, Strömstads kommun (D nr MBN/ ) Beställare: Beställarens ombud: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Startsidan i Strömstad AB c/o Företagstjänst Klockaregatan Strömstad Front Projekt AB Norconsult AB Box Göteborg Erik Wikström Hans Diechle, Anna-Lena Frennborn, Herman Heijmans, Ksenija Orlovskaya Köll, Petra Halvarsson, Moa Lipschutz, Daniel Josefson, Daniel Svärd Uppdragsnummer: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: \\norconsultad.com\dfs\swe\stockholm\ndata\103\26\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\ konsekvensbeskrivning, myrenområdet detaljplan.docx Erik Wikström och Erland Kjellson

3 3 (81) Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning Uppdraget Arbetets bedrivande Behovsbedömning MKB-avgränsningar Beskrivning av planerad utbyggnad Nollalternativet Miljökonsekvenser Trafik Buller Risker Luftmiljö Markförhållanden Vattenförhållanden Stads- och landskapsbild Övriga miljöfrågor Berörda miljökvalitetsmål Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Påverkan under byggtiden Uppföljning Referenser 78

4 4 (81) Sammanfattning Bakgrund Detaljplan upprättas för Kv Rönnen m fl, Myrenområdet, Strömstads kommun i avsikt att omvandla ett industriområde till ett område primärt inriktat på upplevelseturism. Myren är ett äldre industriområde med delvis mycket lågt utnyttjande och på många sätt präglat av tidigare verksamheter, bl a genom de omfattande markföroreningar som finns kvar i området. Detaljplanen syftar till en etablering av ett upplevelsecenter med badland, hotell, handel, kontor och bostäder. En av de befintliga industrierna, Bohus Biotech AB, kommer att ligga kvar i området. Uppdraget har inneburit att upprätta en konsekvensbeskrivning som underlag för och del i detaljplanen. Huvuddelen utgörs av en miljökonsekvensbeskrivning upprättad med hänsyn till att planen riskerar att medföra en betydande miljöpåverkan. Vidare redovisas de sociala och ekonomiska konsekvenserna av detaljplanen. Föreslagen detaljplan Planförslaget innebär i korta drag följande. Norr om Trädgårdsgatan planeras en stor sammanhållen byggnad med centrumanvändning. Söder om Trädgårdsgatan föreslås att delar av nuvarande industrimark i stället användas för centrumfunktioner. En industri, Bohus Biotech AB, avses ligga kvar på sin tomt med fortsatta möjligheter till utveckling. Längst i öster föreslås användning för bostäder, kontor och viss handel. Befintlig park och naturmark avses huvudsakligen vara kvar. Trafikföringen inom planområdet förändras så att genomfartsmöjligheterna för bil tas bort såväl på Trädgårdsgatan som på Vatulandsgatan. Mötesplatser och torgbildningar avses komplettera Trädgårdsgatan. Området trafikmatas enbart via Trädgårdsgatan till Uddevallavägen. Nollalternativet Det framtida nollalternativet innebär att de befintliga detaljplanerna i området kommer att fortsätta att gälla. Verksamheten i området kan då fortsätta att i princip bedrivas som idag. Sannolikt kommer det att ske en viss omsättning, befintliga företag lägger ner verksamheten eller flyttar ut och nya företag flyttar in. Byggande av upplevelsecentrum, hotell, handel, kontor och bostäder uteblir. De planerade verksamheterna och bostäderna kan då komma att lokaliseras på annan plats i eller utanför kommunen. Miljökonsekvenser - Trafik Ett genomförande av detaljplanen medför betydande trafikkonsekvenser såväl inom planområdet som mer övergripande i staden. Verksamheterna och bostäderna i det omvandlade Myrenområdet beräknas på sikt alstra en trafikmängd (antal fordonsrörelser till och från området) om ca fordon/dygn. Trafikmatning av området sker endast via Trädgårdsgatans korsning med Uddevallavägen, övriga anslutande gator stängs av för genomfartstrafik. Den angivna trafikmängden fordon/dygn finns längst i väster på Trädgårdsgatan, sedan minskar trafiken successivt till drygt fordon/dygn längst i öster där de nya bostäderna planeras. Korsningen Trädgårdsgatan-Uddevallavägen behöver byggas om till cirkulationsplats, och även den nya korsningen Trädgårdsgatan-Vatulandsgatan byggs som cirkulationsplats.

5 5 (81) Trädgårdsgatan skyltas 30 km/h, den rustas upp och förses med gång- och cykelbana norr om gatan respektive gångbana söder om. Med de redovisade, planerade åtgärderna i berört gatunät bedöms förutsättningar finnas för en god trafiksäkerhet. Utformningen av passagerna för gång- och cykeltrafik tvärs Trädgårdsgatan kommer dock att vara mycket betydelsefull från trafiksäkerhetssynpunkt. Den tillkommande trafiken fördelas österut och västerut på Uddevallavägen. För den externa trafiken till väg E6, väg 164 m fl är området fördelaktigt beläget, denna trafik kan välja Södra infarten som är den minst belastade anslutningen till staden. Den trafik som prognostiseras köra norrut på Uddevallavägen mot centrum, ca 3 000fordon/dygn, medför påtagliga ökningar av redan höga trafikbelastningar. För att bl a dämpa denna trafikökning föreslås en utbyggnad av ett sammanhängande gång- och cykelstråk längs Uddevallavägen, utformat med hög framkomlighet, trafiksäkerhet och attraktivitet. Även i övrigt bidrar trafiktillskottet från Myrenområdet till ökningar av höga trafikbelastningar, det gäller särskilt på Ringvägen och Oslovägen. Dessa frågor behandlas i den övergripande trafikutredning som görs för staden. Inrättande av lokal busstrafik bör övervägas i utredningen. Miljökonsekvenser - Buller Planerade bostäder beräknas i huvudsak få ekvivalenta ljudnivåer från vägtrafikbuller om 55 dba eller lägre, dvs klara det grundläggande riktvärdet utomhus. Vid placering av bostadshus mycket nära Trädgårdsgatan kan ljudnivån bli något högre och då kräva att s k avstegsfall tillämpas. Riktvärdena för uteplatser i anslutning till bostad klaras genom lämpliga placeringar av uteplatserna. Kraven på ljudmiljön inomhus kan uppfyllas med standardlösningar för fasaderna. Befintliga villor öster om planområdet beräknas få låga ljudnivåer, ekvivalentnivåer om 48 dba eller lägre. Övriga bullerkällor Bohus Biotech, hamnverksamheten och tågtrafiken - ger försumbara tillskott till ovan redovisade ljudnivåer från vägtrafiken. Miljökonsekvenser - Risker Utredda risker omfattar olyckshändelser vid transporter av farligt gods och från industriverksamheten inom området. Förutsatt vissa riskreducerande hänsynstaganden och åtgärder bedöms risknivåerna i området bli acceptabla. De i riskkapitlet föreslagna åtgärderna innefattar att befintligt skyddsavstånd och skyddsbarriär mellan Uddevallavägen och planområdet bibehålls. Ett skyddsavstånd på 25 meter mellan spårkant på Bohusbanan och bebyggelsen inom planområdet krävs, alternativt byggs en skyddsbarriär. Byggnader får inte placeras närmare än 13 m från Bohus Biotechs cisternområde, och inom 30 m från Bohus Biotechs cisternområde skall ingen publikdragande verksamhet förekomma utomhus. Med detaljplanens lokalisering av bostäder klaras med marginal det erforderliga skyddsavståndet 50 meter till cisternområdet på Bohus Biotechs fastighet. Risknivån från transporter på Trädgårdsgatan bedöms ligga på en acceptabel nivå. Miljökonsekvenser - Luftmiljö Luftmiljön i området påverkas av utsläpp av luftföroreningar från vägtrafiken, hamnverksamheten och Bohus Biotech. De utredningar som gjorts har avsett de framtida luftföroreningshalterna efter ett genomförande av detaljplanen. Resultaten är att gällande miljökvalitetsnormer för de kritiska ämnen som i huvudsak alstras av biltrafiken, kvävedioxid och partiklar, kommer att klaras med stor marginal. Halterna av flyktiga organiska kolväten, orsakade av hamn- och industriverksamheten, klarar med stor marginal bedömningspraxis.

6 6 (81) Miljökonsekvenser - Markmiljö I planområdet och i anslutning till planområdet bedöms inga åtgärder, med undantag för en mindre åtgärd vid byggandet avcirkulationsplats på Uddevallavägen, vara nödvändiga för att höja stabiliteten i bergslänterna. Inom det östra delområdet bedöms byggnader behöva grundläggas på bärande pålar med hänsyn till sättningskänsligheten. I övrigt grundläggs byggnader med pålar, på berg eller efter särskild utredning direkt på mark. Inom planområdet har en förorening med klorerade lösningsmedel påvisats, men föroreningens spridning är inte helt klarlagd utan vidare undersökningar behövs. Kloroform i halter över kriterier för ytvatten har påvisats i dagvattenledningarna och kan ha en negativ inverkan på den marina miljön. Påträffad oljeförorening behöver undersökas vidare för beslut om eventuella riskreducerande åtgärder. Inom områden där planerade verksamheter bedöms som Känslig Markanvändning (dvs bostäder) kan vidare undersökningar behövas eftersom bl a metallhalter över aktuella riktvärden har påvisats. En undersökning på vardera sidan om järnvägsbron vid Myrens industriområde visade på höga halter arsenik samt även PAH på banvallen. Om arbeten på banvallen behöver genomföras i och med byggnadsarbetena inom Myrenområdet bör undersökningar på banvallen genomföras innan massorna återanvänds eller körs bort. Skadeförebyggande åtgärder bl a vid sanering av markföroreningarna föreslås. Miljökonsekvenser - Vattenförhållanden För att undvika översvämningsrisk i Trädgårdsgatans befintliga dagvattensystem föreslås en ny dagvattenledning med diametern 1000 mm. Ledningen läggs parallellt med den befintliga dagvattenledningen fram till utsläppspunkten vid järnvägsbanken. En ny dagvattenledning med diametern 500 mm anläggs i den norra delen av området för att omhänderta dagvatten från planområdets ökade hårdgjorda yta. Vid en utbyggnad förutsätts dagvattnet från större parkeringsytor ledas via oljeavskiljare. Genom att komplettera dagvattensystemet med olika LOD-tekniker kan såväl dagvattenmängder som föroreningsbelastning minskas väsentligt i samband med en utbyggnad. En konsekvens av detta är att föroreningsbelastningen på Strömstadsfjorden också minskar. Miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet och för fisk- och musselvatten bedöms då inte påverkas negativt. Planområdet bör höjdsättas så att samtliga ytor inom området avleds mot Trädgårdsgatan och mot söder. Höjdsättningen bör även skapa ytor för avrinning där dagvatten vid extrema flöden kan avbördas längs markytan utan att orsaka skador på byggnader eller anläggningar inom området. Miljökonsekvenser - Stads- och landskapsbild Landskapet som planområdet ligger i består av ett typiskt kustnära bohusländskt spricklandskap där berg i dagen varvas med låglänta partier med sedimentära jordarter. Bebyggelsen i området består av industrilokaler från talet med blandad karaktär och varierande fasadmaterial. Bebyggelsen är till största delen storskalig och höjden varierar mellan två till tre våningar och upp emot fem till sex våningar. Inom planområdet finns inga större upplevelsevärden. Störst konsekvenser kommer föreslagen exploatering att ha på landskapsbilden sett från en del av villorna nordost om planområdet och från havet i väster där upplevelsecentret kommer att dominera vyn. Den nya bebyggelsen kommer att bli både högre och större i volym än dagens bebyggelse. Föreslagen utbyggnad bedöms innebära stor till liten negativ påverkan

7 7 (81) på landskapsbilden sett från villaområdet nordost om planområdet beroende på var man bor i området. Från havet bedöms det planerade området ha måttlig negativ påverkan på landskapsbilden, eftersom området som föreslås exploateras redan är ianspråktaget och då den föreslagna exploateringen ligger i anslutning till Strömstad och den relativt nybyggda kontorsbyggnaden vid vattnet nordväst om planområdet. Den allmänna upprustningen av området, från nuvarande industriområde, bidrar till en modernisering och uppsnyggning som kan innebära en viss positiv påverkan, men endast om byggnadsvolymer och byggnadshöjder hålls nere. Miljökonsekvenser - Övriga miljöfrågor I planområdets nordöstra del som utgörs av en grönyta kommer en mindre utökning av fastigheten att ske på bekostnad av grönytan. Avsikten är dock att grönytan ska förbättras till gagn för de boende i omgivningen. Björkdungen i den östra delen kommer inte att påverkas av detaljplanen. En mindre del av berget i nordvästra delen av planområdet kan komma att behöva sprängas bort. Påverkan bedöms dock inte påverka området i sin helhet så mycket. Naturområdet i sydost om planområdet och Röseberget bedöms inte påverkas av den planerade detaljplanen. Minnesstenen från 50-talet kommer att beröras av exploateringen och kommer att behöva flyttas. Detaljplanens negativa påverkan på naturmiljön, friluftslivet och kulturmiljön bedöms sammantaget som mycket liten. Sociala konsekvenser I kapitlet om sociala konsekvenser bedöms att det finns flera fördelar med en omvandling enligt detaljplaneförslaget. Ett genomförande av detaljplanen medför ett tillskott av bostäder i centralt läge med närhet till stadskärnan och tågstationen. Det idag ensidiga innehållet i området ersätts av ett mer blandat innehåll med bostäder, kontor, en industri samt rekreationsanläggningar vilket gynnar både tryggheten och det sociala livet. Ökade aktiviteter och rörelser inom området bidrar till tryggare gång- och cykelförbindelser. Trots ovan nämnda fördelar innebär en realisering av detaljplanen också vissa risker och utmaningar utifrån socialt perspektiv. Omvandlingen ställer nya krav på platsen, vad gäller tillgången till vistelseytor och mötesplatser, på samverkan mellan olika funktioner samt på tillgängligheten. Ekonomiska konsekvenser Vad avser de ekonomiska konsekvenserna av detaljplanens genomförande så konstateras att det normalt är en samhällsekonomisk fördel att omvandla befintliga områden. Dock bör exploateringen ske kontrollerat så att den samhällsekonomiska balansen på orten inte rubbbas. Kommunen kommer att belastas med kostnader bl a för utbyggnad av infrastrukturen. Delar av detta kan täckas av t ex gatukostnadsersättning. Exploatörernas kostnader får antas bli täckta av den utveckling av fastigheterna som detaljplanen medger.

8 8 (81) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Detaljplan upprättas för Kv. Rönnen m fl, Myrenområdet, Strömstads kommun. Planen syftar till att möjliggöra en omvandling av Myrens industriområde till en stadsdel primärt inriktad på upplevelseturism. Området avses inrymma ett upplevelsecenter med badland, hotell, handel, kontor och bostäder. En av de befintliga industrierna, Bohus Biotech AB, kommer att ligga kvar i området. Myrenområdet omfattar cirka 11 ha och är beläget i södra delen av Strömstads tätort, längs Uddevallavägen och Bohusbanan, se figur 1.1. Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram för Myrens industriområde, upprättat och med tillhörande samrådsredogörelse godkänd Programmets utgångspunkter och mål samt samrådsredogörelsen ligger till grund för det aktuella planförslaget. Sedan planprogrammet togs fram har kommunen dock gjort bedömningen att bostadsanvändning är olämplig i västra delen av planområdet och har därför lokaliserat bostäder endast i den östra delen. Med hänsyn till att genomförandet av detaljplanen riskerar att medföra en betydande miljöpåverkan (se avsnitt 1.4 nedan) skall i enlighet med plan- och bygglagen och miljöbalken en miljöbedömning göras, i syfte att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Kommunen skall därvid upprätta en (MKB) som underlag för och del av detaljplanen. I detta fall har kommunen beslutat att låta MKBdokumentet omfatta även beskrivningar av de sociala konsekvenser och de ekonomiska konsekvenser som ett genomförande av detaljplanen medför. 1.2 Uppdraget Uppdraget har inneburit att upprätta en konsekvensbeskrivning som underlag för en detaljplan för omvandling av Myrens industriområde. Konsekvensbeskrivningen skall redovisa bedömningar av de konsekvenser som kan uppkomma till följd av vad detaljplanen medger och med hänsyn taget till de åtgärder som den nya detaljplanen föreskriver. Konsekvenserna är uppdelade på miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Beställare av uppdraget har varit Startsidan i Strömstad AB genom Front Projekt AB. 1.3 Arbetets bedrivande Konsekvensbeskrivningen har upprättats av Hans Diechle, Anna-Lena Frennborn, Herman Heijmans, Ksenija Orlovskaya Köll, Petra Halvarsson, Katarina Wellholt, Moa Lipschutz, Daniel Josefson, Daniel Svärd och Erik Wikström vid Norconsult AB. Ett antal tekniska utredningar har upprättats som underlag för detaljplanen. De behandlar frågor beträffande bl a trafik, buller, risker, luftkvalitet, markföroreningar, VA och dagvatten, radon, geoteknik samt bergtekniska förutsättningar. Vidare har ett gestaltningsprogram och fotomontage för planerade byggnader tagits fram. Från dessa utredningar har efter överväganden delar av beskrivningar, resultat och förslag till åtgärder för olika miljöaspekter infogats i konsekvensbeskrivningen. De slutliga bedömningarna av detaljplanens konsekvenser har gjorts av Norconsult.

9 9 (81) Figur 1.1 Översiktskarta över planområdet (rött) och MKB-området (grönt, streckat).

10 10 (81) Använda skriftliga källor har angivits inom parentes i rapporten och förtecknats i avsnitt 8. Referenser. 1.4 Behovsbedömning Strömstads kommun har i sin behovsbedömning för aktuellt område (enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar) gjort bedömningen att ett genomförande av detaljplanen för Myrens industriområde kan antas medföra risk för betydande miljöpåverkan (Strömstads kommun. 2011a). Samråd om behovsbedömningen har skett med Länsstyrelsen. Avgränsningen för MKB för Myrens industriområde har därefter, i enlighet med Länsstyrelsens yttrande, reviderats så att hela hamnområdet nu inkluderas, se figur 1.1. I den reviderade avgränsningen för MKB:n föreslås miljökonsekvensbeskrivningen belysa konsekvenserna för trafiksäkerhet och olycksrisker, transport av farligt gods och olycksrisker, pågående verksamheter och olycksrisk, förorenad mark, stads- och landskapsbild, miljökvalitetsnormer (luft, vatten, musselvatten) och berörda miljömål (Strömstads kommun. 2013a). 1.5 MKB-avgränsningar Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningsdelen i denna konsekvensbeskrivning innebär en systematisk behandling av aktuella problemställningar och har utförts utifrån de principer och den modell som tillämpas av Norconsult AB. För att läsaren ska känna till de viktigaste förutsättningarna m m, behandlas nedan de MKB-avgränsningar som gjorts i denna utredning. De olika miljöaspekterna beskrivs under rubrikerna Nuvarande förhållanden, Konsekvenser och Förslag till skadeförebyggande åtgärder. För några av miljöaspekterna redovisas också ett avsnitt med Riktvärden eller Miljökvalitetsnormer. En beskrivning av ett nollalternativ ingår också i MKB:n. Påverkan och konsekvenser har bedömts med skalan små - måttliga - stora konsekvenser. Vidare anges om konsekvenserna är negativa, positiva eller eventuellt både negativa och positiva. För MKB:n har följande avgränsningar och utgångspunkter antagits. Nivåavgränsning sdelen inriktar sig på de lokala fysiska miljöeffekter planen ger upphov till. Frågan om öppnande av nya exploateringsområden i kommunen och dess inverkan på miljön i stort, s k systemeffekter, är närmast en fråga för mer övergripande överväganden framförallt i kommunens översiktsplan (Strömstads kommun. 2013b). I översiktsplanen ligger planområdet inom ett område med centrumfunktioner och där möjligheter för förtätning av bostäder finns. Området är detaljplanelagt (Strömstads kommun. 2013a). Möjligheterna är begränsade att i en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan belysa och behandla för miljön viktiga övergripande frågor inom t ex energi, trafik, luftmiljö och VA. Strategivalen beträffande dessa sakområden förutsätts vara behandlade i översiktsplanen eller andra överordnade dokument.

11 11 (81) Geografisk avgränsning Det studerade planområdet ligger i södra delen av Strömstads tätort. Inom det avgränsade MKB-området, se figur 1.1, ligger även följande områden. Söder om planområdet på andra sidan Uddevallavägen finns en campingplats och söder om denna ligger Röseberget. Sydväst om planområdet ligger Myrens hamn med bl a småbåtshamn. Nordväst om planområdet ligger en färjeterminal, trafikerad med sex turer per dag mellan Strömstad och Sandefjord i Norge, och norr om denna Torskholmen. Norr om planområdet ligger en park och ett bergsområde, vilka skiljer planområdet från villabebyggelse. Östra delen utgörs bl a av berg, lövträd och en plan gräsyta. Alla ovanstående områden ingår i MKB-området, varav detaljplanområdet utgör primärområde och omgivande områden sekundärområden. sdelen har beträffande de fysiska ingreppen begränsat sig till berört område. Hänsyn har dock även tagits till förhållanden i angränsande områden i den mån dessa varit av betydelse. Detta gäller främst frågor rörande stads- och landskapsbild, trafik samt luftföroreningar. Behandlade miljöaspekter sdelen behandlar miljöaspekterna trafik, buller, risker, luftmiljö/miljökvalitetsnormer, markförhållanden och förorenad mark, vattenförhållanden/miljökvalitetsnormer, stads- och landskapsbild, övriga miljöfrågor och berörda miljömål. Samtliga nivåer är angivna i höjdsystemet RH Alternativ Konsekvensbeskrivningen avser det framlagda förslaget till detaljplan. I enlighet med planoch bygglagen behandlas således inte några alternativa planförslag. Enligt bestämmelserna i miljöbalken redovisas miljökonsekvenserna av ett framtida nollalternativ, dvs om detaljplanen inte genomförs. I denna konsekvensbeskrivning lämnas också en sammanfattande redogörelse för den tidigare utformning av området som redovisades i det antagna planprogrammet. Redogörelsen syftar till att ge en bakgrund för det aktuella planförslaget och hur detta utvecklats.

12 12 (81) 2. Detaljplan för Myrenområdet 2.1 Föreslagen detaljplan, beskrivning Föreslagen detaljplan omfattar Myrens industriområde. Planförslaget redovisas i Plankarta med planbestämmelser (Strömstads kommun. 2014a), Illustrationskarta (Strömstads kommun. 2014b) och Planbeskrivning (Strömstads kommun. 2015). Fastigheterna i planområdet utgörs av de privatägda fastigheterna Rönnen 2 och 8, Häggen 2 och 3 samt Linden 4, 8, 10, 11, 12 och 13 (se figur 2.2). Därtill kommer den kommunägda fastigheten Strömstad 4:16 (lokalgatorna Trädgårdsgatan och Vatulandsgatan, parken och naturområdet norr om bebyggelsen) samt den av Trafikverket ägda fastigheten 4:17 (Bohusbanans banvall). Figur 2.1 Vy åt väster från Trädgårdsgatan inne i planområdet. Nuläget. (Jfr vyn efter genomförande av planen, figur 2.3). I planbeskrivningen redovisas den omvandling av Myrens industriområde till en ny levande stadsdel för upplevelseturism m m som är tänkt i framtiden. I korta drag, se plankartan i figur 2.2, planeras norr om Trädgårdsgatan en stor sammanhållen byggnad med centrumanvändning. Söder om Trädgårdsgatan föreslås att delar av nuvarande industrimark i stället användas för centrumfunktioner. En industri, Bohus Biotech AB, avses oförändrat ligga kvar på sin tomt. Längst i öster föreslås användning för bostäder, kontor och viss handel. Befintlig park och naturmark avses huvudsakligen vara kvar. Trafikföringen inom planområdet förändras så att genomfartsmöjligheterna för bil tas bort såväl på Trädgårdsgatan som på Vatulandsgatan. Mötesplatser och torgbildningar avses komplettera Trädgårdsgatan. Området trafikmatas enbart via Trädgårdsgatan till Uddevallavägen.

13 13 (81) Figur 2.2 Plankarta med planbestämmelser. Fastighetsbeteckningar har tillagts.

14 14 (81) Förslagna förändringar av markanvändningen, fastighet för fastighet I det följande redovisas, baserat på planbeskrivningen och med anknytning till plankartan i figur 2.2, mer i detalj hur markanvändningen enligt detaljplaneförslaget avses komma att förändras. För varje fastighet eller grupp av fastigheter beskrivs först nuvarande användning, därefter redovisas den nya användning som är tänkt och som detaljplanen avser att möjliggöra. Rönnen 2, Rönnen 8 och Häggen 2 samt del av Strömstad 4:16 Fastigheterna utgörs idag till stora delar av ett gammalt industriområde som är nedgånget. Det som dominerar området är en långsträckt byggnad som är uppdelad i två volymer och ligger på Rönnen 8. Byggnaden ligger högt i terrängen och motsvarar ett 3-5-våningshus. På fastigheterna bedrivs viss kontors- och lagerverksamhet. Avsikten är att på ovanstående fastigheter bygga en anläggning med ett upplevelsecentrum som bl a innehåller hotell- och konferensanläggning, badland, biograf, kongresshall, handel, galleri, aktivitetsytor och restauranger. En del av befintlig parkeringsplats kommer upplevelsecentret att använda för bebyggelse och parkering. Parkering kommer också att ske i ett garage i två våningar, under byggnaden. En mindre del av berget norr om anläggningen kan behöva sprängas bort. Parken och resterande del av berget behålls. Häggen 3 Inom fastigheten finns idag en envåningsbyggnad som är sammanbyggd i flera volymer och är till för verksamheter. På fastigheten finns VVS-firma, bilskola, datakonsult/försäljning, skylttillverkare, grönsaksgrossist. Denna fastighet är planerad att inrymma bostäder och kontor. Eventuellt kommer en mindre utökning av fastigheten att ske på bekostnad av parkytan för att möjliggöra rundkörning. Tanken är dock att parkytan skall förbättras till gagn för de boende i omgivningen. Linden 8 Inom fastigheten finns idag två hopbyggda tvåvåningsbyggnader, som står i vinkel mot varandra och är till för verksamheter. På fastigheten bedrivs viss ateljé- och lagerverksamhet. Denna fastighet är planerad att användas för centrumändamål vilket kan innebära bl a butiker, service, hotell, kontor, bank och bio. Linden 10 Inom fastigheten finns idag flera sammanbyggda byggnader, där den inre delen är en envåningsbyggnad och några av de yttre delarna är i två våningsplan. Här bedriver Bohus Biotech AB sin verksamhet. Produkterna som företaget tillverkar är olika hudvårdsprodukter, lösningar och vätskor, vilka ofta används som läkemedel. Företaget utgör en tillståndspliktig B-verksamhet som Länsstyrelsen har tillsynsansvaret för. Tillstånd för verksamheten lämnades av miljöprövningsdelegationen , med komplettering Föreslagen byggrätt i detaljplanförslaget överensstämmer med den i dagsläget utnyttjad byggrätten, någon utökning av verksamheten genom att ytterligare byggnader uppförs får alltså inte ske. Området är planerat att bekräftas som industriverksamhet.

15 15 (81) Linden 4 Inom fastigheten ligger en villa som nyttjats som bostadshus. Byggnaden är planerad att behållas men kommer att användas för industriverksamhet. Linden 11 Inom fastigheten finns idag flera byggnader av varierande storlek vilka utnyttjas för verksamheter. En del byggnader är i ett plan, andra i två plan. Stora delar av fastigheten används som parkeringsplatser. På fastigheten finns ett företagshotell, campingbutik, plåtslageri, livsmedelsbutik. Denna fastighet är planerad att användas för centrumändamål och kan komma att innehålla butiker, service, hotell, kontor, bank och bio. Linden 12 Inom fastigheten finns ett tvåvåningshus och en lägre, äldre träbyggnad. Fastigheten används till både verksamheter och bostäder. Användning av fastigheten för bostadsändamål är inte förenlig med nu gällande detaljplan. Denna fastighet är planerad att inrymma bostäder och kontor. Linden 13 Inom fastigheten finns en tvåvåningsbyggnad som består av två sammanbyggda enheter och har utnyttjats för verksamheter. Idag bedrivs här ingen verksamhet. Denna fastighet är planerad att inrymma bostäder och kontor. Naturområdet öster om fastigheten bevaras. Figur 2.3 Vy åt väster från Trädgårdsgatan inne i planområdet. Framtid efter genomförande av detaljplanen.

16 16 (81) 2.2 Tidigare planförslag, sammanfattande redogörelse Strömstads kommun presenterade den 17 februari 2011 ett planprogram för detaljplan för Myrens industriområde. I planen föreslogs liksom i det nu aktuella planförslaget att ett upplevelsecenter skulle placeras på fastigheterna Rönnen 2, Rönnen 8 och Häggen 2 likt. Bohus Biotech AB avsågs liksom nu fortsätta verksamheten på sin tomt. På fastigheterna Häggen 3, Linden 12 och Linden 13 planerades inga förändringar utan fastigheterna skulle fortsatt användas för industriändamål. Detta innebar bl a att Skipnes Flexibles AB skulle kunna fortsätta sin verksamhet på fastigheten Linden 13. På fastigheten Linden 8 planerades en utbyggnad av 90 bostadslägenheter och kontorslokaler, med ett parkeringsdäck för 160 bilplatser under mark. På fastigheten Linden 11 planerades utbyggnad av bl a kontor, lager, hotell, förenings- och aktivitetslokaler för upplevelser, nöjen, handel samt ca 65 bostadslägenheter (Strömstads kommun. 2011b). Den 23 maj 2011 lämnade Länsstyrelsen ett yttrande över planprogrammet för Myrens industriområde. Länsstyrelsen ansåg i detta yttrande att om Bohus Biotech AB och Skipnes Flexibles AB skulle finnas kvar i området innebar det att transporter och lagring av farligt gods skulle ske i direkt anslutning till planerade bostäder och den gata som också ska inrymma uteserveringar och torg. Utsläpp av luftföroreningar förekommer och kan med gällande miljötillstånd komma att öka. Båda de nämnda verksamheterna förorsakar buller. Länsstyrelsens bedömning var att detta inte är lämpligt med hänsyn till människors hälsa och risken för olyckor. Vidare ansåg Länsstyrelsen att petroleumlagret, depå Strömstad som angränsar till planområdet, behöver riskbedömas med tanke på den ändrade markanvändningen i planområdet. På Fastigheten Linden 8 ansåg Länsstyrelsen att området är både buller- och vibrationsutsatt (Länsstyrelsen. 2011). Efter Länsstyrelsens yttrande har planen för Myrens industriområde ändrats. Fastigheten Linden 13 har sålts och Skipnes Flexibles AB har flyttat ut. Fastigheterna Häggen 3, Linden 12 och Linden 13 som enligt det tidigare planprogrammet var avsatta för verksamheter planeras nu inrymma bostäder och kontor. Därmed ligger ingen av dessa planerade bostäder i direkt anslutning till någon verksamhet som utför transporter och lagring av farligt gods. Fastigheterna Linden 8 och Linden 11 som enligt det tidigare planprogrammet var avsatta för bostäder och kontorslokaler planeras nu inrymma bl a butiker, service, hotell, kontor, bank och bio. Petroleumlagret, depå Strömstad, är under avveckling och ingen bensin lagras längre i bergrummet. Avvecklingsfasen är planerad till ca 8-10 år (Strömstads kommun. 2011b och 2014d). Någon alternativ lokalisering för det planerade upplevelsecentret, övriga verksamheter samt bostäder har inte funnits under planprocessen. Sammanfattningsvis har de bostäder som i planprogrammet från 2011 redovisades i den västra och centrala delen av planområdet, i det nu aktuella planförslaget flyttats till den östra delen av området. Inga bostäder ligger längre i direkt anslutning till någon verksamhet som utför transporter och lagring av farligt gods, utan på ett minsta avstånd om ca 100 m. De planerade bostäderna ligger nu nära natur- och parkområden och längre bort från industri, väg och järnväg.

17 17 (81) 3. Nollalternativ Det framtida nollalternativet innebär att de befintliga detaljplanerna i området kommer att fortsätta att gälla. Verksamheten i området kan då fortsätta att i princip bedrivas som idag. Sannolikt kommer det att ske en viss omsättning, befintliga företag lägger ner verksamheten eller flyttar ut och nya företag flyttar in. Byggande av upplevelsecentrum, hotell, handel, kontor och bostäder uteblir. De planerade verksamheterna och bostäderna kan då komma att lokaliseras på annan plats i eller utanför kommunen. Trafikmängden under sommaren på Uddevallavägen öster om Trädgårdsgatans anslutning, som i nuläget uppgår till fordon/dygn, beräknas år 2035 ha ökat till fordon/dygn utan genomförande av Myrenplanen och till fordon/dygn med plangenomförande. På Uddevallavägen väster om Trädgårdsgatans anslutning är motsvarande trafiksiffror fordon/ dygn i nuläget, fordon/dygn år 2035 före Myrenutbyggnad och fordon/dygn efter utbyggnad. På Trädgårdsgatan, delen närmast Uddevallavägen, beräknas nuvarande trafikmängd, fordon/dygn, inte förändras fram till 2035 om Myren inte byggs ut, men öka till fordon/dygn efter en utbyggnad. Utifrån dessa beräknade trafikmängdsförändringar bedöms nollalternativet innebära ett minskat behov av att bygga om korsningen Uddevallavägen-Trädgårdsgatan och att vidta kapacitetsförstärkande åtgärder i övrigt på Uddevallavägen. Trafikbelastningen i Strömstads centrum, särskilt i de södra delarna, bedöms bli något mindre. Beräknade trafikökningar på Uddevallavägen och på Trädgårdsgatan till följd av ett genomförande av detaljplan för Myren bedöms få marginell effekt på störningarna av buller. Skälet är att det inte finns några bostäder i området idag och att befintliga bostäder utanför området ligger på relativt långa avstånd från nämnda vägar. Jämfört med nollalternativet finns det vid ett genomförande av detaljplanen en viss sannolikhet för ett påskyndande av saneringen av de markföroreningar som inventerats och som inte är acceptabla i de delar som skall användas för bostäder. Dagvattensystemet kommer att byggas om även om planen inte genomförs. De översvämningar och höga grundvattennivåer som finns i parkområdet och upp emot den befintliga bebyggelsen kommer att åtgärdas inom kort. Detta gör att översvämningsrisken i området blir i stort sett samma i nollalternativet som om detaljplanen genomförs. Stads- och landskapsbilden kommer inte att förändras i nollalternativet, utan områdets karaktär blir fortsatt industripräglad. Naturområdena inom och omkring planområdet kommer att bli ungefär desamma vid nollalternativet som vid ett genomförande av planen. För de sociala konsekvenserna innebär nollalternativet att området fortsatt har sin industrikaraktär. Området förblir ensidigt använt och får inte som i detaljplaneförslaget ett blandat innehåll med bostäder, kontor, småindustrier och rekreationsanläggningar. Antalet gående och cyklister kommer sannolikt inte att öka och därmed gynnas inte det sociala livet och tryggheten i området.

18 18 (81) I nollalternativet erhålls inte de samhällsekonomiska fördelar som omvandlingen av området i enlighet med detaljplanen medför, men heller ingen risk för extra kostnader för kommunen. Nollalternativet innebär att industriverksamheten kan fortsätta i området i enlighet med gällande detaljplaner. För Bohus Biotech AB innebär nollalternativet ingen principiell skillnad jämfört med detaljplanen, då tillståndet att bedriva verksamheten fortsätter att gälla i båda fallen och företagets tomt inte berörs. Praktiskt sett kan viss påverkan bli följden av Myrenutbyggnad, t ex som följd av de kraftigt ökade trafikmängderna på Trädgårdsgatan.

19 19 (81) 4. Miljökonsekvenser 4.1 Trafik Trafiken är av stor eller avgörande betydelse för ett antal miljöaspekter, det gäller buller, utsläpp och halter av luftföroreningar, utsläpp av klimatgaser, risker från transporter av farligt gods m fl. Vid stora trafikmängder kan trängsel och köer uppstå vilket kan påverka miljön i olika avseenden och även medföra sociala och ekonomiska konsekvenser. Utredningar av Myrenprojektets påverkan på trafikmängder och andra trafikförhållanden utgör därför ett centralt underlag för beskrivningen av miljö- och övriga konsekvenser. Utredningsunderlaget har här hämtats från Myren Water. Trafik PM (WSP.2015). Därtill har sammanfattande bedömningar av projektets övergripande trafikkonsekvenser tillfogats sist i detta avsnitt om trafik. Nuvarande förhållanden Vägtrafik Nuvarande trafikmängder, räknade , redovisas i figur 4.1. Årsmedeldygnstrafiken på Uddevallavägen förbi Myrenområdet uppgår till omkring eller drygt fordon/dygn. Under ett sommarmedeldygn (juni-augusti) mer än fördubblas trafiken, till omkring fordon/dygn. Den trafik som i nuläget alstras av Myrenområdet är relativt liten, cirka fordon per årsmedeldygn, den fördelas främst på Trädgårdsgatan och Myrängsvägen. Figur 4.1 Trafikmängder år 2035 före utbyggnad av Myren (framtida nollalternativ), årsmedeldygnstrafik respektive inom parentes sommarmedeldygnstrafik. Nuvarande trafikmängder längs Uddevallavägen och Ringvägen redovisas inom rutor.

20 20 (81) Trädgårdsgatan ansluter till Uddevallavägen under en viadukt som byggdes för ett par år sedan och som innefattade en höjning av järnvägen och utbyggnad av en vägbro med full fri höjd. Hastigheten på Uddevallavägen förbi Myren är skyltad 50 km/h. Kollektivtrafik med buss i form av regional linjebusstrafik kombinerad med skolskjutstrafik bedrivs av Västtrafik. Linjerna har sin utgångspunkt i bussterminalen vid järnvägsstationen och går sedan österut via antingen Oslovägen eller Uddevallavägen, i det senare fallet med fortsättning söderut på väg 176 eller österut på Södra infarten. Någon stadsbusstrafik finns inte i Strömstad förutom en ringlinje som trafikeras sommartid. Denna går via Oslovägen, Ringvägen, Uddevallavägen och centrum. Ringlinjen har endast stopp vid ett antal större, externt belägna parkeringsplatser samt vid Torget mitt i stadskärnan. Huvudsyftet med ringlinjen är att dämpa biltrafiken och trycket på parkeringsplatserna centralt i staden. Tågtrafik Söder om Myrens industriområde, parallellt med Uddevallavägen, går Bohusbanan, se figur 4.2. Järnvägen trafikeras av 5 persontåg i varje riktning dagligen. Tågen utgörs av motorvagnståg typ X10 eller X50. Förbi Myrens industriområde bedöms hastigheten vara 40 km/h. Framtida nollalternativ år 2035 Vägtrafik I trafikutredningen har prognoser gjorts av trafikmängderna år 2035 för ett nollalternativ där nuvarande användning av Myrenområdet inte har förändrats, se figur 4.1 och mer detaljerat inom planområdet i figur 4.2. Till grund för prognoserna har enligt utredningen legat trafikmätningar efter öppnandet av ny väg E6 och den nya södra infarten, liksom tidigare prognoser för utbyggnader längs Lilla Oslovägen. Trafikprognoserna för år 2035 innebär på Uddevallavägen att årsmedeldygnstrafiken ökar med omkring 50 % och att sommarmedeldygnstrafiken ökar med omkring 30 %. Angivna trafikmängder under sommaren, omkring fordon/dygn, innebär avsevärda trafikbelastningar även om de fortfarande ligger väl inom den aktuella vägsträckans kapacitet. Trafiken till och från Myrenområdet förändras inte i ett framtida nollalternativ. Vad gäller de övriga trafikförhållandena och vägnätets utformning finns inga uppgifter om förväntade eller planerade förändringar. Tågtrafik Ovan redovisade uppgifter om den nuvarande tågtrafiken förutsätts gälla även år 2035.

21 21 (81) Figur 4.2 Trafikmängder år 2035 före utbyggnad av Myren (framtida nollalternativ), årsmedeldygnstrafik respektive inom parentes sommarmedeldygnstrafik. Konsekvenser Vägtrafik Planerade verksamheter, handel, hotell och bostäder inom Myrenområdet beräknas alstra en trafikmängd om totalt cirka fordon/dygn, därav utgör cirka fordon/dygn nyalstrad trafik. Beräkningarna förutsätter att det kommer att finnas drygt parkeringsplatser i området. Beräkningarna av trafikalstringen har utgått från ett maximalt utnyttjande av byggrätterna och att alla föreslagna parkeringsplatser utnyttjas, och de resulterande trafikmängderna skall därför ses som de som maximalt kan förväntas uppkomma. Samma trafikalstring från det framtida Myrenområdet anges för årsmedeldygnet och sommarmedeldygnet. Sannolikt blir dock trafiken under årsmedeldygnet lägre eller något lägre än sommarmedeldygnstrafiken, men det har mindre betydelse eftersom såväl dimensionering av väganläggningar som beräkning av miljöeffekter som buller i huvudsak måste baseras på trafiken under sommaren. Resulterande trafikprognoser år 2035 efter utbyggnad av Myrenområdet redovisas övergripande i figur 4.3 och detaljerat inom området i figur 4.4. Båda figurerna anger årsmedeldygnstrafik respektive inom parentes sommarmedeldygnstrafik. På Uddevallavägen, delen öster om Trädgårdsgatans anslutning, redovisas för år 2035 mycket stora ökningar av trafikmängderna jämfört med nollalternativet: drygt 80 % ökning av årsmedeldygnstrafiken respektive 65 % ökning av sommarmedeldygnstrafiken. Även på Uddevallavägen väster om Trädgårdsgatan ökar trafikmängderna kraftigt, med 35 % för årsmedeldygnstrafiken och nära 30 % för sommarmedeldygnstrafiken. Angiven trafikmängd under sommaren på Uddevallavägen öster om Trädgårdsgatan, omkring fordon/dygn, bedöms ligga nära kapacitetstaket för en vägsträcka av denna typ.

22 22 (81) Figur 4.3 Trafikmängder år 2035 efter utbyggnad av Myren, årsmedeldygnstrafik respektive inom parentes sommarmedeldygnstrafik. Övergripande trafik.

23 23 (81) Figur 4.4 Trafikmängder år 2035 efter utbyggnad av Myren, årsmedeldygnstrafik respektive inom parentes sommarmedeldygnstrafik. Trafik inom och kring Myrenområdet. På Trädgårdsgatan, se figur 4.4, prognostiseras fordon/dygn närmast Uddevallavägen. Trafikmängden minskar sedan successivt till fordon/dygn längst i öster på Trädgårdsgatan. Parkeringarna i de olika kvarteren förutsätts till en del kunna samnyttjas. Trafikanalysen visar att tillgängligheten såväl till den befintliga verksamhet som skall ligga kvar som till de nya verksamheterna blir god även under de mest belastade timmarna. Utbyggnaden av Myrenområdet innebär också vissa ombyggnader av gatunätet. Nuvarande väjningsreglerad korsning mellan Uddevallavägen och Trädgårdsgatan föreslås byggas om till cirkulationsplats. Med hänsyn till de prognostiserade höga trafikmängderna bedöms i trafikutredningen att cirkulationsplatsen (i varje fall på längre sikt) behöver vara tvåfältig och att separata högersvängfält behöver byggas ut från Uddevallavägen i öster och från Trädgårdsgatan. Med dessa åtgärder beräknas i trafikutredningen framkomligheten bli god under dimensionerande timme sommartid. Trädgårdsgatan skyltas 30 km/h, den rustas upp och förses med gång- och cykelbana norr om gatan respektive gångbana söder om. Vatulandsgatan flyttas österut inom området, den stängs av för biltrafik mellan Myren och centrum och prioriteras för gång- och cykeltrafik. Den nya korsningen med Vatulandsgatan byggs ut till cirkulationsplats. Öster om de planerade nya bostadshusen stängs Trädgårdsgatan av för biltrafik. Med de redovisade, planerade åtgärderna i berört gatunät cirkulationsplatser, separat gång- och cykelbana, eliminering av genomfartstrafik, låg skyltad hastighet - bedöms förutsättningar komma att finnas för en god trafiksäkerhet inom och i anslutning till Myrenområdet. Utformningen av i synnerhet passagerna för gång- och cykeltrafik tvärs Trädgårdsgatan men även av infarterna till parkeringsplatserna från Trädgårdsgatan kommer dock att vara mycket betydelsefull från trafiksäkerhetssynpunkt. Tågtrafik Inga förändringar av tågtrafikeringen har förutsatts vid genomförande av detaljplanen för Myren.

24 24 (81) Sammanfattande bedömningar av projektets övergripande konsekvenser för trafiken Omvandlingen av Myrenområdet prognostiseras medföra ett avsevärt tillskott av trafik, totalt fordon/dygn som fördelas åt väster och åt öster på Uddevallavägen. I avvaktan på den trafikutredning som planeras för Strömstad, redovisas här preliminära bedömningar av de övergripande trafikkonsekvenserna av ett genomförande av Myrenprojektet. Konsekvensbedömningarna är uppdelade på tre grupper av biltrafikrörelser till och från Myren. Extern trafik till och från vägarna E6, 164 och 176. För denna trafik har Myren en fördelaktig belägenhet i Strömstad. Trafiken kommer snabbt ut på väg 176 åt söder och når väg E6 och väg 164 via den minst trafikbelastade infarten till Strömstad, Södra infarten. Viktigt är här att E6-trafikanter från norr genom skyltning och information påverkas att om möjligt välja denna väg i stället för den norra infarten, Oslovägen. Trafik åt öster på Uddevallavägen med mål längs Ringvägen och norrut längs bl a Oslovägen. Detta vägnät är högt belastat och alla trafiktillskott är här problematiska. Sådana trafiktillskott kan förväntas bli följden av varje bebyggelseexploatering som görs i Strömstad. Frågor beträffande trafikförhållandena på de nämnda vägarna och de trafikökningar som kan förväntas på grund av planerade utbyggnader i staden bör särskilt belysas i trafikutredningen. Trafik åt väster på Uddevallavägen mot centrum, prognostiserad till omkring fordon/dygn. Detta är dock en prognos som inte är statisk, den påverkas av de förutsättningar biltrafiken och övriga trafikslag får. För trafikrörelser mot centrum är avståndsförhållandena mycket gynnsamma för cykeltrafik och gynnsamma för promenader. Möjligheterna för bilisterna att hitta parkeringsplats i centrum får också betydelse. Den prognostiserade trafiken bör kunna minskas påtagligt genom tillskapande av attraktiva gång- och cykelförbindelser mellan Myren och centrum. Förslag till skadeförebyggande åtgärder Passager för gång- och cykeltrafik tvärs Trädgårdsgatan utformas för att ge maximal trafiksäkerhet och framkomlighet för de oskyddade trafikanterna. Ett sammanhängande gång- och cykelstråk längs Uddevallavägen mellan Trädgårdsgatan och centrum byggs ut med hög framkomlighet, trafiksäkerhet och attraktivitet, i syfte att maximera gång- och cykeltrafiken och därmed minimera biltrafiken mot centrum. I detaljplanen säkerställs att det finns utrymme för eventuella, framtida busshållplatser i anslutning till korsningen Uddevallavägen-Trädgårdsgatan. I den planerade, övergripande trafikutredningen för Strömstad bör åtgärder beaktas som kan medföra att Södra infarten används maximalt för externtrafik såväl söderut som norrut på väg E6. Vidare bör möjligheterna övervägas att inrätta någon form av lokal busstrafik i staden i syfte att dämpa biltrafiken och öka tillgängligheten till centrum och även till handel och andra aktiviteter längs Oslovägen och Ringvägen.

25 25 (81) 4.2 Buller Myrenområdet är utsatt för buller från vägtrafik, tågtrafik och fartygstrafik m m i hamnen. Därtill kommer buller från flera industrier i området, men av dessa kommer vid ett genomförande av detaljplanen bara en industri, Bohus Biotech AB, att finnas kvar. En bullerutredning (ÅF-Infrastructure. 2015a) har tagits fram för området. Den avser det framtida bullret efter utbyggnad av Myren och baseras vad avser vägtrafiken på den i avsnitt 4.1 redovisade trafikutredningen (WSP. 2015). Utredningen omfattar även bullret från tågtrafiken, hamnverksamheten och Bohus Biotech AB. Riktvärden Riktvärden för vägtrafikbuller vid bostäder samt hotell Riksdagen antog 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida transporter (Prop. 1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller vid bostäder. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: Ekvivalentnivå inomhus Maximalnivå inomhus nattetid Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 30 dba 45 dba 55 dba 70 dba För hotell tillämpas i enlighet med Boverkets allmänna råd (Boverket. 2008) endast inomhusriktvärdena. Riktvärden för vägtrafikbuller vid verksamheter Riktvärden för ljudnivåer inomhus vid arbetslokaler redovisas av olika myndigheter. Inga riktvärden för ljudnivåer utomhus finns. I Boverkets Byggregler (Boverket. 2014) anges krav på ljudnivåer inomhus och ljudisolering i bl a kontorslokaler, vilka innebär att man skall uppfylla minst ljudnivåklass C i Svensk Standard (Svensk Standard. 2007). Där redovisas krav på inomhusnivåer i olika typ av utrymmen. För lokaler som avser kontorsarbete, enskilt arbete, samtal eller vila anges för ljudnivåklass C följande riktvärden avsedda att tillämpas bl a vid nybyggnation: Ekvivalentnivå inomhus 35 dba Maximalnivå inomhus 50 dba Riktlinjer för externt industribuller Naturvårdsverkets tidigare riktlinjer för externt industribuller från 1978 upphävdes i juni 2013 och Naturvårdsverket har tagit fram en övergångsvägledning i avvaktan på den vägledning som planeras till För externt industribuller gäller följande riktvärden för bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap enligt Naturvårdsverkets övergångsvägledning. Värdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden (Naturvårdsverket. 2014).

26 26 (81) Ekvivalent ljudnivå utomhus, måndag-fredag kl dba Ekvivalent ljudnivå utomhus, kväll kl samt lördag, söndag, helgdag och helgdagsaftnar kl dba Ekvivalent ljudnivå utomhus, natt kl dba Maximal ljudnivå utomhus, natt kl dba Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbete, slag i transportörer, lossning av järnskrot etc eller innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera ska man använda ett värde som är 5 dba-enheter lägre än vad som anges i tabellen. Nuvarande förhållanden Inga beräkningar har gjorts av vägtrafikbullernivåerna i nuläget. De nuvarande ljudnivåerna från tågbuller har däremot beräknats. Dessa beräkningar visar att riktvärdena för trafikbuller klaras med stor marginal för befintliga bostäder. Inom planområdet finns idag en industriverksamhet, Bohus Biotech AB (läkemedelsproducent). Bohus Biotech AB är en s k B-anläggning (verksamheten har tillståndsprövats av miljöprövningsdelegationen), som har krav på sig bl a vad gäller bullerpåverkan på omgivningen. Kraven innebär att buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid bostäder än 50 dba dagtid (kl 07-18), 45 dba kvällstid (kl 18-22) samt söndag och helgdag (kl 07-18) och 40 dba nattetid (kl 22-07). I den utredning av buller från verksamheter som tidigare gjorts redovisas beräkningar av nuvarande ljudnivåer från Bohus Biotech. Ljudnivåerna förutsätts oförändrade i framtiden och redovisas därför nedan under Konsekvenser. Strömstads handelshamn har kajer vid två platser, Torskholmen och Myren. Torskholmens hamn trafikeras av två färjrederier med total 6 ankomster/avgångar per dygn. Inga fartyg anlöper längre Myrens hamn och bensinlagret är under avveckling. Strömstads handelshamn har ett miljötillstånd som bl a innefattar villkor för externt industribuller, från i princip nämnda trafikering med färjor. Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiger 55 dba dagtid vardagar (kl 07-18), 50 dba kvällstid (kl18-22) samt dagtid söndagar och helgdagar (kl 07-18), och 45 dba nattetid (kl 22-07). Nattetid (kl 22-07) får den momentana ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiga 55 dba. De i den tidigare bullerutredningen angivna ljudnivåerna från hamnverksamheten förutsätts oförändrade i framtiden och redovisas under Konsekvenser. Konsekvenser Trafikbuller - planerad bebyggelse I bullerutredningen (ÅF-Infrastructure AB. 2015a) redovisas resultatet av beräkningarna dels på ljudutbredningskartor, dels i enskilda punkter på fasader för respektive våningsplan. Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad Beräkningarna visar att ljudnivåerna från vägtrafiken är helt dominerande. Tågtrafiken beräknas ge låga ekvivalenta ljudnivåer, mindre än 40 dba vid alla byggnadsfasader inom planområdet. Det betyder att vid en ekvivalent ljudnivå från vägtrafiken om t ex 55 dba så medför bullertillskottet från tågtrafiken en ökning med endast 0,1 dba.

27 27 (81) På Uddevallavägen medför trafiken under ett sommarmedeldygn jämfört med årsmedeldygnstrafiken en ökning av den ekvivalenta ljudnivån med nära 3 dba. På Trädgårdsgatan kommer med givna trafikförutsättningar ljudnivån att vara lika stor under årsmedeldygnet som under sommarmedeldygnet. Detta gör att på längre avstånd från Uddevallavägen, i de områden där nya bostäder planeras, kommer ljudnivån att bli 0-2 dba högre under sommarmedeldygnet än under årsmedeldygnet. I det här fallet, med mycket stor trafikökning under sommaren, är det enligt viss praxis rimligt att ljudnivåerna vid sommarmedeldygnstrafik blir avgörande, dessa redovisas därför genomgående i det följande. Planerade verksamheter och handel beräknas vid fasader såväl mot Uddevallavägen som mot Trädgårdsgatan få ekvivalenta ljudnivåer uppemot 62 dba. För verksamheter och handel finns det inga riktvärden för ljudnivåer utomhus utan endast inomhus. Inomhusriktvärdena klaras här med standardfönster. Planerade bostäder beräknas i de allra flesta fall få ekvivalenta ljudnivåer om 55 dba eller lägre d v s riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dba, klaras. För bostadshus placerat mycket nära Trädgårdsgatan kan ljudnivån komma att överstiga riktvärdet med ett par dba, s k avstegsfall får då övervägas. Uteplatser Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå 55 dba och maximal ljudnivå 70 dba avser uteplats i anslutning till bostad. Varje bostad bör ha en uteplats, gemensam eller privat, där riktvärdena klaras. Om en uteplats uppfyller riktvärdena kan ytterligare uteplats med sämre ljudmiljö utgöra ett komplement, denna kan då utgöras av t ex balkong orienterad mot vägen. Gemensamma uteplatser finns utrymme för på avsevärda ytor inom planområdet. Många bostadslägenheter bedöms även kunna få en privat uteplats där riktvärdena klaras. Ekvivalenta och maximala ljudnivåer inomhus Riktvärdena inomhus bedöms kunna klaras med standardfönster för de bostäder som beräknas få ekvivalenta ljudnivåer mindre än 60 dba eller maximala ljudnivåer mindre än 75 dba. För bostäder med högre ljudnivåer (kan bara avse maximala ljudnivåer) krävs fönster med god ljudisolering. Trafikbuller - befintlig bebyggelse Befintliga villor öster om planområdet beräknas få ekvivalenta ljudnivåer om 53 dba eller lägre, d v s riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dba, underskrids genomgående vid ett genomförande av detaljplanen. Riktvärdet för maximal ljudnivå avser endast uteplats i anslutning till bostad det gäller alltså inte längs hela fasaden. Samtliga befintliga bostadshus har ytor där riktvärdet för maximal ljudnivå på uteplats klaras. Den maximala ljudnivån förändras inte vid ett genomförande av planen jämfört med nuläget, men den kommer att inträffa något oftare när trafiken ökar (detta får betydelse vid en mer detaljerad beräkning av maximala ljudnivåer). Industriverksamhet bedömd påverkan på planerade bostäder Inom planområdet finns idag en industriverksamhet, Bohus Biotech AB (Läkemedelsproducent). Planen medger att denna verksamhet finns kvar. Bohus Biotech AB är en s k B- anläggning som har krav på sig bl a vad gäller bullerpåverkan på omgivningen, se ovan.

28 28 (81) Enligt tidigare utredning (WSP. 2011) har en bullerkartläggning av fasta externa installationer gjorts på Bohus Biotech AB under december Nuvarande verksamheter beräknades då ge upphov till ekvivalenta ljudnivåer uppemot 43 dba vid kvarteret Linden 11 beläget öster om Bohus Biotech AB. Kvarteret Linden 11 planeras dock för centrumfunktion ej för bostäder. Öster om kvarteret Linden 11 är kvarteren Linden 12 och 13 samt Häggen 3 belägna, dessa planeras för bostäder. Avståndet till Bohus Biotech AB är betydligt större till dessa nya bostadskvarter än till kvarteret Linden 11 drygt 100 m eller mer jämfört med ett tjugotal m. Vidare kommer byggnader inom kvarteret Linden 11 att få viss funktion som bullerskärmar. Med hänsyn till dessa förhållanden samt till de gjorda beräkningarna av bullret från Biotech kan slutsatsen dras att ljudnivåerna kommer att bli klart lägre än 40 dba vid planerade bostadskvarter. Vid ett genomförande av detaljplanen bedöms därmed såväl riktvärdena för externt industribuller som gällande miljötillstånd för verksamheten komma att klaras med marginal, både vid nya bostadshus i Myrenområdet och vid befintliga bostadshus längre österut. Hamnverksamhet bedömd påverkan på planerade bostäder Strömstads handelshamn är belägen vid Torskholmen norr om Myren. Strömstads handelshamn har ett miljötillstånd som bl a innefattar villkor för externt industribuller se ovan. I utredningen (WSP. 2011) har en bedömning gjorts av ljudnivåerna från kryssningsfartyg vid kaj vid Torskholmen. Baserat på översiktlig beräkning om ljudemission från kryssningsfartyg kan man förvänta sig ljudeffekter mellan dba (ljudnivån från fartyg kan dock skilja db mellan olika fartyg). Med en ljudeffekt på 100 dba från ett fartyg bedöms ljudnivåer utomhus inom planerat område i Myren till under 40 dba. Då planerade bostäder inom kvarteren Linden 12 och 13 samt Häggen 3 dessutom är belägna i östra delen av Myren är avståndet mellan fartyget och bostäderna långt. Avståndsförhållandena och att byggnader mellan kajen och planerade bostadskvarter kommer att fungera som skärmar gör att riktvärdena för externt industribuller bedöms komma att klaras med marginal vid genomförande av planen. Även hamnens miljötillstånd vad gäller buller beräknas komma att klaras. Summerat buller från alla källor - diskussion Buller kommer här från fyra källor: vägtrafik, tågtrafik, Bohus Biotech AB och fartygstrafik. En direkt sammanläggning av bullret från så olikartade källor är egentligen inte möjlig eller korrekt och görs normalt inte. Skälet är att källorna skiljer sig åt, mer eller mindre kraftigt, vad gäller bullrets karaktär, dess fördelning på frekvenser och dess fördelning över tiden. Från rent matematisk synpunkt kan dock en summering utföras av bidragen av ekvivalenta ljudnivåer från källorna. Summeringen kommer emellertid att ge olika resultat för olika tidsperioder under dygnet. Dagtid kommer de ekvivalenta ljudnivåerna för nya bostadshus belägna nära Trädgårdsgatan direkt öster om Vatulandsgatans nya sträckning (dimensionerande punkt) att enligt tidigare redovisning uppgå till: drygt 55 dba från vägtrafik, mindre än 40 dba från tågtrafik, med marginal lägre än 40 dba från Biotech, samt med marginal lägre än 40 dba från fartygstrafik. Det sammanlagda tillskott som de tre senare källorna ger till den ekvivalenta ljudnivån från vägtrafik uppgår till klart mindre än 0,5 dba och det kan då betecknas som försumbart. Motsvarande summering nattetid ger, under förutsättning att de tre senare källorna skulle alstra samma buller nattetid som dagtid (det är dock tveksamt om dessa källor överhuvud avger något påtagligt buller mellan kl 22 och kl 06), ett relativt sett större tillskott till det under natten lägre vägtrafikbullret. Tillskottet skulle dock fortfarande vara litet, högst 1 dba.

29 29 (81) 4.3 Risker I samband med upprättandet av detaljplanen för området Myren har en riskbedömning genomförts (WSP. 2014b). Krav på hantering av risker i samband med detaljplan finns i Planoch bygglagen och i Miljöbalken. Målet med riskbedömningen är att undersöka områdets lämplighet för den planerade användningen och fastställa om det krävs riskreducerande åtgärder för att kunna genomföra den markanvändning som föreslås. De risker som utreds är de som orsakas av olyckshändelser och som kan innebära livshotande konsekvenser för tredje man. Ingen hänsyn har tagits till egendomsskador, skador på naturmiljön eller skador som orsakas av långvarig exponering för avgaser, buller eller liknande. I riskutredningen används riskmåtten individrisk och samhällsrisk för att uppskatta risknivån med avseende på identifierade risker förknippade med farligt gods-transporter. Individrisk innebär att risknivån för den enskilda individen tas i beaktande (individperspektiv), och anger hur farligt det är att vistas i närheten av en riskkälla. Samhällsrisk tar hänsyn till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som samtidigt påverkas (samhällsperspektiv). I figur 4.5 visas hur individrisken presenteras. Figuren visar frekvensen (antal gånger per år) av dödliga olyckor för en person som befinner sig på ett visst avstånd från riskkällan. Figur 4.5 Exempel individrisk, risken att omkomma för en individ på olika avstånd från riskkällan.

30 30 (81) I figur 4.6 visas ett exempel på hur samhällsrisk, frekvensen av olyckor där minst ett bestämt antal personer omkommer, kan presenteras. Figur 4.6 Frekevensen av olyckor där minst ett bestämt antal personer omkommer. I Sverige finns inga nationellt beslutade kriterier för vilka risknivåer som kan tillåtas. Praxis är att kriterier för vad som kan bedömas vara en acceptabel risknivå hämtas från rapporten Värdering av risk som tagits fram på uppdrag av dåvarande Räddningsverket (Räddningsverket ingår numera i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB), (SRV. 1997). I rapporten används en övre och en undre gräns, se figur 4.7. Risknivåer under den undre gränsen är acceptabla. Nivån mellan den undre och den övre gränsen innebär att risknivån är acceptabel med restriktioner. Om den övre gränsen överskrids bedöms risknivån vara oacceptabel. För acceptabla risker krävs inga åtgärder, medan risker på den mellersta nivån åtgärdas enligt ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable).

31 31 (81) Figur 4.7 Uppbyggnad av riskkriterier. I figur 4.8 anges de gränser som används för individ- och samhällsrisk Figur 4.8 Riskkriterier för individrisk tillvänster och samhällsrisk till höger.

32 32 (81) Nuvarande förhållanden Området är ett verksamhetområde (industritomter) vilket medför att persontätheten är låg. Riskberäkningar avseende transport av farligt gods har genomförts för en situation där planförslaget är genomfört år Resultaten redovisas i avsnittet Konsekvenser. En riskutredning finns framtagen för Bohus Biotechs verksamhet avseende hantering av brandfarlig vara (ÅF-Infrastructure AB. 2012). Riskkällor som har identifierats i planområdet är i dagsläget uppdelade på transport av farligt gods och verksamheter. Transport av farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som kan skada människor, miljö eller egendom om det inte hanteras rätt under transport. Säkerhetsåtgärderna vid transporterna styrs av internationella regelverk: ADR för vägtransporter och RID för järnvägstransporter. I tabell 4.1 nedan redovisas hur ämnen delas in i 9 olika klasser utifrån den dominerande risken som finns med ämnena.

33 33 (81) Tabell 4.1 Klassindelning av farligt gods enligt internationella regelverk (WSP. 2014b). Bohusbanan trafikeras enbart med persontrafik i dagsläget, men farligt gods får transporteras på banan. Förbi planområdet är Bohusbanan placerad på en järnvägsvall som ligger 2 m över marknivån på planområdet och vid Uddevallavägen. Uddevallavägen är en så kallad sekundär transportled för farligt gods vilket innebär att vägen rekommenderas enbart för transporter till och från verksamheter längs vägen, inte för genomfartstransporter. Det kortaste avståndet mellan vägen och planområdet är 20 m, se figur 2.1. Mellan vägen och planområdet går Bohusbanan på järnvägsvall. Vallen förhindrar avåkning från vägen in mot planområdet.

34 34 (81) På Trädgårdsgatan transporteras farligt gods till och från verksamheter inom området. Colorline och Fjordline transporterar farligt gods från en kaj nordväst om planområdet. Kortaste avstånd mellan kajen och planområdet är ca 200 m. Verksamheter Depå Strömstad ägs av Statoil. Verksamheten är under avveckling och ingen bensin lagras i bergrummet längre. Avvecklingsfasen är planerad till ca 8-10 år. Bohus Biotech AB är en läkemedelsindustri inom planområdet som har ansökt om att få förvara 95 m 3 brandfarliga vätskor inom verksamheten. En riskutredning finns framtagen för verksamhetens hantering av brandfarlig vara (ÅF-Infrastructure AB. 2012). Bohus Biotech AB har idag tillstånd att lagra liter etanol, brandfarlig vara klass 1, liter etanol klass 2a och 400 liter aceton klass 1. Transporter av farligt gods sker med tankbil och kan äga rum när som helst på dygnet. Inom en femårsperiod från 2012 ser verksamheten ett behov att fördubbla nuvarande mängder av klass 1- och klass 2a-vätska. Utöver detta finns inga andra riskkällor av betydelse. Konsekvenser Konsekvenserna av planförslaget avseende risker har bedömts för år Planområdet planeras bli ett aktivitetsområde med en blandning av funktioner såsom vattenland, hotellverksamhet samt kontor. Dagtid förväntas upp till personer kunna befinna sig inom planområdet, majoriteten inomhus. Övrig tid förväntas upp till personer befinna sig inom området. Riskerna i samband med transporter av farligt gods har uppskattats kvantitativt medan riskerna med verksamheter har uppskattats kvalitativt. Transport av farligt gods Bohusbanan Inga transporter av farligt gods bedöms ske på Bohusbanan då den nya sträckningen vid Skee medför en tunnelpassage med en lutning på 2,5 %, vilket skulle innebära att ett extra lok behövs för att orka dra godstransporter. Individrisken från tågurspårning på Bohusbanan bedöms vara oacceptabelt hög fram till 15 m från spåret och inom ALARP området fram till 25 m från spåret. Att riskerna ligger inom ALARP-området innebär att rimliga åtgärder ska vara vidtagna innan situationen kan tillåtas, se även figur 4.7. Riskreducerande åtgärder ska därför genomföras. Samhällsrisken bedöms vara försumbar.

35 35 (81) Uddevallavägen I riskutredningen som denna del av MKB:n baseras på (WSP. 2014b) antas andelen transporter av farligt gods på Uddevallavägen ha samma medelvärde som för primära transportleder för farligt gods i hela Sverige. Detta skulle innebära 23 transporter per dag. Detta är en konservativ uppskattning som möjligen överskattar antalet transporter av farligt gods på Uddevallavägen. Förbi Colorline-terminalen i Strömstad som ligger norr om planområdet uppskattas i dagsläget transporteras högst 10 transporter per vecka eller i snitt ca 1,4 transporter per dag (Norconsult. 2015). Individrisken från Uddevallavägen ligger inom ALARP-området fram till 25 m från vägkant. Risken kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Trädgårdsgatan Transporter av farligt gods på Trädgårdsgatan antas år 2035 vara 1 transport av brandfarlig vätska per vecka. Individrisknivån från farligt gods-transporter på Trädgårdsgatan bedöms ligga på en acceptabel nivå. I figur 4.9 nedan redovisas resultaten av individriskberäkningarna för de ovannämnda transportlederna. Figur 4.9 Individrisken längs transportlederna.

36 36 (81) I figur 4.10 redovisas resultaten av samhällsriskberäkningarna för de ovan behandlade transportlederna. Figur 4.10 Samhällsrisker från transportlederna. Verksamheter Verksamheten i depå Strömstad avvecklas i dagsläget. År 2035 bedöms denna verksamhet vara avvecklad medan Bohus Biotech är kvar. Riskerna från Bohus Biotech beror på de betydande mängder brandfarlig vara som hanteras. För att bedöma nödvändigt skyddsavstånd kring cisternerna ska i första hand en utredning genomföras av de faktiska förhållandena på plats då skyddsavstånden påverkas av vilka andra skyddsåtgärder som vidtagits. Skyddsavstånden som kommer fram utifrån riskanalysen ska användas i första hand. Sker ingen riskutredning rekommenderas ett avstånd på 50 m mellan cisterner med mer än 3 m 3 brandfarliga vätskor och bostadshus eller byggnader där människor vistas som inte känner till att brandfarliga vätskor förvaras i närheten, så kallad A-byggnad (Sprängämnesinspektionen. 2000). Företaget har genomfört en riskutredning i samband med tillståndsansökan för hantering av brandfarliga vätskor. Utredningen är gjord för en situation där hela grannfastigheterna används som industriområde. Följande slutsatser dras i utredningen: Efter genomförda åtgärder kommer strålningsnivån från en brand vid ett stort utsläpp av etanol inte att överskrida 15 kw/m 2 på ett avstånd större än 13 m från invallningens centrum. Detta är gränsen för att personer ska få 2:a gradens brandskador (med en antagen flykttid på högst 10 sekunder). Detta är även gränsen för vad en byggnad bedöms kunna exponeras för utan att brandklassad fasad krävs.

37 37 (81) För att avgöra vilken exponeringsnivå som kan bedömas vara acceptabel utifrån den planerade användningen av området för centrumändamål bedöms en exponeringsnivå på 15 kw/m 2 för personer vara för högt. Detta förutsätter en flykttid på 10 sekunder vilket kan vara rimligt om området används för industriändamål men som är orimligt lågt vid användning för centrumändamål där allmänheten har tillträde till området. Istället används måttet 2,5 kw/m 2 som anges i Boverkets Byggregler (Boverket. 2014) som gränsvärde för när en utrymning inte längre kan äga rum. I företagets riskutredning har värmestrålningen beräknats på olika avstånd. Figur 4.11 är baserad på dessa beräkningar. En strålningsnivå på 2,5 kw/m 2 uppnås på ett avstånd av ca 30 m från brandens centrum. Figur 4.11 Värmestålning på olika avstånd från brandens centrum, diagram baserat på Bohus Biotechs riskutredning. På grund av ovanstående rekommenderas att det inom ett avstånd på 30 m från cisternområdet inte ska förekomma någon verksamhet som leder till att personer samlas utomhus.

38 38 (81) Byggnader ska inte placeras närmare cisternområdet än 13 m. Fönster inom 30 m som är riktade mot cisternområdet ska utformas så att strålningsnivån 2,5 kw/m 2 inte överskrids inomhus, se figur Figur 4.12 Detalj av situationsplan med Bohus Biotechs cisternområde och skyddszonen på 30 m. För områden som ska användas för bostadsändamål rekommenderas ett skyddsavstånd på minst 50 m. Anledningen är dels att människor vistas i sina bostäder under längre tid än i centrumområdet, dels att bostadsområden är svårare att utrymma, särskilt på natten när flertalet av de boende sover. Med de föreslagna åtgärderna bedöms riskerna från Bohus Biotechs verksamhet ligga på acceptabla nivåer med hänsyn tagen till områdets föreslagna användning. Förslag till skadeförebyggande åtgärder Följande riskreducerande åtgärder leder till en acceptabel risknivå inom planområdet: Enligt planritning är planområdet beläget ca 20 meter från Uddevallavägen och dessutom finns en skyddsbarriär i form av järnvägsvall mellan vägen och planområdet. Skyddsavstånd och skyddsbarriär är således redan utförda och inga ytterligare åtgärder för Uddevallavägen bedöms nödvändig. Risknivån längs Bohusbanan är inom ALARP-områdets till och med 25 meter från spårkant. Hela detta område bör behållas bebyggelsefritt. Som alternativ till skyddsavstånd kan skyddsbarriär förläggas mellan Bohusbanan och planområdet. En vall eller mur mel-

39 39 (81) lan Bohusbanan och planområdet innebär en fysisk barriär som skulle skydda byggnaderna vid urspårning av tåg. En vall eller mur är en robust lösning med hög tillförlitlighet och lång livslängd. Den ska dimensioneras så att den hindrar att fordon hamnar nära byggnaderna. Den ska vidare utformas och placeras så att den på ett mjukt sätt fångar upp urspårade fordon. Vallen/muren bör förläggas längs hela planområdet där skyddsavstånd på 25 meter till byggnad eller plats för stadigvarande vistelse ej är möjligt. I närhet av Bohus Biotechs cisternområde krävs ett antal skyddsåtgärder: Byggnader ska inte placeras närmare cisternområdet än 13 m. Inom 30 m från cisternområdet på Bohus Biotech ska ingen publikdragande verksamhet förekomma utomhus och fönster ska utformas så att strålningsnivån inomhus inte överskrider 2,5 kw/m 2 vid brand i cisternområdet. Mellan Bohus Biotech och bostäder upprätthålls ett skyddsavstånd på minst 50 m i enlighet med kraven i SÄIFS 2002:2, då användning för bostadsändamål bedöms vara känsligare än användning för centrumändamål. För att ytterligare sänka risknivån inom planområdet kan även följande åtgärd genomföras: Hastigheten inom planområdet är i dagsläget skyltad 30 km/h. Denna hastighet bör bibehållas alternativt sänkas ytterligare genom att området görs till gångfartsområde. Åtgärderna som beskrivs ovanför sammanfattas nedan. Åtgärder som krävs för att uppnå acceptabla risknivåer: Befintligt skyddsavstånd och skyddsbarriär mellan Uddevallavägen och planområdet bibehålls. Skyddsavstånd på 25 meter alternativt skyddsbarriär utförs mellan spårkant på Bohusbanan och bebyggelsen inom planområdet. Byggnader ska inte placeras närmare än 13 m från Bohus Biotechs cisternområde. Inom 30 m från Bohus Biotechs cisternområde ska ingen publikdragande verksamhet förekomma utomhus. Fönster inom 30 m från Bohus Biotechs cisternområde ska utformas så att strålningsnivån inomhus inte överskrider 2,5 kw/m 2 vid brand i cisternområdet. Skyddsavstånd på 50 meter ska upprätthållas mellan Bohus Biotechs cisternområde och bostäder. Åtgärder som kan genomföras för att ytterligare sänka risknivån: Hastigheten på planområdet är i dagsläget satt till 30 km/h. Denna hastighet bör bibehållas alternativt sänkas ytterligare genom att göra området till gångfartsområde.

40 40 (81) 4.4 Luftmiljö Allmänt, förutsättningar, metodik Vägtrafiken, färjetrafiken och annan verksamhet i hamnen samt olika industriverksamheter medför utsläpp av luftföroreningar inom och kring Myrenområdet. Tillsammans med s k bakgrundshalter - orsakade av andra utsläppskällor i staden och av intransporterade luftföroreningar resulterar detta i halter av luftföroreningar som eventuellt kan medföra olägenheter för människors hälsa. De typer av luftföroreningar som här är främst aktuella är kväveoxider och partiklar från vägoch färjetrafiken samt flyktiga organiska kolväten från hamn- och industriverksamheten. I samband med upprättandet av detaljplan för Myrens industriområde har tidigare tagits fram en rapport om den framtida luftkvaliteten inom området (WSP. 2014a). I rapporten beräknas halter inom Myrenområdet av de ovannämnda typerna av luftföroreningar, sedan jämförs dessa halter med gällande gränsvärden eller praxis. Slutsatsen i rapporten blev att de beräknade halterna klarar gränsvärdena och praxis. Förutsättningarna för de haltberäkningar som redovisas i rapporten är i två avseenden inte överensstämmande med det nu aktuella planförslaget: Rapporten utgick från att det finns tre industriverksamheter inom området: Bohus Biotech AB, Strömstad Flexibles AB och Statoils bensinlager (som dock angavs bli avvecklat så småningom). Detaljplaneförslaget innebär att endast Bohus Biotech kommer att ligga kvar, medan Strömstad Flexibles redan har avvecklats och Statoils bensinlager kommer att ha avvecklats helt inom några få år. Nu prognostiserade trafikmängder år 2035 är betydligt högre än dem som förutsattes i rapporten (men som ändå var betingade av Myrenprojektets genomförande). I det här fallet medför de förändrade förutsättningarna antingen inte så stora förändringar av luftföroreningshalterna eller förändringar som innebär minskningar av halterna. Tillfredsställande noggrannhet - i bestämningen av de framtida halterna av luftföroreningar inom Myrenområdet efter genomförande av föreslagen detaljplan - har därför bedömts erhållas med en förenklad metod: att med hänsyn till de förändrade förutsättningarna göra korrektioner av de tidigare haltberäkningarna. Gränsvärden och praxis I enlighet med 5 kap Miljöbalken har regeringen utfärdat en förordning om luftkvalitet (Regeringen. 2010) - miljökvalitetsnormer (MKN). Miljökvalitetsnormerna avser utomhusluft och anger de halter som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse. Miljökvalitetsnormer är en form av gränsvärden, och i Plan- och bygglagen stadgas att de skall följas vid all planläggning. Förordningen om miljökvalitetsnormer omfattar kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, kolmonoxid, bensen och ozon med flera ämnen. För kvävedioxid och partiklar överskrids miljökvalitetsnormerna i vissa områden, men detta gäller sällan eller aldrig för övriga ämnen. En sammanställning av gränsvärdena för de kritiska luftföroreningarna återges i tabell 4.2.

41 41 (81) Tabell 4.2 Miljökvalitetsnormer (MKN) (Regeringen. 2010) Ämne Medelvärde Halt (mikrogram/m³) Kvävedioxid (NO 2 ) Årsmedelvärde 40 Dygnsmedelvärde (98-percentil*) 60 Timmedelvärde (98-percentil*) 90 Partiklar (PM10) Årsmedelvärde 40 Dygnsmedelvärde (90-percentil*) 50 *Percentiler är ett begrepp som används inom statistiken. Om t ex 98-percentilen av timmedelvärdet av en viss luftförorening högst får vara 90, så betyder det att timmedelvärdet av föroreningshalten skall vara lägre än 90 under 98 procent av årets timmar. Under två procent av årets timmar (dvs 175 timmar) får då föroreningshalten vara högre än 90. Motsvarande gäller för 90-percentilen. För flyktiga organiska kolväten (VOC) finns inga MKN, utan här har i stället jämförelser gjorts med s k yrkeshygieniska gränsvärden. Hänsyn har därvid tagits till att säkerhetsfaktorn måste vara mycket större för dem som inte arbetar inom företag och på platser där utsläpp av de aktuella ämnena sker. Nuvarande förhållanden Utsläpp av luftföroreningar I nuläget finns följande källor för utsläpp av luftföroreningar i eller kring Myrenområdet. Utsläpp från vägtrafik kommer här från i första hand Uddevallavägen, i mindre omfattning från Trädgårdsgatan och Vatulandsgatan. De ämnen som släpps ut är kväveoxider och partiklar, däremot är utsläppen av flyktiga organiska ämnen relativt små. Från Bohus Biotech AB sker utsläpp av lösningsmedel, främst etanol i gasform, dvs av flyktiga organiska kolväten. Företaget har i sin miljörapport 2008 angett den totala förbrukningen av lösningsmedel till ca 80 ton, huvudsakligen etanol. I tillståndsbeslutet från uppskattar verksamhetsutövaren att ca 2 ton lösningsmedel per år avgår till luft via ventilationen. Den lösningsmedelsblandning som används består av etanol, kloroform, formalin, cetylpyridiniumklorid (CPC) och vatten. Mängden kloroform som släpptes ut till luften år 2007 var drygt 7 kg/år. Övriga luftutsläpp har inte kvantifierats i miljörapporten. Några reningsanläggningar finns inte inom anläggningen. Statoils bensinlager ligger strax sydväst om Myrens industriområde. Utsläppen från verksamheten var tidigare 4 ton flyktiga organiska kolväten per år. Som nämnts kommer verksamheten att avvecklas, detta bedöms ta 2-3 år. Utsläppen av kväveoxider från hamnverksamheten har beräknats utifrån de lovgivna utsläppsmängderna i Hamnens miljötillstånd från Utsläppen av partiklar och flyktiga organiska ämnen har beräknats utifrån relationen mellan dessa ämnen och kväveoxider, baserat på andra källor. Utsläppen från verksamheter omkring år 2009 har sammanställts i tabell 4.3.

42 42 (81) Tabell 4.3 Källa Utsläpp från verksamheter vid den situation som rådde år 2009 (WSP.2014a). För Bohus Biotech och hamnverksamheten förutsätts inga förändringar ha skett därefter. Flyktiga organiska ämnen Kväveoxider Partiklar ton per år ton per år ton per år Bohus Biotech 2,4 0 0 Strömstad Flexibles 2,3 0 0 Statoils bensinlager 4,0 0 0 Hamnverksamhet 4,6 91 3,7 Halter av luftföroreningar För nuläget har inga beräkningar av halter av kvävedioxid och partiklar gjorts. För flyktiga organiska ämnen har haltberäkningar gjorts under förutsättningen att Bohus Biotech men även Strömstad Flexibles och Statoils bensinlager finns kvar i eller kring Myrenområdet, dvs för den situation som rådde omkring år Resultaten redovisas under Konsekvenser. Konsekvenser Utsläpp av luftföroreningar Jämfört med nuläget prognostiseras trafiken år 2035 ha ökat kraftigt både på Uddevallavägen och på Trädgårdsgatan. Vad avser Uddevallavägen beror ökningen dock bara till en del på omvandlingen av Myrenområdet, då den generella tillväxten av trafiken i Strömstad orsakar en betydande del av trafikökningen. Utsläppen av kväveoxider per fordonskm för olika fordonsslag - emissionsfaktorerna för kväveoxider bedöms dock komma att sänkas kraftigt framöver (Trafikverket. 2012). Emissionsfaktorerna för partiklar förändras totalt sett obetydligt. Se även resonemangen nedan under Halter. Utsläppen från Bohus Biotech och från hamnverksamheten förutsätts inte ha förändrats jämfört med nuläget, se uppgifterna i tabell 4.3. Halter av luftföroreningar De i den tidigare rapporten beräknade halterna av kvävedioxid och partiklar redovisas i figur 4.13 respektive figur Använt mått i båda figurerna är dygnsmedelvärden, mikrogram/m 2. Dygnsmedelvärden för kvävedioxid och dygnsmedelvärden för partiklar är erfarenhetsmässigt de miljökvalitetsnormer (se tabell 4.2) som för respektive ämne är dimensionerande, dvs som i första hand riskerar att överskridas.

43 43 (81) Kvävedioxidhalter Av figur 4.13 framgår att beräknade kvävedioxidhalter inte överstiger mikrogram/m 3 inom planområdet, dvs underskrider miljökvalitetsnormen 60 mikrogram/m 3 med stor marginal. Figur 4.13 Resultat av tidigare spridningsberäkningar av dygnsmedelvärden av kvävedioxidhalter (98-percentil), mikrogram/m 3 (WSP. 2014a). Motsvarande miljökvalitetsnorm är 60 mikrogram/m 3. Korrigeringar görs här för att de prognostiserade trafikmängderna år 2035 efter ett genomförande av Myrenprojektet är betydligt större än vad som förutsattes i de tidigare beräkningarna. Dessutom korrigeras för den fortgående sänkning av emissionsfaktorerna för kväveoxider, som är en följd av de successivt skärpta kraven på rening av biltrafikens utsläpp och den ökande andelen utsläppsfria fordon. Den första förändringen tenderar att öka halterna, den andra att minska dem. Sammantaget beräknas dessa förändringar medföra en sänkning av de högsta halterna av kvävedioxid inom Myrenområdet med ca 9 mikrogram/m 2. Skälet till att resultatet blir en så tydlig minskning är att trafikmängdsökningarna får mycket mindre effekt än sänkningarna av emissionsfaktorerna; vid aktuella hastigheter och fördelningar på fordonsslag sänks den genomsnittliga emissionsfaktorn med 61 % mellan 2012 och 2030 (Trafikverket. 2012). Med hänsyn till den sammantagna korrigeringen beräknas att halterna av kvävedioxid, uttryckta som dygnsmedelvärde (98-percentil), kommer att uppgå till ca 30 mikrogram/m 3 eller lägre inom planområdet, år 2035 efter ett genomförande av detaljplanen. Motsvarande miljökvalitetsnorm, 60 mikrogram/m 3, underskrids således med stor marginal.

44 44 (81) Partiklar Av figur 4.14 framgår att beräknade partikelhalter inte överstiger 25 mikrogram/m 3 inom planområdet förutom längs Uddevallavägen, dvs underskrider miljökvalitetsnormen 50 mikrogram/m 3 med mycket stor marginal där människor vistas. Figur 4.14 Resultat av tidigare spridningsberäkningar av dygnsmedelvärden av partikelhalter (90-percentil), mikrogram/m 3 (WSP. 2014a). Motsvarande miljökvalitetsnorm är 50 mikrogram/m 3. Samma metod för korrigeringar som ovan har använts för partikelhalterna, men resultatet blir helt annorlunda. Effekten av trafikökningarna är lika stor, men för partiklar sänks inte emissionsfaktorerna alls på samma sätt som för kväveoxider. Visserligen förväntas en minskning av emissionsfaktorerna vad avser utsläppen av partiklar från avgasröret, men emissionsfaktorerna för de mycket större partikelutsläpp som orsakas av uppvirvling av partiklar från vägbanan förändras inte (försåvitt inte t ex regler eller avgifter införs som minskar dubbdäcksanvändningen). Sammantaget innebär korrigeringarna en ökning av de högsta halterna av partiklar inom Myrenområdet med ca 3 mikrogram/m 3. Med hänsyn tagen till korrigeringarna beräknas att halterna av partiklar, uttryckta som dygnsmedelvärde (98-percentil), kommer att uppgå till ca 28 mikrogram/m 3 eller lägre inom planområdet, år 2035 efter ett genomförande av detaljplanen. Motsvarande miljökvalitetsnorm, 50 mikrogram/m 3, underskrids således med stor marginal.

45 45 (81) Flyktiga organiska kolväten De tidigare beräkningarna för flyktiga organiska kolväten omfattade utsläppen från hamnverksamheten inklusive färjetrafiken, Bohus Biotech, Strömstad Flexibles och Statoils bensinlager. Vägtrafiken ger relativt små utsläpp och medräknades inte. Vid en framtidsanalys faller såväl Strömstad Flexibles som Statoils bensinlager bort. De totala utsläppen av flyktiga organiska kolväten år 2009, enligt tabell 4.3 ca 13 ton per år, minskar därmed till 7 ton/år i framtiden, dvs de nära halveras. Det kan noteras att dessa utsläpp av flyktiga organiska kolväten inte är kopplade till genomförandet av detaljplanen. Beräkningarna utgick från ett fullt utnyttjande av gällande tillstånd för de ovannämnda fyra verksamheterna. Resultatet blev att halterna av flyktiga organiska kolväten uppgår till ca 12 mikrogram/m 3 eller lägre närmast verksamheternas dominerande utsläppspunkter. För flyktiga organiska kolväten finns inga miljökvalitetsnormer, men en jämförelse kan göras med gällande yrkeshygieniska gränsvärden. Utsläppen består här främst av etanol som i gasform har ett yrkeshygieniskt gränsvärde på 1 g/m 3. De beräknade högsta halterna inom planområdet är ca gånger lägre än detta gränsvärde. En jämförelse mellan beräknade halter av kloroform och motsvarande yrkeshygieniska gränsvärde ger att halterna ligger ca gånger lägre än gränsvärdet. Härtill kommer att korrigeringar enligt ovan av de tidigare beräkningarna medför minskningar av halterna av flyktiga organiska kolväten. För personer som inte har valt att arbeta yrkesmässigt i verksamheter och på platser med förhöjda halter av flyktiga organiska kolväten är det ett rimligt hänsynstagande att minska de yrkeshygieniska gränsvärdena med en avsevärd säkerhetsfaktor. Skälen till detta är flera, men framförallt kan känsligheten för det aktuella ämnet vara större för dem som inte arbetar inom verksamheter där utsläpp av det aktuella ämnet sker. I och med att skillnaderna mellan beräknade halter och motsvarande gränsvärden här är så utomordentligt stora kan enligt praxis slutsatsen dras att halterna av flyktiga organiska kolväten inom planområdet inte kommer att utsätta människor för olägenheter av betydelse. 4.5 Markförhållanden Nuvarande förhållanden Allmänt om topografi och jordlager I planområdets utkanter samt ställvis inom det bebyggda området finns blottade berghällar. Berggrunden består huvudsakligen av en massformig, gråröd till röd medelkornig granit, s k Bohusgranit. Bergslänterna i och i anslutning till planområdet är idag stabila (Bergab. 2011). Markytorna inom planområdet består i huvudsak av hårdgjord asfalterad gatumark och ytor för parkering. Bergspartier förekommer i nordväst samt i öster. Förutom de större bergspartierna förekommer berg i dagen lokalt inom områdets centrala och sydvästliga delar. Partier med gräsytor förekommer främst i öster. Mindre partier med gräsytor förekommer i anslutning till befintliga byggnader. Markytans nivå inom området varierar mellan ca +3 m till +10 m, med de högsta nivåerna i huvudsak inom områdets centrala delar. Från områdets centrala del sluttar markytan i huvudsak mot sydväst samt svagt mot öster. Anslutande bergpartier i nordväst och sydost har en högsta punkt kring nivån ca +19 respektive ca +32. Geotekniska undersökningar har gjorts inom planområdet men även på del av Bohusbanan, sydväst om Bohusbanan och i småbåtshamnen. De geotekniska undersökningarna har delats in i delområden (delområdet småbåtshamnen utelämnas här då det ligger utanför planområdet), se figur 4.15.

46 46 (81) Figur 4.15 Indelning av delområden för beskrivning av de geotekniska förhållandena. Delområde öster Det registrerade jorddjupet vid nu utförda sonderingar varierar mellan ca 2 och 14 m, motsvarande nivån ca +6 m till -7 m. Jorddjupen ökar generellt mot öster och norr. Dock finns ett mindre parti med berg i dagen i norr, precis utanför delområdet. Under de hårdgjorda ytorna ligger ca 0,4-1,2 m fyllning bestående av grusig sand. Ytjordlagren inom de gräsbevuxna ytorna utgörs av mulljord. De naturliga jordlagren, under ytjordlager av fyllning eller mulljord, bedöms inom området utgöras av torv och siltig gyttja vilka överlagrar lera innehållande skalrester. Torven och gyttjan är sannolikt mycket sättningskänsliga och en mindre belastning ger på sikt sannolikt stora sättningar. Leran klassas som kvick och är mycket störningskänslig. Delområde syd I öster ansluter ett bergparti till delområdet. Partier med berg i dagen förekommer lokalt i områdets norra del samt i dess sydvästra del. Det registrerade jorddjupet vid nu utförda sonderingar varierar mellan ca 3 och 11 m. Störst djup till berg har registrerats i områdets västra och södra del. I ytjordlagret har det påträffats fyllning, bestående av något grusig sand. Fyllningens mäktighet är ca 1,0 m. De naturliga jordlagren, under eventuella ytjordlager av mulljord alternativt fyllning, bedöms utgöras av sandmorän. Förekommande jordlager av friktionsjord bedöms inte vara sättningskänsliga. Delområde nordväst Mot norr ansluter ett bergparti till delområdet. Berg i dagen förekommer även i väster, vid Bohusbanan, samt i form av en bergslänt söder om den västra befintliga byggnaden. Det registrerade jorddjupet vid nu utförda sonderingar varierar mellan ca 0,5 och 6 m. Jorddjupen bedöms öka generellt i huvudsak mot öster och sydost. I ytjordlagret har fyllning bestående av något grusig sand påträffats. Fyllningens mäktighet har som mest uppmätts till ca 1,8 m. De naturliga jordlagren, under eventuella ytjordlager av mulljord alternativt fyllning, bedöms utgöras av i huvudsak sand eller sandmorän. Ett tunnare skikt/lager av sandig siltig lera har påträffats lokalt på mellan 3,0 och 4,0 m djup. De skikt/lager av lera som registrerats lokalt inom delområdet bedöms vara måttligt sättningsbenägna då mäktigheten är begränsad och en låg vattenkvot har uppmätts.

47 47 (81) Delområde sydväst Det registrerade jorddjupet vid utförda sonderingar varierar mellan ca 3 och 23 m. Jorddjupen ökar generellt i huvudsak mot sydväst. I ytjordlagret har fyllning bestående av något grusig sand påträffats. Fyllningens mäktighet ökar generellt mot sydväst, där den påträffats till ca 2 m djup under markytan. Ett tunnare skikt/lager av gyttja, ca 0,2 m, har påträffats lokalt i nordvästra delen av området. De skikt/lager av lera och gyttja som registrerats lokalt inom delomradet bedöms vara sättningskänsliga. Mäktigheten av lagren är dock begränsad, varför förväntade sättningar bedöms bli måttliga. Delområde Bohusbanan Det registrerade jorddjupet i utförda sonderingar uppgår till mellan ca 7 och 35 m. En förändring av bergsdjupet längs järnvägssträckningen sker huvudsakligen vid passagen av Trädgårdsgatan, där djup till berg 10 m väster och 5 m väster om Trädgårdsgatan registrerats till ca 7 m respektive 35 m. Järnvägsbanken utgörs av fyllning av något stenig sand. De naturliga jordlagren under och bredvid järnvägsbanken utgörs av sand ovan sandmorän. Begränsade skikt/lager av gyttja och lera med mäktighet av ca 0,5-1,0 m har påträffats i anslutning till järnvägsbanken. Banken för Bohusbanan är delvis förstärkt med bankpålning. Delområde sydväst Bohusbanan I utförda sonderingar i läget sydväst om järnvägsbanken uppgår det registrerade jorddjupet till som mest ca 10 m (endast trycksonderingar har utförts). De naturliga jordlagren söder om järnvägsbanken bedöms utgöras av sand ovan sandmorän. Skikt/lager av vad som kan antas vara gyttja och eller lera har påträffats i jordlagren av sand. Förekomst av skikt/lager av gyttja och eller lera med en begränsad mäktighet (ca 0,5-1,0 m) har påträffats i huvudsak i anslutning till korsningen Bohusbanan-Trädgårdsgatan. De skikt/lager av lera och gyttja som registrerats inom delområdet bedöms vara sättningskänsliga. Mäktigheten av lagren är dock begränsad i anslutning till Bohusbanan, varför eventuella sättningar på grund av belastning bedöms bli begränsade. Grundvatten Grundvattenytan inom område öster ligger generellt kring ca 0,5-1,0 m djup under markytan. Registrerade grundvattennivåer inom områdets västra delar visar att grundvattenytan ligger ca 1,5-4 m djup under markytan.(skanska. 2014) Radon Enligt utförd radonundersökning kan planområdet bestå av högriskmark vad gäller radon. Dock kan en betydande del av gammastrålningen härröra från torium, som inte nybildar radon. Ytterligare undersökningar med gammaspektrometer bör därför utföras för att bestämma halterna av uran, radium respektive torium (Bergab. 2011). Förorenad mark I samband med upprättande av detaljplanen för området Myren har flera miljötekniska undersökningar genomförts (WSP. 2009, WSP. 2013, WSP. 2014c). Den sist genomförda undersökningen var en miljöteknisk undersökning vars syfte var att bl a genomföra en förenklad riskbedömning av området i relation till nuvarande och planerad markanvändning. I ovan nämnda undersökningar har följande moment genomförts: historisk inventering av verksamheter i området, inventering av ledningsnät och ledningsgravar, samt provtagning av jord, grundvatten, porluft, inomhusluft, dagvatten, sediment, dränervatten och asfalt. Analyser med avseende på metaller, olja, PAH, klorerade lösningsmedel, cyanid, TBT samt PCB har utförts. Undersökningarna har varit av översiktlig karaktär och inga avgränsningar av påvisade föroreningar har genomförts. Undersökningsresultaten visar generellt på låga för-

48 48 (81) oreningshalter där undersökningarna utförts inom planområdet. Det finns dock områden där haltnivåerna kan ses som förhöjda.

49 49 (81) Centralt under Rönnen 8 påvisades haltnivåer som tyder på läckage av TCE (trikloretylen, klorerade lösningsmedel) och andra flyktiga organiska föreningar till underliggande jord och berg. Låga halter av TCE har även påvisats inom ett antal små delområden inom planområdet (se figur 4.16). De flesta av dessa delområden ligger i anslutning till ledningssystemet vilket kan ha utgjort en spridningsväg framförallt från Rönnen 8. Exakt hur föroreningsspridningen har skett är svårt att bedöma och omfattningen kan inte heller i detalj beskrivas i nuläget, då klorerade lösningsmedel är tyngre än vatten och har ett komplicerat spridningsmönster. Delvis är ämnena mycket flyktiga, till viss del är de vattenlösliga och kan spridas relativt långt med grundvattnet. Då klorerade lösningsmedel är i fri fas är de tyngre än vatten, vilket innebär att de kan sjunka genom en jordprofil tills det tar stopp, t ex mot tät lera eller tätt berg. Detta innebär att ämnena kan röra sig i en annan riktning än i den riktning som grundvattenflödet sker, t ex genom transport längs ett sluttande tätt plan (lera/berg). En förklaring till att endast relativt låga halter av klorerade lösningsmedel har påvisats i jord, porluft och ytligt grundvatten kan vara att klorerade kolväten har trängt ner i berget. Trots att bergets beskaffenhet generellt bedöms ha låg genomsläpplighet så kan det inte uteslutas att berget i svackor är svagare och mera uppsprucket. Även sprängningsarbeten som utförts kan ha bidragit till sprickbildning i berget. Det är även möjligt att klorerade kolväten har sjunkit genom jordprofilen och förflyttat sig längs med bergsytan och lagt sig i svackor. Många av grundvattenrören i området är inte etablerade ner till berg vilket leder till att klorerade lösningsmedel som ligger på bergsytan kan missas. Figur 4.16 Områden där TCE påvisats, observera att detta inte är en precis avgränsning (WSP. 2014c). Kloroform (CF) i halter över kriterier för ytvatten har påvisats i dagvattenledningarna och kan således ha en negativ inverkan på den marina miljön i hamnen. Inom fastigheten Rönnen 2 finns en oljeförorening som till viss del sanerats men till en del finns kvar inom fastigheten. På övriga fastigheter inom planområdet har föroreningar av metaller och organiska ämnen med betydande halter främst påvisats i enstaka punkter. På de tre fastigheter där planering kan medföra bebyggelse med bostadshus (Häggen 3, Linden 12 samt Linden 13) har halter av metaller över riktvärdet för KM (Känslig Markanvändning) påvisats. På fastigheterna Häggen 3 och Linden 12 påvisades kadmium i halter

50 50 (81) över riktvärdet för KM, och på samt runt fastigheten Linden 13 återfanns halter av bly över riktvärdet för KM. Utöver ovan beskrivna undersökningar har även en mindre miljöteknisk undersökning genomförts på banvallen, på varsin sida om järnvägsbron vid Myrens industriområde (WSP. 2010). Halter av arsenik över riktvärdet för MKM har påvisats ytligt, liksom halter av PAH över riktvärdet för KM. Konsekvenser Topografi och jordlager I planområdet och i anslutning till planområdet bedöms inga åtgärder vara nödvändiga för att höja stabiliteten i bergslänterna. För hela planområdet bör följande gälla: Efter bergschakt ska eventuellt kvarstående bergschaktväggar rensas på löst bergmaterial. Bergsakkunnig tillkallas därefter för besiktning, för att bedöma eventuellt behov av ytterligare förstärkningsåtgärder såsom bultning. Delområde öster Inom delområdet förväntas byggnader grundläggas på spetsbärande pålar på grund av de mycket sättningskänsliga jordlagren av torv och gyttja men även på grund av den underliggande sättningskänsliga leran. Eventuella uppfyllningar bör minimeras eller kompenseras för att inte orsaka skadliga sättningar vid t ex entréer och ledningsanslutningar. Total belastningsökning bestäms av summan av t ex byggnadslast, uppfyllnad och eventuell grundvattensänkning. Förbelastning kan vara en alternativ förstärkningsmetod för att ta ut sättningar om förutsättningarna är rätt, som t ex begränsad lermäktighet, tillgång till överskottsmassor och erforderlig liggtid för överlast. Det rekommenderas ytterligare mätningar av grundvattennivåerna i området för att utreda rådande grundvattenförhållanden. För att utreda om sättningar förekommer i området, till följd av eventuell grundvattensänkning, rekommenderas att ett antal markpeglar installeras för sättningsuppföljning. För att utföra arbeten där det finns risk att grundvattennivån påverkas krävs en ansökan om tillstånd enligt 11 kap. Miljöbalken. Delområdena nordväst, syd och sydväst I delområdena nordväst, syd och sydväst, förväntas byggnader grundläggas på undersprängt berg eller spetsbärande pålar eventuellt kombinerat med plintar. I allmänhet utgörs den naturligt lagrade jorden av friktionsjord, och det kan därmed bli aktuellt med grundläggning direkt i mark om detaljprojektering visar att bärigheten är tillfredsställande och att sättningarna är acceptabla för de aktuella förhållandena, geometrier och laster. Vid val av grundläggningsmetod bör beaktas att det lokalt finns skikt/lager av gyttja och lera inlagrade i friktionsjordlagren. Om ytlaster överstigande 4,0 ton/m 2 påförs befintlig markyta inom delområde sydväst ska kompletterande stabilitetskontroller utföras mot hamnbassängen. Delområdena Bohusbanan och sydväst Bohusbanan Vid en eventuell framtida förändring av Uddevallavägens geometri rekommenderas att utföra kompletterande geotekniska undersökningar för att verifiera nu utvärderade jordprofiler och optimera eventuella förstärkningsåtgärder, med hänsyn till sättningar och stabilitet. Inför den utbyggnad av korsningen Uddevallavägen-Trädgårdsgatan till cirkulationsplats som redovisas i förslaget till detaljplan för Myrenområdet, har en geoteknisk utredning utförts med avseende på stabilitetsförhållandena i korsningen (Skanska. 2015). Med hänsyn till att stabiliteten har bedömts ha otillräcklig säkerhet i en sektion föreslås som möjlig stabilitetsförbättrande åtgärd vid utbyggnaden att en del av det befintliga fyllnadsmaterialet ersätts med lättfyllning.

51 51 (81) Radon Planområdet ligger eventuellt på högradonmark. Om det konstateras i kompletterande radonundersökningar att planområdet ligger på högradonmark ska nykonstruerade byggnader vara radonsäkra, d v s med en grundkonstruktion med höga krav på att byggnaden är tät mot inläckande jordluft. Förorenad mark Uppmätta och beräknade halter i jord, porluft, grundvatten och inomhusluft av klorerade kolväten visar följande: Uppmätta halter i inomhusluft på fastigheterna inom Myrens industriområde (undantag Linden 10 som inte undersökts) tyder på en låg hälsorisk vid vistelse inne i industrilokalerna. Det bör dock observeras att dessa halter troligen inte är representativa för vad man i framtiden eventuellt kommer att kunna mäta i bostadshus, i de fall ingen sanering genomförs eller inga skyddsåtgärder införs. Skälet är att industriella fastigheter i regel har ett större luftombyte än privata bostäder. Beräknade halter i inomhusluft på fastigheterna inom Myrens industriområde (undantag Linden 10, ej undersökt) baserat på uppmätta halter i grundvatten och porluft, tyder också på en låg hälsorisk vid vistelse i dessa lokaler. Undantag är Rönnen 8 där de beräknade halterna i inomhusluften är förhöjda i jämförelse med referenskoncentrationer för inandning. Det bör dock observeras att dessa halter troligen inte är representativa för vad man i framtiden eventuellt kommer att kunna mäta i bostadshus, i de fall ingen sanering genomförs eller inga skyddsåtgärder införs. Detta eftersom industriella fastigheter som regel har ett större luftombyte än privata bostäder. Påvisade halter av CF (kloroform) i dagvattenledningarna ligger över kriterier för ytvatten och kan således ha en negativ inverkan på den marina miljön i hamnen. Uppmätta halter av TCE är generellt låga i grundvattnet. I en punkt har halter av TCE som tangerar SGU:s riskklass 5 för grundvatten påvisats. De beräknade halterna i grundvattnet indikerar dock att det kan finnas högre halter än de som uppmätts. Djupare berggrundvatten kan ha högre halter om den huvudsakliga föroreningsspridningen skett ner i berget. Källan till klorerade lösningsmedel behöver utredas även om gasavgången är låg, då risken annars kan vara att en ännu större spridning och förorening av närområden sker. Uppmätta halter i jord och grundvatten av metaller och organiska ämnen visar följande: Halterna av metaller, PAH och oljekolväten är generellt låga inom området. Inom vissa fastigheter förekommer lokalt förhöjda halter. Om dessa föroreningar utgör ett mera sammanhängande område kan dessa innebära en risk. Den påvisade oljeföroreningen på Rönnen 2 kan utgöra en risk genom att de flyktiga komponenterna kan tränga in i byggnader om de byggs ovan det förorenade grundvattnet. I grundvatten är halterna av metaller och organiska föroreningar generellt låga vilket innebär att belastningen från området till grund- och ytvatten kan antas vara liten.

52 52 (81) Inom flera fastigheter har föroreningar i halter över riktvärdet för KM påvisats. Om halterna representerar ett större område kan risker för människor finnas på fastigheter som ska kunna användas som t ex bostäder (Känslig Markanvändning, KM). Vid hantering av överskottsmassor på fastigheter där förhöjda föroreningshalter har påvisats kommer kompletterande provtagning och analys att behövas för att säkerställa korrekt masshantering eftersom massorna har låga men dock förhöjda halter. Baserat på att majoriteten av undersökningspunkterna varit riktade till områden med störst risk för förorening och att föroreningsnivåerna generellt är relativt låga i dessa, bedöms här att risken för att det finns stora områden med höga föroreningshalter mellan utförda undersökningspunkter är låg. Det kan dock inte uteslutas att det förekommer delområden med föroreningar som inte påvisats i genomförda undersökningar och som kan komma att behöva åtgärdas. Om arbeten på banvallen behöver genomföras och med ombyggnation vid Myrens industriområde kan inte massorna återanvändas fritt utan vidare undersökning. Förslag till skadeförebyggande åtgärder Topografi och jordlager Innan arbeten med sprängning, schakt eller pålning påbörjas bör en riskanalys med avseende på vibrationer, markrörelser och risk för grundvattensänkning upprättas. Utifrån riskanalysen och geotekniska bedömningar skall ett kontrollprogram upprättas. Kontrollprogrammet bör bland annat redovisa mätpunkter, mätschema, gränsvärden för tillåtna rörelser och grundvattennivåer samt ansvarsfördelning. Schaktnings- och grundläggningsarbeten skall ske i samråd med geoteknisk sakkunnig. Tjälfarlighet i befintliga jordlager skall beaktas. Efter bergschakt skall eventuellt kvarstående bergschaktväggar rensas på löst bergmaterial. Bergsakkunnig tillkallas därefter för besiktning, för att bedöma eventuellt behov av ytterligare förstärkningsåtgärder såsom bultning. Kompletterande registreringar av grundvattenförhållanden rekommenderas där ytterligare underlag erfordras i samband med detaljprojektering. För att utföra arbeten där det finns risk att grundvattennivån påverkas krävs en ansökan om tillstånd enligt 11 kap. Miljöbalken. Ledningsgravar bör utföras med strömningsavskiljande fyllning för att undvika utdränering av grundvatten via dessa. Vid utbyggnad av korsningen Uddevallavägen-Trädgårdsgatan till cirkulationsplats vidtas stabilitetsförbättrande åtgärd, t ex genom att befintligt fyllnadsmaterial ersätts med lättfyllning.

53 53 (81) Förorenad mark Det rekommenderas att man i det fortsatta planarbetet utför kompletterande undersökningar med avseende på klorerade lösningsmedel i området, bl a på fastigheterna Linden 10, Linden 4 samt Rönnen 8. Det är även viktigt att om möjligt få en bild beträffande haltnivåerna i djupare liggande berggrundvatten. Detta kan göras genom provtagning av berggrundvattnet, men med detta finns stora risker för att ännu större spridning av föroreningarna sker. Alternativt bör åtminstone möjliga inträngningsområden ringas in och eventuellt undersökas och bergets morfologi kartläggas. Förslagsvis kan en utökad grundvattenprovtagning ske av vatten i jord och i gränszonen mellan jord och berg/ytligt berg. Då halterna kan variera över tid kan det vara bra med flera grundvattenprover över tid. Ytterligare undersökningar bör utföras i anslutning till ledningsnätet som i nuläget antas utgöra en spridningsväg för TCE. Vidare kommer de kompletterande undersökningsresultaten att ligga till grund för en revidering av riskbedömningen och kunna ge underlag för att ta fram förslag på lämpliga saneringsåtgärder. En tydligare bild av föroreningssituationen ger även underlag för att göra en kostnadsuppskattning för lämpliga åtgärder som kan komma att krävas för att uppnå erforderlig riskreduktion av påvisade föroreningar. Då klorerade lösningsmedel, som tidigare beskrivits, har ett komplicerat spridningsmönster bör kompletterande undersökningar med avseende på klorerade lösningsmedel inbegripa hela området. Om det efter vidare undersökningar visar sig att markgrundvattnet eller berggrundvattnet visar sig vara förorenat över gällande riktvärden kan den föreslagna markanvändningens lämplighet säkerställas genom sanering och/eller regleringar i detaljplanen. Genom flertalet tidigare erfarenheter av potentiellt förorenat berggrundvatten föreslås följande regleringar i detaljplanen. Krav på att byggnader ska uppföras radonsäkert, för att förhindra eventuell porgasgenomträngning. Detta bör dock endast ses som en extra skyddsåtgärd, och man bör vara medveten om att en radonsäker byggnad inte är en radonsäker byggnad för all framtid på grund av sättningar, sprickor etc. Källarförbud där föreslagen markanvändning inte kräver källare. Om det inom området blir aktuellt att i framtiden lägga nya vattenledningar kan alternativa rörmaterial till plast/pvc-vattenrör övervägas. Detta då det kan förekomma att klorerade lösningsmedel diffunderar genom vattenledningsrör av plastmaterial/pvc och övergår till vattnet som transporteras i ledningarna. Lovplikt för alla mark-, schakt- och sprängningsarbeten för att minimera risken för sprickbildning och eventuell spridning av potentiell föroreningsförekomst. Som en upplysning på plankartan kan lämpligtvis anges att samtliga markförändrande arbeten bör ske i samråd med tillsynsmyndigheten, t ex val av sprängmetod, förberedelser för hantering av ett eventuellt förorenat länspumpvatten etc. Om parkeringsgarage under marken planeras i området kan det finnas risk för att klorerade lösningsmedel kommer att tränga in i luften i det planerade garaget. Vid planering av ventilation för sådana eventuella framtida parkeringar är det viktigt att ha en ventilationslösning där den luft som ventileras ut från garaget inte släpps till omgivningen på så låg höjd att den kan gå in i ovanförliggande byggnad/byggnader och förorena inomhusluften.

54 54 (81) En kompletterande utredning beträffande kloroform (CF), som påvisats i ledningsnätet, kan även behöva genomföras då de halter som påvisats kan medföra risker för den marina miljön i hamnen. Kompletterande provtagning rekommenderas även för Rönnen 2 för att avgränsa den påvisade oljeföroreningen i jord och grundvatten samt för att utreda om det föreligger ett behov av riskreducerande åtgärder. Uppmätta halter i framförallt fyllning har inte bedömts innebära ett behov av riskreduktion på de fastigheter som planeras för verksamheter som bedöms som Mindre Känslig Markanvändning (MKM) alltså t ex kontor, affärsverksamhet, industrier, gator etc. Vid hantering av överskottsmassor på dessa fastigheter rekommenderas dock kompletterande provtagning och analys för att säkerställa korrekt masshantering eftersom massorna har låga men dock förhöjda halter. Eventuellt kan förberedande undersökningar, exempelvis strukturerad jordprovtagning (enligt rutsystem eller liknande), utföras inom de områden där föroreningar påvisats i ytliga jordlager. En strukturerad undersökning kan bidra till att man på förhand kan klassificera massorna (klargöra föroreningsinnehåll och haltnivåer) och därmed underlätta vid sanering. Eftersom planområdet är stort och ingen provtagning gjorts under befintliga byggnader rekommenderas att man är uppmärksam vid kommande markarbeten och genomför kompletterande provtagningar om någon indikation på förorening noteras, t ex lukt eller avvikande färg. Vad gäller fastigheter som bedöms som Känslig Markanvändning (KM), t ex bostäder, kan ytterligare undersökningar komma att behövas. Detta då föroreningar i halter över riktvärden för KM har påvisats på dessa fastigheter, vilket kan innebära en hälsorisk för människor som vistas där. Om hela området skall ha en markanvändning som motsvarar känslig markanvändning (KM) bör det observeras att detta inte per automatik innebär att marken skall saneras till Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM. Om dessa riktvärden skall vara tillämpliga på specifik plats måste man veta att alla de kriterier som dessa riktvärden grundar sig på uppfylls på aktuellt område. Det kan också eventuellt vara möjligt att göra anpassningar av olika slag för att uppnå KM för området. Om arbeten på banvallen behöver genomföras i och med ombyggnation vid Myrens industriområde bör undersökningar på banvallen genomföras innan massorna återanvänds eller körs bort. 4.6 Vattenförhållanden Nuvarande förhållanden Dagvatten- och ytvattenförhållanden Topografiskt är planområdet instängt av branta bergsidor i norr och av järnvägen samt en bergutlöpare i söder. Markhöjden varierar från ca +2 m vid utfarten mot hamnen och ca +9 m vid högsta punkten på Trädgårdsgatan. Planområdet består idag av större byggnader samt parkeringsytor avsedda för olika verksamheter, bl a kontor och industriverksamheter, se figur 4.17.

55 55 (81) Befintliga dagvattenanordningar inom planområdet utgörs dels av dagvattenledningar under Trädgårdsgatans södra del och dels av en dagvattenledning med diametern 800 mm längs järnvägen. I kombination med ett större dike ansluts dessa till en befintlig kulvert med diametern 1000 mm, som sedan mynnar ut i småbåtshamnen söder om planområdet (ÅF- Infrastructure AB. 2015b). Figur 4.17 Översikt av planområdet (ÅF-Infrastructure AB. 2015). Vattenförekomsternas status, det vill säga miljötillståndet i dessa, skall bedömas och graderas. Ekologisk ytvattenstatus graderas i en femgradig skala. De fem statusklasserna är: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Kemisk ytvattenstatus klassificeras som god status eller ej god status. För grundvattenförekomster som är i riskzonen för att inte uppnå miljömålen till 2015 skall kemisk och kvantitativ status klassificeras i klasserna god eller otillfredsställande. Risken att en vattenförekomst inte uppnår eller uppfyller miljökvalitetskraven år 2015 skall bedömas. Målet är att vattenförekomsterna skall uppnå minst god status eller potential. Övervakningsstationerna i Strömstadsfjorden är SK12 (bottenfauna undersöks 1 gång per år), Strömstad 23 (miljögifter sedimentundersöks 1 gång vart femte år) och Seläter (mikrobiologisk undersökning och kemisk-fysikalisk undersökning 4 gånger per år), se figur 4.18.

56 56 (81) Figur 4.18 Övervakningsstationer i Strömstadsfjorden Småbåtshamnen till vilken dagvattnet rinner ut ligger i Strömstadsfjorden. Enligt vattenmyndighetens bedömning (VISS. 2014) har Strömstadsfjorden måttlig ekologisk status, med målet att god ekologisk status skall uppnås till Det bedöms som ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle krävas för att uppnå god ekologisk status En av de främsta orsakerna till att miljökvalitetsnormerna inte uppfylls i Strömstadsfjorden är övergödning. Totalfosforhalterna och totalkvävehalterna ligger båda på måttliga nivåer under sommaren. På vintern ligger dessa halter på höga nivåer. Vattenmyndigheten har beslutat att ytvattenförekomster, som har bedömts ha övergödningsproblem och som idag inte omfattas av ett åtgärdsprogram, har fått en tidsfrist till 2021 för att uppnå god ekologisk status. De främsta påverkanskällorna till övergödningen är punktkällor, reningsverk och diffusa källor från skogs- och jordbruk. Den kemiska statusen för ytvatten (exklusive kvicksilver) bedöms som god för Strömstadsfjorden, vilket också är målet till Om kvicksilver och kvicksilverföreningar räknas in är den kemiska statusen för ytvatten otillfredsställande. Hela Strömstadsfjorden ligger i ett område som omfattas av miljökvalitetsnormer enligt fisk- och Musselvattenförordningen (VISS. 2014).

57 57 (81) Översvämningsrisker Rekommendationerna i rapporten Stigande vatten som Länsstyrelsen har gett ut skall tillämpas i samband med detaljplanering och bygglovshantering. Rekommendationen om lägsta golvnivå för ny bebyggelse i kustnära lägen är +3,3 m i lägen där inga åtgärder kan genomföras för att skydda bebyggelsen från översvämningar. Ny bebyggelse bör inte tillkomma i anslutning till vattendrag som riskerar att svämma över med höga flöden om inte åtgärder vidtas för att skydda befintlig och ny bebyggelse. Vid planering av ny bebyggelse i centralorten Strömstad, i lägen där befintlig nivå för omgivande bebyggelse och gatunät innebär att rekommenderad golvnivå på +3,3 inte kan uppnås, skall en särskild riskbedömning göras och åtgärder föreslås som kan skydda bebyggelse och gatunät från framtida höga vattenstånd (Strömstads kommun. 2013b). Konsekvenser Ytvatten- och dagvattenförhållanden Efter utbyggnaden kommer delar av planområdets befintliga hårdgjorda ytor att ersättas med likvärdiga hårdgjorda ytor, t ex parkeringsytor och tak. Eftersom planområdet redan är bebyggt, dvs till allra största delen innehåller byggnader eller hårdgjord mark, behöver inga större åtgärder vidtas med avseende på dagvattnet. Vad som behöver åtgärdas från dagvattensynpunkt är knutet till att den hårdgjorda ytan ändå ökar med ca 1,5 ha och de problem som uppstår vid extrem nederbörd. För att vid ett 20-årsregn med varaktigheten 10 minuter undvika översvämningsrisk i Trädgårdsgatans befintliga dagvattensystem föreslås en ny dagvattenledning med diametern 1000 mm. Ledningen läggs parallellt med den befintliga dagvattenledningen med diametern 800 mm ner till utsläppspunkten vid diket invid järnvägsbanken. En ny dagvattenledning med diametern 500 genom område 2.1 anläggs för att omhänderta dagvattnet från planområdets ökade hårdgjorda yta, se figur 4.19 (ÅF-Infrastructure AB. 2015).

58 58 (81) Figur 4.19 Avrinningsytor (1, 2 och 2.1) och ledningsdragning. Gult = Planområdesgräns, Orange = Befintlig dagvattenledning, Blå = Befintlig dagvattenledning, Röd = Föreslagen dagvattenledning och Grön = Befintlig dagvattenledning (ÅF-Infrastructure AB. 2015). Utbyggnaden innebär sannolikt även att föroreningsbelastningen på recipienten Strömstadsfjorden kommer att öka jämfört med dagsläget då både den hårdgjorda ytan och trafiken kommer att öka. Dagvatten från planområdet kommer fortsatt att innehålla näringsämnen och olika typer av miljöskadliga ämnen som härstammar från t ex tak, vägbeläggning, bilavgaser, drivmedel, korrosion och däckslitage, men i större omfattning. Dagvattnet från tak, grönområden och kvartersmark utan särskild föroreningsbelastning kan eventuellt avledas direkt till Strömstadsfjorden utan särskild rening, medan dagvatten från vägar och parkeringsytor bör genomgå någon form av rening innan det avleds. Vid en utbyggnad förutsätts dagvattnet från större väg- och parkeringsytor ledas via oljeavskiljare. Enligt kommunens översiktsplan skall det vid detaljplaneläggning eftersträvas ett lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD (Strömstads kommun. 2013b). Genom att använda olika LOD-tekniker kan dagvattenmängderna minskas väsentligt i samband med en utbyggnad. Detta skulle medföra en minskning av föroreningsbelastningen på Strömstadsfjorden. Dagvattenavledningen bör ske med ekologisk dagvattenhantering, t ex genom tillskapande av nya grönytor, plantering av träd, utnyttjande av vattengenomsläppliga beläggningar och gröna tak. De LOD-tekniker som föreslås i ÅF:s dagvattenutredning är dränering med hjälp av dräneringsrör, långsmala hålrumsmagasin och utökad dränering kring byggnader. Förslaget är att dela upp reningsanläggningarna på fler och mindre områden. Till huvudledningarna kan dräneringsledningar kopplas med lämplig uppdelning för medverkande ytor. Dräneringsvolymen bör vara minst ca 1 m 3 /m. Denna lösning bedöms vara tillräcklig för reningen av dag-

59 59 (81) vattnet från samtliga allmänna trafikytor. Långsmala hålrumsmagasin eller en utökad dränering kring byggnaderna bedöms vara möjliga lösningar inom enskilda fastigheter eller kvarter. Planerade utbyggnader inom planområdet kommer att anslutas till det befintliga kommunala VA-nätet. Kommunens vatten- och avloppsreningsverk förutsätts ha kapacitet för planerad utbyggnad. Planerade utbyggnader bedöms inte påtagligt påverka miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet och miljökvalitetsnormerna för fisk och musselvatten förutsatt att skadeförebyggande åtgärder vidtas. Översvämningsrisker Högsta uppmätta vattennivå i småbåtshamnen är +1,5 m. Den östra delen av planområdet är belägen inom en lågpunkt i området. Vid extrema vädersituationer med 100- eller 200-års regn kommer dessa delar av planområdet att översvämmas. Planområdet bör höjdsättas så att vattnet från samtliga ytor inom området avleds mot Trädgårdsgatan och mot söder. Höjdsättningen bör även skapa ytor för avrinning där dagvatten vid extrema flöden kan avbördas längs markytan utan att orsaka skador på byggnader eller anläggningar inom området. Höjdsättningen för byggnader bör vara över lägsta nivå för extrema vädersituationer. Därmed bedöms att byggnader och anläggningar inom det aktuella planområdet kan undgå större skador på konstruktioner och anläggningsdelar, se figur 4.20 (ÅF-Infrastructure AB. 2015). Förslag till skadeförebyggande åtgärder Dagvatten från större kör- och parkeringsytor bör ledas via oljeavskiljare. Planerat dagvattensystem bör kompletteras med olika LOD-tekniker. Exempel på sådana är dräneringsrör, långsmala hålrumsmagasin och utökad dränering kring byggnader. Dagvattenavrinningen kan även minimeras genom användande av genomsläppliga markbeläggningar och genom att behålla så mycket som möjligt av gräsytorna i området. Val av byggnadernas ytmaterial bör uppmärksammas i ett tidigt skede då detta påverkar dagvattnets karaktär. Särskilda lösningar för dagvattnets fördröjning/transport från hustak etc kan skapas genom beläggning med grus, gräs m m. För att undvika översvämningar skall en lägsta golvnivå på +3,3 m gälla inom planområdet i enlighet med de rekommendationer som ges i översiktsplanen. Den östra delen av planområdet är beläget inom en lågpunkt i området och risken för översvämningar är stor vid extrema vädersituationer, vilket bör beaktas och undersökas innan uppförandet av byggnader.

60 60 (81) Figur 4.20 Översvämningssituation vid 100- eller 200-års regn med 10 min varaktighet. Översvämningssituationen förutsätter en ny dagvattenledning med diametern 1000 mm (ÅF-Infrastructure AB. 2015). En lösning för att magasinera och fördröja en stor volym dagvatten vid extrem väderlek är att skapa en bassäng inom ytan för fotbollsplanen i den östra delen av planområdet, se figur Ytan kan anläggas av konstgräs med dränering till en dagvattenpumpstation. För mycket stora flöden avleds vatten via en bräddanordning till den nya dagvattenkulverten med diametern 1000 mm längs Trädgårdsgatan. Om det är ekonomiskt och tekniskt motiverat bör Trädgårdsgatan sänkas ca 4 m på högsta punkten för att vid extrema vädersituationer få dagvattnet att flöda från öster längs gatan och ner till havet.

61 61 (81) 4.7 Stads- och landskapsbild Nuvarande förhållanden Landskapstyp och vegetation Landskapet som planområdet ligger i består av ett typiskt kustnära bohusländskt spricklandskap där berg i dagen varvas med låglänta partier med finsedimentära jordarter. Riktningarna i landskapet löper i huvudsak i nordöstlig-sydvästlig riktning. Vegetationen följer de givna förutsättningarna med mestadels låg vindpinad busk- och barr/lövskogsvegetation med torktåliga örter uppe på bergsplatåerna, medan det i svackorna primärt är högresta lövträd av ädellöv men även björk som dominerar tillsammans med en rikare örtflora, se figur Bebyggelse och karaktär Planområdet ligger i södra delen av Strömstad tätort, ca 1 km gångväg från centralstationen. Dalgången som Myrenområdet ligger i var till stora delar obebyggd åtminstone fram till talet. Bebyggelsen i området består nu av industrilokaler från talet med blandad karaktär och varierande fasadmaterial, se figurerna 4.22 och Bebyggelsen är till största delen storskalig och höjden varierar mellan två till tre våningar och uppemot fem till sex våningar. Närmast Trädgårdsgatan har bebyggelsen den lägre höjden. Den gamla Elektroluxfabriken som ligger på fastigheten Rönnen 8 ligger högt placerad i området jämfört med övriga byggnader och dominerar upplevelsen av planområdet med sin höjd och placering. Figur 4.21 Bilden visar planens belägenhet i förhållande till Strömstads centrum. Planområdet är markerat med röd avgränsning. Bilden är tagen ur gestaltningsprogram för stadsdelen Myren, författad av Rådhuset arkitekter och arkitekt Henrik Schultz.

62 62 (81) I den södra delen av planområdet ligger Bohus Biotech AB, som är en industriverksamhet planerad att ligga kvar även efter planens genomförande. Bohus Biotech AB består av sammanbyggda byggnader, där den inre delen är en våning hög och några av de yttre delarna är två våningar. Alldeles intill Bohus Biotech AB ligger en äldre villa som troligen är från tidigt 1900-tal och som använts som vaktmästarbostad under en längre tid. Topografin i området är varierad med flera mindre berg och höjder. Den högsta punkten står toppen på Odelsberg för, den högsta höjden är här +50 m. Sydost om planområdet finns ett skogsbeklätt berg, Röseberget, med högsta höjden ca +40 m. Norr om planområdet ligger ett mindre skogsparti med hällmark ocht samlad villabebyggelse (Vatuland) från början av 1900-talet. Strax söder om planområdet går Uddevallavägen (den södra infarten till Strömstads centrum) och järnvägen (Bohusbanan). Sydväst om Uddevallavägen ligger havet med en småbåtshamn. Söder om Uddevallavägen finns en campingplats samt ett större sammanhängande skogsparti av kustnära karaktär. Väster om planområdet nära hamnen, finns en högre, relativt nybyggd kontorsbyggnad som till viss del kommer att samspela med föreslagna byggnadsvolymer sett utifrån havet, se figur De föreslagna byggnaderna på fastigheten Rönnen 8 blir dock ännu högre och ännu större än denna kontorsbyggnad. Figur 4.22 Bilden som är tagen från söder visar från vänster havet, Uddevallavägen, järnvägen samt den idag dominerande ljusgula före detta Elektroluxbyggnaden (Rönnen 8). Framför Elektroluxbyggnaden ligger kvarteret Linden med industribyggnader i tegel från talen. Bilden är tagen ur gestaltningsprogram för stadsdelen Myren, författad av Rådhuset arkitekter och arkitekt Henrik Schultz.

63 63 (81) Figur 4.23 Denna bild, som också är tagen från söder, visar den inre delen av planområdet. Här är industribebyggelsen av 1970-talskaraktär. På bilden syns även villor som ligger i Myrens dalgång samt Odelsberg och högt liggande villor vilka är en del av Strömstad centrum. Bilden är tagen ur gestaltningsprogram för stadsdelen Myren, författad av Rådhuset arkitekter och arkitekt Henrik Schultz. Figur 4.24 Bilden visar planområdet sett från havet. Den gamla Electroluxanläggningen ger ett storskaligt intryck men dominerar inte över kontorsbyggnaden till vänster. Bebyggelsen I kvarteret Linden 8 syns också men ger ett mer småskaligt intryck. Siktlinjer och rumslighet När man befinner sig i området är Trädgårdsgatan det samlande stråket som står för den tydligaste siktlinjen i området. Trädgårdsgatan löper i nordöstlig-sydvästlig riktning och husen formerar sig på båda sidor av gatan. Siktlinjer finns primärt längs gatan, havet syns dock inte förrän man är ca 100 m från plangränsen eftersom där finns en höjdpunkt på Trädgårdsgatan. Rumsligheten är även den centrerad runt gatan eftersom omkringliggande hus är så pass höga och avgränsar rummet.

64 64 (81) Fysiska och upplevelsemässiga värden Det finns idag inte så stora fysiska och upplevelsemässiga värden inom själva planområdet. De värden som finns är den äldre villan samt till viss del de äldre tegel/putshusen i kvarteret Linden. Dessa hus har något högre arkitektoniskt värde men visualiserar framförallt hur områdets bebyggelseutveckling har sett ut. Havet ligger nära området men det är idag inte påtagligt. Annars så är ju havsutsikten och det kustnära läget mycket attraktiva upplevelsemässigt. Mellan planområdet och havet finns inga topografiska höjder eller höga byggnader vilket gör att området är synligt från havet. Idag syns den gamla Electrolux byggnaden som en storskalig enformig byggnad och bebyggelsen söder om Trädgårdsgatan som en mer småskalig och varierad bebyggelse, se figur Konsekvenser Störst konsekvenser kommer föreslagen exploatering att ha på landskapsbilden sett från en del av villorna nordost om planområdet och från havet i väster där upplevelsecentret kommer att dominera vyn. Den nya bebyggelsen kommer att bli både högre och större i volym än dagens bebyggelse, se fotomontage och volymstudier i figurerna 4.25, 4.26, 4.27, 4.28 och På volymstudierna syns de nya byggnadsvolymerna enligt ett aktuellt utförandeförslag. En vit linje är också angiven, den markerar tillåten byggrätt enligt detaljplanen. Figur 4.25 Fotomontage som visar hur bilden av Strömstad från havet förändras genom den nya bebyggelsen. Byggnaden i kvarteret Rönnen 8 kommer att dominera vyn. Även bebyggelsen i kvarteret Linden 8 kommer att ge ett tätare och storskaligare intryck.

65 65 (81) Figur 4.26 Volymstudie som visar de nya byggnaderna sedda från högre liggande villor nordost om planområdet. Föreslagen utbyggnad bedöms innebära stor till liten negativ påverkan på landskapsbilden sett från villaområdet nordost om planområdet beroende på var man bor i området. Från havet bedöms det planerade området ha måttlig negativ påverkan på landskapsbilden, eftersom området som föreslås exploateras redan är ianspråktaget och då den föreslagna exploateringen ligger i anslutning till Strömstad och den relativt nybyggda kontorsbyggnaden vid vattnet nordväst om planområdet. Den allmänna upprustningen av området, från nuvarande industriområde, bidrar till en modernisering och uppsnyggning som kan innebära en viss positiv påverkan, men endast om byggnadsvolymer och byggnadshöjder hålls nere. Figur 4.27 Volymstudie som visar de nya byggnaderna sedda från Myrängsvägen/Södra Linnégatan

66 66 (81) Figur 4.28 Volymstudie som visar de nya byggnaderna sedda från lägre liggande villor öster om planområdet Figur 4.29 Volymstudie som visar de nya byggnaderna och Uddevallavägen söder om planområdet.

67 67 (81) Förslag till skadeförebyggande åtgärder En sänkning av byggnadshöjden och en uppdelning i mindre volymer av byggnaden på fastigheten Rönnen 8 skulle medföra en minskad påverkan på landskapsbilden, sett både från villaområdet norr om planområdet och från havet. Det är de högsta byggnaderna som sticker upp över horisonten. Den nya bebyggelsen kommer att bli en viktig del av bilden av Strömstad. Den arkitektoniska utformningen är därför mycket viktig. 4.8 Övriga miljöfrågor I detta kapitel behandlas översiktligt naturmiljö, friluftsliv och kulturmiljö. Övriga miljöfrågor bedöms inte komma att beröras i någon större utsträckning. Naturmiljö, friluftsliv och kulturmiljö Nuvarande förhållanden Aktuellt område utgörs till stor del av asfalterade och grusade ytor. Planområdets nordöstra del utgörs av en gräsyta med enstaka träd, framför allt björk, en lekplats samt en klippt gräsmatta med fotbollsplan. I den östra delen av planområdet finns en björkdunge med tätt växande björkar. Det finns inte några dokumenterade fynd av skyddade och skyddsvärda arter inom aktuellt planområde. I naturområdet nordväst om planområdet domineras den västra delen av hällmarkstallskog och öppna hällar, enar och ris. Den östra delen består av en lite lummigare del av klen medelgrov blandskog med bl a al, ask, björk, hassel och en. Här finns en medelgrov ask (ca 2,5 m i omkrets) samt en högstubbe av björk. I naturområdet sydost om planområdet finns en bergsrygg med huvudsakligen öppen hällmark och hällmarkstallskog. Här har skogsstyrelsen pekat ut ett naturvärde i form av en grov klibbal. Söder om planområdet på andra sidan Uddevallavägen ligger en campingplats och söder om denna ligger Röseberget. Hela Röseberget inklusive campingplatsen omfattas av riksintresset för friluftsliv och den södra delen av Röseberget omfattas av riksintresset för naturvård (Länsstyrelsen. 2014, Artportalen. 2014, Skogsstyrelsen. 2014, Strömstads kommun. 2011b och Strömstads kommun. 2014c). På fastigheten Rönnen 8 finns en långsträckt byggnad som är uppdelad i två volymer. Utmed den östra volymen, ungefär mitt på, och norr om Trädgårdsgatan finns en kulturhistorisk lämning från 1950-talet. Detta är en minnessten som består av ett block fastgjutet på berghällen. På stenen finns en krona och inskriptioner av Gustav Adolf (14 maj 1955) och Carl Gustav (4 september 1974) ifyllda med guldfärg (Riksantikvarieämbetet. 2014). Vid det översiktliga fältbesöket påträffades inte några skyddade eller skyddsvärda arter. Detta kan delvis bero på tidpunkten på året (september) och det faktum att ett enstaka fältbesök inte kan ge en heltäckande bild av vilka skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, signalarter och i övrigt skyddsvärda arter, som förekommer i ett område. De fynd som görs och de naturtyper som finns representerade kan dock ge en vägledning om hur naturvärdena ska bedömas.

68 68 (81) Nedan följer en bedömning enligt den värdepyramid som utvecklats av Norconsult AB (se bilagorna 2 och 3). Bedömningen grundar sig på tidigare dokumenterade naturvärden och fältbesök. Aktuellt planområde utgörs till stor del av asfalterade och grusade ytor. Planområdets nordöstra del utgörs av en gräsyta med enstaka träd och enar och i den östra delen ligger en björkdunge. Båda dessa områden bedöms tillhöra kategori E Övriga naturområden, både vad gäller naturvärden och rekreationsvärden. Naturområdena nordväst och sydost om planområdet bedöms båda tillhöra kategori D Övriga områden med lokala naturvärden och rekreationsvärden. Röseberget är angivet som riksintresse för både natur- och friluftslivet och bedöms därmed tillhöra kategori A Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården och friluftslivet. Konsekvenser I planområdets nordöstra del som utgörs av en grönyta kommer en mindre utökning av fastigheten att ske på bekostnad av grönytan för att möjliggöra rundkörning. Tanken är dock att grönytan ska förbättras till gagn för de boende i omgivningen. Björkdungen i den östra delen av området kommer inte att påverkas av detaljplanen. En mindre del av berget i nordvästra delen av planområdet kan komma att behöva sprängas bort. Detta kommer att påverka det angränsande naturområdet. Påverkan bedöms dock inte beröra området i sin helhet så mycket. Naturområdet sydost om planområdet och Röseberget bedöms inte påverkas av den planerade detaljplanen. Minnesstenen från 50-talet kommer att beröras av exploateringen och måste flyttas. Förslag till skadeförebyggande åtgärder Exploatören bör i god tid ta kontakt med Länsstyrelsen för att klarlägga förutsättningarna för hanteringen av minnesstenen. Detaljplanens negativa påverkan på naturmiljön, friluftslivet och kulturmiljön bedöms sammantaget som mycket liten.

69 69 (81) 5. Berörda miljökvalitetsmål Förslaget till detaljplan har relaterats till de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat ska utgöra en utgångspunkt för samhällets miljöarbete (målen redovisas senast i Prop. 2009/10:155). Västra Götalands län har tagit fram regionalt anpassade miljökvalitetsmål, och även Strömstads kommun arbetar med lokala miljömål, anpassade efter de nationella miljökvalitetsmålen (Strömstads kommun. 2010). Kommunen fokuserar under de närmaste åren på fyra av de 16 miljökvalitetsmålen: begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, hav i balans samt levande kust och skärgård och god bebyggd miljö. Miljökvalitetsmålen och den relevans som ett genomförande av detaljplanen bedöms ha för målen, redovisas i tabell 5.1. Miljökvalitetsmålen 1, 2, 3, 4, 10, 15 (blåfärgade) bedöms vara de som främst berörs av detaljplanen. Tabell 5.1 De nationella miljökvalitetsmålen och de för detaljplanen relevanta målen De nationella miljökvalitetsmålen 1 Begränsad klimatpåverkan 9 Grundvatten av god kvalitet 2 Frisk luft 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 3 Bara naturlig försurning 11 Myllrande våtmarker 4 Giftfri miljö 12 Levande skogar 5 Skyddande ozonskikt 13 Ett rikt odlingslandskap 6 Säker strålmiljö 14 Storslagen fjällmiljö 7 Ingen övergödning 15 God bebyggd miljö 8 Levande sjöar och vattendrag 16 Ett rikt växt- och djurliv Nedan i tabell 5.2 redovisas bedömningar av den påverkan på de relevanta miljökvalitetsmålen som ett genomförande av detaljplanen får. Bedömningarna förutsätter att de skadeförebyggande åtgärder som angetts för respektive miljöaspekt ovan i kapitel 4. Miljökonsekvenser blir vidtagna. Tabell 5.2 Bedömningar av hur de relevanta miljömålen påverkas av detaljplanen Miljökvalitetsmål Planens lokala miljöpåverkan* Riktning mot (+) eller från (-) miljökvalitetsmålet 1 Begränsad klimatpåverkan Måttlig - 2 Frisk luft Liten - 3 Bara naturlig försurning Liten - 4 Giftfri miljö Liten + 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård Liten + 15 God bebyggd miljö Måttlig +/- * Bedömningen av miljöpåverkan är gjord i en tregradig skala: liten, måttlig, stor. Bedömningen förhåller sig främst till planområdet och dess närmaste omgivning. Vad gäller planens effekter i relation till respektive miljökvalitetsmål innebär minustecken att planens genomförande medverkar till att målet blir svårare att uppnå, plustecken till att det blir lättare att uppnå. Kommentarer till de gjorda bedömningarna redovisas nedan. Utgångspunkt är därvid de preciseringar av de berörda miljökvalitetsmålen som återfinns i Prop 2009/10:155.

70 70 (81) 1. Begränsad klimatpåverkan Utbyggnaden av olika former av verksamheter, handel och bostäder i enlighet med detaljplanen bedöms från klimatgassynpunkt få störst betydelse dels genom en lokal ökning av transportarbetet med vägfordon, dels genom ökade behov av uppvärmning av lokaler och bostäder. Trafikökningen leder till ökningar av utsläppen av växthusgaser. Inrättande av lokal busstrafik i staden bör övervägas i syfte att bl a dämpa biltrafiken och därmed minska utsläppen av växthusgaser. Uppvärmningen av de olika fastigheterna i området förutsätts lösas på ett från klimatsynpunkt acceptabelt sätt. 2. Frisk luft Gällande miljökvalitetsnormer och praxis bedöms klaras med stor marginal inom planområdet. En förbättring av försörjningen med kollektivtrafik är dock fördelaktig även med avseende på målet frisk luft. 3. Bara naturlig försurning Planen bidrar till försurning via utsläpp av försurande ämnen till luften. Främsta källa är då vägtrafiken, men de skärpta kraven på bilars avgasrening kommer att minska omfattningen av dessa utsläpp. Utsläpp kan också komma att ske från uppvärmningen av lokaler, omfattningen beror på vilken uppvärmningsmetod som väljs. 4. Giftfri miljö Inom planområdet har olika föroreningar i mark påvisats. Vid sanering kan finnas viss risk för föroreningsspridning. De positiva konsekvenserna bedöms dock överväga då sanering innebär minskad risk för läckage till Strömstadsfjorden. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Planerad utbyggnad inom området kommer att medföra att mängden hårdgjorda ytor ökar något, vilket ger ökad ytvattenavrinning. Trafiken i området kommer att öka med ökade föroreningsmängder i dagvattnet som följd. Föreslagna skadeförebyggande åtgärder är att dagvattnet från större trafik- och parkeringsytor leds via oljeavskiljare och att dagvattensystemet kompletteras med olika tekniker för lokalt omhändertagande av dagvattnet (LOD). Med dessa åtgärder kan dagvattenmängderna minskas. En konsekvens av detta är att föroreningsbelastningen på Strömstadsfjorden också minskar. 15. God bebyggd miljö Miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö redovisas i propositionen i form av ett antal delpunkter. Detaljplaneförslaget relateras i det följande till de punkter som här är av störst intresse. Konsekvenserna av ett genomförande av detaljplanen bedöms i stora drag överensstämma med målets första punkt: - den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas. Storleken av en del av de planerade byggnaderna är dock sådan att landskapsbilden bedöms bli negativt påverkad sett både från havet och från villorna norr omområdet. Att en industri kommer att ligga kvar i området medverkar i och för sig till den önskade variationen av bostäder och arbetsplatser, men det kan också innebära störningar. De i kapitel 4 redovisade beskrivningarna av planens konsekvenser för buller, luftföroreningar och risker visar dock att industrin inte kommer att medföra några olägenheter av betydelse för människors hälsa. Även vad avser övriga störningskällor klaras gällande krav beträffande buller, luftföroreningshalter och risker inom planområdet. Natur- och grönområden finns tillgängliga i närheten. Med hänsyn till de avsevärda ökningar av trafikmängderna som detaljplanen medför bör ett inrättande av lokal busstrafik i staden övervägas i syfte att dämpa biltrafiken. Vidare föreslås en förbättrad gång- och cykelförbindelse mot centrum.

71 71 (81) 6. Sociala konsekvenser Social hållbarhet inkluderar värden som jämlikhet, demokrati, folkhälsa och god livsmiljö. Starka kopplingar mellan målpunkter, boende och arbete samt attraktiva utemiljöer som uppmuntrar en aktiv livsstil och möjliggör sociala möten, är fysiska faktorer som stärker den sociala hållbarheten. Boende och segregation Strömstad har idag ett underskott av bostäder i förhållande till efterfrågan. Det är i första hand yngre personer, på väg att flytta hemifrån, samt äldre personer som har svårt att hitta lämplig bostad. Att omvandla centralt belägna industriområden till bostadsområden är enligt kommunens översiktsplan ett av sätten att få staden att växa. Planförslaget medför ett tillskott av bostäder i centralt läge med närhet till stadskärnan och tågstationen och är således förenligt med översiktsplanen. Möjligheten för individer att hitta bostad alternativt byta bostad blir bättre vilket inte bara gynnar enskilda individer utan hela kommunen. De planerade bostäderna har formen av flerbostadshus vilket i kombination med det centrala läget kan passa både den äldre och den yngre målgruppen. Vilka som har möjlighet att bo i ett område påverkas i hög grad av upplåtelseform och pris. Med en variation av bostadsstorlekar, upplåtelseformer och priser kan fler människors behov tillgodoses med ökade chanser för social mångfald. Strömstad är idag en väl sammanhängande kommun utan några uttalade problem med segregation. Att se till att nya bostadsområden får en blandad befolkning är dock ett sätt att arbeta förebyggande för att undvika polarisering och segregation i framtiden. Bostädernas pris och form regleras inte i detaljplanen men frågan bör ändå uppmärksammas för att kunna hanteras i ett senare skede. Vad gäller sociala strukturer i området är det också viktigt att se över möjligheterna för småföretag och föreningar att vara kvar. I samband med renoveringar och ökad attraktivitet i området finns viss risk för att lokalhyrorna går upp, som en indirekt konsekvens av detaljplanen. Mötesplatser Från att ha varit ett renodlat industriområde tillkommer både publika målpunkter och bostäder vid ett genomförande av planförslaget. Med en starkare inriktning på upplevelser och rekreation får planområdet en ny social och kulturell betydelse. Det innebär i sin tur att områdets roll som mötesplats ökar. Att det sociala livet stärks är positivt men det ställer också nya krav på utemiljöerna i området. För att besökare, boende och verksamma i området ska trivas bör det finnas platser både av allmän och mer privat karaktär att mötas på. Hänsyn måste också tas till de erforderliga riskavstånd som anges ovan i avsnitt 4.3 Risker. Med detta som utgångspunkt är bedömningen att frågan om vistelseytor och mötesplatser inte behandlas i tillräckligt stor utsträckning i planen. Parken och en del naturmark i östra delen av planområdet skyddas dock vilket är positivt eftersom dessa delar kan fungera som allmän mötesplats för barn och vuxna. En omvandling av Myrenområdet i enlighet med planförslaget innebär en ökning av arbetsplatser och kommersiellt utbud lokalt. Tillökningen är i första hand positiv för platsen men kan också innebära viss risk för att stadskärnan utsätts för konkurrens.

72 72 (81) Tillgänglighet Med tillgänglighet avses människors möjligheter att röra sig inom och mellan olika områden. I det här fallet åsyftas möjligheterna att ta sig fram till fots eller med cykel. Ett tillgängligt område har ett sammanhängande gång- och cykelnät med goda kopplingar till omgivande platser. En tillgänglig miljö är dessutom anpassad för att människor med funktionsnedsättningar lätt ska kunna ta sig runt. Föreslagen detaljplan innebär att tillgängligheten inom området och till omgivande områden inte förbättras nämnvärt. Föreslaget gång- och cykelstråk utmed Trädgårdsgatan är positivt. Breddningen av vägporten under Bohusbanan, med plats för gång- och cykelväg, skapar en tydligare entré in till området. (Se även förslaget till utbyggnad av ett sammanhängande gång- och cykelstråk längs Uddevallavägen fram till centrum, ovan i avsnitt 4.1 Trafik). Trygghet För att människor ska känna sig trygga i stadsmiljön är det viktigt att det finns ett jämnt flöde av människor och aktiviteter i närområdet, samt gena och attraktiva stråk som binder ihop olika områden. Industriområden liknande det aktuella planområde kan ofta upplevas som ödsliga på kvällar och nätter efter arbetsdagens slut. Med ett genomförande av planförslaget bryts det ensidiga innehållet och ersätts av ett mer blandat innehåll med bostäder, kontor, småindustrier och rekreationsanläggningar. Genom att området får ett större och jämnare besöksflöde skapas goda förutsättningar för att det ska kännas tryggt hela dygnet. Ökad lokal trygghet stärker också förutsättningarna för att boende och besökande i angränsande stadsdelar ska känna sig trygga att passera området under dygnets mörka timmar. Sammantaget bidrar planförslaget till en mer sammanhängande stadsbebyggelse som kan gynna tryggheten för hela orten. Barnperspektiv Planområdet ligger bra till i förhållande till funktioner som är viktiga för barn såsom skolor, rekreationsområden och idrottstillfällen. De planerade bostäderna kan således komma att utgöra en positiv boendemiljö för barn. I planområdets nordöstra del finns idag en öppen grönyta med lekplats och bollplan som används av närboende. Platsen bevaras i planförslaget och tillkommande bebyggelse väntas inte påverka platsens vistelsekvaliteter. Detta är mycket positivt för barnen i området, både för de som bor där nu och för nyinflyttade. Då Bohus Biotechs industriverksamhet bedrivs minst 100 m från närmaste bostadshus och det ligger byggnader emellan bedöms inte boendemiljön för barn påverkas. Folkhälsa Den fysiska miljön påverkar folkhälsan i den bemärkelsen att den skapar förutsättningar för mer eller mindre hälsosamma tranportsätt, närhet till fritidsaktiviteter och grönytor liksom möjligheter till vardagsmotion. Dessutom är luft- och ljudmiljön av stor betydelse för människors hälsa. I samband med omvandlingen som följer av planförslaget förväntas persontrafiken och varutransporterna till och från området att öka kraftigt. Detta gäller dock i första hand kring de västliga delar av Trädgårdsgatan där det inte planeras nya bostäder. Planförslaget har ovan inte bedömts medföra olägenheter av betydelse, vad gäller buller, luftföroreningar och risker. Detta förutsätter dock dels att bostadshusen planeras med hänsyn till det samlade trafikbullret och dels att de i avsnitt 4.3 Risker angivna skadeförebyggande åtgärderna vidtas.

73 73 (81) 7. Ekonomiska konsekvenser Avsnittet om ekonomiska konsekvenser handlar om vilka konsekvenser ett genomförande av detaljplan för Myrens industriområde skulle få ur olika synvinklar. Avsnittet omfattar inte några djupgående analyser av exploateringsekonomin, utan alla bedömningar stannar på ett generellt och schablonmässigt plan. Samhällsekonomi Att diskutera de samhällsekonomiska konsekvenserna av ett genomförande av detaljplanen handlar om att se på konsekvenserna ur ett helikopterperspektiv. Vilka blir konsekvenserna för staden, kommunen och regionen? I grund och botten är det oftast samhällsekonomiskt sunt att förtäta och omvandla befintliga områden. Detta eftersom man då hushåller med markreserverna och stadens yta inte växer mer än nödvändigt. Det finns också större förutsättningar att ta vara på befintlig infrastruktur, under förutsättning att kapaciteten i denna inte överskrids och att den därmed behöver uppgraderas till ofta inte obetydliga kostnader. Fallet med Myrens industriområde är inget undantag, utan ur ett samhällekonomiskt perspektiv är det till fördel att låta Strömstads centrum växa genom omvandling av ett redan exploaterat område. Befintlig infrastruktur kan användas med relativt sett mindre justeringar. Att tillskapa bostäder och verksamheter får som utgångspunkt anses positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta eftersom fler arbetsplatser motverkar arbetslöshet och gynnar den ekonomiska tillväxten. Ett tillskott av bostäder gör att de som arbetar har någonstans att bo. Dock gäller att utvecklingen sker kontrollerat och i takt med marknadens behov. I Strömstad råder bostadsbrist, så ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det fördelaktigt att bygga nya bostäder. Det är dock vanligt i kommunen att norska medborgare köper upp bostäderna, vilket innebär att priserna på bostäder kan vara högre än vad de vore utan påverkan från norska marknaden. En samhällsekonomisk fördel vore då om en del av de nya bostäder som tillkommer i kommunen kunde inriktas främst på helårsboende i stället för på sommarboende. Dessutom kan det vara en fördel att bostäderna är hyresrätter och inte bostadsrätter. Detta för att det kan vara lättare att kontrollera bostadsbristen inom kommunen med hjälp av olika kösystem. Ur SCB:s kommunfakta för Strömstad 2014 kan det utläsas att arbetslösheten i kommunen håller en relativt låg nivå. Av dem som har arbete är den absolut största andelen sysselsatt inom handel. Jämfört med medelvärdet för riket, är dubbelt så många sysselsatta i denna näringsgren i Strömstad. Såvitt det framgår av det material som tillhandahållits av kommunen, finns inga tydliga uppgifter om hur många bostäder och hur många arbetsplatser som detaljplanen kan väntas medföra. Därför kan en samhällsekonomisk bedömning av om utbyggnadstakten är rimlig eller ej svårligen göras. Det förutsätts att kommunen och berörda exploatörer har gjort de marknadsmässiga analyser som krävs för att göra dessa bedömningar.

74 74 (81) Kommunalekonomi Att diskutera de kommunalekonomiska konsekvenserna av detaljplanen handlar om att bedöma vilka konsekvenserna blir för den kommunala ekonomin närmast ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Vilka ökade intäkter får kommunen, vad kommer att kosta pengar och hur löser man finansieringen? En ökad befolkning och fler verksamheter innebär ett större skattekollektiv och därmed större intäkter till kommunen. Ökad befolkning och fler verksamheter ställer även högre krav vad gäller framförallt kapacitet på välfärdssystemet. Det handlar om fler platser i barnomsorgen, grundskola och gymnasium, vårdcentraler och sjukhus, äldreboenden, ökad kapacitet i den kommunala administrationen m m. Dessa utgifter får antas kunna täckas av de ökade skatteintäkterna. Området ligger inom kommunens VA-verksamhetsområde och är idag anslutet till det kommunala VA-nätet. Kommunen får ta ut anslutningsavgift för VA-tjänster när en ny servispunkt upprättas för en fastighet. Anslutningsavgiften ska vara enligt en taxa som beslutas av kommunen och ska motsvara den genomsnittliga kostnaden för att ansluta en fastighet inom VAverksamhetsområdet. I särskilt kostsamma fall kan s k särtaxa tas ut. I den VA-utredning som tillhör detaljplanen, anges att kapaciteten i nätet är tillfredsställande under förutsättning att det inte planeras för några extra vattenkrävande verksamheter. Upplevelsecentrumet WATER räknas dock inte som en vattenkrävande verksamhet. Man får därmed utgå ifrån att kapaciteten är tillräcklig. Det framgår inte i utredningen om det krävs några nya servispunkter för fastigheterna i området. Skulle det ändå vara så att kapaciteten inte är tillräcklig, ankommer det på kommunen att lösa och bekosta det problemet. Intäkter kan kommunen bara få om nya servispunkter ska upprättas. Dagvattenhanteringen i området bedöms i VA-utredningen som bristfällig. Det föreslås en kapacitetsökning på ledningar i Trädgårdsgatan och det nämns t ex ett dagvattenmagasin för att fördröja dagvatten lokalt. Det finns inga planbestämmelser i nu föreliggande förslag om att dagvatten ska omhändertas lokalt inom varje fastighet eller inom planområdet. Det förefaller som att kommunens VA-verksamhetsområde omfattar även dagvatten, vilket innebär att kommunen är skyldig att omhänderta dagvatten från berörda fastigheter. Befintliga fastigheter får antas ha betalat sin VA-anslutningsavgift, vilket innebär att kommunen inte kan finansiera utbyggnaden av dagvattenhantering via den kommunala VA-taxan om inte nya servispunkter upprättas på respektive fastighetsägares begäran. Vägarna i planområdet är föreslagna att byggas ut och rustas upp. Vidare ska en cirkulationsplats anläggas på Uddevallavägen. Beträffande vägar som ligger på allmän plats och för vilka kommunen är huvudman kommer kommunen att ta ut gatukostnadsersättning för. På så sätt kan kommunen få täckning för sina kostnader för att bygga ut de interna vägarna. En förutsättning är att berörda vägar försörjer fastigheter inom planområdet. Cirkulationsplatsen på Uddevallavägen kommer att finansieras via gatukostnadsersättning. Den byggs med anledning av planen och är en förutsättning för planens genomförande. Kommunen är väghållare för vägen och därmed kan inte Trafikverket delta som medfinansiär av bygget. För att reglera kommunens kostnader skall antagandet av detaljplanen villkoras av att exploateringsavtal ingås med berörda exploatörer.

75 75 (81) Genomförbarhet och exploateringsekonomi Att beskriva de ekonomiska konsekvenserna av ett plangenomförande ur ett exploateringsekonomiskt perspektiv handlar om att bedöma vilka kostnader som kommer att hamna på exploatörerna i området. Utifrån de utredningar som tagits fram, framgår att en exploatering av området inte är oproblematisk. Det beror på att geotekniken inte ger de bästa grundläggningsförhållanden och att det kan förekomma behov av sanering av förorenad mark. Kostnaderna för att exploatera kvartersmarken i området kan därmed antas vara något högre än normalt. Exploatören kommer att behöva betala avgifter för detaljplanens framtagande samt eventuellt andra avgifter till kommunen. Eventuellt kan det också bli aktuellt med exploateringsbidrag eller andra åtaganden i exploateringsavtal. De kostnader som exploatörerna belastas av i och med detaljplanens genomförande får antas kompenseras av en värdeutveckling på fastigheterna och en förhoppning om framtida avkastning. Huruvida detta är en rimlig förväntan eller inte låter sig inte utredas inom ramen för denna konsekvensbeskrivning, utan det får ankomma på exploatörerna att själva göra den marknadsbedömningen.

76 76 (81) 8. Påverkan under byggtiden Under byggtiden kommer olika aktiviteter att ge upphov till störningar som är tillfälliga. Dessa kan pågå under en kortare eller längre tid men är övergående. Exempel på störningar är buller, vibrationer och damning i samband med rivning av befintliga byggnader och markanläggningar, grundförstärkningsarbeten och transporter. Läckage av oljeprodukter från arbetsmaskiner kan liksom slam i länsvattnet medföra föroreningar av vattnet. Förorenat eller grumligt länsvatten kräver länshållning av vatten från schakt. Vid små vattenmängder kan länshållning lösas med t ex en sugbil. Vid större vattenmängder kan länshållning lösas med att en reningsanläggning etableras på platsen. Vid större vattenmängder kan länshållning också göras med hjälp av markinfiltration. Detta kräver dock att inga föroreningshalter över aktuella riktvärden påvisas i vattnet. All schaktvattenhantering kräver samråd med tillsynsmyndighet. Under byggtiden kan dagvattnet medföra grumling ned till Strömstadsfjorden, varför lämplig hantering av dagvattnet bör iordningställas i ett inledande skede. Skadeförebyggande åtgärder krävs för att minimera grumlingen. Under byggnationen är det viktigt att grundvattennivån inte förändras då det finns sättningsrisk för de befintliga bostadshusen i anslutning till planområdet. Arbete i vatten som kan påverka grundvattennivån är tillståndspliktig. För att utföra arbeten där det finns risk att grundvattennivån påverkas krävs en ansökan om tillstånd enligt 11 kap Miljöbalken. Tjärasfalt samt jordmassor med halter av förorening överstigande generella riktvärden för KM eller MKM ska skickas till en deponi med erforderliga tillstånd. Dessa massor ska transporteras av transportör med erforderliga tillstånd vilka ska kunna uppvisas på anmodan. Massor som inte innehåller föroreningar i sådana halter men som av tekniska skäl inte kan återanvändas inom området transporteras till lämplig deponi. Vid rivning, byggnation och sprängning är det viktigt att beakta att Bohus Biotechs renrum är känsliga för vibrationer. Då renligheten är en förutsättning för att få ut godkända produkter är det speciellt viktigt under byggtid/rivning att beakta eventuellt onormalt mycket partiklar i luften då de kan påverka filter och därmed renrum och process. I syfte att uppnå acceptabla miljöförhållanden under byggtiden kommer generellt för byggnadsarbetena miljömål och krav på störningsbegränsningar att ställas upp och vara styrande för entreprenörerna. Beträffande buller gäller Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (Naturvårdsverket, NFS 2004:15) De last- och arbetsfordon som används ska uppfylla miljökrav för buller, luftföroreningar, däck och smörjmedel. En åtgärdsplan för läckage av t ex oljor bör finnas. Sammantaget bedöms miljökonsekvenserna under byggtiden bli måttliga. Störningar på mark, vatten och för boende kommer dock inte helt att kunna undvikas.

77 77 (81) 9. Uppföljning Enligt 6 kap 11 Miljöbalken ska en redogörelse göras för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Den miljöpåverkan som uppstår bedöms främst beröra buller, risker, markföroreningar och dagvattenhantering i samband med anläggningsarbetena. Kontroll och uppföljning bör ske för att kontrollera att arbetena utförs på ett så miljömässigt och ekologiskt anpassat sätt som möjligt. Ett miljökontrollprogram behöver tas fram för att ha kontroll såväl under arbetets gång som efter arbetenas färdigställande, t ex beträffande hantering av byggdagvatten och dagvatten. Justeringar ska kunna ske vid behov. Kontroll av miljöhänsyn och miljöskyddsrutiner, t ex gällande hantering av maskiner, material och produkter i samband med byggnadsarbetena och med hänsynstagande till den närbelägna Strömstadsfjorden. Inget utsläpp till Strömstadsfjorden bör ske av förorenat eller grumligt byggdagvatten. Provtagning av jordmassor med avseende på föroreningsinnehåll under entreprenaden ska dokumenteras och vid behov redovisas för tillsynsmyndigheten. Norconsult AB Miljö och Säkerhet Hans Diechle hans.diechle@norconsult.com Erik Wikström Erik.A.Wikstrom@norconsult.com

78 78 (81) 10. Referenser Artportalen Databas över skyddsvärda arter m m. Data hämtad i september Boverket Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Allmänna råd 2008:1. Boverket Boverkets byggregler, Regelsamling för byggande. Bergab Bergteknisk besiktning och radonundersökning, Detaljplan Myren, Strömstad kommun. Länsstyrelsen Yttrande: Förslag till program för detaljplan för Myrens industriområde i Strömstads kommun, Västra Götalands län. Yttrande Länsstyrelsen. 2014: Länsstyrelsens databas över riksintressen, skyddade områden, lövskogsinventering, våtmarksinventering m m. Data hämtad i september Naturvårdsverket Norconsult PM riskfrågor kring Fjord Lines planerade färjeterminal, Strömstad kommun, Norconsult Prop 2009/10:155. Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Riksantikvarieämbetet. 2014: Fornsök, databas över fornlämningar. Data hämtad i september Regeringen Luftkvalitetsförordning. SFS 2010:477. Skanska Geoteknisk utredning för ny detaljplan, Myrens industriområde. Strömstads kommun. Skanska Myren cirkulationsplats. Geotekniskt utlåtande avseende stabilitetsförhållandena för ny cirkulationsplats. Skogsstyrelsen. 2014: Skogsstyrelsens databas över nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar. Data hämtad i september Sprängämnesinspektionen SÄIFS 2000:2. Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarlig vätska. SRV Värdering av risk, Räddningsverket. Strömstads kommun Miljömål för Strömstads kommun. Antagen av kommunfullmäktige Strömstads kommun. 2011a. Behovsbedömning, Detaljplan för Myrens industriområde, Strömstads kommun. 2011b. Planprogram, Detaljplan för Myrens industriområde,

79 79 (81) Strömstads kommun. 2013a. Reviderad avgränsning MKB för Myrens industriområde. Strömstads kommun. 2013b. Översiktsplan för Strömstads kommun. Strömstads kommun. 2014a. Plankarta, Detaljplan för Myrens industriområde, koncept Strömstads kommun. 2014b. Illustrationskarta, Detaljplan för Myrens industriområde, koncept Strömstads kommun. 2014c. Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun. 2014d. Gestaltningsprogram för stadsdelen Myren, koncept Strömstads kommun Planbeskrivning, Detaljplan för Myrens industriområde, koncept Svensk standard SS 25268:2007: Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell. Trafikverket Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. VISS Vattenförekomst, Strömstadsfjorden SE WSP Miljöteknisk undersökning Fas 1 Industriområdet Myren, Strömstad kommun, WSP Miljöteknisk markundersökning vid järnvägsbro Myrens industriområde, Strömstads kommun, WSP Myren-Water. Trafik PM. Slutlig handling (programsamråd), februari WSP Översiktlig miljöteknisk undersökning Myrens industriområde, Strömstad, WSP. 2014a. Luftkvalitet inom Myrens industriområde, Strömstads kommun 2014, WSP. 2014b. Detaljerad riskbedömning för detaljplan, Myren, Strömstad kommun, reviderad WSP. 2014c. Kompletterande miljöteknisk undersökning Myrens industriområde, Strömstad, WSP. 2014d. Myren-Water, Trafik PM, koncept WSP Myren-Water, Trafik PM, koncept ÅF-Infrastructure AB Bohus Biotech AB, kv. Linden, Strömstad. Riskutredning brandfarlig vara

80 80 (81) ÅF-Infrastructure AB Detaljplan för Myrens industriområde, Strömstad. Bullerutredning, ÅF-Infrastructure AB. 2015a. Detaljplan för Myrens industriområde, Strömstad. Bullerutredning, ÅF-Infrastructure AB. 2015b. VA- och dagvattenutredning, Myrens industriområde, Strömstads kommun,

81 Bilaga 1 FAKTARUTA Skyddade arter Artskyddsförordningen omfattar bestämmelser för skyddade djur- och växtarter. Enligt förordningen är det bl a förbjudet att döda eller störa vissa djurarter som finns förtecknade i förordningens bilaga samt att skada eller förstöra dessa djurs fortplantningsområden eller viloplatser. Exempel på sådana arter är större vattensalamander, åkergroda, hasselsnok och läderbagge. Förordningen tar även upp andra arter, men för alla arter gäller inte samma starka skydd. För vissa arter som omfattas av EU:s habitatdirektiv finns även ett krav att speciella bevarandeområden (dvs Natura 2000-områden) skall utses. Fridlysta arter Rödlistade arter Naturvårdsverket och länsstyrelserna har upprättat särskilda föreskrifter om fridlysta arter i landet eller delar av landet. Dessa arter är skyddade mot exempelvis plockning, insamling och viss markexploatering. Alla grod- och kräldjur, fladdermöss och orkidéer är exempel på djur- och växtgrupper som är fridlysta i hela landet. Blåsippa är exempel på en art som har olika regler för olika delar av landet. En markexploatering som riskerar att skada fridlysta arter kräver att man ansöker om dispens hos länsstyrelsen. ArtDatabanken, som är en för Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket gemensam enhet, har via olika flora- och faunavårdskommittéer angivit vilka svenska växt- och djurarter som bör klassas som hotade eller missgynnade. Dessa arter kallas gemensamt för rödlistade arter. Arterna anges i sex kategorier och följer det system som Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) presenterat för global rödlistning: RE. CR. EN. VU. NT. DD. Försvunnen (Regionally Extinct) Akut hotad (Critically Endangered) Starkt hotad (Endangered) Sårbar (Vulnerable) Nära hotad (Near Threatened) Kunskapsbrist (Data Deficient) Signalart En art vars förekomst signalerar att miljön där den påträffats kan ha höga naturvärden kallas ibland signalart. En lista av signalarter har sammanställts av Skogsstyrelsen och dessa används som stöd vid inventering av nyckelbiotoper, dvs skogsmiljöer med höga naturvärden. Signalarterna omfattar kärlväxter, lavar, mossor och svampar eftersom dessa grupper lämpar sig bäst för inventering av nyckelbiotoper. De krav som en signalart skall uppfylla är enligt Skogsstyrelsen: - Någorlunda vanlig med en jämn utbredning så att arten ofta finns där naturvärdet är högt. - Starkt knuten till skogsbiotoper med höga naturvärden. Arten påträffas sällan där naturvärdet är lågt. - Lätt att upptäcka i fält. - Kan identifieras i fält. Saknar närstående förväxlingsbara arter. En förteckning över signalarter för ängs- och betesmarker har tagits fram av Jordbruksverket. Indikatorart En indikatorart är en art som indikerar en speciell företeelse eller kvalitet i en miljö, vilket i sig inte behöver vara förknippat med höga naturvärden. Indikatorarter som indikerar naturvärden har i princip samma betydelse som begreppet signalart.

82 Värdepyramid för bedömning av naturvärden Bilaga 2 A. Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården Ökande naturvärde B. Regionalt värdefulla områden C. Område med större lokala naturvärden D. Övriga områden med lokala naturvärden E. Övriga naturområden A. Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården Områden angivna som riksintresse för naturvården enligt beslut av Naturvårdsverket. Riksintressena behandlas i 3 kap 6 miljöbalken (MB). Vissa områden är av nationellt och internationellt intresse som konventionsområde för våtmarker (CW-områden, Ramsarkonentionen) och/eller Natura 2000-områden enligt EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ofta är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. B. Regionalt värdefulla naturområden Omfattar regionalt värdefulla områden enligt de länsvisa naturvårdsplaner som olika länsstyrelser eller kommunalförbund utarbetat. Grovt sett omfattas värdeklass 1-3. Vidare bör i de flesta fall områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker och grusförekomster (grovt sett värdeklass 1-2) liksom områden med rödlistade djur- och växtarter, hotkategori CR, EN och VU ingå. Hela eller delar av områdena får anses vara ekologiskt särskilt känsliga områden enligt MB. Områdena omfattas i stort av 3 kap 3 och 6 MB. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. C. Områden med större lokala naturvärden Områden enligt kommunala naturvårdsprogram, områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker m m (grovt sett värdeklass 3-4). Vidare ingår sådana arealmässigt mindre områden som kan klassas som nyckelbiotoper och sådana som hyser rödlistade djur och växter, hotkategori NT. Områdena kan tillhöra kategorin ekologiskt särskilt känsliga områden och omfattas då av 3 kap 3 MB. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör undvikas. D. Övriga områden med lokala naturvärden Omfattar områden med lokala naturvärden. Detta omfattar t ex restbiotoper i odlingslandskapet, skogsbestånd med intressanta karaktärer såsom större lövinslag, viss trädkontinuitet etc. I vissa fall kan områdena utgöra skyddszoner eller spridningszoner till värdefullare naturområden. Punktobjekt som äldre grova träd kan ingå liksom vissa vattenmiljöer och i övrigt intressanta naturtyper eller lokaler med mindre vanliga växter och djur som inte inryms under kategori A-C. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör så långt möjligt undvikas. I många fall bör det vara möjligt att spara områdena inom ramen för en exploatering eller verksamhet. E. Övriga naturområden Områden som inte innehåller några stora specifika naturvärden utöver de värden som vardagsnaturen i sig representerar. Den arealmässigt största delen av naturmarken i landskapet ingår i denna kategori. Mindre inslag av intressanta naturkvaliteter kan dock finnas även här. Naturvärdena kan också öka med tiden. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena ger mindre allvarliga effekter från naturvårdssynpunkt så länge det inte rör sig om exploatering av omfattande ytor. En exploatering kan också begränsa den framtida potentialen hos ett områdes naturvärden. En avvägning får göras gentemot andra intressen.

83 Värdepyramid för bedömning av rekreationsvärden Bilaga 3 Ökande rekreationsvärde A. Områden av nationellt eller internationellt värde för friluftsliv och turism B. Regionalt värdefulla områden C. Områden med större lokala rekreationsvärden D. Övriga områden med lokala rekreationsvärden E. Övriga naturområden A. OMRÅDEN AV NATIONELLT ELLER INTERNATIONELLT VÄRDE FÖR FRILUFTSLIV OCH TURISM Områden angivna som riksintresse för friluftslivet enligt beslut av Naturvårdsverket och områden som på annat sätt är av stor betydelse som exempelvis turistmål. Riksintressena behandlas i 3 kap 6 miljöbalken (MB). Exempel på områden enligt kategori A är stora delar av skärgården. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ofta är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. B. REGIONALT VÄRDEFULLA OMRÅDEN Områden som idag frekvent besöks för rekreation av människor från hela regionen. Områdena omfattas i stort av 3 kap 6 MB. Exempel på områden enligt kategori B är regionalt intressanta fågellokaler, vandrings- och cykelleder och utflyktsområden som Gunnebo, Nääs-Öijared m fl. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. C. OMRÅDEN MED STÖRRE LOKALA REKREATIONSVÄRDEN Områden som idag frekvent besöks för rekreation av människor från ett närbeläget samhälle. Exempel på områden enligt kategori C är Ruddalen, Sjumilaskogen, Hisingsparken, Bergsjön, Safjället, Djursjöområdet och Landehof. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör undvikas. D. ÖVRIGA OMRÅDEN MED LOKALA REKREATIONSVÄRDEN Omfattar en stor del av alla bostadsnära grönytor och annan strövbar natur inom 2 km från tätbebyggelse, samt andra lokalt betydelsefulla naturområden såsom lättillgängliga sjöar och kuststräckor, frekvent besökta bärskogar etc. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör så långt möjligt undvikas. I många fall bör det vara möjligt att spara områdena inom ramen för en exploatering eller verksamhet. E. ÖVRIGA NATUROMRÅDEN Områden som idag inte innehåller några stora specifika värden för friluftslivet. Anledningen kan vara att de är strövovänliga - som exempelvis kalhyggen och täta ungskogar - eller att de av olika skäl är svårtillgängliga. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena ger mindre allvarliga effekter från rekreationssynpunkt. Det bör dock beaktas att en exploatering kan begränsa den framtida potentialen hos ett områdes rekreationsvärden.

84 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax