Informationsplikten i försäkringsavtalslagen

Transkript

1 Informationsplikten i försäkringsavtalslagen - Uppfylls syftet med informationen? Kandidatuppsats i affärsjuridik (försäkringsrätt) Författare: Handledare: Jennie Nilsson Göran Wahlgren Framläggningsdatum Jönköping maj 2011

2 Kandidatuppsats inom affärsjuridik Titel: Författare: Handledare: Informationsplikten i försäkringsavtalslagen- Uppfylls syftet med informationen? Jennie Nilsson Göran Wahlgren Datum: Ämnesord Sammanfattning Informationsplikt, informationsbehov, förköpsinformation, efterköpsinformation Uppsatsen behandlar för- och efterköpsinformation som ska ges vid tecknande av konsument- och företagsförsäkring. Uppsatsens syfte har varit att utreda huruvida nämnda information kan anses uppfylla de ändamål som ställts vid dess tillkomst. Vidare utreds huruvida påföljderna vid försummelse av informationsplikten kan anses rimliga ställt mot de ändamål som informationen ska fylla. Förköpsinformationen ska lämnas innan försäkringen tecknas och på grundval av given information ska valet av försäkring underlättas för försäkringstagaren. Efterköpsinformationen är den information som snarast efter avtalsslut ska ges till försäkringstagaren som en form av bekräftelse. Efterköpsinformationen ska även innehålla upplysningar gällande vissa andra villkor om det inte tidigare har gjorts. Avseende konsumentförsäkring aktualiseras en civilrättslig påföljd om försäkringsbolaget underlåtit att ge efterköpsinformation, som innebär att försäkringsbolaget inte får åberopa avtalsvillkor som inte särskilt framhållits. Vid underlåtelse att ge förköpsinformation till konsument kan en marknadsrättslig påföljd bli aktuell, vilket innebär att försäkringsbolaget åläggs att utge information. Samma marknadsrättsliga påföljd aktualiseras för underlåtelse att ge både för- och efterköpsinformation avseende företagsförsäkring. Av den analys som gjorts är en slutsats att för- och efterköpsinformationen kan antas vara av stor betydelse för nämnda försäkringstagare. Avgörande för att syftena med informationen, både för och efterköpsinformation, ska uppfyllas är att ett intresse finns hos försäkringstagaren att ta del av dem, som bör motiveras av olika skäl. Författarens åsikt är att den civilrättsliga påföljden ger ett starkt skydd för konsumenten som inte kan anses rimligt mot informationens syfte. Dock kan anses den marknadsrättsliga påföljden utgöra ett för svagt skydd för försäkringstagarna.

3 Bachelor s Thesis in Commercial and Tax Law Title: Author: Tutor: The duty of information in the insurance law- does the information fulfill the aim? Jennie Nilsson Göran Wahlgren Date: Subject terms Abstract Information duty, need of information, information before contract, information after contract This thesis treats the information the insurance company is going to give the policyholders just before the insurance is to be concluded and soon thereafter. The purpose for the essay is to investigate whether the mentioned information can be considered to meet the purpose referred to its establishment. The investigation will also show if the penalty for not upholding this obligation is reasonable in relation to the aim the duty to inform the policyholders is meant to uphold. Information to be provided before the contract is concluded should facilitate the choice of insurance. The information to be given to the policyholders as soon as possible after the contract is concluded should be given as a form of confirmation and information on conditions that has not been stated before. The purposes that have been mentioned is for both the information to consumers and companies. The conclusion that can be made after the analysis is that the information is of great importance for the policyholder, both for consumers and companies. Some penalties can be regarded as a tad harsh against the insurance company, according to the author. If just policyholders have an interest to use the information their position would get better. The general purpose of the information has therefore been achieved..

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Metod och material Information Informationsbehovet Informationsplikten Förköpsinformationen Avseende konsument- och företagsförsäkring Undantag från att lämna förköpsinformation avseende konsumentförsäkring Efterköpsinformationen Avseende konsument- och företagsförsäkring Undantag från informationsplikten avseende företagsförsäkring Underlåtenhet att lämna information Avseende konsumentförsäkring Avseende företagsförsäkring Analys Förköpsinformationen Efterköpsinformationen Påföljder vid underlåtelse att lämna information Slutsatser Referenslista i

5 Förkortningslista A.a. s. AvtL f Anfört arbete sida. Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Och följande sida. FAL Försäkringsavtalslag (2005:104). f.f Och följande sidor. KFL Konsumentförsäkringslag (1980:38). MFL Marknadsföringslag (2008:486). p. Punkt. Prop. (utan nummer) Proposition 2003/2004:150 Ny försäkringsavtalslag. s. Sida. st. Stycke. ii

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Reglering av privat försäkring finns främst i försäkringsavtalslagen 1 (FAL) som vid sitt ikraftträdande ersatte 1927 års lag om försäkringsavtal 2 och 1980 års konsumentförsäkringslag 3 (KFL). I motiven till reformen angavs dels att man vill ge försäkringstagarna ett starkt skydd för samtliga försäkringstyper. Ett starkare skydd för försäkringstagarna anses vara av vikt då försäkringar är av stor social betydelse för många. Samtidigt har hänsyn tagits till försäkringsgivarens möjligheter att bedriva en effektiv och konkurrenskraftig verksamhet som kan tillgodose samhällets behov av försäkringar. 4 Försäkringstagaren anses vara den svagare parten i avtalet mellan försäkringsgivaren och försäkringstagaren. Försäkringsgivaren har oftast ett överläge både ekonomiskt och kunskapsmässigt inom rättsområdet. Försäkringstagaren som i regel inte besitter den kunskapen har svårt att begripa innebörden av försäkringsskyddet och om begärd premie är rimlig till det skydd som försäkringen omfattar. 5 Tvingande lagregler till försäkringstagarens förmån är ett sätt att utjämna obalans mellan parterna. En annan metod för att försäkringstagaren ska komma i en bättre ställning är att utöka informationsplikten och därmed ska försäkringstagarens kunskapsnivå öka. Regeringen har anfört att det är ingen enkel uppgift att ge försäkringstagaren en förståelse av försäkringens innehåll, inte ens om försäkringstagaren är intresserad. 6 Ur ett försäkringstagarperspektiv är syftet med tecknande av försäkring att trygga sig ekonomisk mot en händelse som anses oförmånlig. 7 Försäkringar är av stor social betydelse för många. 8 Vid tecknande av försäkring är det således av stor vikt att försäkringen omfattar just det man har i åtanke. Information om försäkringen och dess begränsningar blir på så sätt av stor vikt för försäkringstagaren. 1 försäkringsavtalslag (2005:104). 2 lag (1927:77) om försäkringsavtal. 3 konsumentförsäkringslag (1980:38). 4 Prop. s Prop. s Prop. s. 124 f. 7 Bengtsson, Försäkringsrätt- Några huvudlinjer, s Prop. s. 1. 1

7 1.2 Syfte och avgränsning Uppsatsen kommer behandla informationsplikten som föreskrivs i FAL vid tecknande av konsument- och företagsförsäkring. Uppsatsens syfte är att utreda huruvida den information som försäkringsbolaget ska överlämna till försäkringstagaren kan anses uppfylla de ändamål som ställts vid dess tillkomst. Även huruvida påföljderna vid försummelse av informationsplikten kan anses rimliga ställt mot de ändamål som informationsplikten ska fylla. Det generella syftet med informationen är att försäkringstagaren ska komma i en bättre ställning rent kunskapsmässigt då försäkringstagaren allmänt anses som underlägsne parten i denna typ av avtalsförhållande. Uppsatsen inriktas till att behandla för- och efterköpsinformation som försäkringsbolaget ska ge försäkringstagarna som föreskrivs i FAL. Behandlingen kommer vidare avgränsas till för-och efterköpsinformation som ska ges vid tecknande av konsument- och företagsförsäkring. Analysen kommer därmed inriktas på för- och efterköpsinformation och aktuella påföljder för försäkringsbolagen vid underlåtelse att utge nämnda information. Förköpsinformationen ska lämnas innan ett försäkringsavtal ingås och på grundval av given information ska valet av försäkring underlättas för försäkringstagaren. 9 Efterköpsinformationen är den information som snarast efter det försäkringen har tecknats ska ges som en form av bekräftelse till försäkringstagaren. Efterköpsinformationen ska även innehålla upplysningar om vissa försäkringsvillkor, om inte det tidigare har givits. 10 Syftet med informationen som nu angivits finner man i motiveringen för konsumentförsäkringar. Avseende företagsförsäkring gäller att information ska ges efter likande principer som vid konsumentförsäkringar. 11 Informationsplikten gällande för-och efterköpsinformation är i stora drag samma för konsumentförsäkringar och företagsförsäkringar. 12 Informationskrav som i övrigt föreskrivs i FAL kommer inte behandlas i denna uppsats, då det inte faller inom uppsatsens syfte. Följaktligen kommer inte heller övrig reglering i FAL gällande försäkringsbolagets plikt att lämna försäkringstagaren vissa meddelande att behandlas. 9 Prop. s Prop. s Prop. s Förköpsinformation stadgas i 2:2 FAL och efterköpsinformation i 2:4 FAL. I 8:1 FAL hänvisar man till 2:1-7 FAL att vad som stadgas om information däri ska tillämpas också vid företagsförsäkringar. 2

8 Uppsatsen avser den information som försäkringsbolaget själva ska lämna och därmed kommer regler avseende information när tecknandet av försäkring sker genom försäkringsförmedlingare ej upptagas i denna uppsats. 1.3 Metod och material I uppsatsen kommer en traditionell juridisk metod att användas. Med en traditionell juridisk metod avses att lag, förarbeten, doktrin och praxis. Rättskällorna kommer värderas utefter nämnda ordning. Emellertid utesluts praxis då det inte finns några relevanta rättsfall inom uppsatsens område. Utbudet av doktrin som berör uppsatsens område är begränsat. En deskriptiv metod kommer användas för att redogöra för gällande rätt, i vilket förarbeten kommer redogöras ingående. I anslutning till den deskriptiva delen kommer ett analysavsnitt. I sist nämnda avsnitt kommer en problemorienterad metod att användas för att besvara uppsatsens syfte. Till stor del kommer analysen byggas upp kring nämnda motiv och åsikter som givits i litteraturen. 3

9 2 Information 2.1 Informationsbehovet Försäkringsbolaget har en plikt gentemot försäkringstagaren att lämna information. Försäkringstagaren är i flertalet fall den underlägsne parten gentemot sin medkontrahent som föreligger från det försäkringens tecknas och under avtalstiden. Grund till denna obalans är att försäkringsbolaget är ekonomiskt starkare än försäkringstagaren. Än mer viktigt är att försäkringsbolaget ofta har bättre sakkunskap på rättsområdet än försäkringstagaren. En bedömning av om premien är rättvis eller ej är många gånger en omöjlig uppgift för försäkringstagaren. Ytterligare en svårighet för försäkringstagaren är att denne många gånger har svårt att bedöma försäkringens omfattning som följd av försäkringsvillkorens komplicerade utformning. Tidigare har en myndighetskontroll gjorts av premier och andra villkor, dock har denna kontroll i stora delar slopats. Ett sätt att utjämna denna obalans mellan parterna är istället att försäkringsbolaget bland annat ska ge information till försäkringstagaren. Regeringen framhöll dock att det inte är en enkel uppgift att ge försäkringstagare en klar bild av försäkringens egentliga innebörd, även i det fall då försäkringstagaren är intresserad. 13 En informationsplikt för försäkringsbolaget har tidigare stadgats i KFL gällande konsumentförsäkringar. Huvudmotiven med KFL var att stärka konsumentens ställning gentemot försäkringsbolaget. 14 I KFL stadgades att information skulle ges innan avtalet tecknades 15 och snarast efter avtalsslut 16. I motiven till KFL uttalades att information till konsumenten var av vikt på flera konsumentområden. Vidare uttalades att om konsumenten erhöll korrekt information skulle det gynna konkurrensen mellan företagen som i sin tur skulle bidra till billigare och bättre produkter. Informationsbehovet ansågs även föreligga på försäkringens området. För konsumenten kan det vara svårt att få en uppfattning om vad försäkringen innebär. Den försäkring som konsumenten avser att teckna består av ett antal villkor, som ofta är krångliga och komplicerade. Konsumentens informationsbehov ansågs inte bara föreligga vid tidpunkten för tecknandet av försäkringen utan även under avtalstiden Prop. s Prop. 1979/80:9 s KFL KFL. 17 Prop. 1979/80:9 s. 33 f. 4

10 Vid underlåtenhet att lämna information kunde påföljder av marknadsrättslig karaktär aktualiseras för försäkringsbolagen, då 1995 års marknadsföringslag 18 blev tillämplig enligt KFL. 19 En civilrättslig sanktion för det fall försäkringsbolagen försummat sin informationsskyldighet ansågs inte vara nödvändig. 20 I motiven till FAL anförde regeringen att betydelsen av att försäkringstagaren erhåller information både innan och efter avtalsslut har kommit att betonas i olika sammanhang under de senaste åren. För en försäkringstagare kunde det vara svårt att utan pedagogiskt utformad information avgöra viktiga aspekter och beståndsdelar om försäkringen. Materialet är ofta komplicerat och har en teknisk betoning som därmed gör det svårt för försäkringstagaren att bedöma försäkringen. Regeringen uttalade att informationsplikten var av betydelse för en konsument som många gånger saknar sakkunskap på försäkringsrättens område, vilket också framhölls i motiven till KFL. Gällande information till konsument ansågs det inte finnas anledning till att minska informationskravet. Regeringen anförde att de motiv som getts till informationskravet för konsumentförsäkringar gjorde sig fortfarande gällande. Informationsbehovet kan även ansetts ökat sedan KFL tillkom. Konkurrensen har ökat vilket lett till att försäkringsutbudet ökat, detta som en följd av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen. En annan bidragande faktor till ökat informationsbehov är att den tidigare samverkan som funnits inom försäkringsbranschen och gjort att villkoren var någorlunda lika har upphört och därmed har försäkringsprodukterna fått en mer heterogen form. Vilket har lett till att försäkringar inom samma gren inte lika lätt kan jämföras. 21 Regeringen framhöll att från ett försäkringstagarperspektiv är det av vikt att korrekt information givits så att denne inte får en negativ överraskning vid ett försäkringsfall, som är en följd av att tidigare lämnad information varit bristfällig. Med hänsyn till försäkringars ekonomiska betydelse för försäkringstagare är det viktigt med korrekt information och även för att allmänheten ska ha förtroende för försäkringsbolagen. Regeringen anslog att den information som kommer att föreskrivas i lagen ska ange vissa grundläggande skyldigheter avseende informationsplikten. 22 Regeringen uttalade vidare i motiven att ett informationsbehov ansågs föreligga även vid tecknande av företagsförsäkring. Informationsbehovet förutsätts dock vara mindre än vid 18 marknadsföringslag (1995:450) KFL. 20 Prop. 1979/80:9 s Prop. s Prop. s. 146 f. 5

11 tecknande av konsumentförsäkring. När näringsidkare ska teckna försäkring kan man förutsätta att de har större vana vid mellanhavanden av detta slag. Av den anledningen att näringsidkare har möjlighet att konsultera en fackman, och hos en del större företag finns det expertis på försäkringsfrågor inom företaget. Trots detta, kan man inte bortse från det faktum att behovet av information varierar från företag till företag. Mindre företag, som bedrivs av enskild person, kan vara att jämställa med en konsument rent kunskapsmässigt på området. Företagsförsäkringsavtal är av sådan art, på grund av. dess speciella drag, att de inte är jämförbara med avtal som näringsidkaren i övrigt ingår inom ramen för sin verksamhet beroende på att avtalet är svåröverskådligt och komplicerat för en icke sakkunnig. Vidare framhålls den ekonomiska betydelse som försäkringen kan antas ha för näringsidkaren. Vid inträffande av en skada, som inte är ersättningsberättigat, kan det leda till förödande ekonomiska konsekvenser. Konsekvenserna är inte begränsade till enbart näringsidkaren. Drabbade kan även vara bland annat anställda och borgenärer. 23 Av nämnda skäl ansåg regeringen att informationsplikt inte helt kunde undanvaras vid tecknande av företagsförsäkringar. Därmed skulle det stadgas att informationsplikten skulle vara densamma som vid tecknande av konsumentförsäkringar. Informationsplikten skulle gälla som en presumtion med undantag av att information inte behöver ges om försäkringsbolaget har anledning att anta att näringsidkaren inte har ett informationsbehov. När ett större företag tecknar försäkring kan man förmoda att det inte är beroende av särskild information. Ett särskilt informationsbehov antas inte heller föreligga i den situation då näringsidkaren sedan tidigare haft en liknande försäkring. I det senare fallet förväntas försäkringstagaren redan har en uppfattning om försäkringens omfattning och innebörd. 24 I kapitlet som reglerar företagsförsäkringar anges att information som föreskrivs vid konsumentförsäkringar ska i vissa fall 25 tillämpas även för denna försäkringsform. 26 I författningskommentaren anges att hänvisningen innebär att det som stadgas om informationens innehåll, tidpunkten för när informationen ska lämnas, informationens syfte och omfattning ska gälla även för företagsförsäkringar. Även övriga förutsättningar för informationsplikten och formen för informationen ska tillämpas för företagsförsäkringar såsom för konsumentförsäkringar Prop. s. 207 f. 24 Prop. s. 207 f. 25 I 8:1 FAL stadgas undantag från information. Undantaget kommer behandlas nedan. 26 8:1 FAL hänvisar till 2:1-7 FAL. 27 Prop. s. 455 f. 6

12 2.2 Informationsplikten Försäkringsbolaget är skyldigt att lämna information enligt detta kapitel. Informationen skall, i den mån det är möjligt, lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för mottagaren. Informationen skall vara klar och tydlig och avfattad på svenska. Den får lämnas på ett annat språk om mottagaren begär det. Detta kapitel är inte tillämpligt på sådana ömsesidiga lokala bolag som bedriver annan försäkring än brandförsäkring. 28 Paragrafen stadgar att försäkringsbolaget är skyldigt att lämna information enligt andra kapitel FAL. Informationsskyldigheten gäller även vid företagsförsäkringar. 29 Paragrafen anger allmänna riktlinjer om informationsplikten för försäkringsbolagen. I författningskommentaren angavs att försäkringsbolaget har ett ansvar för att försäkringstagaren erhåller information, även då annan för försäkringsbolagets vägnar har deltagit vid tillkomsten av ett försäkringsavtal. I paragrafen stadgas även vilken form informationen ska ha. Informationsplikten anses uppfylld om försäkringsbolaget har gett informationen på en cd-romskiva eller skickat ett mail i varaktig form. Dock krävs det att informationen är tillgänglig för mottagaren, därav anses inte informationsskyldigheten uppfylld om försäkringsbolaget givit en diskett med information om mottagaren inte har någon dator. Mottagaren måste ha möjlighet att tillgodogöra sig informationen. Huruvida försäkringsbolaget har lämnat information på ett tillfredställande sätt får bedömas i varje enskilt fall. Bedömningen göres utefter om försäkringsbolaget haft anledning att anta att mottagaren kunnat tillgodogöra sig informationen. 30 I paragrafen ställs även krav på informationens utformning. I författningskommentaren anges att utformningen av informationen ska avfattas på ett sådant sätt att mottagaren kan förstå den. Vidare ska den vara avfattad på svenska om inte mottagaren begär annat. Försäkringsbolaget har ingen skyldighet att lämna information på annat språk än svenska, dock kan de göra det vid begäran. 31 I den allmänna motiveringen framhölls att informationen skulle ges till mottagaren i sådan form att denne kunde beakta informationen i lugn och ro och få en uppfattning om försäkringens innebörd. 32 Informationen bör som huvudregel ges i form av en handling. Över- 28 2:1 FAL. 29 Framgår av hänvisningen i 8:1 FAL. 30 Prop. s. 377 f. 31 Prop. s. 378 f. 32 Prop. s

13 lämnande av information via datorn gavs som ett alternativt till att informationen skulle lämnas i en handling. Mottagaren skulle via datorn ha varaktig tillgång till informationen såsom gäller när informationen ges i en handling. Regeringen anförde att både försäkringsgivaren och försäkringstagaren borde anse det vara viktigt att information som är av betydelse lämnas genom en handling, på grund av deras rättsförhållande till varandra. Omständigheter som har skett mellan parterna kan visas genom handlingen. Regeringen ansåg dock att ett alternativ för informationsöverlämnandet kan i visa fall vara godtagbart. Informationsöverlämnande som sker elektroniskt eller via annan överföring är acceptabelt om informationen är läsbar och varaktigt tillgänglig för mottagaren. Kravet är att båda parterna är överens om ett alternativt informationsöverlämnande. I överväganden behandlades även frågan om betydelsen av att försäkringsvillkoren skulle avfattas på ett klart sätt för mottagaren. Detta skulle tillgodoses genom att lagen föreskrev att informationen skulle ges på ett tydligt sätt Prop. s. 150 f. 8

14 3 Förköpsinformationen 3.1 Avseende konsument- och företagsförsäkring Innan en konsumentförsäkring meddelas skall försäkringsbolaget lämna information som underlättar kundens bedömning av försäkringsbehovet och val av försäkring. Informationen skall på ett enkelt sätt återge det huvudsakliga innehållet i de försäkringsvillkor som kunden behöver ha kännedom om för att kunna bedöma kostnaden för och omfattningen av försäkringen. Viktiga begränsningar av försäkringsskyddet skall tydligt framgå. Detsamma gäller om försäkringsbolagets ansvar inträder först när premien betalas. Försäkringsbolaget skall också lämna information om försäkringstagarens möjligheter att förnya försäkringen 34 Paragrafen stadgar att försäkringsbolaget är skyldigt att lämna förköpsinformation. Informationsskyldigheten gäller även vid företagsförsäkringar. 35 I författningskommentaren framhölls att informationen ska uppfylla tre syften. Dels ska informationen bidra till att försäkringstagaren lättare ska kunna göra en bedömning av sitt försäkringsbehov, vidare att försäkringstagaren lättare ska kunna avgöra vilken försäkringstyp som är mest lämpad för honom och även bidra till att försäkringstagaren ska kunna uppskatta kostnaden av försäkringen samt dess omfattning. Informationens mottagare är den som genom kontakt med försäkringsbolaget vill teckna en försäkring. 36 I författningskommentaren framhölls avseende de villkor som ska ges till försäkringstagaren att försäkringsvillkoren i sig själva inte kan anses utgöra information som ska bidra till att de bedömningar som försäkringstagaren ska kunna på grundval av denna information. Det följer av att försäkringsvillkoren många gånger är omfattande och komplicerat utformade. Följden blir att det inte är tillräckligt att försäkringsbolaget ger information i form av försäkringsvillkor. Paragrafen syftar istället till att försäkringsvillkoren ska ges fastän i en sammanfattad version vars innehåll är förenklat och tydligt anger förhållanden som är särskilt viktiga för kunden. Efterfrågar kunden de fullständiga försäkringsvillkoren ska han dock få det. Informationen som ska ges ska avse sådan information som den genomsnittlige försäkringstagaren kan tänkas behöva. Informationen kan vara standardiserad men samtidigt ger paragrafen möjlighet till anpassning av informationen till den enskilde kunden, begränsa eller utvidga informationen efter kundens behov. Är avsikten från försäkringstagarens sida att teckna en liknande försäkring som tidigare är behovet av information inte 34 2:2 FAL. 35 8:1 FAL. 36 Prop. s. 380 f. 9

15 lika stort som när situationen är att försäkringstagaren vill försäkra sig mot en särskild typ av risk då informationsbehovet antagligen är större. 37 Det första syftet som anges är att försäkringstagaren ska bedöma sitt försäkringsbehov. I författningskommentaren anges det fall att försäkringstagaren redan har en försäkring som omfattar det han nu önskat försäkra. Om försäkringstagaren redan har en försäkring som omfattar det han tänkt försäkra finns det inget försäkringsbehov. När det har konstaterats att ett försäkringsbehov föreligger är nästa fråga vilken försäkringstyp som är bäst lämpad för försäkringstagaren. För att kunden ska kunna avgöra vilken typ av försäkring som bäst är lämpad för honom ska försäkringsbolaget även ge information om olika alternativ som det kan erbjuda, dock behöver det inte ange andra försäkringsbolags utbud. 38 Innan en framtida försäkringstagare tecknar en försäkring bör denne ha vetskap om viktiga begränsningar av försäkringens omfattning. I författningskommentaren angavs att syftet med att viktiga begränsningar tydligt ska framgå är att kunden redan innan avtalsslut ska vara medveten om viktiga begränsningar i försäkringens omfattning. Innebörden av begränsningar avser alla typer av villkor som anger gränser för försäkringens omfattning. Begränsningar kan till exempel avse villkor som anger att skador som sker utanför Sverige inte täcks. Vid bedömningen av vilka begränsningar som ska medtagas i informationen ska man dels utgå ifrån hur praktiskt betydelsefulla begränsningarna är, och om de kan tänkas gå utöver vad som vanligtvis föreskrivs vid denna typ av försäkring. Vidare ska det beaktas huruvida försäkringstagaren kan anta att skydd ges mot bakgrund av försäkringens namn. 39 Informationsplikten omfattar även att försäkringsbolaget ska upplysa kunden om att denne har rätt till information, då kunden oftast inte är medveten om denna rättighet. Informationsplikten omfattar även den situationen att kundens begäran om en viss försäkring inte direkt innebär att de ska ha den begärda försäkringen utan en annan försäkring kanske passar kunden bättre Prop. s. 379 f. 38 Prop. s Prop. s. 380 f. 40 Prop. s

16 3.2 Undantag från att lämna förköpsinformation avseende konsumentförsäkring Information enligt 2 behöver inte lämnas i den mån kunden avstår från den eller det möter hinder med hänsyn till förhållandena då försäkringsavtalet ingås. 41 Paragrafen anger undantag gällande kravet på att lämna förköpsinformation. I författningskommentaren angavs att både situationen hur försäkringen sluts och vilka kunskaper som kunderna besitter varierar, dessa faktorer måste beaktas när förköpsinformationen ges. 42 Första situationen som paragrafen tar sikte på är när kunden avstår från information. I den allmänna motiveringen angavs som exempel på när det detta undantag kan vara tillämpligt är då en kund önskar teckna en försäkring som denne sedan tidigare har kännedom om och därmed inte anses behöva informationen. 43 I författningskommentaren angavs att varken den situationen att kunden i ett visst hänseende inte önskar information eller att kunden inte efterfrågar information, innebär inte att information inte behöver ges. Först nämnda fall kan inte tolkas så att försäkringstagaren helt avsäger sig information och i sist nämnda fall är det upp till försäkringsbolaget att upplysa kunden om information kan lämnas. 44 Andra undantaget avser en situation då hinder föreligger för att utge information, till exempel då avtalet ingås genom att kunden betalar in premien. I författningskommentaren angavs att försäkringsbolaget ändock ska försöka informera kunden på det sätt som föreskrivs i 2, dock kan följden bli att informationen inte blir så utförlig. Ett exempel som ges i författningskommentaren är när en kund snabbt vill teckna en reseförsäkring som fort ska gälla, vilket kan ske via en automat. I denna situation ska dock försäkringsbolaget ha viss information tillgänglig genom att det finns broschyrer eller på en anslagstavla. 45 Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden har anfört vissa åsikter om denna undantagsregel. Konsumentverket anförde att det kunde vara lämpligt med en undantagsregel, i vart fall vad som gäller den skriftliga informationen, till exempel när kunden tecknar 41 2:3 FAL. 42 Prop. s Prop. s Prop. s Prop. s

17 en försäkring via telefon och vill att den ska börja gälla direkt. Allmänna reklamationsnämnden anförde att det inte fanns något praktiskt behov av det andra undantaget då det inte ansågs finns något hinder då försäkringsbolaget kan sätta upp sådan information på anslag eller liknande Prop. s

18 4 Efterköpsinformationen 4.1 Avseende konsument- och företagsförsäkring Snarast efter avtalsslutet skall försäkringsbolaget tillställa försäkringstagaren en skriftlig bekräftelse på avtalet. Försäkringsbolaget skall också, om det inte skett tidigare, upplysa om försäkringsvillkorens innehåll och särskilt framhålla 1. villkor som med hänsyn till försäkringens beteckning eller övriga omständigheter utgör en oväntad och väsentlig begränsning av försäkringsskyddet, 2. förbehåll enligt 3 kap. 2 tredje stycket om att försäkringsbolagets ansvar inte inträder förrän premien betalas, 3. villkor enligt 4 kap. 3 om skyldighet att anmäla ändring av risken och följderna av en försummad anmälan, samt 4. viktiga säkerhetsföreskrifter och följderna av att de inte efterlevs. 47 Paragrafen stadgar att försäkringsbolaget är skyldigt att lämna efterköpsinformation. Informationsskyldigheten gäller även vid företagsförsäkringar. 48 I den allmänna motiveringen anfördes att det som bör framhållas är begräsningar som kan anses vara oväntade på grund av försäkringens beteckning. 49 Punkterna två och tre tillämpas vid tecknande av konsumentförsäkring. 50 Paragrafen förskriver att försäkringstagaren snarast efter avtalsslut ska få ytterligare information om denna inte tidigare har getts. 51 I författningskommentaren angavs att försäkringsbolagets skyldighet innebär att detta ska lämna information om väsentliga bestämmelser på ett sådant vis att det är klart och lättbegripligt. Villkor som är särskilt betydelsefulla gällande försäkringens omfattning och krav som ställs för att erhålla försäkringsskydd ska särskilt framhållas. De villkor som är av särskild vikt ska kunna urskiljas från övriga villkor. Avser försäkringsbolaget att lämna skriftlig information ska dessa villkor särskilt markeras. Vidare i kommentaren angavs att de begränsningar som åsyftas i första punkten är av det slag som den genomsnittlige försäkringstagaren tror ingår i försäkringsskyddet. Den enskilde försäkringstagarens uppfattning spelar ingen roll, om inte försäkringsbolaget vet vad försäkringstagaren tror. Begränsningar som är samma för de flesta typer av skadeförsäkringar behöver inte anges. Paragrafen utgör inget krav på att en fullständig beskrivning 47 2:4 FAL. 48 8:1 FAL. 49 Prop. s. 148 f. 50 Framgår av 1:1 FAL. 51 Prop. s

19 måste göras av begränsningarna i informationen, utan tillräckligt är om dessa kortfattat beskrivs med en hänvisning till villkoret som mer utförligt beskriver det. 52 Vidare i författningskommentaren angavs att den andra punkten avser de fall försäkringsbolaget har infört en s.k. kontantklausul. Innebörden av en sådan klausul är att försäkringsbolaget ansvar inträder när premien har inbetalats. 53 Tredje punkten avser det fall då försäkringsbolaget i villkoren föreskriver att försäkringstagaren ska anmäla om det föreligger en riskökning. Anmälningsskyldigheten vid riskökning och även vilka konsekvenser som kan bli aktuella för försäkringstagaren om denne inte följer föreskrifterna ska särskilt uppges. 54 Den fjärde punkten avser säkerhetsföreskrifter som föreskrivs i FAL 55. I författningskommentaren angavs att försäkringsbolaget ska ange vissa viktiga säkerhetsföreskrifter. Säkerhetsföreskrifter som kan antas vara av vikt får bedömas utefter försäkringsbolagets erfarenhet av vilka av dessa som är praktiskt betydelsefulla. Därmed behöver inte alla föreskrifter anges, dock ska konsekvenserna av att försäkringstagaren inte följer föreskrifterna anges. Säkerhetsföreskrifterna behöver inte beskrivas detaljerat i lämnad information utan en kortfattad redogörelse är tillräcklig med hänvisning till försäkringsvillkoren som ger en närmre beskrivning Prop. s. 383 f. 53 Prop. s Prop. s :6 FAL. 56 Prop. s. 383 f. 14

20 5 Undantag från informationsplikten avseende företagsförsäkring Det som sägs i 2 kap. 1 7 om information tillämpas också vid företagsförsäkring, om det inte kan antas att kunden saknar behov av informationen. 57 Paragrafen föreskriver att information inte behöver lämnas till den som tecknar en företagsförsäkring om det kan antas att kunden saknar behov av informationen. I den allmänna motiveringen anges att ett stort företag i regel inte har ett särskilt behov av information och även i det fall en näringsidkare tidigare har ingått en likande försäkring. I det senare fallet förväntas försäkringstagaren redan har en uppfattning om försäkringens omfattning och innebörd. 58 I författningskommentaren anfördes att vid tecknande av företagsförsäkring kan informationsbehovet hos försäkringstagarna variera betydligt, både avseende informationens innehåll och form. Vidare anfördes att större företag kan ha anställda vars särskilda uppgift är att se över företagets försäkringsbehov och även att företagets försäkringsskydd är tillfredställande. Informationsbehovet torde visserligen även finnas i nämnda företag såsom för andra företag gällande information hur olika försäkringar är utformade eller borde utformas, dock behöver detta informationsbehov återspeglas i lag. Angivna typ av företag har möjlighet att själva bedöma sitt försäkringsbehov och genom eget initiativ föra en dialog med försäkringsbolaget. Utformningen av en försäkring sker vanligtvis genom en dialog mellan försäkringsbolaget och försäkringstagaren i de fall försäkringstagaren är ett större företag eller om det avser mer svårbedömda risker. En detaljerad genomgång av försäkringens omfattning, säkerhetsföreskrifter och övriga villkor genomgås när dialog föres mellan parterna i nämnda situationer. Dock anfördes att sådan kompetens besatt långt ifrån alla företag. Vidare framhölls att relativt stora företag kunde sakna förståelse för sitt egna försäkringsbehov och även om vilken upphandling av försäkring som är bäst för företagets del. Angående mindre företag angavs att deras förståelse för försäkringsförhållande är att jämställa med den genomsnittlige konsumenten. 59 Av den skillnad som ges i behandlingen mellan olika försäkringstagare som paragrafen föreskriver avses att försäkringsbolaget i varje enskilt fall ska göra en bedömning om vilket 57 8:1 FAL. 58 Prop. s. 207 f. 59 Prop. s