Bromma stadsdelsnämnd Verksamhetsberättelse VB 2013

Transkript

1 Bromma stadsdelsnämnd Dnr: Sid 1 (83) Handläggare: Solveig Blid Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd Verksamhetsberättelse VB 2013 Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens verksamhetsberättelse för 2013, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunfullmäktige. 2. Nämnden begär ombudgetering med 1,2 mnkr avseende investeringsbudgeten. 3. Nämnden ansöker om medel för hemlöshetsprojekt Öppenvård i Bromma med 1,4 mnkr. 4. Paragrafen justeras omedelbart. Bromma stadsdelsnämnd Bromma Leif Sjöholm stadsdelsdirektör Sammanfattning Jan-Åke Frögéli tf administrativ chef Förvaltningen bedömer att Bromma stadsdelsnämnd i hög grad bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål utifrån en samlad bedömning av indikatorernas målvärden, genomförda aktiviteter och det arbete som utförts inom verksamheterna. Det ekonomiska utfallet är positivt, nämndens verksamheter visar ett överskott med 6 mnkr för Ärendets beredning Verksamhetsberättelsen för 2013 har utarbetats inom verksamhetsområde administration i samarbete med förvaltningens övriga verksamhetsområden. Ärendet har redovisats i förvaltningsgruppen, pensionärsrådet, rådet för funktionshinderfrågor och ungdomsrådet. bromma@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (83) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Företag väljer att etablera sig i Stockholm framför andra städer i norra Europa Invånare i Stockholm är självförsörjande Stockholms livsmiljö är hållbar Det byggs många bostäder i Stockholm Stockholmarna är nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten Stadens verksamheter är kostnadseffektiva Budgeten är i balans Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva...80 Synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: Kvalitetsredovisning 2013 förskolan Bilaga 2: Uppföljning av internkontrollplanen Bilaga 3: Förklaring till förkortningar Bilaga 4: Bokslutsfil Bilaga 5: Uppföljning av budget Bilaga 6: Slutrapport Boendeteam Bilaga 7: Ansökan om projektmedel Öppenvård

3 Sid 3 (83) Sammanfattande analys Vision 2030 ett Stockholm i världsklass - att ständigt förbättra de önskade effekterna för brukare och medborgare i Bromma har tillsammans med värdegrunden HÖRA (helhetstänkande, öppenhet, respektfullt bemötande och ansvar) varit vägledande för verksamheterna. Kommunfullmäktiges uppdrag och förutsättningar i budget 2013 och stadsdelsnämndens verksamhetsplan 2013 har varit styrdokument för förvaltningen. Stadens brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar visar på goda resultat för stadsdelsnämndens målgrupper. Nämnden har ett positivt ekonomiskt resultat. Kommunfullmäktiges tre inriktningsmål bedöms i huvudsak uppnås utifrån en samlad bedömning av indikatorernas målvärden, genomförda aktiviteter och det arbete som utförts inom verksamheterna under Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök. Bromma stadsdelsförvaltning har bidragit till uppfyllelse av inriktningsmålet bland annat genom att arbeta för att hålla stadsdelens parker välskötta och öppna, genomföra trygghetsvandringar i stadsdelsområdet samt aktivt efterfråga medborgarnas förslag på trygghetsskapande förbättringar. Förvaltningen har regelbundet deltagit i Bromma företagsgrupp och fungerat bl.a. som en lots för företagarna med information om stadens verksamheter och t.ex. kommande bygg- och planeringsprojekt. Förvaltningen har under 2013 startat ny förskoleverksamhet i Mariehäll för barn. Även privata förskolor har startat i stadsdelsområdet under året, Raoul Wallenbergs skola/förskola har startat verksamhet vid Bällstavägen i Mariehäll och Spännande Pedagogik i Rätt Atmosfär i Stockholm AB (Spira) har startat verksamhet i Tempushusen vid Beckombergavägen samt Famnen AB i Blackeberg. Befolkningen i Bromma har ökat under året, från vid årsslutet 2012 till ca vid årsslutet Antal nyregistrerade företag uppgår till 696, en ökning med 72 jämfört med Andelen person som i brukarundersökningar anger att de känner sig trygga i området ligger på 84 %, betydligt över målsättningen på 72 %. Nöjdheten med städning och skötseln av park samt grönområden är inte helt i nivå med målsättningen, vilket beror på dels sänkta skötselnivåer i det nya entreprenadavtalet och dels på att entreprenören under inledningen av sommarsäsongen inte skötte underhållet, i enlighet med avtalet. En ny krishanteringsplan för händelser inom Bromma stadsdelsområde har tagits fram under året. En åtgärd som utförts inom Risk- och sårbarhetsarbetet (RSA) har varit att öka antalet resurspersoner vid en eventuell oönskad händelse. Antalet personer som är beroende av ekonomiskt bistånd har sjunkit successivt under året. Personer som är långtidsberoende av ekonomiskt bistånd har också sjunkit något. Inför sommaren 2013 utökade förvaltningen antalet feriearbetsplatser till 100 ST, vilket gett mycket positiva effekter. Miljöhandlingsplanen har utgjort stöd för arbetet med en hållbar miljö och miljöombuden har fungerat som stöd i miljöarbetet.

4 Sid 4 (83) Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras Verksamheterna har under året hållit en god kvalitet och måluppfyllelsen har varit hög. Medborgarnas och brukarnas synpunkter på verksamhetens kvalitet och upplevelse av valfrihet har i huvudsak hämtats in genom de brukarundersökningar som staden genomför. Överlag uppnås goda resultat gällande brukarnas nöjdhet. I de fall målen inte helt uppnås är det i regel en positiv trend och förbättrade resultat jämfört med föregående år. Flera förändringar har genomförts i den kommunala hemtjänstens organisation, vilket kan vara en förklaring till de försämrade resultaten inom verksamheten. Brukarundersökningarna visar i huvudsak god måluppfyllnad när det gäller brukarnas upplevelse av valfrihet inom de valfrihetssystem stadens erbjuder. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning uppnås dock inte målet. Flera brukare har uppgett att valfriheten är liten på grund av att få alternativ finns i Bromma, vilket uppfattas som att de inte har valfrihet. Ett utvecklingsområde är att förtydliga informationen om att valbara alternativ finns i andra stadsdelsområden eller kommuner. Förvaltningen arbetar med att skapa nya enheter med speciell profil. Förvaltningen har noggrant analyserat de mål som inte uppnåtts för att utveckla och förbättra verksamheten. I analysen har vi sökt efter faktorer som kan förklara varför förväntat resultat inte uppnåtts och åtgärder har diskuterats för att uppnå bättre resultat. Stadens verksamheter är kostnadseffektiva Verksamheten inom Bromma stadsdelsnämnd har bedrivits med en god kvalité samt med god ekonomisk hushållning. Arbetet med uppföljning och analys av resultat relaterat till uppsatta mål, för en effektiv verksamhet, har utvecklats under året. Verksamheter som uppnått goda resultat har uppmärksammats. I budget för 2013 tilldelades efter årets justeringar 1 298,8 mnkr. Förvaltningen har genomfört sitt driftuppdrag till en nettokostnad av 1 289,4 mnkr efter resultatdispositioner. Nämndens verksamheter visar ett överskott med 6 mnkr. Resultatenheterna för över 3,5 mnkr till Verksamhetsområdena förskola, teknik, äldreomsorg och administration redovisar överskott medan socialtjänst och funktionsnedsättning redovisar budget i balans. Särskilda utvecklingsfrågor 2013 Hemlöshet Det förebyggande arbetet mot vräkningar har varit prioriterat, särskilt gällande barnfamiljer. Arbetet har skett i nära samverkan med fastighetsbolagen. Budget- och skuldrådgivning har varit viktigt i det vräkningsförebyggande arbetet, särskilt för barnfamiljer. Dessa funktioner har organisatoriskt sammanförts med Boenheten. Verksamheten har öppen mottagning och därmed har väntetiden eliminerats. Lokala rutiner för det vräkningsförebyggande arbetet, utifrån stadens riktlinjer, har arbetats fram. Annat viktigt vräkningsförebyggande arbete är även fortsättningsvis återfallsprevention, MI-samtal (motiverande samtal) och tolvstegsprogram riktat till målgruppen personer med beroendeproblematik, som är en särskilt utsatt grupp när det gäller att riskera hemlöshet.

5 Sid 5 (83) Arbetet med försöks- och träningslägenheter har under året visat på goda resultat och sju personer har under året fått överta kontraktet på sin försökslägenhet. Barnkonventionen Bromma förskolor har samarbetat med biblioteken med språklig mångfald som tema under den vecka FN-dagen infaller. Förutom sagoläsning på ett flertal språk har biblioteken lyft även fram FN:s deklaration om barns rättigheter. Förvaltningen har arbetat förebyggande för barn och ungdom genom att särskilt satsa på att fler barn från Bromma stadsdelsområde har kunnat delta i kolloverksamhet. Det har gjorts genom deltagande i Kolloevent i samarbete med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning och upphandlade kolloarrangörer. Affischer och information gick ut till förvaltningens skolor, parklekar, fritidsgårdar, socialtjänstens enheter och olika samlingsplatser för barn samt ungdomar, såsom bibliotek samt sim- och idrottshallar. Arbetet ledde till att alla kolloplatser var belagda under sommaren. En god skolgång är en av de främsta skyddsfaktorerna för barn som riskerar fara illa. Ett intensivt arbete har påbörjats under året för att säkerställa samordningen mellan socialtjänsten och skolan kring dessa barn. En samverkansöverenskommelse har utarbetats och ligger till grund för denna samordning. Föräldraprogrammet ABC (Alla Barn i Centrum) och Komet är mycket uppskattade av föräldrar i Bromma. För att kunna bereda plats för fler föräldrar har socialtjänsten, i samverkan med förskolan, utbildat fler samtalsledare. För barn till separerade föräldrar startade förvaltningen under hösten gruppverksamhet för barn i åldrarna 7-12 år. Gruppledarna arbetar utifrån metoden Skilda världar, som tagits fram av BRIS (Barnens rätt i samhället). Ungdomsrådet som startade på försök 2012 har permanentats. Jämställdhet och mångfald En arbetsgrupp med representanter för arbetsgivare och de fackliga organisationerna har arbetat fram en aktivitets- och tidsplan för jämställdhets- och mångfaldsarbetet för 2013 och första halvåret Förvaltningen har beslutat att införa jämställdhetsombud och utbildningar kommer att genomföras för ombuden under Mångfalden ses som en styrka och vid rekrytering beaktas jämställdhetsperspektivet. Vid nyanställning av personal intervjuas i möjligaste mån både män och kvinnor, beroende på om det finns sökanden av båda könen och kompetenskraven är uppfyllda. Stadens brukarundersökning ger möjlighet att se resultatet uppdelat på kvinnor och män. Höstens studiedag för samtlig personal i Brommas kommunala förskolor ägnades åt genusarbetet i våra barngrupper, med föreläsning och efterföljande diskussion utifrån föreläsningens frågeställningar. På flera förskolenheter har pedagoger deltagit i symposium genom Reggio Emilia institutet på temat Den rosa pedagogiken och fört diskussioner på sina verksamheter om hur man kan arbeta med sina egna attityder och genusfrågor inom verksamheten. Genusarbetet är ett viktigt utvecklingsområde inom förskoleverksamheten. Inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid har man i möjligaste mån arbetat med könsuppdelad statistik när det gäller inkomna ärenden och beslut om insatser. Inom barn- och

6 Sid 6 (83) ungdomsvården har man mätt i vilken omfattning mammor respektive pappor kontaktats först när en anmälan inkommer. Mätningar har gjorts från januari till och med augusti 2013 i sammanlagt 38 ärenden. I dessa kontaktades mamman först i 20 ärenden, pappan först i 12 ärenden, båda vårdnadshavarna i 3 ärenden, ungdomen i 2 ärenden och i ett ärende tf vårdnadshavare. Arbetet med att ha med båda föräldrarnas individuella bedömning av barnets/den unges behov har också utvecklats. Samverkan med andra myndigheter och organisationer Samverkan med andra aktörer är nödvändig för att nå goda resultat. Brist på samverkan är en riskfaktor för den enskilde som behöver stöd. Arbete pågår med att tydliggöra ansvar för samverkan i gränssnitt mellan olika ansvarsområden. För barn i behov av särskilt stöd ska samhället samordna sina insatser. Ett arbete (BUS) har pågått under året och ska under 2014 leda till en överenskommelse mellan berörda myndigheter för samordning av insatser i en individuell plan, Min plan, för barnet/familjen. Biståndsenheten för personer med funktionsnedsättning har påbörjat ett samarbete med försäkringskassan, arbetsförmedling och försörjningsstöd har vars syfte är att få så många funktionshindrade ungdomar ut i arbetslivet genom t.ex. lönebidragsanställning eller praktik. Det arbetet har gett mycket goda resultat under året då 10 brukare erhållit anställning. Inom äldreomsorgen har arbete pågått med att implementera det lokala samverkansprogram som tagits fram tillsammans med Brommageriatrikens minnesmottagning, Tranebergs Vårdcentral och Primärvårdsrehab Västerort, för att ta omhand, utreda och behandla personer med misstänkt demens/demenssjukdom. Stadsdelsförvaltningarna i Västerort har fortsatt arbetet tillsammans med Brommageriatriken för att utveckla samarbetsformerna. Genom att strukturera och säkerställa arbetssätt och arbetsmetoder, bl.a. genom vårdplanering via video, skapas en trygg och säker hemgång för den äldre. Samarbetet med högskolorna har inneburit att fem socionompraktikanter gjort sin praktiktermin inom förvaltningens verksamheter. Finska som förvaltningsområde Arbetet med finska som minoritetsspråk utförs i samarbete med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning. Under året har det gemensamma arbetet omfattat ett flertal möten med finska föreningen i Hässelby och planering inför öppna aktiviteter som i huvudsak utförts under hösten Några aktiviteter har genomförts genom de finska föreningar som finns etablerade inom stadsdelsområdena. Teaterföreställningar har erbjudits förskolorna. Utbildningsdagar för finskspråkig personal inom förskola och vård och omsorg har också erbjudits. En inventering av personalens språkkunskaper i finska har påbörjats under året. Åtta barn med finska som modersmål finns registrerade i Brommas förskolekö, men ingen uppger att de önskar finsk förskola. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning driver en finskspråkig förskoleavdelning i stadsdelen Vällingby. Inom Socialtjänst och fritid finns finskspråkig personal bl.a. inom mottagningsfunktionen. Brommas äldreomsorg har biståndshandläggare som talar finska. De äldre har möjlighet att välja finskspråkig utförare, både inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Många utförare har finskspråkig personal.

7 Sid 7 (83) VERKSAMHETER OCH MÅLGRUPPER Förskola Målgrupp De kommunala förskolorna har erbjudit verksamhet för barn i åldern 1-5 år, vilkas föräldrar förvärvsarbetat, studerat, varit arbetslösa och aktivt sökt arbete, eller till följd av barns egna behov av stöd. Den öppna förskolan i Blackeberg har funnits att besöka för de föräldrar som varit hemma med sina barn. Volymer Närmare 90 % av alla 1-5-åringar har varit inskrivna i förskola eller annan pedagogisk verksamhet, ca 58 % i kommunal och 42 % i fristående. För Brommas kommunala förskolor innebar det inskrivna barn per 15 oktober Ca 24 % av de inskrivna barnen har annat modersmål än svenska. För att klara barnomsorgsgarantin under våren har en tillfällig utökning av barngrupperna bedömts som nödvändig. Utökningen gällde under våren och i augusti. När sexåringarna flyttade över till skolan, frigjordes åter platser. Verksamheter Förskoleverksamheten har ansvarat för drift, uppföljning och utveckling av de kommunala förskolorna samt handläggning av förskolekö, barnomsorg på obekväm arbetstid, avtal för interkommunala barn samt vårdnadsbidrag. För de barn som behövt särskilt stöd i förskolan har vi haft en samordnare som, tillsammans med en resursgrupp, utgjort en stödresurs för förskolorna i detta arbete. Resursgruppen består av tre handledande specialpedagoger och en musikterapeut och riktar sitt arbete till de kommunala förskolorna i Bromma med handledningsuppdrag, lekarbete och funktionsinriktad musikterapi. Förskoleverksamheten har organiserats i elva resultatenheter med totalt 53 förskolor och letts av verksamhetsområdeschefen tillsammans med de elva förskolecheferna. Från årsskiftet fördelas förskolorna på tio resultatenheter, då Ålstens förskolor avvecklas på grund av förskolechefens pensionsavgång och berörda förskolor fördelas på Nockeby och Äppelvikens förskolor. Mariehäll-Beckomberga förskolor startade en ny förskola med ca 100 platser på Pippi Långstrumps gata 14 i augusti. Samma månad öppnade vi en språkförskola för barn med grav språkstörning. Den förskolan är inrymd i Åkeslunds förskolor, centralt lokaliserad nära Brommaplan. Mål och måluppfyllelse Förvaltningen gör den bedömningen att förskolorna till största delen uppfyller sina åtaganden och förväntade resultat. Detta antagande grundar sig på resultaten i kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer, förskolornas egna uppföljningar och stadens förskoleundersökning. Enligt den var 86 % av Brommas föräldrar nöjda med barnens förskola, en ökning med en procentenhet från förra året. Jämfört med staden som helhet ligger Brommas värden över stadens medelvärde för samtliga frågeområden. Arbetssätt Alla förskolor delar in barnen i mindre grupper och arbetar projektinriktat. Arbetssätten är

8 Sid 8 (83) framgångsrika eftersom de ger barnen bättre möjlighet att komma till tals och bli bekräftade och att skapa nya kamratkontakter. Det ger också möjlighet att inhämta kunskap och erfarenhet utifrån egna behov och förutsättningar. I det projektinriktade arbetssättet har barnen fått uttrycka sig på en mängd olika sätt för att öka sin förståelse för omvärlden. Den pedagogiska dokumentationen och reflektionstillfällen hjälper till att synliggöra lärandet för både personal och barn. Detta arbetssätt har bidragit till att hålla miljön levande och anpassa den till barnens behov. Ett annat framgångsrikt arbetssätt är den s.k. föräldraaktiva inskolningen som ger föräldrar en bättre inblick i verksamheten och därmed en större förståelse för den. Övrig analys och reflektion Avläsningen av antal inskrivna barn under juni och juli 2013 innebar försämrade ekonomiska förutsättningar för förskoleverksamheten. Svårigheterna att rekrytera förskollärare har fortsatt under året. Andelstal förskollärare har minskat från 40 % 2012 till 39 %. Svårigheterna att rekrytera beror främst på bristen av utbildade förskollärare och de höga lönekraven från sökande, vilket ibland kan vara svårt för enheterna att matcha utifrån det budgetläge de befinner sig i. Även nystart av förskoleverksamhet bidrar till att andelen förskollärare minskar i stadsdelen. Förskolans personal beskriver att barnens närvarotid på förskolorna har ökat. Detta får negativa konsekvenser för personaltätheten eftersom tilldelad budget inte ger utrymme för ökat antal anställda. Dessutom leder barnens ökade närvarotid till att förskolans personal har svårt att få ut sin pedagogiska utvecklingstid (PUT), vilket ger mindre utrymme för tid till förskolornas kvalitetsutveckling. Förskolechefer, förskollärare och barnskötare upplever alla en ökad administrativ börda i sitt arbete. Den ökade administrationen innebär mindre tid med barnen och riskerar en försämrad kvalitet i förskolornas verksamhet. Mot den bakgrunden är det viktigt att förskolorna inte får ytterligare uppdrag utöver det utvecklingsarbete som idag bedrivs utifrån den reviderade läroplanen. För Bromma förskolors del handlar det om att förvalta och vidareutveckla en välfungerande verksamhet. Stadsmiljö Målgrupp Verksamheten vänder sig till alla som bor, besöker eller arbetar i Bromma. Stadsmiljögruppen har en viktig roll i staden genom att vara en lokal länk samt ansvara för dialog mellan medborgare och stadens förvaltningsorganisation och förtroendevalda. Volym I Bromma finns ca 250 hektar andel anlagd parkmark samt ca 520 hektar naturmark i vilket ingår tre naturreservat, Judarskogen, Kyrksjölöten och östra delen av Grimsta. I stadsdelsområdet finns också tre strandbad, Ängbybadet, Solviksbadet och Johannelundsbadet samt 17 koloniområden som förvaltningen har visst ansvar för. Verksamheter Verksamheten omfattar vinterväghållning, renhållning, parkskötsel samt underhåll av anlagd parkmark, naturmarksområden och strandbad. För varje naturreservat finns en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att natur-, kultur- eller rekreationsvärdena ska bevaras och utvecklas.

9 Sid 9 (83) Verksamheten utreder och planerar behov och önskemål om ny- och reinvesteringar inom stadsdelens parker och grönområden. En årlig investeringsplan upprättas, med stöd av stadsdelens parkplan, där även medborgarnas fortlöpande synpunkter utgör en viktig grund för justeringar av parkinvesteringar och underhåll. Stadsmiljögruppen har en viktig roll i staden genom att vara en lokal länk samt ansvara för dialog mellan medborgare och stadens förvaltningsorganisation och förtroendevalda. En betydande del av stadsmiljöarbetet består i att aktivt följa stadsbyggnads-, exploaterings- och trafikkontorets arbete med förändringar vad gäller utveckling av parker, naturområden och övrig stadsmiljöverksamhet. Det omfattar även att bevaka att parkplanens mål uppfylls och att rimliga grönkompensationsåtgärder föreslås vid exploatering av gröna ytor. Mål och måluppfyllelse Brommaborna upplever att deras stadsdel är en trygg stadsdel att bo och vistas i. Enligt brukarundersökningen tycker 84 % att Bromma är trygg att jämföras med stadens genomsnittliga resultat som är 73 %. På de hela taget tycker 63 % av Brommaborna att det är rent och städat i stadsdelen, att jämföras med stadens genomsnittliga resultat som är 58 %. Däremot är Brommaborna inte nöjda med skötseln av park och grönområdena. Enbart 55 % är nöjda medan stadens genomsnittliga resultat som är 58 %. Brommabornas minskade nöjdhet med parkskötseln beror dels på sänkta skötselnivåer i det nya entreprenadavtalet och dels på att entreprenören, under inledningen av sommarsäsongen, brustit i skötseln av stadsdelens plaskdammar, lekplatsbesiktningar samt vid årets första gräsklippning. Förvaltningen beslutade därför, i samförstånd med entreprenören, att inte betala ut årets kvalitetspeng vilket motsvarar 5 % av kontraktssumman. Arbetssätt Förvaltningens entreprenadavtal medger ersättning till entreprenören utifrån utförda och godkända skötselinsatser enligt den upphandlade skötselnivån och priset. Via den systematiska entreprenadkontrollen följer förvaltningen upp att entreprenören utfört skötselinsatser enligt avtalen. Entreprenören har även en skyldighet att kontinuerligt redovisa skriftliga rapporter på sin egenkontroll. Vid regelbundna ekonomi- och kvalitetsmöten granskas den särskilda produktionsredovisning som upprättats av entreprenören. Granskningen genomförs av förvaltningens parkingenjör tillsammans med entreprenörens representant. Mötena protokollförs. Övrig analys och reflektion I det nya entreprenadavtalet för skötsel av Brommas park- och naturmark har inneburit att ambitionsnivån har anpassats till tilldelade resurser. Konsekvensen av detta tillsammans med bristfälligt utförda skötselinsatser i inledningen av sommarsäsongen har visat sig i medborgarundersökningen där det framgår att Brommabornas nöjdhet med skötseln av stadsdelens park- och naturmark har minskat med 7 %. Ett prioriterat uppdrag inom verksamheten har varit att återskapa Brommabornas nöjdhet med skötseln i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag att upplevelsen av Stockholm som en grön, ren och snygg stad ska öka. Förvaltningen har under året avsatt en miljon kronor i extra för att öka skötselfrekvenserna.

10 Sid 10 (83) Konsumentvägledning Målgrupp Konsumentvägledningen vänder sig till enskilda konsumenter i Bromma, Hässelby-Vällingby och Skärholmen. Även småföretagare med konsumentrelaterade frågor kan vända sig till konsumentvägledaren. Volym Konsumentvägledaren besvarar årligen ca konsumentfrågor. Verksamheter Konsumentvägledningen ger kvalificerade råd till konsumenter och näringsidkare som gör att de kan ta tillvara sina rättigheter och skyldigheter på ett bra sätt. Arbetssätt Förvaltningens konsumentvägledning är bemannad med en heltidsanställd konsumentvägledare som via mejl och telefon erbjuder medborgarna information, stöd och vägledning i konsumentfrågor. Konsumentvägledaren har i sin tur möjlighet att rådgöra med personal på konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. Förvaltningens samarbete med andra förvaltningar har fortsatt under Detta innebär att Hässelby-Vällingby- och Skärholmens stadsdelsförvaltningar köpt denna tjänst av Bromma stadsdelsförvaltning. Övrig analys och reflektion De senaste årens utveckling i samhället ställer högre krav på konsumenten. Valmöjligheterna har ökat i omfattning och för att kunna göra de bästa valen vad gäller både ekonomi och kvalitet, bör konsumenten vara påläst och kunnig Konsumentvägledaren har därför en fortsatt viktig roll som guide i inköpssituationen men även som tvistelösare i affärer som kunden är missnöjd med. Kultur och fritid Kultur inom förskolan Målgrupp Kulturinslag finns inom stadsdelsförvaltningens utförarverksamheter. En prioriterad målgrupp för kulturinsatser är barn inom den kommunala förskolan. Verksamheter På nämndnivå fokuseras på att barnen i förskolan ska få delta i eget skapande och kulturaktiviteter. En viktig inriktning är att barn i förskolan får möta professionella konst- och kulturupplevelser och uttrycka sig i eget skapande. Arbetssätt En grund för arbetet med kultur i förskolan är Kultur i Ögonhöjd, Stockholms stads barnoch ungdomskulturplan. Förskoleverksamheten deltar även på webbplatsen "Kulan", där det finns ett aktuellt utbud från Stockholms kulturaktörer. Syftet med Kulan är att skapa en mötesplats mellan förskola och kulturliv.

11 Sid 11 (83) Inom förskoleenheterna finns kulturombud som träffas kontinuerligt tillsammans med stadsdelsområdets bibliotekarier för att planera kulturaktiviteter och utbyta erfarenheter. Stadsdelsområdets bibliotek är en fortsatt viktig samarbetspartner till förskolorna. Övrig analys och reflektion Brommas kommunala förskolor erbjuder ett rikt kulturutbud. Det finns goda möjligheter för barnen att själv utöva olika former av kultur på förskolan, men även få del av exempelvis teaterföreställningar, musikstunder och biblioteksbesök. Kultur och fritid inom fritiden Målgrupp Parklekarna bedriver en öppen verksamhet på skolfri eftermiddagstid för barn i Bromma i klasserna F-6. Fritidsgårdarna bedriver verksamhet som riktar sig till ungdomar boende i Bromma i åldrarna år. Volym Volym parklek: Vid två av årets specialarrangemang har parklekarna besökts av ca personer. Volym fritidsgårdar: Ca 80 besökare/ vecka. Verksamheter Förvaltningen har tre parklekar, 1) Björklunds Hage som ligger i Ängby och har ett nära samarbete med föreningen 4H och dess djurverksamhet som finns i anslutning till parkleken, 2) Parkleken Blacken i Blackeberg som har gott om fasta lekredskap för rörelse och en plaskdamm som står nyrenoverad och klar inför sommaren 2014 och 3) Tranebergsängens parklek ligger i Traneberg/Alvik. Här finns gott om fasta lekredskap för rörelse, en plaskdamm och stora gräsytor samt en skateboardpark. Förvaltningen fritidsgårdar är Café U i Blackeberg och Västerleds fritidsgård i Traneberg/Alvik. Fritidsgårdarna erbjuder olika aktiviteter som genomförs och planeras tillsammans med besökarna såsom olika spel, sport, utflykter, café och musik. Ungdomsrådet har permanentats under 2013, efter att ha funnits på försök under ett år. En utvärdering visade att rådet är värdefullt för både ungdomar och för stadsdelsområdet. Ungdomsrådet träffas regelbundet för att gå igenom nämndens ärenden och lämna synpunkter på frågor som berör ungdomar i stadsdelen. Mål och måluppfyllelse Mål för fritidens verksamheter är att skapa förutsättningar för en meningsfull och positiv fritid för barn och ungdomar i Bromma. På fritidsgårdarna fortsätter arbetet med att skapa en tobakspolicy. Policyn kommer att vara tongivande i ungdomsarbetet under En fritidsverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning startades i januari Det är öppen fritidsverksamhet där det inte krävs ett biståndsbeslut för att delta. Målet är att unga funktionshindrade i Bromma kan träffas och skapa kontakter med varandra. Arbetssätt Aktiviteterna på fritidsgårdarna planeras tillsammans med ungdomarna. En större satsning har under året gjorts för att hålla fritidsgårdarna ännu mer öppna på de tider ungdomar har mest

12 Sid 12 (83) fritid, såsom lov och helger. Med anledning av låg beläggning samt att verksamheten varit okänd för många ungdomar har en utredning startats under hösten. Syfte är att ta reda på hur vi kan utveckla verksamheten på fritidsgårdar och i parklekar för att möta behoven hos Brommas barn och ungdomar. Utredningen ska vara klar i juni Övrig analys och reflektion Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i Bromma. Tidigare oroligheter kring parklekar och fritidsgårdar har minskat, troligtvis till följd av den minskade alkoholkonsumtionen. Den positiva attityden till cannabis har dock ökat bland ungdomar. Fritidsledare har utbildats för att vara uppdaterade i cannabisfrågan. Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser Målgrupp Verksamhetens målgrupp är huvudsakligen personer över 18 år i behov av ekonomiskt bistånd och består främst av ensamstående personer i åldern år. De huvudsakliga orsakerna till behov av ekonomiskt bistånd är arbetslöshet och otillräcklig eller ingen inkomst från andra transfereringssystem samt sociala/medicinska försörjningshinder, företrädesvis missbruk. Till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden erbjuder vi sysselsättning i Arbetslaget alternativt OSA-platser (Offentligt Skyddat Arbete). Målgrupp för verksamheten med budget- och skuldrådgivning är skuldsatta personer bosatta i Bromma som efterfrågar tjänsten. Volym Andelen personer av befolkningen som behöver ekonomiskt bistånd har hållit sig ganska konstant på ca 1 % de senaste åren i Bromma, det är en låg andel av befolkningen. Andelen försörjningsstödstagare har minskat något under året, även andelen långtidsberoende av bidrag har minskat något. Under november (senaste statistikuppgift) 2013 hade verksamheten 383 bidragsberoende hushåll, av dem var 44 hushåll under 25 år. Under november 2013 levde 179 barn i familjer som var bidragsberoende, 73 av dessa med ensamstående föräldrar, i regel en ensamstående mamma. Ärendeomsättningen är stor. Budget- och skuldrådgivningen i Bromma har haft 117 ärenden under året. Arbetslaget har för närvarande 12 deltagare, 2 kvinnor och 10 män. Under 2013 har vi haft 22 OSA-platser till vårt förfogande. Verksamheter Verksamheten med ekonomiskt bistånd har under året omorganiserats. Verksamheten består nu av en beställarenhet, Vuxenenheten, som handlägger ekonomiskt bistånd, bistånd inom socialpsykiatrin och stöd inom beroendevården, samt en utförarenhet, Boenheten, som erbjuder stöd i form av Arbetslaget och OSA-platser. Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktiges liksom stadsdelsnämndens övergripande mål är arbete i stället för bidrag och att minska bidragstiderna. Verksamhetens målsättning är att hjälpa människor att finna vägar till självförsörjning och under tiden pröva rätten till ekonomiskt bistånd. Arbetslinjen skall gälla. Verksamhetens främsta uppgift är att genom aktiva insatser och genom mo-

13 Sid 13 (83) tivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för att den enskilde att ta ansvar för sin egen försörjning. Arbetet på individnivå följs upp genom de handlingsplaner som finns för varje individ. Mål för deltagande i arbetslaget är att gå vidare till Jobbtorg eller andra arbetsmarknadsåtgärder. Verksamhetens mål har uppfylls när det gäller andel brukare som uppnår egen försörjning. Även målet gällande unga vuxna år att 50 % av dem som erhållit ekonomiskt bistånd i mer än en månad ska gå till egen försörjning har uppfyllts (gäller 51 personer). Av budget- och skuldrådgivningens 55 avslutade ärenden har drygt 5 % varit budgetrådgivning, 20 % skuldrådgivning, 26 % av ärendena har inneburit del- eller helhetslösningar samt hjälp efter beslut, 36 % har handlat om insatser inför skuldsanering och 13 % av ärendena har avslutats p.g.a. flytt eller att sökande har avbrutit kontakten. Arbetslaget har renoverat och utrustat lokaler i Medborgarhuset i Alvik. Arbetet med lokalerna har inneburit ett stort engagemang hos deltagarna i arbetslaget vilket har lett till en hög närvaro och ökad drogfrihet. Lokalerna används nu till gruppverksamhet, öppenvård och arbetsplatser. Arbetssätt Noggranna utredningar görs av rätten till bistånd. För att undvika felaktiga utbetalningar görs kontroller av inkomstuppgifter, ev. förmögenheter/tillgångar och boendeförhållanden. Dessutom arbetar en person särskilt med att utreda, vid misstanke om bidragsbrott polisanmäla och återkräva medel utifrån felaktiga utbetalningar (FUT). Sökande med arbetsförmåga hänvisas omgående till Jobbtorget. För att motivera personer till förändring används MI (motiverande samtal) som förhållningssätt och metod i samtal med brukarna. Sjukskrivna utan sjukpenning har utretts i samverkan med en konsultläkare som enheten kontrakterat under året. Målet är att individen ska få rätt hjälp samt rätt ersättning från rätt instans. Övrig analys och reflektion Gruppen arbetslösa har ökat. Fler arbetslösa än tidigare bereds plats i den s.k. jobb- och utvecklingsgarantin och erhåller för det en mindre ersättning från arbetsförmedlingen som i regel måste kompletteras med försörjningsstöd. Ett deltagande i Jobbtorgets verksamhet kan inte påbörjas samtidigt med plats i jobb- och utvecklingsgarantin. Socialpsykiatri Målgrupp Verksamheten vänder sig till personer från år som har en bestående långvarig psykisk funktionsnedsättning som innebär behov av stöd och insatser för att fungera i sitt dagliga liv och/eller i samhället. Under året har arbetet med unga brukare, under 30 år, och nyinsjuknade personer i olika åldrar prioriterats. Volym Verksamheten omfattade 243 personer i december Av dessa var 11 personer under 25 år. Socialpsykiatrin har ett nära samarbete med arbete och försörjning eftersom många klienter är aktuella på båda enheterna och behöver gemensam planering för att bli självförsörjande och

14 Sid 14 (83) klara av ett eget boende. Boendestöd har under året haft brukare med ca boendestödstimmar. Antalet aktuella brukare i sysselsättning var i slutet av året 178 personer. Av dessa är 77 personer Brommabor. I bostad med särskild service är nio brukare från Bromma. I stödboendets är fyra av sex brukare från Bromma. Verksamheter Socialpsykiatrin omfattar både en beställarenhet, Vuxenenheten, som även handlägger ekonomiskt bistånd och stöd inom beroendevården, samt tre utförarverksamheter, i form av Västerorts aktivitets center (VAC), som har sysselsättningsverksamhet, Långskeppet som är stödboende och bostad med särskild service samt och boendestödsverksamheten. Samtliga verksamheter omfattas av stadens valfrihetssystem. Mål och måluppfyllelse Verksamhetens mål på individnivå är att brukaren har ett väl fungerande boende och daglig sysselsättning som är viktiga hörnstenar för att förbättra livssituationen, bryta isoleringen, öka tryggheten och minska behovet av ytterligare insatser. Verksamheterna fokuserar på att den enskilde brukaren är delaktig och utvecklar självständighet, utifrån egna förutsättningar och möjligheter. Särskilt har arbetet inriktats på återhämtning för yngre personer och nyinsjuknade, för att undvika ett kroniskt sjukdomstillstånd. Arbetssätt Brukaren ska vara delaktig i såväl utredningsförfarandet som tillsättande av insatser. Utrednings- och bedömningsinstrumentet DUR (dokumentation, utredning, resultat), som används i alla utredningar, förutsätter den enskildes medverkan. Genom aktiva insatser, inriktade på återhämtning och praktik/ studier/arbetsliv förhindras att de yngre och nyinsjuknade fastnar i kronisk sjukdom. MI (motiverande samtal) har använts som samtalsmetodik i utredningsarbetet. Inom utförarverksamheterna har arbetssätten utgått från MI, KBT (kognitiv beteendeterapi) samt ESL (ett självständigt liv). Insatserna har utformats tillsammans med den enskilde och utifrån den enskildes behov. Den överenskomna planeringen och målsättningen har sammanställts i den enskildes genomförandeplan. Övrig analys och reflektion En orsak till den totala ökningen av antal personer inom socialpsykiatrin är att genomströmningen av ärenden är låg, Många av brukarna har bestående funktionsnedsättning samtidigt som nya ärenden tillkommit. Det saknas permanent boende såsom gruppbostad eller stödboende för personer med psykisk funktionsnedsättning i Stockholm, kön till gruppbostäder för denna målgrupp är ca 6-7 år. Individ- och familjeomsorg Målgrupp Verksamheten vänder sig till medborgare som behöver stöd och/eller skydd i en utsatt livssituation, såsom barn som på något sätt riskerar att fara illa i sin utveckling, barn och vuxna utsatta för våld i nära relationer, ungdomar med riskbeteenden och vuxna med beroendeproblematik.

15 Sid 15 (83) Volym Antal inkomna anmälningar och ansökningar gällande barn- och ungdom under 2013 var ca 602 och av dem har ca 235 utredningar inletts. Antal ärenden som är aktuella vid Familjeenheten i december 2013 är ca 487, varav 231 ärenden inom barn/ungdom, 26 familjehemsplacerade barn, 14 jourhemsplacerade barn, 126 ärenden inom familjerätten, varav ca 72 ärenden gällande fader-/föräldraskap, 26 uppdragstagare som kontaktperson/kontaktfamilj, 2 uppdragstagare som kontaktperson vid umgänge samt 8 uppdragstagare som umgängesstöd. Under 2013 har 285 utredningar avslutats inom barn/ungdom och 701 utredningar inom familjerätten, varav 529 fader- /föräldraskapsutredningar. Verksamheterna för vuxna omfattade vid ett givet ögonblick i december 2013 sammanlagt 134 personer. Av dessa var 33 personer unga vuxna (18-25 år) och familjefrid hade 20 aktuella personer. Antal personer fluktuerar under året men ärendeantalet är ungefär på samma nivå som Familjefrid har under året haft kontakt med 82 familjer, varav fyra har återkommit en andra gång under året. Verksamheten har haft 12 samtalsserier med våldsutsatta samt informationsoch/eller råd- och stödsamtal med ytterligare 62 våldsutsatta. Verksamheten har haft sex behandlingsinriktade samtalsserier med våldsutövare och informations- och/eller råd- och stödsamtal med ytterligare 34 våldsutövare. Verksamheter Verksamheten omfattar två beställarenheter, Familjeenheten och Vuxenenheten (Vuxenenheten handlägger även ekonomiskt bistånd och bistånd till personer inom socialpsykiatrin) och två utförarenheter, Resurs- och fritidsenheten och Boenheten. Mål och måluppfyllelse Verksamhetens mål är att den enskilde ska vara trygg i sitt dagliga liv. Verksamheten ger stöd och/eller skydd till medborgare som befinner sig i en utsatt livssituation. Den enskilde ska ha inflytande över och vara delaktig i utformandet av sin insats. Nämndens mål gällande andelen barn och unga som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats har nästan uppnåtts, 84 % jämfört med målet 87 % och kommunfullmäktiges mål på 80 %. Nämndens mål gällande andelen vuxna som inte är aktuella 12 månade efter avslutad insats har uppnåtts, 82 % jämfört med målet 73 %. De personer som varit aktuella inom familjefridsteamet och som deltagit i MI-inriktade samtalsserier uppger samtliga att det fysiska våldet upphört, vilket innebär att nämndens mål är uppfyllt. Kommunfullmäktiges mål för verksamheten med försöks- och träningslägenheter var att 20 % av de som har försökslägenheter ska överta sina kontrakt under ett år. I Bromma har 7 personer under året övertagit sin försökslägenhet, vilket motsvarar 37 %. Arbetssätt Arbetet med resultatbaserad styrning har fortsatt under En given fråga vid beslut om att tillsätta insatser är vad insatsen ska leda till och vad nästa steg är. Forskning och beprövad erfarenhet har varit viktiga faktorer som påverkat vilken insats som har tillsatts. Generellt har

16 Sid 16 (83) individmålen blivit tydligare i arbetsplanerna då de är mer individuellt anpassade jämfört med tidigare. Familjeenheten har licens för BBIC (Barns Behov I Centrum). Utvecklingsarbetet med BBIC fortsätter. Ett pågående utvecklingsarbete är hur fakta från utredningen, beprövad erfarenhet och forskning kopplas till utredningens bedömning och analys. En socialsekreterare arbetar 25 % med implementering av Signs of Safety. Det är en metod som kompletterar BBIC. Signs of Safety innehåller en uppsättning konkreta och konstruktiva verktyg och metoder i att samtala med familjemedlemmar och övriga involverade, privatpersoner såväl som professionella. Den bygger på en konkret och konstruktiv riskbedömning utifrån ett allsidigt perspektiv och fokuserar på tydliga och konkreta mål som beskriver framtida säkerhet för barnet. Familjevården har lagt stor vikt vid att bättre förbereda barn, ungdomar och familjehem på vad det innebär att placeras i familjehem. Familjevården har upprättat en informationsfolder till föräldrar som har barn placerade i familjehem. Syftet med foldern är att tydliggöra de biologiska föräldrarnas ansvar och socialtjänstens skyldigheter i samband med att deras barn placeras i familjehem. Familjehemsuppdragen och barnens utveckling följs upp genom regelbundna möten med barn och familjehem, och genom att alla BBIC-formulär används samt att genomförandeplaner finns i alla ärenden. Rutiner i samband med nyplaceringar har utvecklats och är färdigställda. Inom familjerätten har arbetet till stor del inriktats på att förebygga djupare familjekonflikter och förhindrat tvister i domstol. Samtalsmetodiken har utvecklats vad gäller samarbetssamtal. MI-samtal och Tejping är metoder/modeller som används i samarbetssamtalen. Familjeenheten ingår från den 1 november 2012 i ett EU-projekt som staden ansvarar för, EBP-projektet, (Evidensbaserad praktik inom den sociala barn- och ungdomsvården). Projektets mål är att det ska finna en etablerad struktur i den ordinarie verksamheten inom Stockholms stad. En metodutvecklare på 50 % har anställts, vilket är en förutsättning för deltagandet i projektet. Metodutvecklaren ska bl.a. kartlägga och analysera om befintliga metoder är tillräckliga eller inte och stödja samt handleda chefer och medarbetare/arbetsgrupper i EBP. Under våren 2013 har metodutvecklaren deltagit i en utbildning (7,5 poäng) som anordnats av Karolinska Institutet. Metodutvecklaren har också ett uppdrag att utveckla kontaktverksamheten. Målet är att implementera ett arbetssätt som är baserad på kunskap om hur evidensbaserad praktik inom socialtjänsten ska tillämpas. I alla missbruksutredningar används ASI (Addiction Severity Index) som en viktig del av utredningen. ASI förutsätter den enskildes medverkan. Ett arbets- och förhållningssätt i utredningsförfarandet är motiverande samtal (MI). Syftet är att öka den enskildes motivation till förändring, relaterat till beroendeproblematiken. Familjefrid, som startade som ett projekt 2011, bygger på frivillighet och omfattar stöd till våldsutsatta, stöd till våldsutövaren och stöd till barn som bevittnat eller utsatts för våld. För att tidigt upptäcka våld har screeningsfrågor om våld lagts till ASI-utredningarna. Familjefrid blir en permanent verksamhet från Trappan-samtal används av Bromma familjebehandlare som en samtalsmetod för barn som bevittnat våld. Den förebyggande verksamheten erbjuder föräldrastödsprogrammen ABC (Alla Barn i Cent-

17 Sid 17 (83) rum) och Komet till alla föräldrar som önskar. Det har varit ett mycket stort intresse för dessa program vilket inneburit att alla inte har fått plats i den utsträckning som önskats. Inom beroendevården har återfallsprevention, MI-grupp, försöks- och träningslägenheter i kombination med stöd från boendelots varit metoder som använts i öppenvård. Arbetssätten har varit framgångsrika när det gäller att uppnå målet att klienten ska ha ett eget självständigt boende. Uppsökande och vräkningsförebyggande arbete, genom bl.a. tätt samarbete med hyresvärdar, har använts för personer som riskerat att förlora sin bostad. Övrig analys och reflektion Den stora inflyttningen till stadsdelsområdet med bl.a. korta andrahands- och inneboendeavtal har resulterat i fler bostadslösa, vilket lett till en ökning av logikostnader för härbärgen och andra tillfälliga boenden. Antalet ärenden där det förekommit våld i familjen har under året omfattat 112 anmälningar. Det finns inga tendenser på att dessa ärenden kommer att minska då våld i nära relationer uppmärksammas på ett annat sätt än tidigare av olika aktörer i samhället. Det ställer krav på att handläggarna har kunskap om våldets mekanismer. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Målgrupp Verksamheten vänder sig till personer som har rätt till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagen innehåller bestämmelser om insatser för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning eller hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt till personer som har andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilket innebär ett omfattande behov av stöd eller service. Verksamheten vänder sig också till personer som har en fysisk funktionsnedsättning eller sjukdom som är i behov av en insats enligt socialtjänstlagen (SoL). Volym Biståndsverksamheten omfattade vid årets slut sammanlagt ca 495 personer, varav drygt 135 barn och drygt 360 vuxna. Antalet beviljade insatser var cirka 770. En och samma person kan ha beslut om flera olika insatser. Verksamheter Verksamheten består av en beställarenhet, Biståndsenheten för personer med funktionsnedsättning och utförare i egen regi och på entreprenad. Utförarverksamheter i egen regi är en servicebostad med 7 lägenheter och tre gruppbostäder med sammanlagt 16 lägenheter. Utförarverksamheterna i egen regi omfattar också boendestöd och personligt stöd i form av avlösarservice och ledsagning. Utförarverksamheterna på entreprenad är Helalivet Omsorg AB och Frösunda Omsorg AB som driver sammanlagt 8 gruppbostäder omfattande 44 lägenheter och tre dagliga verksamheter. Mål och måluppfyllelse Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning finns valfrihet inom bostad med särskild service, daglig verksamhet och korttidsboende samt övrigt stöd i hemmet. Målet att

18 Sid 18 (83) 85 % av brukarna upplever att de har valmöjlighet, har inte uppfyllts. Arbetet med att hitta metoder för att informera de olika målgrupperna om valfrihetssystemet fortsätter under Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal har under året ökat från 85 % till 92 %. Ett utvecklingsområde för beställarenheten är att skriva aktuella och tydliga utredningar, beslut och beställningar med syfte och målbeskrivningar. En tydlig beställning innebär att utföraren tillsammans med brukaren kan utforma en genomförandeplan med mål utifrån beställd insats. Dokumentation av utförd insats är ett utvecklingsområde på utförarsidan. Biståndsenheten har samverkat med utförare inom förvaltningen för att ungdomar med funktionsnedsättning ska ha en egen fritidsverksamhet i Bromma. En öppen fritidsverksamhet startades i januari 2013, där det inte krävs något biståndsbeslut. Målet är att unga med funktionsnedsättning i Bromma ska kunna träffas och skapa kontakter med varandra. Biståndsenheten har även hänvisat ungdomar och föräldrar till stadens hemsida för olika utbud av fritidsaktiviteter och fritidsverksamheter. Arbetssätt I utrednings-, bedömnings- och uppföljningsarbetet har metoden DUR (dokumentation, utredning, resultat) använts. Metoden säkerställer såväl ett grundligt underlag för beslut om insatser som den enskildes medverkan och delaktighet. På daglig verksamhet och i särskilda boenden finns tydligt brukarfokus där personal arbetar för brukarens delaktighet och självständighet. Tydliggörandepedagogik är ett viktigt verktyg för att göra tillvaron tillgänglig och begriplig för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Att anpassa stöd och service till den enskildes individuella behov är också en utgångspunkt i arbetet. Övrig analys och reflektion En trend är att antalet unga vuxna personer med neuropsykiatriska diagnoser ökar i verksamheten. Detta ställer nya krav på personalens kompetens och på hur nya bostäder behöver utformas. I Bromma stadsdelsområde finns idag elva gruppbostäder och en servicebostad. Efterfrågan på servicebostäder, som är en mer självständig boendeform, förväntas öka. Fler servicebostäder kan även underlätta för brukare att göra en boendekarriär från gruppbostad mot ett mer självständigt boende. Servicebostaden har också fördel av att ha friare regler vad gäller antal boende och lokalisering av lägenheterna. Kraven på personalens kompetens har ökat och därmed behovet av utbildning. Socialstyrelsen kommer inom kort med Särskilda råd om vilken kompetens som behövs för att arbeta inom området, vilket kan leda till behov av utbildningsinsatser. Äldreomsorg Målgrupp Äldreomsorgen har under året gett insatser till de Brommabor som fyllt 65 år och som haft behov av stöd eller hjälp i sin vardag. Äldreomsorgen har också ansvarat för att ge vård och omsorg till de äldre från andra stadsdelsområden valt ett av Bromma stadsdelsnämnds äldreboenden eller en av dagverksamheterna i Bromma. Verksamhetsområdet har också vänt sig till personer i Bromma som vårdar en äldre närstående i hemmet.

19 Sid 19 (83) Volymer Under 2013 har totalt personer haft någon form av insats från äldreomsorgen. Detta motsvarar ca 25 procent av Brommas invånare i åldersgruppen över 65 år. Jämfört med föregående år är detta en ökning med 110 personer. I medeltal över året har totalt 2028 personer haft insatser från äldreomsorgen varje månad, vilket är en obetydlig ökning jämfört med föregående år. Av det totala antalet har personer haft hemtjänstinsatser och 678 personer har bott i vård- och omsorgsboende varav 309 med demensinriktning. 103 personer har bott i servicehus och 130 personer har deltagit i dagverksamhet. 164 personer har fått korttidsvård vilket i medeltal är en ökning med 7 personer per månad. Därutöver har 29 äldre personer fått socialpsykiatriska insatser som bostad med särskild service, Hem för vård eller boende (HVB) och boendestöd. 13 personer har fått personlig assistans och ledsagning enligt LSS/LASS. Verksamheter Verksamhetsområdet ansvarar för biståndsbedömning och beslut samt uppföljning av vårdoch omsorgsinsatser som utförs av egna enheter och privata vårdgivare. Verksamhetsformerna är hemtjänst i ordinärt boende och i servicehus, dagverksamhet, korttidsvård samt vård- och omsorgsboende. Hälso- och sjukvård, inklusive rehabilitering, bedrivs i de särskilda boendeformerna. I Bromma finns en hemtjänstutförare i egen regi, Bromma hemtjänst. Bromma hemtjänst är geografiskt uppdelat i mindre hemtjänstenheter samt ett demensteam. Tre av de vård- och omsorgsboenden som ligger i Bromma stadsdelsområde drivs i egen regi. Det är Blackebergs, Brommagårdens och Mälarbackens vård- och omsorgsboenden. Tallbackens vård- och omsorgsboende drivs på entreprenad av Silverhemmen AB. Korttidsvården på Mälarbacken har utvecklats och antalet platser har utökats. Verksamheten har idag två inriktningar, somatisk och demensinriktning. Inom verksamhetsområdet finns även Pensionat Kinesen som är ett korttidsboende för äldre med inriktning mot anhörigstöd. Brommagården, Lillsjönäs och Skogsgläntan är tre dagverksamheter i Bromma som drivs i egen regi. Tranebergs restaurang drivs i egen regi. Restaurangen levererar måltider till Mälarbackens vård- och omsorgsboende, Skogsgläntans dagverksamhet samt till Bromma hemtjänst. Marys café och Bromma Friskvårdcentrum är två öppna träffpunkter för äldre i Bromma. Under 2013 har planering, projektering och byggnation pågått av ett nytt vård- och omsorgsboende inom en del av nuvarande Tranebergs trygghetsboende. Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har under året bl.a. varit att äldreomsorgen ska hålla en hög kvalitet. De äldre ska känna sig trygga och omsorgen ska uppfylla deras behov och ta hänsyn till deras önskemål. Det är viktigt att äldre bemöts med respekt och att de ges möjlighet att påverka sin egen livssituation och omsorg. Bromma stadsdelsnämnds mål har varit att ge de äldre möjligheter att vara delaktiga i planering och utförande av insatser, att skapa förutsättningar för de demenssjuka och deras anhöriga att känna sig trygga med äldreomsorgens insatser och att uppnå en ökad nöjdhet med mat och måltider hos de äldre som har denna hjälp. För att följa upp målen har biståndshandläggarna intervjuat de äldre som har hemtjänst och de

20 Sid 20 (83) som bor i vård- och omsorgsboende samt ställt direkta frågor om hur de upplever sin delaktighet i hur omsorgen utförs, om maten är god och om måltidsstunden är trevlig. Resultaten visar på god måluppfyllelse. Måluppfyllelsen har också följts upp genom resultatet av den årliga brukarundersökning som staden genomför där de äldre bl.a. besvarar frågor om de känner sig trygga med äldreomsorgens insatser. Resultaten visar överlag på god måluppfyllelse. När det gäller de frågor som beskriver helhetsomdöme svarar 82 % att de är nöjda med sin hemtjänst, 89 % att de är nöjda med sitt boende och 93 % att de är nöjda med sin dagverksamhet. Inom hemtjänsten har flera större privata hemtjänstutförare avvecklat sin verksamhet vilket medfört att ett stort antal äldre fått byta utförare. Även inom den kommunala hemtjänsten har förändringar skett i form av omorganisationer. Detta kan ha påverkat resultaten i olika uppföljningar. Det finns områden som behöver förbättras. Verksamhetsuppföljningar och uppföljning i paraplyet visar att den sociala dokumentationen och genomförandeplanerna är ett förbättringsområde. Det är svårt att nå måluppfyllelse kring måltidssituationen för den äldre i hemmet då upplevelsen vid måltiden beror på många olika faktorer som inte så lätt kan påverkas av hemtjänsten. Arbetssätt Den utredningsmetod som biståndshandläggarna arbetar med för kartläggning och bedömning av de äldres behov i den dagliga livsföringen är inriktad på de äldres beskrivning av sin livssituation, sina önskemål och behov av stöd och hjälp. Service, vård och omsorg utformas tillsammans med den äldre och/eller deras företrädare och mål för insatsen formuleras. Genomförandeplaner upprättas där det framgår hur och när insatserna ska utföras. Resultat och effekter följs upp för att se om de insatser som ges leder till att målen för insatserna uppnås. Utvecklingen av demensvården utifrån de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom har fortsatt under året. Inom de kommunala demensenheterna handleder Silviasystrarna och Silviasjuksköterskorna, med specialistkompetens inom demensvård, sina kollegor och sprider på detta sätt kunskap om de demenssjukas behov både till de demenssjukas anhöriga och till kollegor. De håller i anhöriggrupper, reflektionsgrupper och interna utbildningar. Demensenheterna använder sig av Svenska BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) för att få en struktur i vårdarbetet och därmed också kvalitetssäkra omvårdnaden. De av kommunfullmäktige avsatta medlen för att höja kvaliteten i stadens demensboenden har gjort det möjligt för demensenheterna att utöka sin bemanning. Personalens kompetens och engagemang är viktiga kvalitetsfaktorer och målet är att all tillsvidareanställd personal inom äldreomsorgen är grundutbildad. Inom ramen för Omvårdnadslyftet har under året 27 personer studerat till Silviasystrar, 5 personer studerat till Värdegrundsledare, 57 personer Vård och omsorg vid demenssjukdom, 57 personer Äldres hälsa och livskvalitet, 17 personer Psykiatri 1 och 18 personer Psykiatri 2 samt 2 personer Samhällsbaserad Psykiatri. Äldreomsorgens enheter har på olika sätt arbetat med att göra äldreomsorgens värdegrund känd för all personal. Värdegrunden hålls levande i det praktiska arbetet genom att utrymme ges för dialog om vad som är ett värdigt liv för de äldre och hur personalens arbetssätt kan påverka förutsättningarna för detta.

21 Sid 21 (83) Ett särskilt fokus har under året riktas mot målet för insatsen mat och måltider i samband med biståndsbedömning. Enheterna tar tillvara de äldres önskemål och synpunkter på maten och måltidsstunden för att på detta sätt öka de äldres nöjdhet. Övrig analys och reflektion Verksamhetsområdets utvecklingsarbete har präglats av uppföljning av resultat för att styra arbetet mot de effekter som vi vill uppnå för de äldre i Bromma som får insatser från äldreomsorgen. Ett nära samarbete har under året upparbetats mellan stadsdelsområdena i Västerort och Brommageriatriken för att utveckla samarbetsformerna. Genom att strukturera och säkerställa arbetssätt och arbetsmetoder, bl.a. genom vårdplanering via videokonferens, skapas en trygg och säker hemgång för den äldre. I slutet av året togs även ett beslut att formalisera och utveckla samverkan mellan Brommageriatriken, husläkarmottagningarna och Primärvårds Rehab i Bromma via vårdsamverkan i Bromma. Detta arbete fortsätter under Under året har stadens revisionskontor granskat tre stadsdelsnämnder, däribland Bromma, för att se om de har en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av kvaliteten i den äldreomsorg som bedrivs i egen regi. Revisionskontorets granskning visar att det finns utvecklingsområden och ger bland annat rekommendationer om en sammanhållen kvalitetsuppföljning. Förvaltningen tar till sig av rekommendationerna i rapporten och kommer bland annat arbeta med att sammanfoga biståndshandläggarnas individuppföljning med förvaltningens verksamhetsuppföljning. Arbetet med enheternas ledningssystem kommer även att fortsätta utvecklas. Anhöriga har erbjudits stöd och hjälpinsatser. Vid insatser hos de äldre är det viktigt att vi även beaktar den anhöriges behov, åsikter och synpunkter. Stockholms stad har antagit ett program för stöd till anhöriga. Anhörigstödet kommer fortsätta att utvecklas under nästa år. En handlingsplan gällande anhörigstödet kommer att utvecklas i samverkan med verksamhetsområde Socialtjänst och fritid. Anhörigkonsulenterna i Bromma och Hässelby kommer att samordnas och även omfatta stödet till personer under 65 år. Avvecklingen av Blackebergs servicehus har fortskridit under året. Avvecklingsprocessen har förlöpt bra och vid årets slut fanns endast två boende kvar där nya lösningar söks för deras fortsatta boende. En projektering har pågått och fortsätter under 2014 för tillbyggnad av ett tillagningskök i anslutning till Mälarbackens vård- och omsorgsboende. För närvarande saknas möjlighet att laga de boendes måltider på plats nära de som ska äta den. En handlingsplan för att informera och utbilda äldreomsorgens personal om hot och våld i nära relationer har tagits fram. Biståndshandläggare har genomgått länsstyrelsens utbildning om äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. I samarbete med Familjefrid har utbildningstillfällen ordnats för chefer, biståndshandläggare samt Pensionat Kinesens personal. Planering för övrig personal pågår.

22 Sid 22 (83) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Uppfylls helt Bromma är även fortsättningsvis ett stadsdelsområde med ökande befolkning och omfattande företagande. Befolkningen ökade under 2013 med drygt personer. För att möta behoven av samhällsservice, bland annat för barnfamiljer, öppnar förvaltningen årligen nya förskolor, framförallt i exploateringsområdena. Tillgänglighetsanpassning av stadsmiljön är en viktig trygghetsfråga för personer med funktionsnedsättning och har varit en prioriterad fråga för förvaltningen under Förvaltningen har beviljats anslag för att göra Ängbybadets norra brygga mera tillgänglig. Samtidigt har anslutande parkvägar upprustats och omgivande nivåskillnader utjämnats. Vidare har förvaltningen anpassat sitthöjden på ett större antal av stadsdelsområdets parksoffor samt försett dem med rygg- och armstöd. Vidare har förvaltningen, i enlighet med önskemål från bl.a. rådet för funktionshinderfrågor och pensionärsrådet, satt upp räcken samt soffor på platser där det saknats vilomöjligheter. Ytterligare tillgänglighetsåtgärder har varit ombyggnad av trappor samt komplettering med ledstänger, barnvagnsramper och kontrastmarkering. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Företag väljer att etablera sig i Stockholm framför andra städer i norra Europa Uppfylls helt Bromma spelar, med sitt centrala läge och välfrekventerade flygplats, en stor och viktig roll när det gäller att bevara och stärka huvudstadens och näringslivets konkurrenskraft. Ett redan gott företagsklimat har ökat ytterligare i samband med tvärbanans förlängning i höst. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlad verksamhet i konkurrens 30,62 % 30,08 % 36 % 36 % 2013 Under året har andelen upphandlad verksamhet uppgått till 30,6 %, att jämföra med helårsutfallen 30,1 % 2012 och 29,5 % 2011.

23 Sid 23 (83) Nämndmål: Företag etablerar sig i Bromma Uppfylls delvis En företagsvänlig stad och stadsdel skapas genom kontakter och en aktiv dialog med det lokala näringslivet om utvecklingsmöjligheter. Förvaltningen deltar därför kontinuerligt i möten som anordnas av den lokala företagarföreningen. I samband med upphandlingar eftersträvas att förfrågningsunderlagen utformas så att småföretag kan vara med att lägga anbud för att skapa en ökad mångfald av utförare. Antalet nystartade företag i Bromma stadsdelsområde uppgick till 696 under Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Antal nyregistrerade företag i Bromma En ökning kan noteras jämfört med 2012, men utfallet uppnår inte det uppsatta årsmålet. Årsmålet för 2013 lades 112,5% högre än 2012 och var baserat på snittet får åren 2009 (688 st.), 2010 (914 st.) och 2011 (897 st.). KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Invånare i Stockholm är självförsörjande Uppfylls delvis Antalet personer som är beroende av ekonomiskt bistånd sjunker successivt. Gruppen långtidsberoende har också sjunkit något, men behov finns att hitta metoder för att på ett tidigt stadium identifiera personer som riskerar hamna i långvarigt ekonomiskt beroende. Här är nära samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen och arbetsförmedlingen av stor betydelse. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Antal praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha 8 st. 32 st st. VB 2013 Förvaltningen tillhandahåller fler platser än vad som utnyttjas av Jobbtorgets praktikanter. Förvaltningen har erfarit att de platser vi erbjudit inte alltid går att matcha med praktikanters önskemål. Praktiskt hantverksarbete är det som till stor del efterfrågas. Förvaltningen ska inventera möjligheten att erbjuda andra typer av platser än tidigare. Andel barn som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd 1,14 % 1,2 % 1,1 % 4,4 % VB 2013

24 Sid 24 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andelen barn i bidragsberoende familjer har sjunkit under året och ligger nu nära målet. Föregående års resultat var 1,2 %. Andel personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 0,84 % 0,9 % 0,9 % 2,3 % VB ,53 % 0,6 % 0,45 % 1,4 % VB 2013 Gruppen långtidsberoende kan vara svåra att få ut i egen försörjning. Flera har omfattande psykosociala problem och står långt från arbetsmarknaden. För många av dem är ersättning från försäkringskassa eller annan instans en mer sannolik väg ur bidragsberoendet än anställning. Den nära samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen gällande personer med arbetsförmåga fortsätter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse I samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden implementera bedömningsinstrument till personer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd och därmed står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta för att på ett stadsgemensamt sett bedöma vilka insatser som leder till självförsörjning I samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden implementera bedömningsinstrument, till personer som söker ekonomiskt bistånd. Detta för att på ett stadsgemensamt sett bedöma vilka insatser som leder till självförsörjning Nämndmål: Individer med försörjningsstöd uppnår egen försörjning Uppfylls helt Förvaltningen har till stor del nått uppsatta mål. Den stora omsättningen på ärenden skapar vissa mätsvårigheter.

25 Sid 25 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare som uppfyllt individuella mål i handlings/arbetsplanen 52 % 85 % 60 % VB 2013 Våra brukare följer en uppgjord handlingsplan. I denna klargörs för brukaren under vilka villkor ekonomiskt bistånd utgår och vilka individuella mål varje person har. Ärendeomsättningen är stor vilket leder till att siffrorna inte helt överensstämmer med verkligheten eftersom avslutade ärenden inte har kunnat räknas med. Resultatet har förbättrats mot tidigare år. Andel brukare som uppnått egen försörjning Andel individuella handlingsplaner med mätbara individmål Andel unga försörjningsstödstagare år som blivit självförsörjande 21 % 10 % 15 % VB % 75 % VB % 50 % VB 2013 Under 2013 har sammanlagt 103 unga vuxna år erhållit ekonomiskt bistånd i mer än en månad. Av de som ej anges som engångsansökan har 51 blivit självförsörjande genom arbete, studier, ersättning från Försäkringskassa, A-kassa eller annat. I målgruppen unga vuxna finns personer med socialmedicinsk funktionsnedsättning, som har svårt att komma ut i arbete. Andel ärenden där det framgår i utredning/dokumentation att barnens behov beaktats 53 % 50 % VB 2013 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Bilda tvärteam över enhetsgränserna kring unga personer, år, som har ekonomiskt bistånd. Uppdrag att kartlägga befintliga resurser tillgå såsom projektgrupp Aktivitetshuset, UMiA, OSAhandläggare m.m. samt ge bredd av insatser med målsättning praktik/arbete KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att nämndens verksamheter i huvudsak bidrar till att en hållbar livs-

26 Sid 26 (83) miljö värnas och utvecklas. Bedömningen baseras på nämndens mål, indikatorer och aktiviteter samt på det arbete som gjorts inom verksamheterna under året. Förvaltningen har sedan tidigare rutiner för tjänsteresor samt råd för miljöanpassade och trafiksäkra transporter, i vilka det bland annat ingår råd för bränslesnål bilkörning. Rutinerna ingår i förvaltningens miljöhandlingsplan Fortsatt utvecklingsområde är att transporter sker så miljövänligt som möjligt genom att öka andelen miljöbränsle som används och genom att minska användningen av dubbdäck. Vid behov av nya bilar kommer möjligheten att införskaffa elbil att ses över. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel dubbdäck 44 % 32 % 35 % tas fram av nämnden/styrels en 2013 Svårigheter finns med att uppnå målen då den personal som kör bilarna känner sig tryggare som förare om de har dubbade däck. Under den gångna vintern var det också mycket snö och isigt på vägarna i Bromma, vilket kan ha påverkat användningen av dubbdäck. Personalens säkerhet är också en viktig aspekt. Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 22,79 % 20 % 15 % VB 2013 Andel elbilar 0 % 0 % 5 % 6 % 2013 Förvaltningen har under året sett över behov och möjlighet att införskaffa elbil, men inget behov har funnits av att skaffa ytterligare en bil, utöver de hyres/leasingavtal som redan gäller. Flera av förvaltningens bilar är elhybrider. Andel miljöbilar i stadens bil flotta 100 % 100 % 85 % 100 % Verksamhetsberättelse 2013 Förvaltningens bilar drivs av etanol, gas, är elhybrider m.m. och uppfyller definition antagen av kommunfullmäktige i februari Andel miljöbränslen i stadens miljöbilar 31,19 % 100 % tas fram av nämnden/ styrelsen VB 2013 Indikatorn avser andelen gas/etanol som tankats i våra gas/etanolbilar, baserat på volymmåttet liter. Därmed berör måttet endast sex av förvaltningens 25 miljöfordon. Förvaltningen har inte tillgång till volymuppgifter men kan redovisa kostnaden för förbrukad etanol/gas till berörda bilar i förhållande till kostnaden för dessa bilars totala bränsleförbrukning (d.v.s. inkl. användning av bensin/diesel). Detta värde uppgår till 62 %. Elanvändning per kvadratmeter 58 kwh/kvm 34 kwh/kvm 34 kwh 2013 Vi har under 2013 inte att haft möjlighet att följa upp förbrukningen utryckt i de volymmått, som krävs för att beräkna denna indikator. Information som kan fås från hyresfakturor ser olika ut: Hyresfakturan omfattar endast den avtalade lokalhyran (separat elavtal finns)

27 Sid 27 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Hyresfakturan omfattar avtalad schablonkostnad för el och konteras som hyra Hyresfakturan omfattar specificerad kostnad för el men konteras inte separat utan konteras som hyra. Hyresfakturan omfattar specificerad kostnad för el och konteras separat (6231, 6211) Kostnaderna för elförbrukningen har minskat med 4,1 mnkr eller 47 % jämfört med Differensen motsvarar minskningen av förskolornas elkostnader, vilket i sin tur beror på att elen fr.o.m ingår i hyran i de 2/3 av lokalbeståndet hyrs av SISAB. Mängden matavfall som stadens verksamheter sorterar ut för biologisk behandling 31,2 % 20 % öka 2013 Nämndmål: Enheternas miljöarbete bedrivs systematiskt och kontinuerligt utifrån Brommas miljöhandlingsplan Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att nämndens mål uppnåtts under 2013, baserat på indikatorer och aktiviteter. Som stöd för enheterna i miljöarbetet finns en handbok med checklistor. Enheternas miljöombud är en resurs för det lokala miljöarbetet. I augusti invigdes Sveriges första Svanen märkta förskola med verksamhet för barn i Mariehäll på Pippi Långstrumps gata 14. Det är en omfattande kravlista som har följts för att förskolan ska få Svanen märkning. Svanen har särskilt hårda krav när det gäller materialval och att hälsofarliga kemikalier ska undvikas, till exempel tillåts inte PVC-golv. Det finns även krav för att säkra låga bullernivåer och god ljusmiljö. En Svanen märkt förskola måste dessutom ha låg energiförbrukning och det ska vara lätt för verksamheten att källsortera sitt avfall. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel enheter med miljöombud Andel relevanta upphandlingar av varor och produkter där krav ställts på att miljöoch hälsofarliga ämnen inte ingår 100 % 100 % 100 % VB % VB 2013 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Enheterna utarbetar miljörutiner i enlighet med förvaltningens miljöhandbok Löpande uppföljning av det systematiska arbetsmiljö-

28 Sid 28 (83) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse arbetet (enl. internkontrollplan) Löpande uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet (enl. internkontrollplan) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Det byggs många bostäder i Stockholm Uppfylls helt I Bromma pågår för närvarande ca 60 olika bostadsexploateringar som är i olika planeringsoch byggfaser. Storleken på projekten varierar från några 10-tal bostäder till projekt med över tusen bostäder. Förvaltningen deltar kontinuerligt i möten med exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret för att planera in gruppbostäder för funktionsnedsatta och lokaler för förskoleverksamhet. Planeringen som är långsiktig ger successivt resultat i lokaler för verksamhet. För att möta det växande behovet av samhällsservice har bland annat en ny förskola startat under året, med plats för barn. Nybyggnation och planering för verksamhetsstart under 2014 av tre nya förskolor för ca barn har också pågått under året. Arbetet med att utreda möjligheten att anpassa tidigare vård- och omsorgsboenden för bostäder med särskild service har påbörjats. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Antal nytillkomna bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 0 st. 5 st. 0 st. tas fram av nämnden 2013 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Stockholmarna är nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Uppfylls helt Den strategiska kulturplanen, "Kultur i ögonhöjd", är ett övergripande styrdokument för staden. Arbetet med att förverkliga planen inom verksamhetsområdet förskola genomförs under året, bl.a. i samverkan med samordnare och barnkulturkonsulent från kulturförvaltningen samt stadsdelens bibliotekarier. Stadsdelsområdets strandbad har varit välbesökta under den fina sommaren. Vattenproverna,

29 Sid 29 (83) som tas av miljöförvaltningen har visat bra vattenkvalitet både i Solviksbadet och Ängbybadet. Vid Johannelundsbadet har höga bakteriehalter påvisats vid några tillfällen. Orsaken till det tros vara en större fritidsbåt med bristande toalettankhantering. Båten hade förtöjts intill badet. I mitten av augusti kunde båten avhysas med hjälp av insatser från exploateringskontoret och kronofogdemyndigheten. Nämndmål: Barnen i förskolan deltar i eget skapande och i kulturaktiviteter Uppfylls helt Trots det försämrade resultatet i förskoleundersökningen bedömer förvaltningen att nämndens mål uppnås för verksamheten, baserat på att eget skapande utgör en stor och viktig del i förskolornas verksamhet. Utöver det egna skapandet tar alla barn i Brommas kommunala förskolor del av kulturaktiviteter såsom böcker, biblioteksbesök, teater, musik och rörelse m.m. I förskoleundersökningens frågan "Mitt barn uppmuntras till lek genom eget skapande" var resultatet 86 % nöjda föräldrar vilket var 2 % enheter högre än stadens genomsnitt. Kulturombuden i Brommas kommunala förskolor har träffats fyra gånger under året för att tillsammans med förvaltningens förskole strateg och stadsdelens bibliotekarier diskutera och planera kulturaktiviteter. Ett exempel på en kulturaktivitet är FN-dagen som uppmärksammats genom att biblioteken erbjudit sagostunder på olika språk, där förskolans personal läst böcker för barnen. Förvaltningens förskole strateg har representerat stadsdelen i stadens centrala barnkulturnätverk. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel föräldrar som anser att förskolan ger barnen möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande 62 % 77 % 80 % 2013 Resultatet innebär en försämring från förra årets 77 % vilket förvånar med tanke på att förskolorna i mycket stor utsträckning jobbar med eget skapande. En förklaring till den låga siffran kan vara att frågan inte varit tillräckligt tydlig i sin innebörd och inte kommunicerats tillräckligt med föräldragruppen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad Uppfylls helt De nya entreprenadavtalen för skötsel av Brommas park- och naturmark innebär att ambitionsnivån har anpassats till tilldelade resurser. Konsekvensen av detta tillsammans med bristfälligt utförda skötselinsatser i inledningen av sommarsäsongen har visat sig i medborgarun-

30 Sid 30 (83) dersökningen där det framgår att Brommabornas nöjdhet med skötseln av stadsdelens parkoch naturmark har minskat med 7 procentenheter. Ett prioriterat uppdrag inom verksamheten har varit att återskapa Brommabornas nöjdhet med skötseln i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag att upplevelsen av Stockholm som en grön, ren och snygg stad ska öka. Förvaltningen har under året anslagit extra medel för utökade skötselinsatser. I syfte att inventera otrygga platser i Bromma, har förvaltningen tillsammans med polis, trafikkontoret och boende arrangerat en trygghetsvandring i Nockebyhov. En åtgärd med anledning av förvaltningens Risk- och sårbarhetsarbete (RSA) har varit att utöka antalet resurspersoner vid en eventuell oönskad händelse. En ny krishanteringsplan för oönskade händelser inom Bromma stadsdelsområde har tagits fram under året. De undersökningar som gjorts visar att andelen boende i Bromma som känner sig trygga där de bor ligger högt. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA 84 % 72 % 72 % % 62 % 63 % 62 % % 100 % 100 % 100 % 2013 Bl.a. har fler resurspersoner rekryterats och en ny krishanteringsplan har tagits fram. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra minst en krisledningsövning på ledningsgruppsnivå. En två dagars krisledningsutbildning och övning genomfördes i början av året, där såväl ledningsgrupp som resurspersoner och POSOM- (psykiskt och socialt omhändertagande) grupp ingick. Nämndmål: Bromma är en trygg stadsdel att bo och vistas i Uppfylls helt Stadsdelsområdet ska upplevas tryggt av boende, brukare, personal och andra som vistas i området. Det lokala brottsförebyggande rådet verkar för ett tryggt område. Stadens brottsförebyggande program och Stockholms Tobaks-, Alkohol- och Narkotikapolitiska program är vägledande för arbetet.

31 Sid 31 (83) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera den handlingsplan för det lokala ANDT-arbetet, som utarbetats under ANDT-planen (alkohol, narkotika, doping och tobak) är implementerad i verksamheterna. Vidareutveckla informationsinsatserna till medborgarna Kontroll av fastighetsägare Nämndmål: Parker och parkstråk är trygga och välskötta Uppfylls helt De undersökningar som gjorts visar att Brommaborna är trygga i sitt stadsdelsområde och nöjda med renhållningen. Framgångsfaktorer har bland annat varit att förvaltningen via annonser uppmanat allmänheten att lämna förslag på platser där tryggheten kan förbättras. När samrådstiden gick ut i juni hade två synpunkter inkommit som inarbetades i höstens och den kommande vårens skötselinsatser. Att ta tillvara Brommabornas kännedom om nedskräpade och otrygga platser har varit viktigt när vi prioriterat stadsdelens skötselinsatser av parker och parkstråk. Fåtalet synpunkter/önskemål från allmänheten tyder också på att förvaltningen, tillsammans med trafikkontoret som har ansvaret för belysningen, arbetat i rätt riktning med trygghetsåtgärderna. Enligt förvaltningens kontrolluppgifter har entreprenören, under inledningen av sommarsäsongen, brustit i skötseln av stadsdelens plaskdammar, lekplatsbesiktningars samt årets första gräsklippning. Förvaltningen beslutade därför, i samförstånd med entreprenören, att inte betala ut årets kvalitetspeng vilket motsvarar 5 % av kontraktssumman. De fina sommardagarna och kvällarna lockade många besökare till stadsdelsområdets parker och grönområden. Besökarna har varit fler än vanligt och för att klara av den utökade mängden skräp utökades både antalet papperskorgar och tömningsfrekvensen på de mest besökta platserna. Sandupptagningen och vårstädningen genomfördes enligt tidplan. Förutom den löpande renhållningen vår städade 30 skolklasser och föreningar park- och naturmarken. Den långa vintern, korta våren och den plötsligt ankomna sommaren, i kombination med organisatoriska problem hos entreprenören, medförde att den första gräsklippningsrundan försenades.

32 Sid 32 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel som i medborgarundersökningen anser att det är rent och städat i stadsdelen. Andel som känner sig trygga där de bor när de går ensamma hem på kvällen 63 % 75 % 63 % % 72 % 65 % 2013

33 Sid 33 (83) KF:s inriktningsmål: 2. Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras Uppfylls helt Valfriheten säkerställs genom stadens valfrihetssystem inom olika verksamheter. På Stockholms stads hemsida finns "Jämför service" där man kan jämföra såväl kommunala som enskilda utförare. Ett omfattande arbete görs av förvaltningens medarbetare med att informera de boende i Bromma om vilka valmöjligheter som står tillbuds inom respektive verksamhet, utefter den enskildes önskemål och behov. Ett viktigt led i förvaltningens kvalitetsarbete, för utveckling av verksamheterna, är att flytta fokus från strukturer och processer till de resultat och effekter som skapas, och ska skapas, för brukare och medborgare. God kvalitet säkerställs också genom användande av kunskapsbaserade metoder, både i utredningsförfarande och vid utförande av insats. Förvaltningen bedömer att målet uppnås, utifrån mycket goda värden på flertalet indikatorer och åtgärdsplan där målet inte uppnås. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald Uppfylls helt Föräldrar väljer mellan kommunal och fristående förskoleverksamhet. Målet gällande andelen brukare som upplever att de har valfrihet gällande barnomsorg uppnås. En trend är att andelen barn som går i enskilt driven verksamhet ökat något. Inom äldreomsorgen har målet uppfyllts. Äldreomsorgens brukare kan välja utförare av vårdoch omsorgsboende, dagverksamhet, hemtjänst och ledsagning. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning har målet inte utfyllts bland annat beroende på att brukare anser att det finns få valmöjligheter i Bromma. Verksamhetsområdet ska under 2014 utveckla metoder för information om valfrihetssystemet som är anpassad till de olika målgrupperna inom verksamhetsområdet, ett arbete som påbörjats under En tendens är att allt fler brukare inom funktionshinderområdet väljer privat utförare till skillnad mot brukare inom socialpsykiatrin som i stor utsträckning väljer kommunal utförare. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom barnomsorg Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom omsorg om personer 81 % 77 % 78 % 76 % % 72 % 85 % 68 % 2013

34 Sid 34 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period med funktionsnedsättning Nämndens mål för andelen brukare inom omsorg om personer med funktionsnedsättning som upplever att de har valmöjlighet har inte uppfyllts. I förvaltningens egen enkät ställdes frågan "Har du själv fått välja utförare?" Endast 62 % svarade ja på frågan. Flera brukare kommenterade frågan med att valmöjligheten är liten på grund av att få alternativ är i belägna i Bromma, vilket leder till att de upplever att de inte har valmöjlighet. Förvaltningen ska under 2014 förtydliga informationen om valfrihetssystemets innebörd - att det finns möjlighet att t.ex. välja daglig verksamhet i annan stadsdel eller kommun. Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, hemtjänst 91 % 87 % 71 % 71 % 2013 Indikatorn bygger på resultatet i stadens brukarundersökning. Biståndshandläggarnas individuella uppföljningar visar att av 345 tillfrågade kände 86 % till valfriheten och möjligheten att byta hemtjänstutförare. Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, vård- och omsorgsboende 84 % 86 % 56 % 56 % 2013 Indikatorn bygger på resultatet i stadens brukarundersökning. Nämndmål: Brukarna gör aktiva val Uppfylls helt Föräldrar väljer mellan kommunal och fristående förskoleverksamhet. Cirka 90 % av alla barn i åldern 1-5 år är inskrivna i någon form av pedagogisk verksamhet. Den kommunala förskolan ansvarar för ca 58 % av barnen och fristående alternativ för 42 %. Andelen barn som går i enskilt driven verksamhet har ökat med 2 % sedan Samarbete mellan fristående och kommunal förskoleverksamhet bedrivs bl.a. i form av nätverk för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Valfriheten inom förskolan har förbättras ytterligare under året genom tillkomst av såväl enskilt som kommunalt driven förskoleverksamhet. Stadsdelsförvaltningen har startat förskoleverksamhet i Mariehäll, på Pippi Långstrumps gata i Annedal, Raoul Wallenbergs skola/förskola har startat verksamhet vid Bällstavägen i Mariehäll, Spännande Pedagogik i Rätt Atmosfär i Stockholm AB (Spira) har startat verksamhet i Tempushusen vid Beckombergavägen samt Famnen AB har startat förskoleverksamhet i Blackeberg. Brukare inom äldreomsorgen kan välja vård- och omsorgsboende, dagverksamhet och utförare av hemtjänst inom stadens valfrihetssystem. Förvaltningens hemtjänst i egen regi har valts av 50 procent av de äldre medan 50 procent har valt privat hemtjänstutförare. Förvaltningens tre vård- och omsorgsboenden i egen regi har valts av 43 procent av de äldre medan 57 procent har valt vård- och omsorgsboenden i privat regi eller i kommunal regi i andra stadsdelar.

35 Sid 35 (83) Valfrihetssystemen inom äldreomsorgen omfattar ett mycket stort antal utförare, vilket gör informationen svåröverskådlig. Informationen finns på stadens hemsida vilket innebär att den inte är tillgänglig för många äldre som saknar dator. Äldreomsorgens biståndshandläggare har utvecklat metoder för att presentera digital information så att den äldre ges bättre förutsättningar för att kunna göra ett aktivt val. Inom socialtjänstens socialpsykiatri finns valfrihet när det gäller sysselsättning, boendestöd och bostad med särskild service samt stödboende. Förvaltningen erbjuder i egen regi såväl sysselsättning som boendestöd, stödboende och boende med särskild service. Socialpsykiatrin brukare väljer i huvudsak kommunala utförare och byter sällan. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning finns valfrihet inom bostad med särskild service, daglig verksamhet och korttidsboende samt övrigt stöd i hemmet. Förvaltningen erbjuder i egen regi bostad med särskild service och stöd i hemmet. Den enskilde får information om de olika verksamheterna genom förvaltningens handläggare eller Jämför service, på stadens hemsida. Möjlighet finns till anpassad information, utifrån behov. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fortsatt utveckling av metoder för information om utförare inom valfrihetssystemet. Enheten för biståndshandläggning har under 2013 utvecklat arbetsmetoder för information om utförare inom valfriheten. Informationsmaterial har utarbetats som lämnas vid första hembesöket och vid färdtjänstansökan. Digital teknik i form av ipad används vid hembesök för att kunna presentera stadens utförare. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden Uppfylls helt Brommas kommunala förskolor når en god måluppfyllelse och håller en hög kvalitet. Detta grundar vi på enheternas egna bedömningar, resultatet i indikatorerna, vårt övergripande arbete och förskoleundersökningen. Förskolornas bedömning enligt kommunfullmäktiges indikator för kvalitet, den s.k. kvalitetsindikatorn, visar ett genomsnittligt värde på 3,5, där högsta möjliga värde är 6. Variationerna i resultaten är stora och handlar till viss del om hur personalen ser på sitt arbete, vilka ambitioner man har och hur självkritisk man är. Kvaliteten i verksamheten skiljer sig också mellan de olika förskolorna/avdelningarna beroende på förskolepersonalens kompetens och förmåga att organisera verksamheten på ett meningsfullt sätt. Resultatet har analyserats och förskoleenheterna har vidtagit åtgärder för de arbetslag som uppvisar låga värden. Förskoleundersökningen för 2013 visar att 86 % av föräldrarna i Bromma är nöjda med bar-

36 Sid 36 (83) nens förskola. Jämfört med staden som helhet ligger Brommas värden över medel för samtliga frågeområden och Brommas kommunala förskolor hör till en av de tre stadsdelar som har flest nöjda föräldrar. Även om resultaten som helhet är bra uppvisar några enskilda förskolor resultat ner mot 50 % nöjda föräldrar. Det är en stor utmaning och ett pågående utvecklingsarbete för förskolorna att identifiera orsaken till de lägre resultaten och utifrån det vidta åtgärder för att skapa större likvärdighet i kvalitet. Förskoleundersökningen utgör ett stöd för förvaltning och förskolor i analysen av framgångsfaktorer och förbättringsområden och är därmed ett viktigt bidrag till förskolornas kvalitetsutveckling. Bromma förskolor har med stöd av utbildningsförvaltningen utvecklat en uppföljningsmodell som syftar till att skatta barnens inkludering i lärprocesser och samtidigt följa barns utveckling, utan att det görs i förhållande till i förväg fastlagda nivåer eller kriterier inom olika målområden eller vid olika åldrar. Modellen, som förutsätter pedagogisk dokumentation, reflektion och analys av verksamheten, har också lett till fördjupade kunskaper om och insikter i intentionerna i den reviderade läroplanen. Detta framgår av förskolepersonalens utvärderingar och kvalitetsredovisningar samt de dialogmöten som ledningen för verksamhetsområdet har med de olika förskoleenheterna. Idébanken, som under året letts och finansierats av sju av verksamhetsområdets elva enheter, har fyllt en viktig funktion som mötes- och fortbildningscenter under året. En förändring av Idébankens verksamhet har skett genom det samarbete som inletts med en ateljerista (konstnär) och uppbyggnad av ateljé. Förskolornas gemensamma femte studiedag i höstas ägnades åt genusfrågan med en förmiddags föreläsning av en av våra pedagoger under rubriken "När jag har den blå klänningen kan jag rädda prinsen från draken men inte i den rosa ". Eftermiddagen ägnades åt fortsatta studier och diskussioner på den egna förskolan. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % 100 % 100 % tas fram av nämnden 2013 Andel förskollärare av antal anställda 39 % 40 % 42 % 42 % 2013 Svårigheterna att rekrytera förskollärare kvarstår och andelen högskoleutbildad personal har i år gått ner till 39 %. Minskningen tillskrivs dels bristen på utbildade förskollärare och dels de höga lönekrav som många nyexaminerade ställer och som flera enheter har svårt att klara av inom tilldelad budgetram. Även utökningen av verksamheten i form av nystartade förskolor påverkar andelen förskollärare negativt. Andel nöjda föräldrar 87 % 85 % 85 % 2013 Antal barn per grupp 16,2 barn/avd. 15,9 barn/avd Barngruppernas storlek har ökat marginellt, vilket kan förklaras av ett stort antal barn i det nybyggda bostadsområdet Annedal i Mariehäll.

37 Sid 37 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 5,3 st. 5,24 st. 5 st. 4, Även här ser vi en marginell ökning av antal barn per anställd, från 5,2 till 5,3. Värdet är beräknat på antal anställda omräknat till årsarbetare. Gör man istället en beräkning utifrån antal anställda får vi ett genomsnittligt värde på 4,7 barn per personal. En siffra som är viktig att ha med vid en bedömning, eftersom många, särskilt förskollärare, har tjänstledigt på del av tid. Bemanningen är störst de tider på dagen som de flesta planerade aktiviteterna pågår och då barnantalet är som störst. Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,46 3,6 3,7 3, Bromma förskolors samlade resultat når inte årsmålet. Variationerna i resultat mellan förskolor och arbetslag är stora och handlar delvis om hur personalen ser på sitt arbete, vilka ambitioner man har och hur självkritisk man är. Kompetens och förmåga spelar självfallet också in. Till viss del kan skillnaderna också förklaras med att materialet kring kvalitetsindikatorn är nytt och behöver förankras ytterligare i förskolornas arbetslag. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grundeller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med utbildningsnämnden ta fram aktiviteter för att säkerställa en välfungerande övergång från förskola till förskoleklass Förskolorna i Bromma har en välfungerande övergång för barnen till skolorna i Bromma. Övergången har skett i samarbete med berörda skolor. Stadsdelsnämnderna ska ta fram aktiviteter för att säkerställa att andelen förskolelärare ökar. Förvaltningen har formulerat rekryteringsplan, kravspecifikationer och gemensam annons samt breddat annonseringen efter förskollärare. Vi har också deltagit vid olika rekryteringstillfällen. Stadsdelsnämnderna ska ta fram aktiviteter för att öka föräldrarnas kunskaper om vad förskolan gör för att stödja barnens utveckl-

38 Sid 38 (83) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse ing Den genomförda satsningen på praktisk it- och mediakunskap (PIM) har varit mycket lyckad och tillsammans med utvecklingen av dokumentationsarbetet i förskolan har det bidragit till en förbättrad kommunikation med föräldrarna som även ökat deras kunskaper om vad förskolan gör för att stödja barnens utveckling. Flertalet förskolor arbetar med s.k. föräldraaktiv inskolning, vilken ger föräldrar en ökad kunskap och insikt om förskolans arbete. Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med att dokumentera och följa upp förskolebarnens utveckling. Bromma förskolors uppföljningsmodell syftar till dokumentation av och reflektion över barnens lärande och utveckling. Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik och språkutveckling Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan. Arbetet utvecklas med hjälp av kurser och nätverk. Att det sker en utveckling följs upp med nämndens indikatorer och förskolornas åtaganden som täcker in läroplanens målområden. Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med språkutveckling i förskolan. Förvaltningen har ett språkpolicydokument som inarbetats på våra förskolor och som revideras med jämna mellanrum. Nämndmål: Barnen i Brommas förskolor lär och utvecklas i möten med barn och vuxna i en trygg och stimulerande miljö Uppfylls helt En gemensam tanke i Bromma förskolor är en stark tro på barnens förmågor och att de kan göra egna val, samt att de utvecklar en demokratisk kompetens genom ett klimat där alla får berätta, tänka och komma till tals eller genom att hjälpa varandra i olika situationer under dagen. För att skapa förutsättningar för detta delar förskolorna in barnen i mindre grupper under dagens aktiviteter. Tid och utrymme att använda språket som redskap för att sätta ord på sina upplevelser skapas lättare i en liten grupp. Det har också ökat barnens förutsättningar till nya kamratkontakter. Personalens observationer och dokumentation har visat att samspelet med andra barn har fött en inbördes nyfikenhet och vilja att hjälpa varandra. För de frågor

39 Sid 39 (83) som rör normer och värden uppvisar stadsdelen goda resultat i förskoleundersökningen med 89 % nöjda föräldrar, en ökning från förra året och ett resultat över stadens snitt. Brommas språkpolicydokument, gemensamt framtaget av enheterna, är ett stöd för förskolans personal i deras arbete med flerspråkiga barn. Även föräldrar ska kunna ta del av det och därmed göras mer delaktiga i det mångkulturella arbetet. De kommunala förskolorna arbetar projektinriktat där barnen i mindre grupper får närma sig olika ämnesområden. Genom lek och rörelse, sina egna berättelser, genom att sjunga, rita och måla, bygga och skapa har de fått öka sin förståelse för omvärlden. Användandet av information och kommunikationsteknik (IKT) har ökat inom några enheter. Med hjälp av pedagogisk dokumentation och reflektion kring densamma har lärprocesserna synliggjorts för förskolans personal, men också för barnen, och tillsammans har de kunnat gå vidare i utforskandet och lärandet. Dokumentationen visar också miljöns viktiga roll för barnens lärande och utveckling och därför görs stora satsningar på miljö och material, både inne och ute. Måluppfyllelsen inom målområdet (utveckling och lärande) är god och baseras bl.a. på de uppföljningar och reflektioner förskolepersonalen gjort utifrån den pedagogiska dokumentationen. Resultatet i förskoleundersökningen visar på en ökning från 77 % till 81 % nöjda föräldrar. Förskolorna tar systematiskt tillvara barnens synpunkter genom barnråd, intervjuer, dokumentation eller barnens egna reflektioner. Små grupper och en tydlig och tillgänglig pedagogisk miljö ger också utrymme för barnens inflytande i verksamheten. Förskoleundersökningen visar på 84 % nöjda föräldrar. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn vars synpunkter systematiskt tas tillvara genom t ex intervjuer, barnråd, enkäter eller fokusgrupper. Andel förskolor som arbetar projektinriktat och utforskande. Andel föräldrar som anser att deras barn ges stöd i att utveckla sin matematiska förmåga. Andel föräldrar som anser att förskolemiljön stödjer deras barns utveckling och lärande. Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att deras barns utveckling och lärande dokumenteras. Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att förskolan stödjer 97 % 100 % VB % 100 % VB % 75 % VB % 79 % VB % 76 % VB % 79 % VB 2013

40 Sid 40 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period deras barn att utvecklas språkmässigt. Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas Andel nöjda föräldrar avseende barns inflytande. 90 % 88 % VB % 85 % VB 2013 Vi ligger kvar på samma värde som vi hade 2012 och uppnådde inte den enprocentiga höjning som vi räknat med. Andel nöjda föräldrar/vårdnadshavare avseende normer och värden. 89 % 88 % VB 2013 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolans personal ska examineras i PIM (Praktisk It- och Mediakunskap) Arbetet med PIM har slagit väl ut och för att bereda möjlighet för fler att examineras förlänger vi projektet med vårterminen Förskolorna ska inarbeta Bromma förskolors uppföljningsmodell utifrån måloch resultatstyrning Arbetet med förskolornas uppföljningsmodell är ett långsiktigt utvecklingsarbete och fortsätter därför även under Likabehandlingsplaner ska revideras och anpassas till varje förskoleadress Förskolornas har reviderat sina likabehandlingsplaner och anpassat innehållet i dem till varje förskoleadress. Nämndmål: Barnens bästa tas tillvara genom en god samverkan med föräldrar/vårdnadshavare och skola Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att förskolorna når nämndens mål. Bedömningen baseras på förskole-

41 Sid 41 (83) enheternas egna utvärderingar, indikatorer och aktiviteter samt årets förskoleundersökning. Flertalet förskolor jobbar med föräldraaktiv inskolning. Arbetssättet ger föräldrar en god inblick i och ökad förståelse för förskolans verksamhet. Stadsdelens satsning på praktisk it- och mediakunskap (PIM) har stärkt personalen i deras kommunikation med föräldrar genom systematiskt uppställda vecko-/månadsbrev, där verksamheten och verksamhetens syfte kopplat till läroplanen beskrivs. Föräldrars delaktighet skapas också genom olika samverkansformer som föräldramöten, förskoleråd, olika typer av samtal, caféer, firande av högtider mm. Resultatet i förskoleundersökningen för samverkan med hemmen ligger på 81 %, en ökning med två procentenheter från förra året. Motsvarande siffra för staden ligger på 77 %. Förskolorna har haft ett välfungerande avslut med sina femåringar och barnen har, genom besök i skolor och fritidshem under våren, fått bygga upp en trygghet inför skolstarten. Överlämnandesamtal har hållits för barn i behov av särskilt stöd vid övergång till förskoleklassen och alla barn och vårdnadshavare har erbjudits avslutningssamtal. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn i behov av särskilt stöd för vilka överlämnandesamtal har hållits Andel barn och föräldrar/vårdnadshavare som har erbjudits ett avslutningssamtal. Andel föräldrar som har fått information om förskolans mål och arbetssätt. Andel föräldrar/vårdnadshavare med barn i behov av särskilt stöd som är nöjda med överlämnandesamtalet Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att de får veta vad förskolan gör för att stödja deras barns utveckling. Andel föräldrar/vårdnadshavare som är nöjda med förskolornas samverkan med hemmet. 100 % 100 % VB % 100 % VB % 84 % VB % 100 % VB % 72 % VB % 80 % VB 2013

42 Sid 42 (83) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg Uppfylls delvis Förvaltningens bedömning är att målet uppfylls delvis, baserat på indikatorer och aktiviteter. Gällande flera indikatorer uppfylls målen. För de indikatorer som delvis uppnås visar värdena och det arbete som utförts inom verksamheterna på en positiv trend och flera värden som ligger mycket nära målvärdet. För den indikator som inte uppnåtts finns en åtgärdsplan. Inom socialtjänstens och omsorgen om personer med funktionsnedsättnings verksamheter är brukaren och dennes upplevelse i fokus för det utvecklingsarbete som bedrivs. Att analysera och utvärdera arbetsprocesser och resultat av det arbete som utförs samt att utveckla olika sätt att mäta brukarnas nöjdhet pågår ständigt. Arbetet med handläggning, metoder och förhållningssätt, för att brukarna ska uppleva delaktighet, rättsäkerhet och möjlighet till en, utifrån den enskildes förmåga, utveckling i vardagen är ett fortsatt prioriterat område. För att säkerställa att äldreomsorgens insatser uppfyller de äldres behov och önskemål genomför biståndshandläggarna kontinuerligt strukturerade och individuella intervjuer med de äldre som erhåller insatser. Arbetsmetoden baseras på resultat och effekter, där bland annat de äldres upplevelse av valfrihet, möjlighet till delaktighet och påverkan, upplevelse av trygghet samt matupplevelse kartläggs. Totalt 708 intervjuer har genomförts. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 84,07 % 84,09 % 87 % 80 % VB 2013 Andel enskilda som ökat sin funktionsförmåga inom socialpsykiatrin 47,14 % 87,5 % 45 % tas fram av nämnden 2013 Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes (IoF) 75 % 81 % 87 % 80 % 2013 I en egen undersökning är nöjdhetsgraden 100 %. I 25 av 25 personers akter uppger personerna att de är nöjda. Detta dokumenteras i DUR-utredningen rutinmässigt av handläggarna, som alltid ställer frågan till brukare. Andel ungdomar anmälda för brott som tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare kallats till samtal med 31,25 % 90,62 % 95 % tas fram av nämnden 2013

43 Sid 43 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period socialtjänsten inom 48 timmar Resultatet är inte tillfredställande. Åtgärd: En bättre rutin för kallelse till föräldrar och för samtal föräldrar-ungdomar ska upprättas. Redovisning och uppföljning av föräldrasamtal ska ske veckovis och varje avvikelse från rutin ska rapporteras. Andel vuxna som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (IoF) Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden 82,35 % 76,74 % 73 % 65 % VB % 27 % 20 % Andel genomförda utredningar enligt DUR inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 90 % 100 % 92 % tas fram av nämnden 2013 Biståndsenhetens mål har varit att biståndshandläggarna ska träffa så många brukare som möjligt som är beviljade insatserna gruppbostad, daglig verksamhet och korttidsvistelse enligt LSS. Detta för att öka aktuella utredningar, beslut och beställningar enligt DUR (dokumentation, utredning, resultat) med tydliga mål och syften. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 92,4 % 85 % 95 % öka ,6 % 69 % 80 % öka 2013 Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar. (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andelen barn och ungdomar med funktionsnedsättning som deltar i fritidsverksamhet. (stöd och service till 64 % 75 % tas fram av nämnden 80 % 80 % tas fram av nämnderna

44 Sid 44 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period personer med funktionsnedsättning) Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har en fungerade bostad (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andelen personer med funktionsnedsättning som övergår till lönearbete efter deltagande i dagliga verksamheter enligt LSS eller dagverksamheter enligt SoL (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 82 % 79 % 87 % tas fram av nämnden 15 % 4 % 10 % tas fram av nämnden Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - Daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - LSSboende, vuxna och barn (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) 86 % 84 % 92 % 91 % % 79 % 92 % 91 % % 72 % 96 % 91 % % 81 % 92 % 89 % % 95 % 90 % 90 % 2013 Resultatet bygger på stadens brukarundersökning. Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 82 % 88 % 84 % 84 % 2013 Resultatet baseras på Stockholms stads brukarundersökning. Under året har flera förändringar genomförts i den kommunala hemtjänstens organisation. Dessutom har Tranebergs servicehus omvandlats till ett trygghetsboende. Några större privata hemtjänstutförare har avvecklat sin verksamhet under året och deras brukare har fått välja nya utförare. Detta sammantaget kan ha påverkat det totala utfallet.

45 Sid 45 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andelen nöjda omsorgstagare - vård- och omsorgsboende (äldreomsorg) 89 % 84 % 84 % 84 % 2013 Resultatet baseras på Stockholm stads brukarundersökning och visar på en ökad nöjdhet jämfört med föregående år. Maten smakar bra - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 74 % 76 % 77 % 76 % 2013 Resultatet på stadens brukarenkät visar att 74 % av de svarande tycker att maten smakar bra på sitt vård- och omsorgsboende. Detta kan jämföras med resultatet från biståndshandläggarnas individuppföljning där cirka 86 % av de 318 personer på vård- och omsorgsboende som svarat tycker att maten smakar bra. Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 77 % 75 % 77 % 76 % 2013 Resultatet bygger på Stockholm stads brukarundersökning. Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 74 % 80 % 76 % 75 % 2013 Resultatet bygger på Stockholms stads brukarundersökning. Motsvarande resultat i biståndshandläggarnas individuppföljning är att 89 % av 311 svarande upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs. Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 84 % 90 % 85 % 85 % 2013 Resultatet bygger på Stockholms stads brukarundersökning. I biståndshandläggarnas individuppföljning uppger 95 % av 345 svaranden att de känner sig trygga med hemtjänstpersonalen. Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 92 % 89 % 90 % 90 % 2013 Resultatet bygger på Stockholm stads brukarundersökning. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden ska säkerställa att stadens

46 Sid 46 (83) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse riktlinjer för samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst för barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa är implementerad i alla förskolor och skolor Vidta åtgärder för att förebygga och arbeta för att minska narkotikaanvändningen Personal inom Resurs-och fritidsenhetens fält- och fritidsverksamhet har gått på olika utbildningar som staden anordnat inom Trestad2-projektet, ett samarbete mellan Stockholm, Göteborg och Malmö för att minska användande av cannabis bland unga. Stadsdelsnämnderna ska i samråd med bostadsbolagen inventera möjligheten att bygga om/ omvandla befintliga byggnader till gruppbostäder eller servicebostäder. Stadsdelsnämnderna, exploaterings- samt stadsbyggnadsnämnden ska i samråd med varandra i tidigt skede planera för omsorgslägenheter i stadsutvecklingsområden. Säkerställ att nämnderna beställer de gruppbostäder som behövs. Förstärka arbetet med att erbjuda kollo. Både riktade insatser och generellt tillgängliggöra informationen. Möjligheten till anmälan ska finnas digitalt och manuellt. Nämnderna och stadens bolag ska beakta barnperspektivet och säkerställa barnens rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Stadsdelsnämnderna ska strukturerat arbeta med att förbättra brukarnas nöjdhet Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att äldreomsorgens myndighetsutövning och kommunala utförare arbetar i enlighet med Stockholms stads värde-

47 Sid 47 (83) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse grund och värdighetsgarantier Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utveckla principer och metoder för uppföljning och styrning inom äldreomsorgen Nämndmål: Brukarna påverkar sin egen livssituation Uppfylls helt Arbetet inom verksamhetsområdet styrs mot de metoder och arbetssätt som leder till goda och hållbara resultat för målgrupperna. Detta har resulterat i att brukarna upplever att de kan påverka sin livssituation, känner sig delaktiga och har fått verktyg till förändring. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel avslutade uppdrag hos interna utförare där målet uppnåtts -Socialtjänst och fritid Andel beslut om insatser som omfattas av mätbara individmål - Socialtjänst och fritid Andel beställningar/planer för genomförande av insats som omfattas av mätbara individmål - Socialtjänst och fritid Andel som direkt efter avslutad MI-grupp uppger förändrad livsstil relaterat till missbruk Andel ärenden där målet uppnåtts vid avslutning 91 % 80 % VB % 82 % 92 % VB % 97 % 90 % VB % 27 % 90 % VB % 60 % VB 2013 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckla former för att i systematisk form använda MI som metod i samtal med brukare

48 Sid 48 (83) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Öka samverkan med frivilligorganisationernas och stadens öppna verksamheter Öppen fritidsverksamhet i Bromma för barn/ungdomar med funktionsnedsättning En öppen fritidsverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning startade i januari på Björklunds Hage. Verksamheten är öppen en kväll i veckan. Fortsatt utveckling av resultatmätning utifrån uppsatta individmål/genomförandeplaner Utlämning av allmänna handlingar Rutiner finns för utlämning av allmänna handlingar. Informations- och utbildningsinsatser har genomförts på enheter där det frekvent kommer förfrågningar om att utlämna handlingar. Öka informationen till brukarna om frivilligorganisationernas och stadens öppna insatser Nämndmål: Brukarna är självständiga i sitt dagliga liv Uppfylls helt De mål som har formulerats för de insatser som har getts har som huvudsaklig inriktning haft självständighet, utifrån var och ens förutsättningar. Detta har resulterat i tydliga genomförandeplaner med mätbara individmål som skapat självständighet i den enskildes dagliga liv. Två indikatorer ligger mycket nära årsmål och ett har uppfyllts över förväntan, vilket gör att förvaltningen bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel beställningar som omfattas av mätbara individmål - Socialpsykiatri och funktionshinderomsorg Andel biståndsbeslut som omfattas av mätbara individmål - Socialpsykiatri och funktionshinderomsorg 79 % 80 % VB % 80 % VB 2013

49 Sid 49 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel genomförandeplaner som omfattas av mätbara individmål - Socialpsykiatri, funktionshinderomsorg 93 % 80 % VB 2013 Nämndmål: De demenssjuka och deras anhöriga är trygga med äldreomsorgens insatser Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att nämndens mål uppnås. Bedömningen baseras på resultatet av stadens brukarundersökning som visar att en mycket stor del av de demenssjuka och deras anhöriga inom den kommunala äldreomsorgen i Bromma känner sig trygga med äldreomsorgens insatser (95 % i hemtjänstens demensteam och 90 % inom vård- och omsorgsboende). Det finns dock en viss osäkerhet då många demenssjuka har svårt att själva besvara de frågor som ställs i brukarenkäten utan får hjälp av anhöriga. Som ett komplement har enheterna därför arbetat för att hitta andra sätt och metoder för att ta reda på hur de demenssjuka upplever vården och omsorgen. Detta har bl.a. skett genom intervjuer med de äldre och deras anhöriga i samband med den individuella uppföljningen. Enheterna har också utarbetat egna enkäter riktade till anhöriga till demenssjuka samt haft möten med anhöriga. Resultaten visar på stor trygghet. Personalens höga kompetens och stora engagemang ger förutsättningar för en god demensvård vilket också skapar trygghet för de äldre demenssjuka och deras anhöriga. Kompetenshöjningen har fortsatt under året, bl.a. genom Silviasysterutbildning. Förvaltningens anhörigkonsulent utgör en resurs som ger stöd och skapar trygghet för anhöriga. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period De demenssjuka och deras anhörigas upplevelse av trygghet - hemtjänst 95,12 % 84 % 82 % 2013 Indikatorn visar resultatet från stadens brukarundersökning för den kommunala hemtjänstens Demensteam. Resultatet är en förbättring jämfört med förra årets resultat som låg på 84 %. De demenssjukas och deras anhörigas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende 90,18 % 83,18 % 90 % 2013

50 Sid 50 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Indikatorn visar resultatet från stadens brukarundersökning för de kommunala enheterna som riktar sig mot äldre demenssjuka d.v.s. Blackebergs, Brommagårdens och Mälarbackens demensgruppboenden. Cirka 90 % av de boende och deras anhöriga uppger att de känner trygghet med boendet vilket är en förbättring jämfört med 2012 då motsvarande värde var 83 %. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Använda kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska palliativregistret Brommas vård- och omsorgsboenden registrerar i Senior Alert och Svenska palliativregistret. Aktiviteten fortsätter under Använda Svenska BPSD registret som metod för att säkerställa kvaliteten i omsorgen om demenssjuka För att få en struktur i vårdarbetet och därmed också kvalitetssäkra omvårdnaden använder demensenheterna sig av Svenska BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). Aktiviteten fortsätter under Fortsatt kompetenshöjning inom demensområdet Inom ramen för Omvårdnadslyftet har under året 27 personer studerat till Silviasystrar och 57 personer har studerat Vård och omsorg vid demenssjukdom. Under våren anordnades en anhörigombudsutbildning om fem dagar. 23 deltagare gick kursen. För att förbättra samverkan mellan kommun och landsting anordnades "Växthusdagar" vid tre tillfällen. Deltog gjorde kommunens utförare och beställare samt Brommageriatriken. Vid dessa dagar gavs ömsesidig information om vad som ingick i deltagarnas olika arbeten m.m. En anhörigdag för förvaltningens biståndshandläggare ordnades under året. Implementering av vårdprogram för demenssjuka Delvis har implementering skett under Forsatt arbete sker under Utveckla anhörigstödet inom demensområdet Förvaltningens anhörigkonsulent samordnar anhörigfrågorna och i kontakt med anhörigvårdare och anhörigföreningar utvecklas formerna för stöd, vägledning, information och utbildning. De kommunala demensenheterna på vård- och omsorgsboenden, inom hemtjänsten, dagverksamheterna samt Pensionat Kinesen erbjuder på olika sätt anhörigstöd, genom anhörigträffar, anhörigcirklar och vid behov kan Silviasjuksköterskorna eller Silviasystrarna ha individuella samtal med anhöriga som stöd. Utvecklingsarbetet fortsätter under 2014.

51 Sid 51 (83) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckling av avlastningsboende demens Inom Mälarbacken har en omstrukturering skett under året och enheten har idag nio korttidsplatser/avlastningsplatser med inriktning demens. Sedan tidigare finns Pensionat Kinesen med fyra avlastningsplatser för demenssjuka personer. Fortsatt utveckling av att mäta resultat utifrån uppsatta individmål/genomförandeplaner Modellen för resultatmätning är implementerad i biståndshandläggarnas ordinarie arbete. Nämndmål: Individer är trygga i sitt dagliga liv Uppfylls delvis Människor och särskilt barn som lever i utsatta livssituationer har uppmärksammats i arbetet med samarbetssamtal och våld i nära relationer. Ett särskilt fokus har riktats mot den utsatthet det innebär att vara hemlös eller riskera att bli hemlös, framförallt att vara vräkningshotad barnfamilj. Under året har lokala rutiner tagits fram för det vräkningsförebyggande arbetet. Förvaltningen bedömer att målet delvis uppfylls, utifrån värdena på indikatorerna. Flera av de indikatorer som delvis uppnås uppvisar ändå goda resultat. Gällande de indikatorer som inte uppnås finns åtgärds- eller handlingsplaner. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel vräkningshotade barnfamiljer som får behålla sin bostad 40 % 100 % VB 2013 Av fem vräkningshotade barnfamiljer blev tre vräkta från sin bostad. Familjerna fick annat boende anpassat för barnfamiljer. Antal ungdomar som kommit till konsekvenssamtal som inte återkommer via en ny polisanmälan inom ett år Andel barn med föräldrar som deltagit i samarbetssamtal som lett till överenskommelse/avtal mellan parterna (resultatindikator) 100 % 0 % 60 % VB % 58 % 80 % VB 2013 I samarbetssamtal har strategier och beprövade erfarenhetsmodeller såsom lösningsfokuserat arbetssätt,

52 Sid 52 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period tejping och MI (motiverande samtal) använts. Familjerättssekreterarna kommer att fortsätta utveckla samtalstekniker för att ha verktyg som ska leda till ökad andel barn med föräldrar som når överenskommelse. Andel personer som varit aktuella inom familjefridsteamet som uppger att det fysiska våldet upphört 100 % 90 % VB 2013 Familjefridsprojektet har haft kontakt med 81 våldsutsatta personer i år. I flertalet av fallen handlar det om enstaka informations- eller råd- och stödsamtal, vanligtvis en till två samtal. I 12 ärenden har MI-inriktade samtalsserie, om minst tre tillfällen utförts, det är dessa som redovisas i indikatorn. Antal konsultationer från förskolan (processindikator) st. VB 2013 Under 2013 har 15 förskolor ringt för att konsultera i ärenden där det finns oro kring barn. Åtgärd: Ett ökat samarbete med förskolan under 2014 kommer att ske genom informationsmöten med förskolorna. Andel barn och unga med funktionsnedsättning som upplever trygghet med sin insats Andel flickor som besökt kurator på ungdomsmottagningen och upplever att de fått ett bra stöd 77 % 83 % 95 % VB % 90 % 90 % 2013 Brommas ungdomar är nöjda med det stöd de får av Västerorts ungdomsmottagning. Den mätning som gjorts under året har inte varit könsbunden. Utfallet 88 % nöjda ligger nära nämndens årsmål och bedöms vara mycket bra. Andel pojkar som besökt kurator på ungdomsmottagningen och upplever att de fått ett bra stöd 88 % 90 % 90 % 2013 Brommas ungdomar är nöjda med det stöd de får av Västerorts ungdomsmottagning. Den mätning som gjorts under året har inte varit könsbunden. Andelen nöjda 88 % ligger nära nämndens årsmål och bedöms vara mycket bra. Andelen pojkar som besöker ungdomsmottagningens kurator 31 % 30 % 30 % 2013 Andelen pojkar som besökte mottagningen 2013 har sjunkit men verksamheten ser det endast som en tillfällig nedgång och inte som en trend. Andelen ungdomar år som besöker ungdomsmottagningen 43 % 40 % 2013

53 Sid 53 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Statistikuppgift saknas. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fortsatt implementering av kvalitetsledningssystem, enligt Socialstyrelsens föreskrifter - Socialtjänst och fritid En ny struktur för ett ledningssystem för verksamhetsområdets systematiska kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 har tagits fram. Enheterna inom verksamhetsområdet har kommit olika långt med att lägga in sina rutiner m.m. gällande verksamhetens delprocesser/aktiviteter i den nya strukturen. Arbetet fortsätter under Utarbeta en skriftlig handlingsplan för förvaltningens vräkningsförebyggande arbete Informera om förvaltningens familjefridsarbete, både internt inom förvaltningen och till externa samarbetspartners Nämndmål: Äldre kan påverka sin egen livssituation och omsorg Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att nämndens mål uppnås. Bedömningen baseras på resultatet av biståndshandläggarnas genomförda individuppföljningar både inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Strukturerade intervjuer har kontinuerligt genomförts med de äldre som erhåller insatser från äldreomsorgen, där bland annat upplevelsen av möjlighet till påverkan kartläggs. Resultatet är gott och styrker att årsmålet uppnås. Genom biståndshandläggarnas utredningsmetod och upprättandet av genomförandeplaner har den äldre möjlighet att påverka sin vardag och hur hjälpen utförs. Kontaktpersonen ser till den äldres behov och önskemål och är den som i möjligaste mån hjälper den äldre med de dagliga göromålen. Genom kontaktmannaskap skapas trygghet, kontinuitet och självbestämmande för den äldre. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Omsorgstagarnas upple- 88,75 % 90,4 % 76 % VB 2013

54 Sid 54 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period velse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst ordinärt boende (resultatindikator) Indikatorn bygger på biståndshandläggarnas individuella uppföljningar. Resultatet kan jämföras med stadens brukarenkät där 74 % svarade att de har kunnat påverka hur hemtjänsten utförs. Andel omsorgstagare som har en aktuell genomförandeplan - hemtjänst ordinärt boende 75,21 % 70,17 % 75 % VB 2013 Indikatorvärdet bygger på resultatet av biståndshandläggarnas 355 uppföljningar av biståndsbeslut inom kommunal och privat hemtjänstverksamhet. Andel genomförandeplaner varierar mellan hemtjänstenheterna. Verksamhetsuppföljningar och uppföljning i paraplyet visar att den sociala dokumentationen och genomförandeplanerna är ett förbättringsområde. Andel omsorgstagare som har en aktuell genomförandeplan - vård- och omsorgsboende 98,84 % 97,49 % 92 % VB 2013 Indikatorvärdet bygger på resultatet av biståndshandläggarnas 345 uppföljningar av beslut om vård- och omsorgsboende inom kommunal och privat verksamhet. Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka sin vardag - vård- och omsorgsboende 82,61 % 83,74 % 67 % VB 2013 Fråga från biståndshandläggaren om omsorgstagarens möjlighet att påverka sin vardag. Den fråga som indikatorvärdet bygger på är formulerad "Kan du bestämma hur hjälpen genomförs?" Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fortsatt arbete med samt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter - Äldreomsorg Bromma stadsdelsnämnd beslutade om det nya ledningssystemet i mars Därefter har arbete pågått med att identifiera, beskriva och fastställa processer, identifiera de aktiviteter som tillhör processerna samt fastställa rutiner. Riskanalyser, egenkontroller, klagomålshantering, samverkan m.m. ingår i det systematiska utvecklings- och förbättringsarbetet. Under 2014 fortsätter arbetet. Efter revisionsgranskning har revisorerna i sin granskningsrapport lämnat rekommendationer till äldrenämnden och de granskade stadsdelsnämnderna om, däribland Bromma, kring utformningen av ledningssystem.

55 Sid 55 (83) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Flertalet av äldreomsorgens enhetschefer har genomgått Nationell ledarskapsutbildning där kunskap om kvalitetsledningssystem har erhållits. Fortsatt utveckling av anhörigstödet Förvaltningens anhörigkonsulent samordnar anhörigfrågorna och i kontakt med anhörigvårdare och anhörigföreningar utvecklas formerna för stöd, vägledning, information och utbildning. Bl.a. har en föreläsning anordnats med temat "att orka i vardagen". Anhörigkonsulenten har under året haft individuella samtal och rådgivning i olika former. Brommas anhörigkonsulent har ett pågående samarbete med anhörigkonsulenterna i Hässelby/Vällingby och Spånga/Tensta, bl.a. har en anhörigcirkel anordnats under året med mellan sex till åtta deltagare. Under våren har 23 deltagare gått anhörigombudsutbildning. I dagsläget har äldreomsorgen ett hundratal utbildade anhörigombud inom hemtjänsten och vård- och omsorgsboenden. Fortsatt utveckling av utredning, behovsbedömning och dokumentation. Systematisk uppföljning av biståndsbeslut inom äldreomsorgen Säkerställa att biståndshandläggare och kommunala utförare arbetar i enlighet med äldreomsorgens värdegrund och stadens värdighetsgarantier Under året har arbetet fortsatt med att göra äldreomsorgens värdegrund och stadens värdighetsgarantier kända för all personal inom Brommas äldreomsorg bl.a. genom Stockholms stads filmer, planeringsdagar och utbildningssatsningar. Uppsökande verksamhet inom äldreomsorgen Uppsökande verksamhet bedrivs från och med 2013 inom ramen för den ordinarie verksamheten inom Enheten för biståndshandläggning. Brommabor som fyllt 80 år har fått erbjudande om hembesök och informationsmöten kring säkerhet i hemmet alternativt skriftlig information. Även 75-åringar har inbjudits till informationsmöten och att få informationsmaterial. Utveckling av vårdplanering (utskrivningsplanering) inom äldreomsorgen Under året 2013 utfördes det 163 vårdplaneringar via videokonferens mellan Bromma stadsdelsförvaltning och Brommageriatriken. En utveckling av samarbetet med närliggande sjukhus har påbörjats i samverkan med övriga stadsdelar i Västerort. Utveckla och säkerställa dokumentationen inom äldreomsorgen De kommunala enheterna inom Brommas äldreomsorg har under året fortsatt arbetet för att förbättra och utveckla HSL- och SoL- dokumentationen. Detta arbete fortsätter under 2014.

56 Sid 56 (83) Nämndmål: Äldre som har hjälp med måltider tycker att maten smakar bra och att måltiden är en trevlig stund Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att målet i stort uppnås. Bedömningen grundar sig på resultatet av biståndshandläggarnas individuppföljningar. Enheterna följer på olika sätt kontinuerligt upp vad de äldre tycker om maten och stunden däromkring. I och med att maten lagas nära är det också lätt att påtala synpunkter och beröm kring maten. Önskemål och synpunkter tas till vara och förändringar genomförs där så är möjligt. Matsedlarnas innehåll utvärderas inom vård- och omsorgsboenden och på Tranebergs restaurang i bl.a. matråd och förändringar görs. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Maten smakar bra - hemtjänst i ordinärt boende 81,87 % 78,39 % 77 % VB 2013 Cirka 82 % av de 182 personer med hemhjälp och hjälp med mat eller måltider som svarat på biståndshandläggarnas individuella frågor uppger att maten smakar bra. Maten smakar bra - vårdoch omsorgsboende 86,16 % 83,78 % 77 % VB 2013 Cirka 86 % av de 318 personer på vård- och omsorgsboende som svarat på biståndshandläggarnas individuella frågor tycker att maten smakar bra. Måltiden är en trevlig stund - hemtjänst i ordinärt boende 74,25 % 77,78 % 77 % VB 2013 Cirka 74 % av de 167 personer med hemhjälp och hjälp med mat eller måltider som svarat på biståndshandläggarnas individuella frågor uppger att måltidsstunden är trevlig. Det är svårt att nå måluppfyllelse kring måltidssituationen för den äldre i hemmet då upplevelsen vid måltiden beror på många olika faktorer som inte så lätt kan påverkas av hemtjänsten. Måltiden är en trevlig stund - vård- och omsorgsboende 80,19 % 87,16 % 77 % VB 2013 Cirka 80 % av de 308 personer på vård- och omsorgsboende som svarat på biståndshandläggarnas individuella frågor tycker att måltidsstunden är trevlig.

57 Sid 57 (83) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fokus på målet för insatsen mat och måltider i samband med biståndsbedömning Kartläggning av den enskildes behov vid måltidssituationen görs i utredningen inför beslut om insatser från äldreomsorgen. Tydlig beställning till utföraren ökar förutsättningarna för den äldre att få sitt individuella behov tillgodosett. Skapa struktur och ett gemensamt synsätt när det gäller mat och måltider Äldreomsorgens kostekonom utgör en resurs för enheterna i kostfrågor. Tillagningskök inom Mälarbackens vård- och omsorgsboende En projektering pågår för ombyggnad till ett tillagningskök vid Mälarbacken vård- och omsorgsboende. Idag saknas möjlighet att laga de boendes måltider på plats nära de som ska äta den. Aktiviteten fortsätter under Öka kunskapen om mat och måltider för äldre KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att målet huvudsakligen uppnås. För de indikatorer där målvärden bygger på medarbetarenkäten, och som delvis uppnås, redovisas ändå goda resultat. Som ett led i arbetet för att förbättra resultaten kommer en psykosocial arbetsmiljöenkät att genomföras under våren 2014, inom några verksamheter. Ett utvecklingsområde är att minska sjukfrånvaron. Utvecklingsinsatser görs kontinuerligt för chefer och medarbetare. En gång i månaden samlas cheferna och förvaltningsledningen i möten där frågeställningar och erfarenhetsutbyte sker i tvärgrupper. Under årets strategidagar har enhetschefer introducerats i framgångsfaktorer vid införande av LEAN, nästa steg i arbetet med resultatbaserad styrning, kommunikation av vision 2030 samt hur blir vi en attraktiv arbetsgivare. Information och utbildning ges avseende verktyg och metoder som stöd i chefsarbetet. För att sprida kunskap om varandras verksamheter anordnar olika personalgrupper lunchseminarier en gång i månaden som är öppna för alla medarbetare. Under året har seminarier t ex på temana "Brommas demensteam, Sociala medier, Samarbetssamtal barn ska bli hela människor, Stadens grafiska profil, APT och samverkan och "Social oro hållits.

58 Sid 58 (83) Medarbetarundersökningen som genomfördes i september månad visar att flertalet medarbetare anser att de aktivt medverkar för att utveckla och göra sin arbetsplats bättre, t.ex. tar egna initiativ för att lära sig mer, förbättra sin kompetens och är intresserade av att ta större ansvar. Chefer ges möjlighet att utvecklas genom förvaltningens egna utbildningar och stadens erbjudna utbildningar i det kommunikativa ledarskapet. En genomgång av förvaltningens kompetens- och personalförsörjning gjordes inför år 2013 och har följts upp kontinuerligt under året. Förvaltningen uppmärksammar att antalet tillsvidareanställda i åldersgruppen 50 år och äldre är oförändrat. Både och var 45 % av de tillsvidareanställda i förvaltningen 50 år och äldre. Alla ska känna att man arbetar och verkar i en i alla avseenden jämställd organisation. Förvaltningens uppföljning av Jämställdhets- och mångfaldsplan är uppbyggd kring JÄMIX nio nyckeltal, ett urval av frågeställningar från medarbetarenkäten samt uppställda riktlinjer. (JÄMIX nio nyckeltal vägs samman till ett jämställdhetsindex - ett mått på hur långt jämställdheten har nått). Förvaltningens index för 2012 var 118, vilket är en förbättring med 2 poäng jämfört med totalpoängen för år 2011, som uppgick till 116. Medianvärdet för stadsdelsförvaltningar var 120 totalpoäng. Största anledningen till höjningen av totalpoängen är skillnaden i lång sjukfrånvaro kvinnor-män och skillnaden i sysselsättningsgrad kvinnor-män. Positivt var även att skillnaden i andel tillsvidare anställda män och kvinnor minskat. Kvinnors lön i förhållande till mäns lön är i stort sett lika jämfört med år Jämställdhetsoch mångfaldsplanen är grunden för förvaltningens aktiva jämställdhets- och mångfaldsarbete och ska utvärderas och uppdateras årligen samt antas i stadsdelens förvaltningsgrupp. Jämställdhets- och mångfaldsplanen presenteras, behandlas och tas upp på samtliga arbetsplatsträffar (APT), samverkansgrupper och i förvaltningsgruppen. Information om planen ges också vid introduktion för nyanställda. En uppföljning har gjorts utifrån medarbetarenkäten på de frågor som berör diskriminering 3 kap 4 9 för att undersöka vad medarbetare anser. Enkäten ger ett gott betyg för arbetsförhållandena. Inga anmälningar vad gäller diskriminering har inkommit under året. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 100 st. 65 st. 100 st Aktivt Medskapandeindex Aktivt Medskapandeindex (AMI) består av tre delindex motivation, ledarskap och styrning. Förvaltningens AMI 83 var högre än stadens som var 79. I medarbetarenkäten 2013 har förvaltningens chefer samma värden som 2012 på AMI:s tre delindex motivation (86), ledarskap (81) och styrning (89). Andel medarbetare på deltid som erbjuds heltid 26,32 % 12,5 % 10 % 75 % 2013 Förvaltningen har tillfrågat deltidsanställda medarbetare om intresset för heltidsanställning och 76 medarbetare anmälde intresse. Hittills har 20 av dessa medarbetare erbjudits heltidsanställning, vilket motsvarar 26,32 %.

59 Sid 59 (83) Indikator utfall utfall VB 2012 Anställningarna finns inom vård- och omsorgsverksamheter. Årsmål KF:s årsmål Period Ekonomibiträde/kök och kock vid förskola är befattningar där det uppstår svårigheter att erbjuda heltidsanställning då arbetstiden utifrån verksamhetens behov är förlagd till samma tid på dagen och på grund av medarbetarnas kompetens och/eller intresse. Arbetet med att minska ofrivillig deltid pågår kontinuerligt vid tjänstledigheter och rekrytering. Avvikelser från att nyrekrytera heltidsanställda övervägs noga. Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare 77 % 78 % 80 % Medarbetarenkäten visar att 77 % av de som svarat anser att förvaltningens chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare. Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete. 94 % 95 % 96 % Medarbetarenkäten visar att 94 % av de som svarat anser att man som medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete. Sjukfrånvaro 6,1 % 6 % 5,4 % 4,4 % VB 2013 Stadsdelsförvaltningens sammanlagda sjukfrånvaro uppgick under perioden 1 december november 2013 till 6,1 % och är oförändrad i jämförelse med föregående 12 månaders period. Förvaltningen har inte nått sitt årsmål. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna se över och utveckla stadsgemensamma principer och metoder för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal Förvaltningen har deltagit i möte tillsammans med stadsledningskontoret och utbildningsförvaltningen för att utveckla metoderna för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal. KOLL, ett verktyg för kompetensrapportering, har införts. Ett antal barnskötare har gått utbildning till förskollärare genom stadens försorg och några obehöriga barnskötare har genomgått barnskötarutbildning.

60 Sid 60 (83) Nämndmål: Chefer och medarbetare utvecklar våra verksamheter mot uppsatta mål genom dialog och delaktighet. Uppfylls delvis En förutsättning för att bedriva effektiva verksamheter är att chef och medarbetare har en gemensam bild av uppdraget och kring vad som ska åstadkommas för målgruppen. På arbetsplatsträffar och i medarbetarsamtal har chef och medarbetare samtal om stadens, nämndens och enhetens mål och om vilka effekter som eftersträvas inom givna ramar samt hur medarbetaren kan bidra till att uppnå enhetens mål. I medarbetarenkäten 2013 har förvaltningens chefer samma värden som 2012 på AMI:s tre delindex motivation (86), ledarskap (81) och styrning (89). Förvaltningen bedömer att nämndens mål delvis uppnås, utifrån de värden som uppnås på nämndens indikatorer. Positivt är att värdegrunden HÖRA börjar bli förankrad i verksamheterna. Utvecklingsområden är medarbetarnas syn på sin arbetsplats som präglad av helhetstänkande och öppenhet. Den psykosociala arbetsmiljöenkät som ska genomföras under våren förväntas ge vägledning i vilka insatser som behöver göras för att uppnå bättre resultat. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Andel medarbetare som anser att deras arbetsplats präglas av helhetstänkande Medarbetarenkäten visar att 70 % av de som svarat anser att deras arbetsplats präglas av helhetstänkande. Förvaltningens årsmål har inte uppnåtts. Andel medarbetare som anser att deras arbetsplats präglas av öppenhet Medarbetarenkäten visar att 68 % av de som svarat anser att deras arbetsplats präglas av öppenhet. Förvaltningens årsmål har inte uppnåtts. Andel medarbetare som känner till stadsdelsförvaltningens värdegrund HÖRA Medarbetarenkäten visar att 75 % av de som svarat känner till förvaltningens värdegrund HÖRA. Förvaltningens årsmål har uppnåtts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förmedla/arbeta med förvaltningens värdegrund HÖRA

61 Sid 61 (83) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningens värdegrund HÖRA diskuteras vid enheternas arbetsplatsträffar (APT). Förvaltningens lönepolicy tas upp och gemensamma lönekriterier diskuteras på APT Förvaltningen har genomfört utbildning i förvaltningens lönepolicy och lönesättande samtal för stadsdelens medarbetare. Alla enheter diskuterar stadsdelens lönepolicy och verksamhetsanpassade lönekriterier vid APT. Förvaltningens lönepolicy har reviderats under året och har bytt namn till "Riktlinjer för lönesättning och lönekriterier". Jämställdhets- och mångfaldsplanen för perioden behandlas på APT Jämställdhets- och mångfaldsplan finns tillgänglig för förvaltningens medarbetare och tas upp vid enheternas arbetsplatsträffar. Vid stadsdelens introduktionsutbildningar ges information om planen till nya medarbetare. Förvaltningen har under 2013 infört jämställdhet- och mångfald som en stående punkt vid APT, i samverkansgrupper och i förvaltningsgruppen. En partssammansatt jämställdhets- och mångfaldsgrupp har bildats under året. Arbetsgruppen har kompletterat förvaltningens värdegrund HÖRA med nya associationskort på temat jämställdhet och mångfald och har under året planerat två utbildningar för jämställdhetsombud och en utbildning för chefer. Utbildningarna genomförs under Ledardag för chefer och arbetsledare Förvaltningens chefer har deltagit i en tvådagars utbildning i ämnet kompetensbaserad rekrytering. Utbildningen genomfördes som ett led i att kvalitetssäkra förvaltningens rekrytering. Medarbetarenkäten följs upp på APT och behandlas i samverkan Förvaltningsledning och förvaltningsgrupp har följt upp förvaltningens resultat av medarbetarenkäten och behandlat den i samverkan. Varje enhet följer upp sitt resultat och diskuterar åtgärdsplaner. Upprätthålla en aktuell personal- och kompetensförsörjningsplan En genomgång av förvaltningens kompetens- och personalförsörjning gjordes inför år 2013 och har följts upp kontinuerligt under året. Svårigheten att rekrytera förskollärare har kvarstått under Nämndmål: Sjukfrånvaron är låg. Uppfylls delvis Förvaltningens mål uppnås sammantaget delvis. Inom flertalet av verksamheterna uppnås

62 Sid 62 (83) målet men inte inom verksamhetsområde Förskola och teknik och inte inom förvaltningen som helhet. Förvaltningens chefer är väl informerade om och arbetar strukturerat enligt stadens rehabiliteringsprocess med att minska sjukfrånvaron. Genomgång görs regelbundet av samtliga sjukskrivna för att undersöka möjligheten till återgång i arbete. Korttidssjukfrånvaron har uppmärksammats och följts upp i så tidigt skede som möjligt. Rutiner finns för att fånga upp medarbetare som är i riskzonen för ohälsa samt rutiner för tidig rehabilitering. Sjukfrånvaron följs upp regelbundet och företagshälsovården finns med som samarbetspartner. Förvaltningens chefer erbjuder hälsosamtal och uppmuntrar till friskvård och de ca 50 utbildade hälsocoacherna är ett stöd i detta arbete. Med dessa åtgärder är förhoppningen att förvaltningens sjukfrånvaro minskar på sikt. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 6,12 5,4 VB 2013 Sammantaget uppnår förvaltningen inte sitt årsmål. Sjukfrånvaron var under perioden 1 december 2012 tom 30 november ,1 % och är oförändrad i jämförelse med perioden 1 december 2011 tom 30 november Sjukfrånvaro administration 0,9 % 0 % 1,5 % VB 2013 Under de senaste 12 månaderna, 1 december 2012 t.o.m. 30 november 2013, har sjukfrånvaron varit mycket låg inom verksamhetsområde administration, 0,86 %. Sjukfrånvaro förskola och teknik 6,6 % 6 % 5,3 % VB 2013 Under de senaste 12 månaderna, 1 december 2012 tom 30 november 2013, var sjukfrånvaron inom verksamhetsområde förskola och teknik 6,57 %. Det är sjukfrånvaron dag 1-30 och dag som ökat något under perioden. Arbetet med att sänka sjukfrånvaron inom förskolan har intensifierats de senaste månaderna genom tidiga kontakter med företagshälsovården. Sjukfrånvaro socialtjänst och fritid 4,9 % 5,2 % 5,5 % VB 2013 Under de senaste 12 månaderna, 1 december 2012 tom 30 november 2013, var sjukfrånvaron inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid 4,89 %. Inom verksamhetsområdet har antalet långtidssjukskrivningar minskat. Sjukfrånvaro äldreomsorg 6,3 % 6,3 % 6,4 % VB 2013 Under de senaste 12 månaderna, 1 december 2012 tom 30 november 2013, var sjukfrånvaron inom verksamhetsområde äldreomsorg 6,27 %. Sjukfrånvaron från dag >181 har minskat något. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Analysera sjukfrånvaron per enhet

63 Sid 63 (83) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningens chefer arbetar strukturerat med att minska sjukfrånvaron vid sina enheter utifrån stadens rehabiliteringsprocess. PA-konsulterna arbetar med att analysera sjukfrånvaron per enhet tillsammans med enhetschefer. Diskussioner om vilka insatser som behöver göras i syfte att minska sjukfrånvaron görs kontinuerlig och samverkan sker med företagshälsovården och Försäkringskassan. Korttids sjukfrånvaro har uppmärksammats och rutiner finns för att tidigt fånga upp medarbetare som är i riskzonen för ohälsa samt rutiner för tidig rehabilitering. Förvaltningsledningen följer utvecklingen av sjukfrånvaron samt sjuklönekostnaden varje månad. Ett strukturerat arbete med sjukfrånvaro, som stadens rehabiliteringsprocess, har inneburit att anställda med längre sjukskrivningar har minskat. Sjukskrivningsperioderna har blivit kortare men sjukfrånvaron dag 1 14 har stigit något inom förvaltningen, vilket inneburit att sjukfrånvaron ökat marginellt (0,01 %) under den senaste 12 månaders perioden. Utifrån analyserna upprätta handlingsplaner för att minska sjukfrånvaron PA-konsulterna arbetar tillsammans med berörda chefer med att analysera sjukfrånvaron per enhet och diskuterar/föreslår eventuella insatser som behövs i syfte att förebygga/minska sjukfrånvaron. Insatser har vidtagits och åtgärdsplaner har upprättats i samråd med företagshälsovården så som hälsosamtal, stödsamtal, möjlighet att träffa sjuksköterska första sjukdagen och kontinuerliga rehabiliteringsmöten. Övergripande uppföljning av sjukfrånvaron görs varje månad. Enheter med lägre sjukfrånvaro har tydliga rutiner vid sjuk- och friskanmälan som efterföljs, har aktiva hälsocoacher och kontinuerlig uppföljning av sjukfrånvaron och återkoppling till medarbetare med upprepad sjukfrånvaro. Tidig kontakt tas med företagshälsovården för konsultation, utredning och förebyggande åtgärder, t ex hälsosamtal. Dessa enheter arbetar aktivt för att medarbetarna ska vara delaktiga i verksamheten genom t.ex. kvalitetsråd, aktivitetsråd, gemensam planering och uppföljning av verksamheten samt uppmuntrar medarbetarna att delta i friskvårdsaktiviteter som arbetsplatsen anordnar.

64 Sid 64 (83) KF:s inriktningsmål: 3. Stadens verksamheter är kostnadseffektiva Uppfylls helt Effektivitet handlar om att nå verksamhetens mål (önskvärda effekter) under god hushållning med givna resurser. Förvaltningen har i många år arbetat för att kommunicera kravet på effektivitet i verksamheten. Ansvar och befogenheter hänger samman och omfattar såväl verksamhet, ekonomi som personal och ska förläggas så nära brukarna som möjligt. Förvaltningens resurser fördelas så långt möjligt ut till enhetsnivån, som får ansvar för hur dessa disponeras på effektivaste sätt och för nödvändiga prioriteringar. Förvaltningen uppnår i huvudsak uppställda verksamhetsmål inom ramen för tilldelade resurser varför nämndens verksamheter generellt kan anses vara kostnadseffektiva. Vi kan dock ytterligare utveckla metoderna för att via nyckeltal och indikatorer göra jämförelser med motsvarande organisationer, internt och externt, i syfte att verifiera effektiviteten i verksamhetens olika delar. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på att intern effektivitet inte alltid innebär effektivitet i förhållande till de egna brukarna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Budgeten är i balans Uppfylls helt Stadsdelsnämnden budget baseras på nämndens verksamhetsansvar, utförda prestationer samt befolkningens volym och sociala struktur. Förvaltningen skapar förutsättningar för god ekonomisk hushållning genom att fördela ett samlat ansvar för verksamhet inkl. personal samt ekonomi till enhetsnivån, där flertalet enheter är definierade som resultatenheter. Budgetering och uppföljning stöds av systematiska och strukturerade interna processer och metoder, information, utbildning och individuellt konsultativt stöd till ansvariga chefer och biståndsbedömare, liksom strategiska styrdokument. Chefernas personliga engagemang samt aktiva medverkan och delaktighet i uppföljning och analys är grundläggande. Indikator utfall utfall VB 2012 Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar Nämndens prognossäkerhet T2 99,54 % 100 % 100 % VB ,3 % 99,3 % 100 % 100 % VB % 1 % +/-1 % +/- 1 % 2013

65 Sid 65 (83) Nämndmål: Enheterna bedriver verksamheten inom budgetramen Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att målet uppnås, baserat på att förvaltningen redovisar ett överskott för 2013 och att aktiviteterna i form av internkontroller genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kontroll av att endast upphandlade leverantörer används (enl. internkontrollplan) Kontroll av kvaliteten i de ekonomiska beräkningsgrunderna Kontroll av momsredovisning (enl. internkontrollplan) Kontroll av representation (enl. internkontrollplan) Månatlig kontroll av interkommunala barn i BOSKO Se över fakturahanteringsprocess, forts. från 2011 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Förvaltningen har genomfört sitt uppdrag till en nettokostnad av 1 289,4 mnkr. Detta ska ställas emot det slutligen fastställda driftanslaget på 1 298,8 mnkr, vilket efter justering för resultatenheternas fonddispositioner innebär ett överskott på 6,0 mnkr (0,5 %). Resultatet jämfört med årets prognoser (mnkr): Samtliga ansvarsområden uppnår överskott eller balanserade utfall. Resultatet fördelat efter organisation/ansvar:

66 Sid 66 (83) Nedan kommenteras utfallet efter den centralt definierade verksamhetsindelningen där verksamheternas samtliga kostnader och intäkter ingår oberoende av om de avser interna eller externa transaktioner. Utfallet fördelat efter ändamål (verksamhet enligt den centrala indelningen): Individ och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen redovisar ett underskott efter resultatdispositioner med 3,4 mnkr. Detta fördelas på underskott för familjeenheten med 1,9 mnkr, underskott för vuxenenheten inkl. boende och resursgrupp med 1,5 mnkr. Underskottet inom verksamheten för barn och ungdom beror på en kraftig ökning av antalet LVU-ingripanden och andra vårdinsatser. Kostnaderna för jourhem, HVB-placeringar samt familjehem varit högre än beräknat. Genom att många ungdomar har kunnat föras över till öppenvårdsinsatser i egen regi har underskottet trots allt kunna begränsas. Underskottet inom missbruksvården, 1,5 mnkr, beror på att beviljade medel för hemlöshet har varit lägre än beräknat. Socialpsykiatrin redovisar ett underskott på beställarsidan med 1,3 mnkr, vilket förutom prisökningar innefattar lokalkostnaden för Västerorts aktivitetscentrum som inte täcks av ersättningssystemet för valfrihet inom sysselsättning. Underskottet balanseras av ett överskott på utförarsidan genom resultatenheten, Långskeppet. Medel har beviljats från central medelsreserv för fortsatt utveckling av projektet med boendelotsar, med utökning av ytterligare en boendelots, för att specifikt arbeta med kvinnors behov, som ett led i att utveckla förvaltningens arbete med kvinnofrid. Boendelotsarna har arbetat

67 Sid 67 (83) med att stödja de boende i stadsdelens tränings- och försökslägenheter med återfalls- förebyggande åtgärder, färdighetsträning i att sköta hem och ekonomi. Teamet har till stor del arbetat specifikt med personer som riskerar att vräkas och med personer boende i jourlägenheter som utsätts för våld i nära relationer. Under 2013 har projektet utvidgats med att stödinsatser till unga- vuxna i hemlöshet och utanförskap i form av träningsboende samt en fördjupad motivations- och informationskurser. Projektet kommer att ge en positiv effekt genom minskade kostnader för stadsdelen för institutionsplaceringar. Resultatenheterna inom individ och familjeomsorgens egenregiverksamhet redovisar ett överskott på 1,3 mnkr baserat på årets prestationer, framför allt på grund av god beläggning och höjda ersättningsnivåer. Enheten får inte, på grund av stadens takregler, ytterligare öka sitt fondöverskott, varför 1,4 mnkr istället tillgodogörs verksamhetsområdet. Utfallet av omslutningsintäkterna översteg budget. Budgetutfall för jämfört med årets prognoser (mnkr): Jämfört med bedömningen i tertialrapport 2 avviker framförallt familjeenheten. Här har utfallet jämfört med prognosen försämrats med 1,9 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på att kostnaderna för jourhem, inkl. institutionsanknutna köpta boenden inom familjeenheten, HVBplaceringar samt familjehem ökade under hösten. Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Bruttokostnaderna har ökat med 9,1 % mellan 2012 och Detta förklaras huvudsakligen av ökade verksamhetsköp och kostnader för projektrelaterade verksamheter inom vuxenenheten samt lönerevision. Personalkostnaderna har ökat med 4,7 % till följd av den årliga lönerevisionen och ökade kostnader för projektanställning inom vuxenenheten. Under året erhölls projektmedel från länsstyrelsen och boendelots motsvarande 6,5 anställningar. Lokalkostnaderna är oförändrade jämfört med Vuxenenhetens hyreskontraktsbestånd av försöks- och träningslägenheter har legat på samma nivå som Verksamhetsköpen har ökat med 18,4 %. De sammanlagda kostnaderna för externa verksamhetsköp har ökat avsevärt vad gäller för vuxna och barn och ungdom jämfört med De ökade Övrigt-kostnaderna hänförs till ökade kostnader för inventarier och rekonditionering av träningslägenheter.

68 Sid 68 (83) Intäkterna har minskat med 4,3 % till 22,2 mnkr. Avvikelserna förklaras av minskade kostnadsersättningar för ensamkommande flyktingbarn p.g.a. nya rutiner på Migrationsverket samt minskade projektmedel. Ekonomiskt bistånd Verksamheten som helhet redovisar överskott med 2,2 mnkr. Kostnaden för själva biståndet har minskat med 2,0 mnkr jämfört budget, vilket i huvudsak beror på en kombination av ett bestående lågt antal bidragshushåll och att det genomsnittliga bidragsbehovet varit mindre än förväntat samt att budgetramen har ökat med 4,0 mnkr jämfört med Handläggningskostnaderna uppgick till 13,2 mnkr eller ca 25 % av den totala kostnaden, vilket är ett överskott mot budget på 0,2 mnkr på grund av vakanser. Budgetutfall för jämfört med årets prognoser (mnkr): Avvikelsen mellan bokslut och prognoserna i T1 och T2 beror i huvudsak på att antalet bidragshushåll minskade relativt kraftigt under hösten. Arbetsmarknadsåtgärder Verksamheten redovisar ett överskott mot budget med 0,9 mnkr. Stadsdelsförvaltningen haft i snitt 20 personer under offentlig skyddat arbete (OSA). Den statliga ersättningsgraden har legat under normen när det gäller arbetsgivaravgiften (34 % istället för 43 %). 99 ungdomar erhöll feriearbeten under sommaren Ungdomarna arbetade inom olika kommunala verksamheter såsom äldreomsorg, skolor, förskolor, idrottsplatser samt inom administrationen. Budgetutfall för jämfört med årets prognoser (mnkr): Jämfört med prognoserna fick verksamheten ett förbättrat utfall och detta beror på att antal OSA var färre än vad vi har avtal med Länsarbetsnämnden. Förskoleverksamheten (kommunal) Förskolan redovisar överskott efter resultatdispositioner med 0,7 mnkr, vilket innebär en budgetavvikelse på 0,2 %. Den största utmaningen har varit färre inskrivna barn under sommarmånaderna. Antalet barn per anställd har ökat från 5,2 till 5,3. Antalet förskollärare har minskat från 40 % till 39 %. Minskningen beror på svårigheter att rekrytera examinerade förskollärare samt att vi startat ny förskolor och utökat verksamheten. Samtliga resultatenheter redovisar positiva fondsaldon till 2014, varav en enhet (Bromma Kyrka förskolor) har nått taket för resultatöverföring (10 %).

69 Sid 69 (83) Resultatenheternas överskott uppgår till 1,35 mnkr, vilket enligt stadens regler medför en ökad fondering med 0,9 mnkr till 17,7 mnkr. Den slutliga tilldelningen av schablonmedel baserades på 2555 inskrivna barn, vilket var 66 barn färre (2,5 %) än antagandet i kommunfullmäktiges preliminära budget men 40 barn fler (1,6 %) än vad som förutsågs i verksamhetsplanen. Vårdnadsbidragen, som har uppgått till 0,9 mnkr, finansieras av kommunstyrelsen vid sidan av förvaltningens budget. Det är oförändrad nivå jämfört med 2011 och 2012 och utgör i jämförelse 0,3 % av den kommunalt drivna förskolans omslutning. Kommunfullmäktiges intäktskrav i förvaltningens budget baseras på faktiska föräldraavgifter. Utfallet för 2013 blev 24,4 mnkr (23,7 mnkr 2012), vilket innebär 9540 kr per barn och år. Budgetutfall för förskolan jämfört med årets prognoser (mnkr): Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Jämfört med 2012 har bruttokostnaderna ökat med 3,1 %, vilket förutom prisökningar innefattar en ökad verksamhetsvolym med i medeltal 24 barn eller knappt 1 %. Förskolepengen ökade under samma period med 3,8 %. Personalkostnaderna ökade med 4,2 % som följd av avtalsmässiga löneökningar. Barntätheten har samtidigt ökat från 5,2 till 5,3 barn per anställd. Lokalkostnaderna ökade med 1,5 mnkr (4,2 %). fr.o.m ingår elförbrukningen i hyran för de förskolor som hyrs av SISAB, varför de separat fakturerade drift och underhållskostnaderna minskat med 55 %. Entreprenaderna har minskat med 13 % eller 1,9 mnkr. De administrativa entreprenadernas kostnader, som främst omfattar serviceförvaltningens och Volvo ITs tjänster, ökade med 14 % till 3,9 mnkr. Husbyggnads- och reparationstjänster har samtidigt minskat med 60 % till 1,9 mnkr.

70 Sid 70 (83) Taxeintäkterna ökade med 3 % till 24,4 mnkr. Övriga intäkter minskade med 29 % till 9,9 mnkr, vilket främst handlar om minskade stimulansmedel. Äldreomsorg Äldreomsorgen redovisar före resultatdispositioner ett överskott med 4,0 mnkr och efter resultatdispositioner ett överskott på 1,1 mkr. Antalet köp av heldygnsplatser har ökat med 5 permanenta och 2 korttidsplatser jämfört med årets början. Insatserna i ordinärt boende har ökat med 2 platser. Hemtjänst i egen regi visar ett underskott på 0,3 mkr och har under året omorganiserats för att anpassa verksamheten till förändrade intäkter inom de olika områdena. Heldygnsomsorg i egen regi har haft en mycket hög beläggning, Brommagården ca 100 % och Mälarbacken vård- och omsorgsboende ca 97 %. Blackebergs äldreboende har däremot haft en lägre beläggning, ca 88 %, vilket kan bero på att en tvekan att flytta in då verksamheten kommer att flytta till andra lokaler under slutet av Intäktsbortfallet har inneburit täta justeringar av bemanningen och personalens scheman. Intäkternas avvikelse mot budget på 6,5 mnkr beror bl.a. på ökade intäkter för vård- och kostavgifter. Budgetutfall för äldreomsorgen jämfört med årets prognoser (mnkr): Avvikelsen mellan verkligt utfall och senaste tertialprognosen utgör 0,3 % av omslutningen. Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Personalkostnaden har minskat med 0,1 % jämfört med Löneökningarna motsvaras av ca 2 % ökning. Lokalkostnaden har minskat med 9 % jämfört med föregående år bl.a. beroende på att förvaltningen föregående år betalade höga belopp för tomgångshyror för Tranebergs servicehus/hemtjänsten Kostnadsökningen för verksamhetsköp motsvaras av 26,9 mnkr (9,3 %), vilket beror på volymökningar och prishöjningar för beställarenheten. Övriga kostnader har ökat med 1,8 mnkr (5,6 %) vilket är en följd av omstrukturering av verksamhetsområdets egenregi.

71 Sid 71 (83) Taxeintäkterna ökade med 2,7 mkr, övriga intäkter ökade med 0,5 mkr, vilket främst avser kostintäkter. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamheten redovisar ett underskott på 0,9 mnkr före resultatdispositioner och underskott 0,5 mnkr efter resultatdispositioner. Underskottet beror till stor del på uppkommen övertalighet inom utförarenheten för personligt stöd. I utfallet ingår även ett underskott för lokaler om -0,9 mnkr som avser tomgångshyror för Åkeshovs korttidshem. Förvaltningen sökte budgettillägg i tertialrapport-2 för detta men fick avslag. Budgetutfall för funktionsnedsättning jämfört med årets prognoser (mnkr): Avvikelsen mot tertialrapport 1 och 2 förklaras i första hand av att beställarenheten har arbetat ner hela sitt underskott genom ändringar i placeringar och justeringar i avtal gällande dygnskostnader, stora och omfattande insatser har omprövats och minskats vilket mot slutet av året har gett full effekt. Stadsdelsnämnden har i tertial 2 beviljats budgettillägg om 0,6 mnkr för att täcka tomgångshyror vid Kyrksjöns gruppbostad. Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Totalt sett har verksamhetens nettokostnader jämfört med år 2012 ökat med 3,4 %. Ökningen beror på flera saker såsom volymökningar, ökade prestationer, prishöjningar, löneökningar samt ökad grundschablon. Kostnaderna för personal har minskat p.g.a. vakanser inom två enheter medan kostnader för köp av verksamhet har ökat. De totala lokalkostnaderna har minskat till följd av en förtid avveckling av verksamheten vid gruppbostaden Kyrksjön. Fritid och kultur Verksamheten, som omfattar allmän kulturverksamhet, fritidsverksamhet för barn och ungdom samt konsumentvägledning, redovisar överskott med 1,0 mnkr, en budgetavvikelse på 7,1.%. Den större delen av överskottet 0,8 mnkr hänför sig till fritids- och kolloverksamheten. Resultatet bedöms ha uppnåtts inom ramen för en god uppfyllelse av verksamheternas uppdrag och mål.

72 Sid 72 (83) Alla barn i stadsdelen som önskat plats har erbjudits plats på kollo i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Kostnaden för kolloverksamheten gav överskott med 0,5 mnkr. Konsumentvägledningen visar ett överskott med 150 tkr p.g.a. ökade intäkter beroende på att Vällingby/Hässelby stadsdelsförvaltning beslöt att köpa konsumentvägledningen från oss även under årets andra hälft. Budgetutfall för fritid och kultur jämfört med årets prognoser (mnkr): Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Personalkostnaderna har minskat med 4 % p.g.a. av vakanser. Lokalkostnaderna har minskat med 11 % som följd av ett något minskat lokalbestånd. Verksamhetsköpen har ökat med 12 % vilket kan hänföras till kolloverksamhet. Stadsmiljö Verksamheten visar ett underskott på 0,4 mnkr som en följd av utökade skötselfrekvenser och extra renhållning av centrala och välbesökta platser. Ett prioriterat uppdrag inom verksamheten har varit kommunfullmäktiges uppdrag att upplevelsen av Stockholm som en grön, ren och snygg stad ska öka. Det nya entreprenadavtalet, som fick fullt genomslag 2013, innebar att ambitionsnivån utifrån tilldelade resurser inte kunde behållas. Brommabornas nöjdhet om parkskötseln i medborgarundersökningen blev lägre än årsmålet. Budgetutfall för stadsmiljö jämfört med årets prognoser (mnkr): Avvikelsen mot prognoserna är marginell. Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan:

73 Sid 73 (83) Bruttokostnaden för verksamheten minskar med 6 % jämfört med 2012, i huvudsak en effekt av det nya entreprenadavtalet. Nämnd och förvaltning Verksamheten, som omfattar nämnden, direktören och VO administration samt delar av VO förskola och teknik (lokaler, IT), redovisar överskott med 3,6 mnkr, vilket i huvudsak beror på det vakansläge som rått under ett par års tid. Budgetutfall för nämnd och förvaltning jämfört med årets prognoser (mnkr): Avvikelsen jämfört med prognoserna i årets två tertialrapporter är relativt stor och har sin grund i ett helhetsperspektiv på förvaltningens ekonomistyrning syftande till god ekonomisk hushållning. Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Personalkostnaderna har ökat med 5 %, trots vakansläget Förklaringen är att vakanssituationen 2012 var ännu större. Lokalkostnaden för nämnd och gemensamt minskar med -5 %. Hyran inom huvudkontoret redovisas fr.o.m på de verksamhetsområden och de verksamheter som nyttjar lokalerna. Verksamhetsköpen som bland annat avser köp av externa konsulter samt tjänster hos serviceförvaltningen och Volvo IT har minskat med 0,5 mnkr (21 %). Övrigt-kostnaderna (data/tele, resor, annonser, avskrivningar m.m.) har minskat med 1,6 mnkr (9 %). Intäkterna har ökat med 0,1 mnkr bl.a. genom återvunna kundfordringar.