Rutiner för kvinnofridsmottagningen

Transkript

1 Rutiner för kvinnofridsmottagningen Kirsi Sedell Masters och Vuokko Erman

2 (26) Innehåll 1. KVINNOFRIDSMOTTAGNINGENS GRÄNSER OCH VAD MAN KAN GÖRA FÖR DEM SOM FALLER UTANFÖR: RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV KVINNOFRIDSÄRENDEN PÅ ENHETEN FÖR SOCIAL RÅDGIVNING OCH MOTTAGNING UTREDNING VUXNA ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 11 KAP 1 GÄLLANDE VÅLD I NÄRA RELATION BEDÖMNING AV SKYDDAT BOENDE TRE RÅDGIVNINGSSAMTAL...7 BILAGOR...8 BILAGA 1. RISKBEDÖMNING 1-7 (Hans Ekbrands modell)...9 BILAGA 2. FRÅGEFORMULÄR FÖR BEDÖMNING AV FARLIGHET...10 BILAGA 3. FÖREKOMST AV VÅLD FYSIKST VÅLD...15 BILAGA 4. FÖREKOMST AV VÅLD PSYKISK UTSATTHET...18 Bilaga 5. JOHARI FÖNSTER BESKRIVNING AV DEN VÅLDSUTSATTA KVINNANS KRISFÖRLOPP...24 Bilaga 6. SÄKERHETSPLNERING FÖR KVINNOR SOM BOR I EN RELATION DÄR DET FÖREKOMMER VÅLD...25

3 (26) 1. KVINNOFRIDSMOTTAGNINGENS GRÄNSER OCH VAD MAN KAN GÖRA FÖR DEM SOM FALLER UTANFÖR: Kvinnofridsmottagningen kan inte ta emot följande grupper: Asylsökande kvinnor utan PUT eller TUT som är utsatta för våld Vad göra: Asylsökande kvinnor ska hänvisas till Migrationsverket. Det finns idag ingen kvinnojour som åtar sig att placera asylsökande kvinnor om inte Migrationsverket placerar dem där. Migrationsverket kan erbjuda skyddat boende men bedömer ofta att en flytt till en flyktingförläggning är skydd nog och hänvisar ofta kvinnan till en förläggning långt från Stockholm. Många kvinnor vill inte det då de har nätverk i Stockholm vilket bidrar till att de blir kvar men står utan adekvat stöd och skydd. För dig som möter en kvinna som är asylsökande och utsatt för våld hjälp kvinnan att ringa Migrationsverket på telefon: Undantagsfall kan göras för kvinnor som har barn. I dessa fall fattas besluten i barnets/barnens namn och pengar kan sedan återkrävas av Migrationsverket. Kvinnor som är utsatta för våldtäkt av okänd/tillfällig bekant Vad göra: Hänvisa kvinnan till Team för Våldtagna kvinnor på Alla Kvinnors Hus. För mer information ring telefon Det går även bra att ringa till Kriscentrum för Kvinnor, Har våldtäkten skett inom en månad kan kvinnan hänvisas till SÖS akutmottagning för våldtagna kvinnor, Sjukhusbacken 10, tfn Kvinnor som hotas eller förföljs av annan person än någon som kvinnan har eller har haft en parrelation med Detta är ett polisärende och inte relaterat till våld i nära relationer enligt vår definition. Kvinnan hänvisas till polisen. Kvinnor som har problem vid en skilsmässa där det inte förekommer eller förekommit våld eller hot om våld (fysiskt, psykiskt eller sexuellt) Om kvinnan behöver stöd, t ex saknar bostad eller ekonomisk försörjning hänvisas hon i första hand till social rådgivning och mottagning som gör en bedömning av situationen och eventuellt slussar vidare. Män som blir misshandlade av en kvinna i en nära parrelation Mäns som utsätts för våld av en kvinna i en nära parrelation kan erbjudas stöd via socialtjänstens ordinarie verksamhet, där även möjligheten till tillfälligt boende finns (dock inte kvinnojour). Man kan också hänvisa mannen till frivilliga organisationer t ex Brottsofferjouren i Norrort, Män som utsätts för våld i en samkönad relation Män som utsätts för våld i en nära parrelation kan inte idag erbjudas stöd på kvinnofridsmottagningen. Dessa män kan erbjudas stöd via socialtjänstens ordinarie verk-

4 (26) samhet, där även möjlighet att ordna tillfälligt boende (dock inte kvinnojour) finns. Polisen kan också besluta om skyddat boende när hotbilden är stor. RFSL har kuratorer som kan erbjuda samtal, eller e-post boj@rfsl.se. Man kan också hänvisa mannen till Brottsofferjouren i Norrort, Våldsutsatta som saknar en kognitiv förmåga Eftersom arbetet på kvinnofridsmottagningen bygger på kommunikation kan klienter som saknar en kognitiv förmåga inte få stöd och hjälp av kvinnofridsmottagningen. Dessa personer hänvisas till polisen samt till kommunens ordinarie verksamheter inom handikappomsorgen, Konsultation Det går alltid bra att i dessa ärenden konsultera Kvinnofridsmottagningen på telefon

5 (26) 2. RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV KVINNOFRIDSÄRENDEN PÅ ENHETEN FÖR SOCIAL RÅDGIVNING OCH MOTTAGNING Då anmälan om kvinnofridsbrott inkommer aktualiseras kvinnan (anmälan vuxen) om det av anmälan framgår att barn också är misshandlade och/eller bevittnat våldet aktualiseras barnet/en (anmälan barn/ungdom) Huvudregeln är att också i övrigt aktualisera barnen om det finns misstanke om att de tidigare bevittnat/upplevt våld i familjen. Bedömning görs av handläggaren på kvinnofridsmottagningen/annan handläggare i samband med samtal med kvinnan. Då barn aktualiseras skall båda vårdnadshavarna informeras och kallas. Handläggaren från mottagningsenheten och medhandläggare från kvinnofridsmottagningen träffar kvinnan tillsammans. Handläggaren från mottagningsenheten kallar och träffar mannen tillsammans med en medhandläggare från mottagningsenheten. De träffar barnen när det bedöms lämpligt. Då handläggarna haft samtal med vårdnadshavarna och vid behov barn och anmälare tar handläggarna tillsammans ställning till om utredning skall inledas. Om utredning skall inledas förs ärendet till barn- och familjeenheten för utredning. Då kvinnofridsmottagningen gör en anmälan om oro för barn/ungdom på uppgifter som framkommer i samband med att en kvinna själv sökt hjälp på kvinnofridsmottagningen utses handläggare på mottagningsenheten. Detta kan erbjudas: Barnen: Trappan samtal, BUP. Mannen: Familjevåldsteamet. Kvinnan: Kvinnofridsmottagningen Om föräldraskap: Föräldramottagningen (JSB). Föräldrar tillsammans: om relation: Familjerådgivning

6 (26) 3. UTREDNING VUXNA ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 11 KAP 1 GÄLLANDE VÅLD I NÄRA RELATION ANLEDNING TILL UTREDNING UTREDNINGENS GENOMFÖRANDE I utredningen har används följande screening material: För bedömning av farlighet Danger Assessment (bilaga 2) Jacquelyn C. Campbell, PhD, RN, FAAN Copyright 2004 Johns Hopkins University, School of Nursin Översättning: Lars Naumburg Säkerhetsprogram för Våldsutsatta Kvinnor Kartläggning av psykiskt våld screeningformulär av Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS (bilaga 4) Kartläggning av fysiskt våld screeningformulär av Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS (bilaga 3) AKTUELL FAMILJESITUATION FÖREKOMST AV VÅLD TIDIGARE VÅLDSHÄNDELSER PSYKISKT VÅLD FYSISKT VÅLD SÄKERHETSPLANERING * Ekonomiskt bistånd för boende på kvinnojouren * Polisanmälan, målsägandebiträde * Begäran om interimistisk kvarsittning för bostaden, besöksförbud * Byte av telefon nummer * Hur ska kvinnan förhålla sig till mannen. VÅLDETS KONSEKVENSER * Hälsa BEDÖMNINGSANALYS BESLUT att avsluta utredningen SoL 11 kap 1 utan insats. att avsluta utredning SoL 11 kap 1 med kvinnofridsmottagning som insats. INSATS ENLIGT SoL 4 KAP 1 Tre månader med möjlighet till förlängning i vissa fall Fortsatt arbete med säkerhetsplanering och med våldets konsekvenser I arbetet används Johari fönster (bilaga 5) våldets normaliserings process, anknytningsprocess.

7 (26) 4. BEDÖMNING AV SKYDDAT BOENDE Med skyddsbehov menas: behov av fysiskt skydd när kvinnan har blivit utsatt för våld eller när det föreligger stark oro om att det psykiska våldet kan accelerera till fysiskt våld. behov av fysiskt skydd när kvinnan visar symptom på depression eller oförmåga att agera själv för att skydda sig eller sina barn. Vid bedömningen tas hänsyn till våldets karaktär, om kvinnans nätverk kan fungera som skyddsnät, hur kvinnan mår samt hur rädd kvinnan är för sin partner. Vid bedömningen av behovet av skyddat boende tas hänsyn till följande: Hur har våldet sett ut: psykiskt -, fysiskt -, ekonomiskt - samt sexuell våld? Var befann sig barnen när våld uppstod? Har barnen utsatts för våld? Mannens alkoholvanor/drogmissbruk/psykiska sjukdomar Hur rädda är kvinna och barnen för mannen? Vilken kunskap har kvinnan om samhällets olika funktioner? Tidigare polisanmälningar/domar Hur ser kvinnans/barnens nätverk ut? Var befinner sig kvinnan i de fyra olika krisfasen: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen? Vid val av skyddat boende tas hänsyn till följande: Har kvinna/barnen fysiska eller psykiska handikapp? Har kvinna missbruksproblem? Hur mycket stöd behöver kvinnan av personal, finns detta på jouren? Kan kvinnan/barnen vistas i Järfälla kommun utifrån hotbilden? T.ex. hedersrelaterad problematik. Behövs tolk? Om kvinnan har barn ska jouren vara anpassad till barn, t ex att personalen är Trappanutbildad, att det finns aktiviteter för barnen. Ekonomi Ekonomiskt bistånd enl. SoL 4 kap 1 beviljas alltid i samråd med enhetschef Rosemarie Gustafsson. Ekonomiskt bistånd kan beviljas för skyddat boende och för att klara den akuta situationen vad gäller mat, kläder, byte av lås (om kvinnan inte är, eller under de senaste tre månaderna varit, aktuell på annan enhet). En grundutredning baserat på den aktuella situationen görs. o Begär in bankkontoutdrag o Hämta uppgifter från Försäkringskassan Vid behov av ekonomiskt bistånd mer än 1-2 månader överförs ekonomiskt bistånd och boendeansvar till försörjningsstöd. Kvinnofridsmottagningen kan vara behjälplig med att ta fram olika boendealternativ för försörjningsstöd.

8 (26) 5. TRE RÅDGIVNINGSSAMTAL SAMTAL NR 1 Akut bedömning: 1-7 frågor enligt Hans Ekbrands modell (se bilaga 1). Kvinnan svarar på sju påståenden om våld i relationen under de senaste sex månaderna. Fyra eller fler ja svar ger indikation om att mannen kommer att använda fysiskt våld efter separationen (Hans Ekbrand Separation och mäns våld mot kvinnor 2006, bilaga 1). Kartläggning av den aktuella situationen: Hur våldet har sett ut: o psykiskt o fysiskt o sexuellt o hedersrelaterat o ekonomiskt Tidigare våld i relationen, polisanmälningar, domar: Barnens situation: o Har barnen bevittnat våld? o Har barnen blivit utsatta för fysiskt våld? o Hur har de reagerat? Säkerhetstänkande (se bilaga 6). SAMTAL NR 2 Information om: polisens arbete målsägandebiträden socialtjänsten familjerätten Ideella föreningar SAMTAL NR 3 Sammanfattning av samtal 1 och 2 kvinnans nätverk, skyddsfaktorer barnens nätverk, skyddsfaktorer fortsatt samtal om säkerhetstänkande information om stöd/hjälp för mannen information om vad kan samhället ge för stöd

9 (26) BILAGOR

10 (26) BILAGA 1. RISKBEDÖMNING 1-7 (Hans Ekbrands modell) Har mannen: Kastat saker mot kvinnan Knuffat eller slagit kvinnan med öppen hand Bitit, sparkat eller slagit kvinnan med knuten hand Hindrat eller förbjudit kvinnan att lämna sin bostad Skadat barnen, om kvinnan har några Hotat att skada kvinnan Sagt att kvinnan är dum eller inkompetent

11 (26) BILAGA 2. FRÅGEFORMULÄR FÖR BEDÖMNING AV FARLIGHET 1 I alla nära relationer där det finns våld, kan våldet bli grövre, farligare och till. Du får här ett frågeformulär, som kan vara en hjälp för dig att bedöma hur farlig din situation är just nu. (Även om man aldrig kan förutsäga något helt bergsäkert.) Formuläret är framställt med hjälp av många års forskning på området. Bedömningen kan vara till stor nytta om du använder dig av Socialtjänstens lagstadgade skyldighet att ge våldsutsatta kvinnor hjälp. Om du har barn så har du ännu starkare rätt att kräva att Socialtjänsten tar särskilda hänsyn till den risknivå du lever i. Fyll först i formuläret och diskutera resultatet med din handläggare/behandlare. Kom ihåg att du är själv den bästa experten på att bedöma din egen situation och dina behov! 1 Instrumentet är efter överenskommelse mellan Dr Campbell och Lars Naumburg under översättning och bearbetning för Svenska förhållanden av Lars Naumburg. Copyright 2004 Johns Hopkins University, School of Nursing

12 (26) Markera JA eller NEJ som svar för var och en av följande frågor. ( Han betyder här din man, partner, ex-partner eller annan/andra som använder våld mot dig ) 1. Har det fysiska våldet blivit grövre och/eller kommit oftare det senaste året? Nej Ja 2. Har han tillgång till något skjutvapen? 3. Har du lämnat eller brutit relationen det senaste året? 3a. Om du aldrig levt med honom sätt kryss här 4. Är han arbetslös? 5. Har han någon gång använt vapen eller hotat dig med ett dödligt vapen? 5a. Om ja, var detta vapen ett skjutvapen? 6. Uppfattar du nu att du är under dödshot från honom? 7. Har han klarat sig från att bli omhändertagen av polis pga våld mot dig? 8. Har du barn som inte är hans? 9. Har han någonsin tvingat dig till sex mot din vilja? 10. Har han någonsin försökt kväva/strypa dig? 11. Använder han droger som amfetamin, anabola steroider, kokain, benzodiazepiner, cannabis, ectacy, poppers, etc eller blandningar? 12. Dricker han sig berusad på alkohol på ett problematiskt sätt? 13. Kontrollerar han det mesta eller allt vad du gör, vilka vänner eller släktingar du träffar, hur du använder dina eller era gemensamma pengar, hur du använder bilen, telefonen etc.? 13a. Om han försöker, men du inte låter honom göra det, sätt kryss här: 14. Är han ständigt svartsjuk på ett sätt som du uppfattar som våldsamt? ( T.ex. att han säger saker som: åldrig att jag låter dig vara ihop med någon annan svar

13 (26) än mig. ) 15. Har han slagit dig när du varit gravid? 15a. Om du inte varit ihop med honom när du varit gravid, sätt kryss här: 16. Har han någon gång försökt eller hotat att begå självmord? 17. Hotar han att skada dina barn? Om du inte har några barn, sätt kryss här: 18. Tror du att han är kapabel att döda dig? 19. Förföljer den personen dig? (t.ex. genom att förstora saker som är dina, spionera dig, telefon/ sms/e-post terroriserar dig) 20. Har du övervägt att, hotat med eller försökt att ta ditt eget liv? Nej Ja svar _ Tack så mycket för att du har tagit dig tid och för ditt besvär att svara på, frågorna! De svar du gett i din farlighetsbedömning är viktig information. Inte bara för dig själv och för hur du vill planera för din egen situation. Farlighetsbedömningen är också ett viktigt hjälpmedel för dig i dina kontakter med polis åklagarmyndighet, målsägarbiträde, mödravård/barnavårdcentral, hälso-sjukvård, socialtjänst, kvinnojour, etc.

14 (26) Poängsystem för bedömning av farlighet. Lägg ihop antalet JA-svar fr o m fråga 1 t o m fråga 19 Lägg till 4 poäng för JA-svar på fråga 2 Lägg till 3 poäng för JA-svar på frågorna 3 och 4 Lägg till 2 poäng för JA-svar på frågorna 5, 6 och 7 Lägg till 1 poäng för JA-svar på frågorna 8 och 9 SUMMA. Dra av 3 poäng om fråga 3 A är ikryssad TOTAL SUMMA.. OBSERVERA ATT SVAR PÅ FRÅGA 20 INTE SKA INKLUDERAS I BERÄK- NINGEN Risknivåer: Risknivå 1, 8 poäng eller mer - Risk för ökad farlighet är varierande Risknivå 2, 8 13 poäng - Ökad farlighet råder Risknivå 3, poäng - Allvarlig fara råder Risknivå 4, 18 poäng eller mer - Extrem fara råder REKOMMENDATIONER FÖR SÄKERHETSPLANERING: Risken för ökad farlighet är varierande Genomför rutinmässig säkerhetsplanering och uppföljning. Informera om att risknivån plötsligt kan öka. Understöd klienten att lita på sina intuitiva känslor om ökad fara. Informera om tillämpliga varningssignaler för ökad risk. Understryk vikten av vaksamhet inför att nya riskfaktorer kan tillkomma. Ökad farlighet råder Noggrann säkerhetsplanering och förtätad uppföljning är nödvändig. Understryk att riskfaktorerna visar på ökande farlighet. Understryk vikten av vaksamhet inför att nya riskfaktorer kan tillkomma. Informera om möjligheter att få skyddat boende Allvarlig fara råder Informera klienten om att riskfaktorerna visar att allvarlig fara för föreligger. Driv med kraft och tydlighet på så att kontinuerlig säkerhetsplanering utförs och följs upp.

15 (26) Kommunicera om möjligt med åklagare, målsägarbiträden, socialtjänst etc., så att den utsattas säkerhet beaktas och så att mesta möjliga kontroll på förövaren kan etableras. Informera om möjligheter och vikten av att få skyddat boende Extrem fara råder Koncentrera ansträngningarna på att få förövaren under kontroll av tillgängliga rättsliga tvångsåtgärder. Genomför kontinuerlig och utökad kartläggning av riskläge och säkerhetsplanering. Informera om möjligheter och den ökade vikten av skyddat boende. Om klienten redan använder skyddat boende, gör insatser för att det vidmakthålls. IMS 09/2

16 (26) BILAGA 3. FÖREKOMST AV VÅLD FYSIKST VÅLD De påståenden som följer handlar om olika sätt att utöva fysiskt våld. Vi ber dig svara på om du blivit utsatt för något av detta från någon under det senaste året. Det kan vara av en partner eller någon annan/några andra i din närhet. Vi ber dig försöka svara på alla frågor. Börja med att kryssa i vem/vilka som utövat våld. Nuvarande Före detta Förälder/föräldrar Annan släk- Annan, ej partner partner ting/släktingar släkting Den/de personer som kryssats i ovan har: 1. Knuffat mig Aldrig Någon gång Upprepade gånger Aktuellt svar 2. Hållit fast mig 3. Tryckt ner mig på golvet 4. Skakat mig 5. Kastat saker på mig 6. Vridit om mina fingrar 7. Vridit om min arm 8. Nypt eller rivit mig 9. Dragit mig i håret 10. Bundit mig Den/de personer som kryssats i ovan har: 11. Bitit mig så illa att jag Aldrig Någon gång Upprepade gånger Aktuellt svar blödde eller fick blåmärken 12. Bränt mig med cigarett eller annat föremål 13. Slagit till mig med handflatan på armarna eller på kroppen

17 (26) 14. Slagit till mig med handflatan i ansiktet eller på huvudet 15. Slagit till mig med handens baksida 16. Slagit mig med knytnäven på armarna eller på kroppen 17. Slagit mig med knytnäven i ansiktet eller på huvudet 18. Slagit mig med ett föremål 19. Stuckit mig med vasst föremål 20. Sparkat mig på armarna eller på kroppen 21. Sparkat mig i ansiktet eller på huvudet 22. Stampat på mig 23. Slagit mig så hårt i ansiktet att jag blödde eller fick blåmärken 24. Slagit mig så hårt på kroppen att jag blödde eller fick blåmärken 25. Försökt kväva mig 26. Tagit stryptag på mig 27. Knivskurit mig Den/de personer som kryssats i ovan har: Aldrig Någon gång Upprepade gånger Aktuellt svar

18 (26) 28. Skjutit med pistol mot mig 29. Gett mig skador som krävde omplåstring 30. Gett mig skador som krävde akutvård 31. Gett mig skador som krävde sjukhusvistelse 32. Försökt döda mig 33. Mina barn har varit i närheten då händelser inträffats 34. Tvingat mig till sexuella handlingar mot min vilja (T ex samlag, samlagsliknande akter) 35. Gjort mig väldigt illa när vi haft sex (t ex varit våldsam, skadat mina bröst eller mitt könsorgan, etc.) 36. Anser du att det våld du utsatts/utsätts för, är farligt för ditt liv? Ringa in den siffra som stämmer i ditt fall. 37. Hur rädd är du för den personen/de personerna du nämnt? Ringa in den siffra som stämmer i ditt fall. 38. Har du någon kontakt med den person/de personerna du nämnt? - Om ja, hur ser den kontakten ut? Inte farligt mycket farligt Vet ej Vet ej svar svar Inte rädd mycket rädd svar Nej Ja

19 (26) BILAGA 4. FÖREKOMST AV VÅLD PSYKISK UTSATTHET De påståenden som följer handlar om olika sätt att vara psykiskt utsatt. Vi ber dig svara på om du blivit utsatt för något av detta från någon under det senaste året. Det kan vara av en partner eller någon annan/några andra i din närhet. Vi ber dig försöka svara på alla frågor. Börja med att kryssa i vem/vilka som det handlar om. Nuvarande partner Före detta partner Förälder/föräldrar Annan släkting/släktingar Annan, ej släkting Den/de personer som kryssats i ovan har: 1. Fattat alla viktigare beslut Aldrig Någon gång Upprepade gånger Aktuellt svar i familjen/ i relationen 2. Kontrollerat alla pengar 3. Påpekat att jag aldrig skulle klara mig utan honom/henne/dem 4. Sagt att jag är tokig eller dum 5. Sagt att jag är ful eller värdelös 6. Kontrollerat eller haft synpunkter på mitt utseende (t.ex. kläder, smink) 7. Ignorerat mig som om jag inte fanns till 8. Hindrat mig från att söka sjukvård när jag behövt det

20 (26) 9. Ljugit för mig 10. Anklagat mig för sina problem 11. Anklagat mig för sitt beteende Den/de personer som kryssats i ovan har: 12. Visat ilska över hur jag sköter sysslorna hemma (t ex. matlagning, städning) 13. Inte bidragit tillräckligt till Aldrig Någon gång Upprepade gånger Aktuellt svar familjens ekonomi 14. Kontrollerat mina tider och tvingat mig att redogöra för var jag hållit hus 15. Krävt att jag håller mig hemma 16. Kontrollerat eller begränsat min kontakt med min släkt eller mina vänner 17. Kontrollerat eller begränsat mina telefonsamtal 18. Hindrat eller förbjudit mig att gå till skolan eller att arbeta 19. Hindrat mig från att få mat eller att sova 20. Låst mig ute 21. Låst mig inne 22. Anklagat mig för att flirta

21 (26) eller ett ha förhållande med någon annan 23. Anklagat mig för lögner 24. Krävt sex oavsett om jag vill eller inte 25. Hindrat eller förbjudit mig att använda preventivmedel 26. Förolämpat mig inför mina barn eller andra 27. Varnat mig för att lämna relationen 28. Varnat mig för att berätta för andra om saker han/hon/de gjort Den/de personer som kryssats i ovan har: 29. Tagit mina barn utan min Aldrig Någon gång Upprepade gånger Aktuellt svar tillåtelse 30. Hotat förstöra eller förstört saker som är viktiga för mig 31. Kastat saker, bankat eller sparkat på väggar, dörrar eller möbler 32. Skrikit åt mig 33. Kallat mig fula ord 34. Spottat på mig 35. Hotat med att ta barnen

22 (26) ifrån mig 36. Hotat med att skada sig själv eller begå självmord om jag lämnar relationen 37. Hotat med att skada mina sällskapsdjur 38. Hotat med att skada mina barn 39. Hotat med att skada andra jag bry mig om 40. Hotat med att slå mig 41. Hotat mig med blicken eller med gester 42. Hotat mig med kniv eller annat farligt föremål 43. Hotat mig med pistol 44. Hotat att döda mig 45. Hotat mig via andra personer Den/de personer som kryssats i ovan har: 46. Hotat personer i min om- Aldrig Någon gång Upprepade gånger Aktuellt svar givning 47. Kört vårdslös med bilen som hot 48. Skadat mina husdjur 49. Skadat mina barn 50. Skadat andra personer i min omgivning 51. Kommit till min bostad

23 (26) mot min vilja 52. Terroriserat mig per telefon 53. Skickat mig hotfulla e- post-meddelanden eller sms 54. Spridit elakt skvaller om mig 55. Hota med att avslöja saker som jag inte vill att andra ska veta om mig 56. Kontaktat olika personer för att få information om mig 57. Iakttagit eller förföljt mig 58. Stulit eller tjuvläst min post 59. Besvärat mig på min arbetsplats 60. Vandaliserat mitt hem

24 (26) 61. Anser du att det du utsatts/utsätts för, är farligt för din psykiska hälsa? Ringa in den siffra som stämmer i ditt fall. 59 Hur rädd är du för personen/ personerna du nämnt tidigare? Ringa in den siffra som stämmer i ditt fall Inte farligt Mycket farligt Inte rädd Mycket rädd Vet ej Vet ej svar svar 60. Har du någon kontakt med den personen/de personerna du nämnt tidigare? Om ja, hur ser den kontakten ut?: 61.

25 (26) Bilaga 5. JOHARI FÖNSTER BESKRIVNING AV DEN VÅLDSUTSATTA KVINNANS KRISFÖRLOPP Okänd av andra Känd av andra Okänd av jaget Okända jaget Chock fasen Akutsituationen: den våldutsatta kvinnan och hennes barn samt omgivning har svårt att förstå vad som händer. Vanligt med overklighetskänslor, händer detta på riktigt? Reaktioner: gråt, skrik, förvirring eller att kvinnan är paralyserad. Svårt att ta in info och ge sammanhängande info. Omgivningen kan ha svårt att läsa av kvinnans reaktioner. Blinda jaget Reaktionsfasen Kvinnan reagerar på det hon har utsatts för. Vanliga reaktioner: svårt att somna, avbruten sömn och mardrömmer. Kan ha svårt att äta och dricka. Rådande känslor är skuld och skam gentemot omgivningen och barnen. Vanliga frågor: Håller jag på att bli galen? Provocerade jag? Överreagerar jag? Varför händer detta för mig? Kvinnans beteende utåt kan vara kaotiskt eller ovanligt rationellt Kvinnan har svårt att se sitt eget beteende, omgivningen ser detta men det finns risk för misstolkningar. Kvinnan har svårt att ta in info och ge info. Känd av jaget Dolda jaget Bearbetningsfasen Kvinnan börjar acceptera att hon har utsatts för våld. Börjar bli mottaglig för information och börjar bearbeta händelserna samt skuld- och skamkänslor. Kan se konsekvenserna av våldet i större perspektiv som inkluderar hennes omgivning och barnen. Bearbetningen är dold för omgivningen. Kvinnan kan både ta emot och ge info. Hon kan börja ta beslut om sin framtid. Öppna jaget Nyorienteringsfasen Bearbetningen fortsätter men personen har nått insikt om våldshändelsen och sina egna reaktioner. Denna kunskap har hon kunnat förmedla till sin omgivning. Hon är öppen för information och kan ta beslut om sin framtid. Kan ta in info. Johari fönster är en psykologisk modell för att karakterisera olika sätt att kommunicera. Modellen utvecklades på 1950-talet vid University of California av psykologerna Joseph Luft och Harrington Harry Ingham. Namnet Johari är en sammansättning av upphovsmännens förnamn. Modellen beskriver hur öppenheten i mellanmänsklig kommunikation ökar när vi både är tydliga och lyhörda mot varandra och minskar när vi inte är det. Att ge varandra feedback är en viktig process i allt samarbete. Genom att kunna ta emot feedback, vara lyhörd, får jag reda på hur andra uppfattar mig och mitt agerande. Genom att kunna vara tydlig och exponera mig själv, ger jag andra möjlighet att få kunskap om mig. Modellen har anpassats av Vuokko Erman, Kvinnofridsmottagningen i Järfälla, till att beskriva den våldsutsatta kvinnans krisförlopp.

26 (26) Bilaga 6. SÄKERHETSPLNERING FÖR KVINNOR SOM BOR I EN RELATION DÄR DET FÖREKOMMER VÅLD Kom överens om hur kontakten mellan dig och den som hjälper dig ska ske på säkraste sätt. Hur kan socialsekreteraren kontakta dig om det behövs? Var är det säkrast att träffas? Hur kan du nå socialsekreteraren på säkraste sätt? Tänk ut säkra platser i närområdet dit du kan gå om en konflikt uppstår där du är rädd för att din man kommer att ta till våld. Kan du fly genom ett fönster? Kan du gå till någon granne? Undvik rum där det kan finnas vapen/tillhyggen såsom köket. Om du kan, berätta för någon i din närhet (familjemedlem, granne, vän) om din situation så att han eller hon förstår dig om du behöver akut hjälp. Om du har en granne som du litar på, be denna att ringa polisen om det hörs skrik från lägenheten. Tänk ut vilka personer som du litar på och kan kontakta om något händer? Förutom privata kontakter kom ihåg att du alltid kan ringa 112 och be om hjälp från polisen. Vill du inte prata med polisen kan du be att bli kopplad till socialjouren. Se till att ha lite pengar på dig så att du vid behov kan fly och ta dig ifrån bostaden. Lär dig viktiga telefonnummer utantill. Kom överens med personer du litar på om ett kodord. Det kan vara bra att ha om du behöver ringa på hjälp men inte vill att din man ska förstå att du behöver hjälp. Kodordet kan vara en signal om att exempelvis din granne alt. dina barn ska ringa polisen. Fundera ut hur du kan ta dig till en säker plats om du skulle behöva lämna hemmet. Se till att du vet var du har dina viktiga papper så att du lätt kan ta med om du behöver lämna hemmet. Tänk även på att ta med saker som är betydelsefulla. Se Viktiga saker att ta med när du lämnar hemmet.