Skilj på utvecklingsförsening. Tidig diagnos - varför? Tidig upptäckt - varför? Early intervention effekt? Early intervention.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skilj på utvecklingsförsening. Tidig diagnos - varför? Tidig upptäckt - varför? Early intervention effekt? Early intervention."

Transkript

1 Cerebral pares Lena Westbom, Avd för pediatrik, IKVL, LU, SUS Planerar ta upp Tidig upptäckt - hur varför CP-defintion och klassifikationer CP subtyper Överlevnad Videor Dyskinetisk CP Hypoton! 1:a året Tongue thrust /sväljer inte ( efter första halvåret) Alltför slapp/alltför spänd kring 1 år Avvikande kroppshållning Sprättbåge, nackextension, sträckta/korsade ben, Sponant pos Babinski, Tumme-i-hand; pronerade/sträckta armar Ljudkänslighet Primitiva reflexer Cerebral Pares Bestående Perinatal dödlighet rörelsehinder pga engångsskada i omogen hjärna Per CP Perinatal mortality PNM CP omogen = före 2 årsdagen

2 Tidig upptäckt - varför? Tidig diagnos - varför? Primärprevention - utveckla perineonatalvården Sekundärprevention förhindra komplikationer Förbättra framtida funktion - Early intervention För familjens skull! - A Antonowsky: Begripligt - hanterbart-påverka sin situation Primärprevention - utveckla perineonatalvården Sekundärprevention förhindra komplikationer Förbättra framtida funktion - Early intervention För familjens skull! - A Antonowsky: begripligt hanterbart - påverka sin situation Early intervention effekt? Early developmental intervention programs post hospital discharge to prevent motor and cognitive impairments in preterm infants AJ Spittle et al. Cochrane Database of Systematic Reviews 27, 212 Resultat 21 studier (> 3 pat), varierande fokus, fr.a. föräldra-barn-interaktion, barnets utveckling Kognitiv utveckling: Förbättring* småbarnsåren, ingen skillnad i skolåldern *IQ +,5 SD (95% CI,3-,6 SD) Motorisk utveckling: Ingen skillnad interventions/kontrollgrupp (AJ Spittle et al 27, 212) Early intervention Fler studier behövs Skilj på utvecklingsförsening och 2

3 avvikande rörelsemönster Diagnos CP Anamnes inklusive hereditet, grav-neo, ulj/neuroradiologi, tillväxt/ho-kurva sjukdomar, syn, hörsel, traumata, utveckling motorik, tal, kogn, beteende MOTOSKOPI Neurologstatus Motorisk bedömning av spädbarn Milstolpar uppnådda färdigheter av grov och finmotorisk funktion för korrigerad ålder Reflexer -? Skattning av tonus ej standardiserat och variabelt Observation av spontanmotorik Neonatal diagnos av trolig CP < 4 mån korr ålder: Kombinationen MRT + Prechtl s General Movements - högt prediktivt värde för CP (A Spittle et al AACPDM 27) Typer av GM Preterm/term Writhing- vridande rörelser, fullgången tid- 2 mån ålder Figdety- Små rörelser av moderat hastighet och varierande acceleration av extremiteter, bål och nacke. 2-6 mån Avvikelse i GM, 1(2) Vid skada i CNS förändras rörelsernas kvalitet, förlorar i komplexitet och i variabilitet Poor reportoire- (Preterm-tidig postterm) Monotona sekvenser. Kan följas av normal onormal och frånvaro av fidgety. Lågt prediktivt värde. Cramp-synchronised (Preterm uppåt) rörelser är rigida och saknar flyt stark prediktion för spastisk cerebral pares. 3

4 Praktisk GM undersökning: Standardiserad filmning minimera sensoriska stimuli i vaket tillstånd Analys av sekvenser enligt protokoll 3 olika GM bedöms och kvalitetsbestäms/ testtillfälle. Tidsåtgång: Prematurer 3-6 min inspelningar writhing perioden och framåt: endast 5-1 min inspelningar Utbildning Veckokurser; basic, advanced certificate. Utveckling av klinisk bild vid CP Ju svårare CP desto tidigare och tydligare symtom Rörelsearmod Matningssvårigheter/viktstagnation Irritabilitet/skrikighet Dålig sömn Hypotonus Hypertonus/extensionsmönster 4 månader gammal; Pigg, fin kontakt. Sitter med stöd 1. Normalt för åldern? 2. Försenad? Spasticitet och dystoni ofta SENA tecken 1-2 års ålder atetos och ataxi ännu senare. 3 mån 6 mån 4 månader gammal; Pigg, fin kontakt. Sitter med stöd 1. Normalt för åldern? 2. Försenad? 3. AVVIKANDE 4

5 Cerebral pares - definition Cerebral palsy describes a group of developmental disorders of movement and posture, causing activity restriction or disability that are attributed to disturbances occurring in the fetal or infant brain. The motor impairment may be accompanied by a seizure disorder and by impairment of sensation, cognition, communication and/or behaviour (Rosenbaum et al 27) Rörelsehinder i Grovmotorik Finmotorik Ansikte, mun, svalg CP - andra svårigheter strabism, CVI, brytningsfel uppmärksamhet, konc, aktivitetskontroll kognition, inlärning, språk CP förekomst 4-11 år ca 2,5/1 = 1/4 Pojkar > flickor 1,3 : 1 svårt automatisera långsamhet Vl.2 - Neuroimaging Typical pathogenetic patterns which can occur in CP summarizing the afore given examples for the different timing periods in uni- or bilateral distribultion, pathology always involves the motor system, thus explains uni- or bilateral neurology and motor dysfunction BACK Cerebral Pares grund för klassifikation Dominerande symtom: spasticitet, ataxi, dyskinesi Symtomlokalisation: hemi- di-, tetraunilat bilat maldevelopments p.v. white grey matter matter 9%* 56%* 18%* *Data from a systematic review indicating how often these patterns were described in CP REFERENCE 3 Motorisk funktionsnivå: GMFCS MRT fynd 5

6 Cerebral Pares indelat efter symtom och lokalisation (Hagberg 1975) Diagnos 4-7 år CP subtypes according to dominating symtom and localisation USCP Atetos BSCP Ataxi Tonusvxl 9 subtyper 5 år (4-7 år) DMCN 2; 42: Palisano R et al. Dev Med Child Neurol 1997; 39: Svensk version på Grovmotorisk funktionsnivå Nationell fördelning av GMFCS-nivåer (%) n=115 GMFM tillväxtkurvor per GMFCS-nivå JAMA 22; 288: I II III IV V Saknas 6

7 JAMA 22; 288:

8 Hanna S et al. Stability and decline in gross motor function among children and youth with cerebral palsy aged 2 to 21 years DMCN 29; 51: Lundkvist Josenby A et al. Motor function after selective dorsal rhizotomy: a 1-year practice-based follow-up study Dev Med Child Neurol 212 ; 54(: GMFCS MACS 5 nivåer Manual Ability Classification System Marianne Arner, MD, PhD Ann-Christin Eliasson OT, PhD Birgit Rösblad PT, PhD Eva Beckung PT, PhD Lena Krumlinde-Sundholm OT, PhD Peter Rosenbaum MD, FRCP (C) Förmågan att hantera föremål i dagliga aktiviteter Klassificerar typiskt utförande inte maximal prestation Validerad /reliabilitetstestad för barn 4-18 år 8

9 sekundär prevention Nytt sätt att arbeta höftluxation Tidig prevention Standardiserad utvärdering kanske lite stelare ingen säker skillnad oklart om försämring skett möjligen något sämre rörlighet Standardiserad uppföljning Tidig upptäckt dålig rörighet, men svårt avgöra om det skett någon försämring dålig rörlighet, men då jag inte sett pat. tidigare vet jag inte om det är nytillkommet Abduktion höger och vänster höft Alla barn med > 4% % CPUP S Sweden Total population with CP born Hip dislocation < 8 yrs % Wind-swept < 8 yrs < 33 Reimers index = a/d x 1 % Scoliosis < 12 yrs % 45 % Birth year Op contractures < 8 yrs 9

10 Cerebral Pares Huvudtyper dominerande spt: Spastisk ca 7% Dyskinetisk 15-2% Ataktisk 1% Spasticitet Hastighetsberoende tonusökning vid passiv sträckning Stegrade muskelreflexer Klonus Pos Babinski Spasticitet - hastighetsberoende ökning av tonus CP sp hemiplegi, unilateral spastisk CP Vanligaste CP-typ GMFCS I-II (III) CP spastisk hemiplegi Vanligen bra syn och hörsel 2/3 normal begåvning Ofta ADHD/beteendeproblem, perceptionsstörningar, dyslexi, dyscalculi 1/3 epilepsi Vl.3 - Neuroimaging Morphology function in periventricular lesions This scheme is well known and shows the topography of the pyramidal tracts in relation to periventricular lesions. Small lesions affect mainly the legs, larger also trunk and arms. unilateral lesions cause unilateral spastic CP bilateral lesions cause bilateral spastic CP mild BS-CP severe BS-CP BACK NEXT 1

11 CP spastisk diplegi 2/3 preterm - 1/3 term Vanligaste CP-typ hos prematurfödda CP spastisk diplegi Benen mer engagerade än armarna GMFCS I-V Periventriculär skada, PVL, PVH, HC Prevalens by CP-syndrome during 2 years 1,2 Spasticitet ben > armar Kan påverka alla extremiteterna! Syn SKADA per 1 livebirths 1,8,6,4,2 Hemiplegia Diplegia Tetraplegia Dyskinetic CP Simple ataxia Birth year period CP sp diplegi 2/3 normal begåvning bra hörsel CVI (+ ROP) skelning, brytningsfel, perceptionsstörning - crowding, dåligt synfält nedåt Epilepsi hos ca 1% CP spastisk tetraplegi Spasticitet dominerar, armarna lika mycket eller mer drabbade än benen Microcefali utbredd cortikal skada OBS! Smärtupplevelse Djup utvecklingsstörning, synskada, oftast epilepsi BSCP sp di + tetra GMFCS V 1 di:4 tetra 11

12 Atetos Dyskinetisk CP Bättre begåvning än rörlighet Tonusväxling = Dystoni Dyskinetsk CP Dyskinesi dåliga rörelser Dystoni dålig muskelspänning tonusväxlingssyndrom Hyperkinesi för mycket rörelser atetos/chorea Atetos - funktion CP tonusväxling/dystoni God motorisk funktion God kognitiv funktion Ej perceptionsstörningar Hälften har hörselskada/dövhet Medrörelser försvårar talet Av de hörande saknar ca 1% tal Missbedöms/underskattas - socialt hcp CP tonusväxling Tal - saknar talförmåga helt el delvis Äta - svårt svälja + ökat energibehov utmärgling, kortvuxenhet Andning - felsväljning astma, lunginflammation Ataktisk CP Dysfunktion/skada lillhjärnan Spasticitet tillkommer i tonåren, muskelkraft och dystoni ökar 12

13 Ataktisk CP Proportion of surviving children with CP at different ages and GMFCS levels GMFCS I-III Många MR Neuropsykol spt/autistiska drag 96% av alla med CP lever till vuxen ålder majoriteten av personer med CP är vuxna Vid CP GMFCS V överlever 6% till vuxen ålder trots svår flerfunktionsnedsättning (fr.a. CP sp tetraplegi och CP dystoni) Balances Devices to measure height/length 13

Grovmotorisk funktionsnivå CP orsaksmönster

Grovmotorisk funktionsnivå CP orsaksmönster Cerebral Pares CP 13111 Lena Westbom Neurosektionen, Barnmed klin, SUS BarnReHab Skåne, HoH Cerebral Pares Bestående rörelsehinder pga engångsskada i omogen hjärna omogen = före 2 årsdagen CP andra svårigheter

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Diagnostisering av cerebral pares

Diagnostisering av cerebral pares Diagnostisering av cerebral pares Sollentuna 2015-11-03 Lena Westbom, Skånes US Disposition Frågor, video CP? Kriterier för CP diagnos CP-definitioner SCPEs träningsmanual Frågor, videor CP? i CPUP http://www.scpenetwork.eu/

Läs mer

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Eva Nordmark Dr med vet, leg. sjukgymnast, universitetslektor Avd för

Läs mer

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message. Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad

Läs mer

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se

Läs mer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. 1 Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. Karolin Persson Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en samlingsbeteckning för fysisk funktionsnedsättning som är

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

HEFa. Årsrapport HEFa 2006

HEFa. Årsrapport HEFa 2006 Årsrapport 6 Sedan november 3 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom habiliteringarna i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F) läns landsting och Hälsouniversitetet

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 2016-01-01 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets region/landsting: Barnets

Läs mer

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

NY VERSION. REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom

NY VERSION. REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom NY VERSION 2014 REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2014 REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2014 Huvudförfattare Kristina Tedroff Katarina Wide Det här är en

Läs mer

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Beskriva 1994 Behandlings effekter 2004 Evidens 2014 1994 -Vad Vadär ärklumpig klumpigmotorik motorik? 6 year

Läs mer

Dagens presentation. CPUP (liksom barnet med CP) är en helhet! Bakgrund. Bakgrund

Dagens presentation. CPUP (liksom barnet med CP) är en helhet! Bakgrund. Bakgrund 11-5-4 Opfølgning af overekstremitetsfunktion i CPUP i Sverige CPOP dagen 4 maj 11 Dagens presentation Varför behövs CPUP? Vad ingår i övre extrdelen och varför?? Två dimensioner i CPUP Hur kan man använda

Läs mer

HEFa ett regionalt kvalitetsregister

HEFa ett regionalt kvalitetsregister HEFa ett regionalt kvalitetsregister Hälsouppföljning av barn och ungdomar med funktionshinder Birgitta Öberg, Professor Institutionen för medicin och hälsa Avdelning Sjukgymnastik Linköpings universitet

Läs mer

FUNKTIONSHINDER I. Ulrika Uddenfeldt Wort

FUNKTIONSHINDER I. Ulrika Uddenfeldt Wort FUNKTIONSHINDER I Ulrika Uddenfeldt Wort INNEHÅLL Barn och Ungdoms-habiliteringen Cerebral pares Utvecklingsstörning Down syndrom Inte autism och ADHD BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Sjukgymnast Arbetsterapeut

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat?

Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat? Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat? Vi har under vårt fördjupningsarbete valt att fokusera kring styrketräning hos personer med cerebral pares. Vi har träffat två sjukgymnaster

Läs mer

Mål. Uppföljningsprogram. Nationellt kvalitetsregister. Förhindra kontraktur Standardiserad uppföljning. Förhindra höftluxation. Förbättra samarbetet

Mål. Uppföljningsprogram. Nationellt kvalitetsregister. Förhindra kontraktur Standardiserad uppföljning. Förhindra höftluxation. Förbättra samarbetet 22-23 oktober 212 Arrangörer: Marianne Arner Caroline Gudmundsson Gunnar Hägglund Lena Krumlinde Sundholm Eva Nordmark Elisabet Rodby Bousquet Lena Westbom Destination Öresund Uppföljningsprogram Nationellt

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Annemarie Bexelius och Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting 2008.

Annemarie Bexelius och Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting 2008. FoU-rapport 2008-03 Goal Attainment Scaling och föräldrars val av mål, en metod för behandlingsplanering och utvärdering av funktionell träning för barn med cerebral pares Annemarie Bexelius Denna rapport

Läs mer

ITB Dosering, uppföljning

ITB Dosering, uppföljning ITB Dosering, uppföljning Kate Himmelmann Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Regional spasticitetsbehandling Västra Götaland Botulinum- mottagning Spasticitets- mottagning ortoped Regionalt spasticitetsteam

Läs mer

Funktionshinder. Ulrika Uddenfeldt Wort

Funktionshinder. Ulrika Uddenfeldt Wort Funktionshinder Ulrika Uddenfeldt Wort Innehåll Barn- och Ungdomshabiliteringen Cerebral pares Utvecklingsstörning Down syndrom Flerfunktionshinder Barn- och Ungdomshabiliteringen Sjukgymnast Arbetsterapeut

Läs mer

Background: Methods: Results: Conclusion:

Background: Methods: Results: Conclusion: ABSTRACT Background: Children with cerebral palsy (CP) have a risk of sustaining displacement and dislocation of the hip. It is questioned whether varisation osteotomy of the proximal femur should be performed

Läs mer

Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens

Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens..och min egen inställning Marianne Arner Södersjukhuset Stockholm Viktigaste budskap Primum non nocere Först av allt, skada inte! Hippokrates-eden cirka 500

Läs mer

Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism

Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism Vilka barn och ungdomar omfattas av HabQ? Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Klassifikationssystem för grovmotorisk funktion vid cerebral pares, i svensk översättning Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Stephen Walter, Dianne Russell,

Läs mer

Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017

Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017 Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017 GMFCS Gross Motor Function Classification System I II III IV V 1,5 år 2,5 år 5 år 8

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ. Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ http://www.liu.se/habq Nuläge Bak- Funktion grunds Funktio Hälsa Kvalitet data Insatser Antalet barn/ungdomar 0-18år i HabQ 2013 2014 CP 465 525 Autistiskt

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Cerebral pares hos barn och ungdomar i Skåne/Blekinge: prognostiska faktorer för överlevnad

Cerebral pares hos barn och ungdomar i Skåne/Blekinge: prognostiska faktorer för överlevnad Cerebral pares hos barn och ungdomar i Skåne/Blekinge: prognostiska faktorer för överlevnad Examensarbete 2010-04-23 Termin 11 Läkarprogrammet Linda Bergstrand Handledare: Lena Westbom Innehållsförteckning:

Läs mer

Nya sätt att beskriva och klassificera kommunikation vid CP

Nya sätt att beskriva och klassificera kommunikation vid CP 1 Nya sätt att beskriva och klassificera kommunikation vid CP Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Motorisk funktion och övriga problem % 100 80 60 40 20 Learning

Läs mer

YrkesträffFysioterapeuter. 21 okt2014

YrkesträffFysioterapeuter. 21 okt2014 YrkesträffFysioterapeuter 21 okt2014 YrkesträffFysioterapeuter 10:45-11:15 CFSC information tillsammansmed arbetsterapeuterna.kate Himmelman 11:25-11:35 Summering från koordinatorsträffen Caroline Gudmundsson/Eva

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med CP-skada Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Examensarbete 10 p Vårterminen 2007

Examensarbete 10 p Vårterminen 2007 Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Uppsatskurs projektarbete i sjukgymnastik, c-nivå 10 poäng Examensarbete 10 p Vårterminen 2007 Rörelserelaterade funktioner och

Läs mer

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning

Läs mer

Cerebral visual impairment (CVI) en vanlig synskadeorsak hos barn - kräver insatser från habilitering och skola

Cerebral visual impairment (CVI) en vanlig synskadeorsak hos barn - kräver insatser från habilitering och skola Cerebral visual impairment (CVI) en vanlig synskadeorsak hos barn - kräver insatser från habilitering och skola Lena Jacobson Barnögonläkare, docent Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för

Läs mer

Sammanfattning för dig med CP

Sammanfattning för dig med CP Årsrapport 2015 Sammanfattning för dig med CP Förord Detta är den tionde årsrapporten för CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral pares) som nationellt kvalitetsregister, med redovisning av samlade resultat

Läs mer

Effekter av styrketräning för barn med cerebral pares

Effekter av styrketräning för barn med cerebral pares FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING I Sverige föds ungefär 200 barn med cerebral pares (CP) varje år. CP innebär en störning av rörelseförmågan orsakad

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk

Läs mer

Fördjupning om Målfokuserad funktionell träning

Fördjupning om Målfokuserad funktionell träning Fördjupning om Målfokuserad funktionell träning Målfokuserad funktionell träning, MFT, är en träningsform för barn som går på förskola och som kan anses ha nytta av träning i grupp. Syftet med träningen

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos

Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos Cerebral Pares Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd En paraplydiagnos CP paraplydiagnos. Vad betyder det? Olika orsaker Olika typ och grad av symptom Drabbar olika delar av kroppen Med eller utan

Läs mer

När blir normal utveckling onormal?

När blir normal utveckling onormal? När blir normal utveckling onormal? BHV-kurs Barnveckan 21 april 2015 Karin Ahlberg Jenny Weibull Barnneurolog Sjukgymnast Centralsjukhuset Karlstad BVC:s uppdrag Följa barnets utveckling Reagera på avvikelser

Läs mer

Botulinumtoxin som smärtlindring vid spasticitet

Botulinumtoxin som smärtlindring vid spasticitet Botulinumtoxin som smärtlindring vid spasticitet, barnneurolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Svensk Barnsmärt förening,

Läs mer

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 Spasticitet Ökad reflexaktivitet på spinal nivå på grund av en

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped

Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped Klassifikation av ät- och drickförmåga Eva Sjöstrand, leg logoped Vad är EDACS? Klassifikationssystem för funktionell ät- och drickförmåga hos individer med cerebral pares. Utarbetat i England av ett forskarlag

Läs mer

44 neurologi i sverige nr 1 16

44 neurologi i sverige nr 1 16 CP Cerebral pares (CP) är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. CP orsakas av en icke-progressiv hjärnskada som uppkommit före två års ålder och varje år är det omkring 200 barn

Läs mer

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och

Läs mer

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Projektkurs inom magisterutbildning i sjukgymnastik Examensarbete D-nivå, 2 poäng År 27 Goal Attainment Scaling och föräldrars val av mål, en

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Intrathekalt baclofen. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Intrathekalt baclofen. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Intrathekalt baclofen Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

8 September 2009. Sven Mattsson & Peter Wide Barn o Ungdomskliniken, US, Linköping

8 September 2009. Sven Mattsson & Peter Wide Barn o Ungdomskliniken, US, Linköping 8 September 2009 Sven Mattsson & Peter Wide Barn o Ungdomskliniken, US, Linköping Innehåll Vad är barn-neurologi? Varför, när och hur neurologisk undersökning av barn? Diagnosgrupper Pediatrisk UroNeurologi

Läs mer

Handikappförvaltningen Rapport 2005 : 1 FoU

Handikappförvaltningen Rapport 2005 : 1 FoU Handikappförvaltningen Rapport 2005 : 1 FoU Sambedömningsrutiner vid uppföljning av barn med cerebral pares enligt Skåne-Blekingeregionens program gällande nedre extremiteten - en pilotstudie i Västra

Läs mer

Årsrapport 2007 Lund 2007 09 27

Årsrapport 2007 Lund 2007 09 27 Årsrapport CPUP 27 1 Årsrapport 27 Lund 27 9 27 2 Årsrapport CPUP 27 ISBN 978-91-97619-3-1 Copyright 27 Förord Årsrapport CPUP 27 3 Detta är den andra årsrapporten för CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM

REGIONALT VÅRDPROGRAM REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2010 REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2010 Huvudförfattare Kristina Tedroff Katarina Wide ISBN 91-85211-71-0 RV 2010:01

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Bruksanvisning för inmatning i Compos gäller för CP 3 år, 6 år, 9 år, 12 år, 15 år och 18 år. Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Uppgifterna

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Yogaträning för barn med cerebral pares

Yogaträning för barn med cerebral pares Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Sektionen för fysioterapi Examensarbete i klinisk medicinsk vetenskap magisterprogrammet VT 2015 Yogaträning för barn med cerebral pares - ledrörlighet

Läs mer

Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt

Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt Ann-Christin Eliasson, Professor, arbetsterapeut Vad ska vi säga till Noas föräldrar? Född vecka 25, vikt 525 gram, WMDI med moderate

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL

Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL. Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och

Läs mer

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R)

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R) CanChild Centre for Childhood Disability Research Institute for Applied Health Sciences, McMaster University, 1400 Main Street West, Room 408, Hamilton, ON, Canada, L8S 1C7, Tel 905-525-9140 ext 27850

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam . Motorik och percep,on vid ADHD, au,sm och uppförandestörning hos barn Ar#kel i Journal of Neurodevelopmental Disorders: 2014, 6(1):11:1-10 Motor func#on and percep#on in children with neuropsychiatric

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

STROKE- vad är det? En kort översikt

STROKE- vad är det? En kort översikt STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20

Läs mer

Stabilitet över tid avseende kognitivfunktion hos barn med cerebral pares - en pilotstudie. Åsa Korsfeldt

Stabilitet över tid avseende kognitivfunktion hos barn med cerebral pares - en pilotstudie. Åsa Korsfeldt Skriftligt Specialistarbete Sveriges Psykologförbund 2016-11-30 Stabilitet över tid avseende kognitivfunktion hos barn med cerebral pares - en pilotstudie Åsa Korsfeldt Handledare: Mats Nilsson, Statistiker/

Läs mer

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,

Läs mer

Institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap. Självupplevd livskvalitet hos barn och ungdomar med cerebral pares

Institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap. Självupplevd livskvalitet hos barn och ungdomar med cerebral pares Institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap Självupplevd livskvalitet hos barn och ungdomar med cerebral pares Författare: Ingrid Westöö Handledare: Õie Umb-Carlsson Magisterprogrammet i habiliteringskunskap

Läs mer

Infantil spasm Behandling. Var står vi? Lund

Infantil spasm Behandling. Var står vi? Lund Infantil spasm Behandling. Var står vi? Lund Göteborg 2008-10-17 Ep-teamet Lund; Johan Lundgren Barn- och Ungdomssjukhuset, Univeritetssjukhuset, Lund Tove Hallböök Eva Dehlin Anna-Karin Undren Elisabeth

Läs mer

Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi

Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi Sjukgymnastiken Lund 2003-06-12 Barn och ungdoms sjukhuset Universitetssjukhuset i Lund Vad är Selektiv Dorsal Rhizotomi (SDR)? Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi Hos friska personer

Läs mer

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Fetma under graviditet en interventionsstudie Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad

Läs mer

Cerebral Pares. Medicinsk och Kirurgisk behandling

Cerebral Pares. Medicinsk och Kirurgisk behandling Cerebral Pares Medicinsk och Kirurgisk behandling Eva Pontén Öl Med Dr Specialist i handkirurgi och ortopedi Verksamheten för Barnortopedi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Validitet och reliabilitet av en nyutvecklad klassifikation för barn med cerebral pares

Validitet och reliabilitet av en nyutvecklad klassifikation för barn med cerebral pares FoU-rapport 2006-03 Manual Ability Classification System, MACS: Validitet och reliabilitet av en nyutvecklad klassifikation för barn med cerebral pares Ann-Marie Öhrvall Handikapp & Habilitering Denna

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Vardagsförmågor hos barn med måttlig synnedsättning

Vardagsförmågor hos barn med måttlig synnedsättning Rapport från Syncentralen Vardagsförmågor hos barn med måttlig synnedsättning Funktionella färdigheter, hjälpbehov och föräldrars uppfattning om barnens motorik September 2011 Fredrik Lejonklou, sjukgymnast

Läs mer

NY VERSION. REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom

NY VERSION. REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom NY VERSION 2014 REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2014 REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2014 Huvudförfattare Kristina Tedroff Katarina Wide Det här är en

Läs mer

Renässans för sjukgymnastik i behandling av CP-skadade

Renässans för sjukgymnastik i behandling av CP-skadade FOTO: ANDERS SVENSSON Ett barn med cerebral pares får behandling vid Kolbäckens habilitering i Umeå. Renässans för sjukgymnastik i behandling av CP-skadade Terapimetoder vid cerebral pares En tidigare

Läs mer

Rapport Flygplansleken

Rapport Flygplansleken Rapport Flygplansleken Analys av sittställning i två standardiserade lekaktiviteter - metodbeskrivning samt jämförelse mellan barn med cerebral pares och en kontrollgrupp Regionhabiliteringen Flygplansleken

Läs mer

Registerpopulation i HabQ

Registerpopulation i HabQ Registerpopulation i HabQ Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra att den population

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

CPUP vuxen, Manual till undersökningsformulär, version 2013-01-01 1

CPUP vuxen, Manual till undersökningsformulär, version 2013-01-01 1 CPUP vuxen, Manual till undersökningsformulär, version 2013-01-01 1 Manual till undersökningsformulär CPUP vuxen Vid första bedömningstillfället någonsin, skall frågor som innehåller sedan föregående bedömningstillfälle

Läs mer